Klimatkrisen är i huvudsak en politisk uppfinning som har växt till en frälsningslära för en stor skara människor som bara ”följer med PK-strömmen”. Frågan är för komplex att orka tränga in i för den vanliga medborgaren. En omsorgsfullt uppbyggd medieapparat ser till att normalt förekommande, naturliga väderhändelser paketeras om till klimathot som trummas ut varje dag i de flesta MSM, inte minst Public Service. I två artiklar går vi igenom fundamenta om CO2 och klimathotandet.
Gemensam nämnare för alla dessa är att understödja jakten på fossil koldioxid. Men för den som är det minsta intresserad av faktagranskning behöver vi inte mer än att skrapa försiktigt på ytan för att påvisa en rad fakta som stödjer, att vi inte har någon klimatkris och att CO2:s klimatpåverkan är dramatiskt överdriven. Trots detta utgår alla de samhällsomvälvande och drakoniskt dyra omställningsåtgärderna från en ensidig och meningslös jakt på CO2.
En fundamental utgångspunkt är IPCC:s ”The Global Carbon Cycle”, för enkelhetens skull illustrerat av diagram från AR 4 från 2007. (Bild 1 ) Proportionerna är ungefär de samma även idag. Där framgår att av emissionen till atmosfären så utgör fossilt ca 4%, det vill säga land och hav svarar för 96%. Den fossila andelen känner vi med relativ stor noggrannhet men IPCC anger att osäkerheten för utsläppen från land och hav är av storleksordningen +/- 20%, alltså +/- 5 gånger storleken av de fossila utsläppen!.
Vattenånga är den helt dominerande växthusgasen (95%) och huvudförklaringen till att vi har en global medeltemperatur på +15 gr C och inte – 18 gr C, vilket skulle betyda ständig istid.
Bild 1
Den kanske mest närliggande och påtagliga beviset just nu för att CO2:s klimatpåverkan är överdriven är att Keeling-kurvan fortsätter med obruten takt mot allt högre atmosfärshalter. 418,9 ppm i juni 2021, ca 2,3 ppm högre än 2020. Samtidigt ligger temperaturen enligt UAH:s satellitmätning i april – juni 2021 på samma nivå som år 2000, vilket innebär ingen förändring på ca 20 år. Varken pandemi eller COP-möten ger något avtryck. (Bild 2 )
Bild 2
Havsisarna i Arktis och Antarktis ligger på normala nivåer med hänsyn till variationen för de senaste 20 åren. Isbjörnsstammen, som länge var symbolen för alarmisterna i klimatdebatten, frodas som aldrig tidigare under de gångna 60 åren. Stammen är ca 30000 individer, 5 gånger fler än 1960.
Ocean and Ice Services | Danmarks Meteorologiske Institut (dmi.dk)
extent_s_en.png (3933×1967) (meereisportal.de)
Larmen och diagrammen för havsisarna visar för Arktis en avtagande trend, men
kurvorna börjar när satellitmätning introducerades och visar inte hela sanningen. För Arktis var utbredningen samma eller mindre under 1930-talet vilket framgår av bilderna (Bil 3 a, 3b och 4 ). Dessutom av länken till professor Ahlmanns krönika i SvD från 1938.
Bild 3a
Bild 3b
Bild 4
Koldioxidens temperaturpåverkan är logaritmiskt avtagande.
The diminishing influence of increasing Carbon Dioxide on temperature – Watts Up With That?
Sålunda anges i artikeln att vid 200 ppm så har 77% av CO2:s växthuspotential uppnåtts, därefter för varje ökning i steg om 100 ppm: +5,9%, +4,1%, +3,2%. Totalt 400 – 1000 ppm ger ett tillskott på 13,3%. Beräknade effekter på temperaturen framgår av diagrammet. (Bild 5 )
Bild 5
På nivån 1000 ppm, som är mer än en fördubbling, ligger på ökningen på ca 1 gr C.
Starkt förenklad illustration av den logaritmiska effekten framgår av metaforen att måla väggen till en lada. Första strykningen ger stor synbar effekt men efterkommande strykningar med lika tjocka lager ger mindre och mindre effekt. (Bild 6 )
Bild 6
I del 2/2 mer om kolreservoarerna, klimatmodellerna och koldioxidens relaxationstid i atmosfären. Bernkurvan vs Bombkurvan.
Evert Andersson / Mats Kälvemark
Evert & Mats Tack!
Det slår mej att sambandet Keelingkurvan och den ökande CO2-haltens effekt på temperaturen sällan tas upp här och naturligtvis aldrig i politisk debatt och media. Att samtidigt ta upp och lägga till CO2-ökningens påtagliga effekt på jordens grönska i en och samma artikel skulle möjligen få en och annan att reagera.
Del 2?
Tack Ann! Vi har fått med ett tiotal ingångar för att avdramatisera koldioxiden. Men får göra dig lite besviken på den punkten. Vi får ta uppgiften att sammanfatta allt gott som både koldioxiden och fossilenergin ger oss människor.
Tack Evert och Mats.
Allt tal om extrema väderhändelser kan synas stödja CO2 riskerna eller visa att mannaminne är kort.
I veckan smälte det på Grönland-vilket vi upplyses om i media. Vilket även visar på alarmisternas vilja att styra våra uppfattningar. Grönlands snö har smält ovanligt lite i år!
WUWT har en text om vädret år 1971:
https://wattsupwiththat.com/2021/07/31/extreme-weather-in-1971/
Kanske liknande som i år fast med hjälpsändningar som lättar svälten, tack vare goda skördar och bra transporter.
https://supermiljobloggen.se/nyheter/klimatkrisen-orsak-till-ny-svalt-i-sodra-afrika/
Då, 1971, var det också klimatet som fick skulden, kallare klimat!
Atmospheric Temperature and CO2: Hen-Or-Egg Causality?
https://www.mdpi.com/2413-4155/2/4/83
# 2 Evert! Ser fram emot sammanställningen av allt det positiva med de fossila bränslena.
NASAs syn på den vetenskapliga processen:
https://climate.nasa.gov/internal_resources/2131
https://climate.nasa.gov/news/2743/the-scientific-method-and-climate-change-how-scientists-know/
Tydligen anser de, helt på tvärs med Popper, att hypoteser tydligt kan bevisas som sanna.
Dessutom verkar de anse att det endast är sådana ”bevis” som är värda publicering, inte falsifieringar.
Ni som vet med er att ni har ett stark psyke kan kolla på Aftonbladets Debatt Nödläge. De länkar till facebook där en livlig diskussion förs i kommentarsfältet.
Det är förstås en bra sak att de är öppna för avvikande meningar.
För min del pallar jag inte allt, men det visar hur nödvändigt arbetet här på KU är som motvikt.
Väder-Pär och Greta finns förstås där.
Det finns en tomte som heter Jonathan Jeppsson och som tydligen är nyhetschef på Aftonbladet. Denne Jeppsson har skrivit en bok ”Åtta steg mot avgrunden”, där han menar att det är kört. Vi går mot en klimatkatastrof som inte går att stoppa. Ytterligare ett exempel på journalister som tror sig vara klimatexperter. Synd bara att så många människor tror på dessa profeter. Vi behöver en ny Martin Luther som kan starta en proteströrelse mot vansinnet.
#8 K Wahlberg
Invänder mot att kalla Jonathan Jeppsson tomte.
Tomten är en snäll person som vill alla barn väl, inte någon som vill skrämma livet ur dessa.
#8
Om det redan är kört kan man ju undra vad han tycker om alla dessa hundratals miljarder som ska spenderas på vindkraft, snabbtåg, hybris…förlåt…hybrit m.m.
Jättebra artikel
Tack Evert och Mats
#8 – #10
Jag lyssnade på nedanstående i dag. Väl värd att lyssna på.
Vi kommer aldrig ifrån att klimathysterin är en politisk metod att tvinga folk att släppa alla krav på egen vilja och eget förstånd.
Klimatvetenskapen är ju inte direkt alarmistisk. Någon tipping point på grund av CO2, finns ju inte i någon vetenskaplig avhandling, värd namnet vetenskaplig. Den borde skett för länge sedan i så fall.
Jag tycker Mikael Willgert belyser hela det förljugna politiska spelet väldigt bra. Det hänger ihop med tanken på en global styrning av världens alla länder.
Det går inte att resonera om klimathotet rent vetenskapligt utan att förstå alla de lögner som är invävda i hela politiken.
https://swebbtv.se/w/30538097-c7ae-4327-945c-6d47a8ef161
Tydligen fel på länken
https://swebbtv.se/w/30538097-c7ae-4327-945c-6d47a8ef1614
Idag vill jag påminna om att bloggen en gång hette ”The Climate Scam”.
En nyhet är att etanolinblandningen i 95-oktanig bensin höjs från 5 till10 % och branschorganisationen, drivkraft Sverige, påstår att det minskar utsläppen av CO2 mer än alla elbilar.
SVT deltar naturligtvis i spridandet av falska nyheter.
Mats Kälvemark,
”Den fossila andelen (av utsläppen till atmosfären) känner vi med relativ stor noggrannhet men IPCC anger att osäkerheten för utsläppen från land och hav är av storleksordningen +/- 20%, alltså +/- 5 gånger storleken av de fossila utsläppen!.”
Jag antar att du med denna skrivning vill visa att den ökning av koldioxidhalten i atmosfären vi haft sedan 50-talet från 290 till 420 ppm (v) antagligen inte är orsakad av våra fossila utsläpp, Enligt Roy Spencer ligger jämviktsnivå av CO2 mellan atmosfär och hav/land vid dagens globala temperaturer på ca 290 ppm och nettotransporten från atmosfären är proportionell mot partialtrycksökningen över 290 ppm, eller i varje fall har varit så sedan 50-talet. För att visa att detta är korrekt behöver man bara känna stoleken av fossileldningen och keelingkurvan, vilket vi gör med stor noggrannhet.
Detta motsäger din antydan om att det är tveksamt om fossileldningen har orsakat ökningen av koldioxidhalten i atmosfären sedan 50-talet.
Det återstår också för er att visa varför haven i medel har försurats (blivit mindre basiska) om koldioxid netto har gått från hav till atmosfär.
Mats Kälvemark,
”Samntidigt ligger temperaturen enligt UAH:s satellitmätning i april – juni 2021 på samma nivå som år 2000, vilket innebär ingen förändring på ca 20 år.”
Enligt UAH har temperaturen på jorden har svängt upp och ner med en grad mellan närliggande år. Om du vill jämföra temperaturutvecklingen tycker nog de flesta att det är bättre att jämföra trenden, som enligt ditt diagran är 0.15 C per decennium.
SatSapiente #9: I gammal svensk (nordisk? germansk?) mytologi var tomten en varelse som bodde på gården och som det gällde att hålla sig väl med. Gjorde man inte det, var han en skrämmande varelse som ställde till med elände.
Fast numera används tomten väl bara som synonym för jultomten, som i Sverige är en blandning av den mytologiske varelsen och Sankt Nicholas. Och genomsnäll.
Tack för en väldigt bra artikel. Behövs idag när vi från och med idag ska ha mer etanol i tanken. Denna fullständigt meningslösa jakt på koldioxid. Människan har en ytterst minimal inverkan på klimatet, om ens någon. Det farligaste när det gäller fossiler är miljöpartiets politiker, där har dom olympisk mästarklass. Miljöpartiet skrämmer mig mycket. Det gör inte koldioxid, snarare tvärtom. Miljöpartiet förknippar jag med isande kyla. Dom är ju rädda för värme.
#14, 15 Lars-Eric.
Jag bara konstaterar ovedersägliga fakta, inget annat. Vad du antar får stå för dig. Med säkerhet står inte fossila utsläpp för hela ökningen. Det finns en andel av ökningen som kommer från den temperaturpåverkan (avgasning) som IPCC verkar helt bortse från, sannolikt är den av storleksordningen nära 50%. (Prof. em. G. Pettersson) Som sagt, IPCC säger själva (AR4:s ursprungsdokumentation) att osäkerheten av andelarna i kolcykeln som gäller land och hav är +/- 20% eller summerat 5 ggr större än hela fossila andelen. Vad gäller UAH:s temperaturmätningar är trenden från 1970-talet ca 0,15 gr/decennium, men ovedersägligen har vi idag (juni 2021) samma temperaturnivå som ca år 2000. Om du kollar över ett längre historiskt intervall (inte satellit) så ser du att från ca 1950 SJÖNK temperaturen fram till ca 1975. Larmet gick då att vi snabbt gick mot en ny istid. Därefter steg den i linje med UAH diagrammet. 1930-talet var sannolikt globalt den varmaste perioden hittills efter lilla istiden. Det framgår tydligt bl.a. av datum för globala temperaturrekord exempelvis i Sverige och USA. Lustigt nog utan påverkan av fossil CO2. Kan du förklara det?
#14
”Det återstår också för er att visa varför haven i medel har försurats (blivit mindre basiska) om koldioxid netto har gått från hav till atmosfär.”
Nein! Haven kan IKKE försuras! Buffertkapaciteten är enorm och än mer basiska katjoner och kalk finns att möta upp tillförd CO2.
Det finns ingen fix siffra på havets alkalinitet, bara ungefär då den varierar mer än vad människan kan påverka.
Då kan vi inte heller mäta någon förändring och än mindre påstå att vi försurar oceanerna.
Kan vi för all framtid sluta med påståenden om att människan försurar havet?
Problemet är att ni flesta sov eller skolkade på de lektioner som handlade om jämvikt, pKb, buffertkapacitet och konstanter. De få som pluggade in glömde direkt efter provet och än mindre kunde de applicera kunskaperna på verkligheten.
Jag har hållit föreläsningar om alkalinitet i 30 år nu för kunder och fortfarande förbluffas jag över hur svårt det skall vara att begripa begreppen.
Jag föddes i en tid då en helt annan fråga var den politiskt stora och korrekta i det ockuperade landet jag föddes i.
Efter att nu i decennier ha följd hur vanligt folk viker sig och anpassar sig till klimatbedrägeriet måste jag säga att jag har fått en långt större förståelse för hur det kunde gå så tragiskt fel på 1930- och 1940talen. De som bar skulden den gången gjorde ju bara det som var DEN TIDENS korrekthet på samma sätt nutidens innefolk förstör livet för miljontals andra genom att driva fram en ödesdiger klimat- och energipolitik.
Nu som då med motiveringen att rädda någonting som inte är i behov av att ”räddas”!
Olav G #20,
Norrmän är betydligt mer patriotiska och måna om sitt land än vad svenskarna är. Visst, de är säker lika okunniga som vi om klimatvetenskapen. Men deras upproriskhet gentemot vindkraften är betydligt större än i Sverige.
Heja Norge!
#14
”Det återstår också för er att visa varför haven i medel har försurats (blivit mindre basiska) om koldioxid netto har gått från hav till atmosfär.”
Det återstår dock också att bevisa att detta faktiskt har hänt, globalt.
Man måste man vara klar över att ”hav” inte är något homogent. Koldioxid avges främst i uppvällningsområden och absorberas i andra delar av havet, särskilt i stormiga områden med mycket plankton. Det är detta som förklarar att 14C från ”bombpuckeln” försvann så snabbt utan att CO2-halten i atmosfären sjönk. Koldioxiden som avges i uppvällningsområden har inte varit i kontakt med atmosfären på typ 1000 år och har låg 14C-halt. Kolla bild 6 här:
https://www.researchgate.net/publication/277393147_Global_air-sea_surface_carbon_dioxide_transfer_velocity_and_flux_estimated_using_17_a_altimeter_data_and_a_new_algorithm
Den genomsnittliga läsaren av just Klimatupplysningen tror jag har en utbildningsnivå som gör att han/hon förstår diagram även om de är brutna och inte börjar vid noll.
Men hur är det med alla andra tro? Klart många blir vettskrämda när det för dem ser ut som om koldioxiden i atmosfären ökat med det mångdubbla på bara några decennier. Det samma kan gälla temperaturökningen vid dessa diagram.
Jag brukar påpeka just detta för att avdramatisera diagram som uppenbart är tänkta att skrämma.
På ett ögonblick har det hänt att folk förstått att den ”dramatiska” utvecklingen tvärtom är ganska harmlös när verkligheten beskrivs på ett sätt som de förstår.
Inlägget är godkänt 🙂 Men figur 1 borde vara uppdaterad till dagens CO2 utsläpp och motsvarande havsförsurning.
Ja, det vet vi att koldioxid inte har så stor inverkan på den globala uppvärmningen. Men eftersom man liknar koldioxid med färg så kanske det är därför insekterna börjar försvinna i naturen. För på varje lager färg som målas, fastnar det alltid några insekter 😉
Idén kom när jag läste Bo Landins bok ”Fotavtryck” som, rent mentalt, gjorde ett starkt intryck på mig. Borde läsas av flera här. Man behöver inte hålla med om allt som skrivs där, men det ger en uppfattning om de stora dragen som styr i naturen.
Det är kanske inte vår syn på klimatet utan vår syn på naturen som behöver granskas mera av MSM. Det är inte bara abiotiska faktorer som styr jordens ekosystem, även biotiska faktorer påverkar.
Den moderna vetenskapen bryter ner allt kunnande i små beståndsdelar, vi bombarderas med statistik och diagram, så små att vi ibland förlorar förmågan att se de stora dragen.
Det säjs att med hjälp av den vetenskapliga metoden har forskare visat att människor med sina CO2 utsläpp sannolikt står för den dominerande orsaken till dagens klimatförändringar. Vilket jag delvis anser är en felaktig slutsats. Klimatförändringar och CO2 är en mänsklig projektion av egna brister av att se de verkliga orsakerna till negativa ekosystemförändringar.
Det Greta sa till församlingen ”Ni lyssnar inte till vetenskapen för ni är bara intresserade av svar som innebär att ni kan fortsätta som förut. De svaren finns inte längre. För ni har inte agerat i tid” kan vara dagens sanning och en ”tipping point”.
Den verkliga revan i ekosystemet är när den mänskliga populationsökningen har nått en nivå när naturens resurser inte längre räcker till. Och den obekväma sanningen är att ”the tipping point” redan har nåtts.
En fråga till Er kunniga här på KU:
Här sägs att ytans temp +15 istället för -18 beror på växthusgaserna.
Men i själva verket beror det väl mest på gravitationen oberoende av atmosfärens sammansättning? (Laps rate c:a -6 till – 10)
#24 Adepten
Du menar att vi är för många på jorden?
Och det ska vi lösa genom att minska tillgången på billig energi (olja, naturgas och kol)?
Det är exakt vad den gröna agendan verkar ha som mål.
Vi har på ungefär 100 år 7-dubblat jordens befolkning och lyckats förse (nästan) alla med mat just tack vare de fossila energikällorna. Tar vi bort dessa väntar svält, krig och död.
Ser vi till att använda dessa energikällor och bestämt och snabbt bygger nya kärnkraftverk kan jorden lätt föda 20 miljarder människor utan att ”naturens resurser inte längre räcker till”. Billig och lättillgänglig energi är nyckeln.
#18. Fossila utsläpps andel av koldioxidökningen: Lennart Bengtsson anger den till nära 100% om jag fattat rätt. Jag efterlyser återigen en replik från Lennart. — Att koldioxidens temperaturpåverkan är liten verkar vi skeptiker dock vara ganska eniga om.
#26 SatSapiente
Exakt. Om alla levde som jag skulle vi behöva 4 jordklot. Och jag är inte beredd att mina barn eller barnbarn ska behöva göra avkall på det. Det är det som är den gordiska knuten som måste lösas på något smart sätt. Och där är kärnkraften, vattenkraften och energibesparande åtgärder viktiga pusselbitar.
# 24 Adepten Lyssnar mycket hellre på tty, som har en otroligt bred bildning med vetenskaplig syn, än på den outbildade Greta.
#24
Så den minskade insektsmängden beror på CO2?
Jag trodde annars Insekterna var som störst under Karbon med i var fall 100 ggr mer CO2 än idag
Och vi vet naturligtvis antal insekter under gånggrifternas tidsera? Räknade Romarna antal insekter på jorden?
Blev insekterna fler/färre under digerdöden?
Vi kan aldrig säga att insekterna blir färre eftersom vi inte har en susning om hur många de skall vara, eller vart.
OT insekter: det råder ett bi-hysteri i tron att vi alla dör om de blir färre. Andra insekter är betydligt bättre pollinerare.
#29 Daniel
Håller med, tty med sina kunskaper och sitt lågmälda sätt en verklig tillgång för klimatupplysningen.
Man får heller inte glömma att Greta blev symbolen för barnets fördomsfria sinne som ännu inte hunnit klavbindas till lojaliteter eller rädslor för att sticka ut eller stötas bort ur gruppen och som reagerar på den verklighet som är genom att peka på att Kejsaren är naken.
#20 Olav – såg ett program om hur flera hundra tusen välutbildade sjuksköterskor under 1930- och 1940 – talet i Tyskland såg till att döda tusentals människor. Sjuksköterskorna tog människorna som hade fysiska eller psykiska problem till institut och till lugnande ord gavs helt enkelt gift som dödade problemmänniskorna. Allt gjordes med den ”fina” tanken att friska människor inte skulle behöva beblandas med sjuka människor så att människorasens överlevnad skulle säkras.
# 31 Adepten Greta är allt annat än fördomsfri. Hon är mycket bunden till lojaliteter och rädslor. Greta är definitivt inte den som ser att kejsaren är naken.
#30 johannes
Att den minskade insektsmängden beror på CO2 var en skämtsam metafor från min sida.
Men om du läser boken ”Fotavtryck”, där skrivs det mycket om insekter och deras viktiga roll i ekosystemet. Men att insekterna har blivit färre under de senaste 50 åren kan jag intyga genom att årligen skrapat ren bilens framruta och front. Eftersom mer än 75 procent av alla matgrödor är beroende av någon form av pollinering vill jag hävda att humlorna och andra pollinerare är viktiga pusselbitar för överlevnaden på sikt.
#33 Daniel
Har en annan uppfattning om Greta än dig. Även Solen har sina fläckar som är bra för oss 😉
Det har varit ovanligt mycket humlor, bin och getingar i sommar. Hela trädgården är full av de två förstnämnda. Getingarna har jag låtit döda.
#28 Adepten
Vill bjuda på ett citat jag sparat:
”Högenergisamhället
Vi borde använda mer energi. Det finns hur mycket energi som helst. Vad som krävs för att få tillgång till den är att vi satsar ännu mer på att använda energi. Så bygger man välstånd, tillverkar produkter, skapar nytta och nöjen. Då ökar efterfrågan och då kommer lösningarna som gör det möjligt att ta till vara energi att bli upptäckta, uppfunna och lönsamma. Att snåla oss ur energiberoendet med en växande befolkning är som leken hela havet stormar, där det alltid är en stol för lite för att alla ska få vara med.”
#22
Hur stor är egentligen uppskattningen av vattenomsättningen via djuphaven? Jag har för mig jag sett en siffra på detta på KU, men jag kommer inte ihåg var.
# 34 Adepten Greta är absolut inte bra för oss. Hon är inte bra för sig själv heller. Galilei som upptäckte solfläckarna var en stor vetenskapsman. Till skillnad från många av dagens sk klimatexperter.
#17
Är det någon som kan säga på vilket sätt klimatet skulle påverkas av ökad inblandning av etanol i bensinen? Ger etanolen mindre koldioxid vid förbränning än kolvätena i bensin? Och hur mycket koldioxid går der åt för att destillera fram etanolen ur den jästa soppan? Jag undrar om man inte förväxlar koldioxidjakten med målsättningen att minska den fossila bränslemängden, vilket är en helt annan fråga.
Jag har en fundering kring CO2’s egenskaper i atmosfären. Jag hittade en kurva från http://www.researchgate.net (Angular dependence of atmospheric emissivity) där de anger emissivitet som funktion av våglängd och vinkel. Emissiviteten är =1 för i stort sett alla våglängder utom i atmosfärsfönstret 8-12 um.
Enligt Wikipedia så är emissivitet en ytegenskap men jag har sett att man även använder emissivitet för gaser. Generellt så är absorption = emissivitet men en gas måste vara i jämvikt för att det ska gälla. CO2 har mycket hög extinktionskoefficient runt 15 um och absorption sker till stor del inom de första tiotal metrarna vid den våglängden.
Tty påpekade för några dagar sedan att en exciterad CO2-molekyl sällan hinner återstråla då den överför energin till främst N2 och O2 molekyler och då rubbas eventuell jämvikt. Så CO2 verkar ha hög absorption men låg emissivitet (eftersom CO2 inte återstrålar i någon högra grad). Kan någon bringa lite klarhet i frågan om emissivitet och absorption för CO2 i atmosfären?
#31 Adepten
Ur min synvinkel skulle jag påstå att Greta säger: ”Lyssna på alla de som säger att kejsaren visst har kläder.”
#40
Så här har jag förstått det: Gaser emitterar strålning beroende på temperatur, liksom en svart kropp, men de kan bara emittera i vissa våglängdsband där de har occilatorer som kan generera (och absorbera) strålningen. Är gasen tillräckligt tät är emittansen = 1 för dessa våglängdsband, men är den mindre tät så kommer den att vara delvis transparent och då minskar emissiviteten i motsvarande grad. Detta eftersom E + R + T = 1 för en viss våglängd (och vinkel).
#40
Det här med atmosfärens emissivitet är ett komplicerat kapitel. Moln är ”gråkroppar” som närmar sig ”svartkroppar” när de blir täta, med en emissivitet av 0,9 eller högre.
Den molnfria atmosfärens emissivitet är starkt våglängdsberoende beroende på att gasmolekyler i stort sett bara emitterar i smala band/linjer. I ”fönstret” är emissiviteten låg, i mitten av absorptionsbanden i praktiken =1.
Dessutom varierar den med höjden eftersom två av de viktigaste växthusgaserna (Vattenånga och ozon) är mycket ojämnt fördelade i höjdled.
”Tty påpekade för några dagar sedan att en exciterad CO2-molekyl sällan hinner återstråla då den överför energin till främst N2 och O2 molekyler och då rubbas eventuell jämvikt.”
Ett klarläggande, i stort sett så avger nog CO2 lika många fotoner som den absorberar, men eftersom relaxationstiden för de metastabila tillstånden är rätt lång så termaliseras energin i de flesta fall, men den avges så småningom igen, kanske av en annan CO2 molekyl, eller också av en (eller flera) andra molekyler. T. o. m. kväve och syre kan faktiskt emittera i IR-området genom kollisionsinducerad emission, även om intensiteten är låg.
Vi lever med ett ryggradslöst samhälle där barn får utnyttjas och agera ansikte åt ondskan utan att någon räddar barnen.
Man kan inte se CO2 med sina ögon …
#30
”Jag trodde annars Insekterna var som störst under Karbon med i var fall 100 ggr mer CO2 än idag”
Nej, under karbon var koldioxidhalten av allt att döma nästan lika låg som nu, och stora delar av Jorden täcktes av inlandsisar, som nu. Däremot var troligen syrehalten klart högre än nu, vilket troligen är förklaringen till att insekterna kunde bli så stora, trakéandning tycks inte vara särskilt effektivt för större djur. Möjligen kan mindre predation också ha spelat in – det hade ännu inte uppstått så många insektsätande predatorer. På Nya Zeeland där det inte fanns några däggdjur innan polynesierna kom dit på 1200-talet fanns påfallande många mycket stora insektsarter, varav flera nu är utdöda.
Kol från skogsbränder är mycket vanligt i avlagringar från karbon, och det är mycket möjligt att det var skogsbränder som kontrollerade syrehalten. Någonstans omkring 25-30% syre börjar även fuktigt växtmateriel brinna kraftigt.
#18 Mats Kälvemark,
”Med säkerhet står inte fossila utsläpp för hela ökningen. Det finns en andel av ökningen som kommer från den temperaturpåverkan (avgasning) som IPCC verkar helt bortse från, sannolikt är den av storleksordningen nära 50%. (Prof. em. G. Pettersson)”
Sedan 50-talet har partialtrycket av koldioxid i atmosfären ökat med ca 35 %. Den lilla temperaturökning av ca 0,5 C, som vi haft under samma tid har endast minskat lösligheten av koldioid i haven med en dryg procent. Det är ju skillnaden mellan partialtrycket och mättnadstrycket, som utgör drivkraften för inlösning av koldioxid i haven. Skillnaden varierar förstås mellan olika havsområden, men netto bör den ge en sedan 50-talet ökande nettoinlösning av koldioxid, inte avgasning. Den lilla temperaturökning har bara något minskat inlösningen.
Om ökningen av koldioxid i atmosfären netto kommer från haven, vart har då koldioxden från fossileldningen tagit vägen?
Lars-Eric B. Härligt med livets gas, koldioxiden. Finns så många faror i livet, koldioxiden tillhör inte dom.
#46 LEB. Du återkommer ofta till detta med partialtrycket. För att jag, som inte är professionell kemist, ska kunna förstå och bedöma det Du skriver om att ”Sedan 50-talet har partialtrycket av koldioxid i atmosfären ökat med ca 35 %” skulle en eller helst flera vetenskapliga källor kunna vara behjälpliga. Tack på förhand.
#46 Lars-Eric Bjerke
”Den lilla temperaturökning av ca 0,5 C, som vi haft under samma tid har endast minskat lösligheten av koldioid i haven med en dryg procent. ”
Hmm, och trots det ser vi en mycket tydlig signal som pekar på ett mycket högre temperaturberoende än vad temperaturskillnaden i vanligt vatten skulle medföra. Haven är inte en gigantisk e-kolv med vatten utan en cirkulerande massa med biologiska processer. Tar man en titt på de data vi har så är det ett halmstrå att hävda att ett ett experiment med en e-kolv pekar på motsatsen.
”Om ökningen av koldioxid i atmosfären netto kommer från haven, vart har då koldioxden från fossileldningen tagit vägen?”
Den har fördelat sig mellan atmosfären och världshaven/biosfären.
#48 Anders
”..ökat med ca 35 %””
Keelingkurvan ger något i stil med 415 ppm / 315 ppm = 1.3 och sen rundar vi av uppåt och får en ökning med 35%
#42 och #43
Tack för svaren. Jag har en liten följdfråga. I figuren som jag refererade till så visar man även emissivitetens vinkelberoende, t.ex. för vinkeln 60 grader har E ökat till 0.6 från 0.4 i zenit i atmosfäriska fönstret 8-12 um.
Vilken/vilka gaser i atmosfären står för ökningen och beror det även på aerosoler?
#50 Johan M. Tackar! Jaså, det det var så simpelt! Följdfråga till främst LEB: Varför går Du omvägen via ”partialtryck” om det är den avgudade Keelingkurvan Du refererar till?
#52 Anders,
”Varför går Du omvägen via “partialtryck” om det är den avgudade Keelingkurvan Du refererar till?”
Orsaken är att lösligheten av en gas i vatten är proportionell mot partialtrycket av gasen i atmosfären. (Vid konstant temperatur.) Det brukar kallas för Henrys lag.
Man kan lite förenklat säga att partialtryck, volymsprocent och ppm (v) är samma sak.
Har just varit ut på en fin cykeltur. Sol och 17 grader. Vilken betydelse partialtrycket, volymprocenten och ppm har för dagens väder är för mig ointressant. Andades ut lite extra av koldioxiden, speciellt i uppförsbackarna, och lite vattenånga, båda växthusgaser. Vem vet, kanske min cykeltur påverkade vädret med några tusendendels grader. Det också ointressant för mig.
Johan M,
Du har i tidigare inlägg visat på att starkt samband mellan temperaturen och koldioxidhalten i atmosfären på kort sikt, vilket skulle kunna tyda på att temperatuen är huvudregulatorn även på lång sikt, och då medfört att den lilla temperaturhöjning av 0,5 C vi haft sedan 50-talet höjt koldioxidhalten från 290 ppm (v) till 415 ppm (v). Mina motargument mot detta är att motsvarande temperaturhöjningar tidigare inte givit sådana starka förändringar och att det inte finns någon tydlig fysikalisk mekanism. Ditt motargument har tidigare varit att man inte kan lita på proxymätningar i borrkärnor eller av klyvöppningar.
#39 Norman_G
Här är en länk som i någon mån besvarar din fundering
https://fof.se/tidning/2007/7/etanol-sloseri-med-resurser-och-energi
Partialtryck är ett intressant begrepp. När man bränner kolväten bildas inte bara co2 utan också vatten. Syre förbrukas, dvs syrets partialtryck minskar och andra gasers ökar i motsvarande grad. Kväve och andra gaser, inte bara co2 är också lösta i havsvattnet och utsatta för avgasning osv. Man förutsätter alltid att Keelingkurvans ökning är en följd av utsläpp av en viss kvantitet co2, men är det hela sanningen?
#57. Bert Nilsson. Vad intressant att Du spinner vidare på begreppet partialtryck kopplat till Keelingkurvan! Kanske finns det anledning att dyka riktig djupt här? Någon av alla kunniga personer här på KU lär ju redan ha gjort det. Jag ser därför med intresse fram emot kommande kommentarer av Din gasinspirerade ”brandfackla”;
”Man förutsätter alltid att Keelingkurvans ökning är en följd av utsläpp av en viss kvantitet co2, men är det hela sanningen?”
#55 Lars-Eric Bjerke
Stämmer bra.
Det finns proxies som ger en betydligt mer varierad bild av historiska koldioxidnivåer än vad isborrkärnor ger. Att betrakta isborrkärnor som den enda sanningen är kanske lite önsketänkande.
Om avgasning från havet gett en ökning koldioxidhalten i atmosfären av storleksordningen 100 ppm per grads ökning av temperaturen i haven så kan man undra hur mycket koldioxidhalten skulle ha minskat om man istället haft en temperatursänkning med en grad – eller flera grader. Jag förstår att förhållandet inte är linjärt, men det skulle vara intressant att se hur ett diagram med en sådan beräknad koldioxidhalt mot temperaturändring skulle se ut. Det är detta som jag inte får gå ihop med denna storleksordning på förhållandet. En ändring av i storleksordningen 10 ppm/grad, som föreslagits av andra, förefaller därför mer rimligt för mig.
Lars-Eric B, Johan M, m.fl.
Att användning av fossila bränslen ökat mängden kol i ”det organiska kolets kretslopp” förefaller ovedersägligt. Att kolet först hamnar i atmosfären är också mer eller mindre uppenbart. Med tanke på den förhållandevis snabba omsättningen ”i atmosfären” är det egendomliga att den inte fördelat sig enligt den ”naturliga fördelningen”.
Den viktiga frågan är, anser jag, inte vart kolet från fossila bränslen tagit vägen utan varför fördelningen mellan hav och luft ändrats.
#61 Sten Kaiser
Själv har jag dessa funderingar kring frågan om kolet från fossila bränslen, luftens koldioxidhalt och om förändrad fördelning mellan luft och hav:
• Kolupptaget i jordbruksmarker är kraftigt eftersatt alltsedan det industriella jordbruket med monokulturer pågått. Konsekvent växelbruk med återkommande återhämtningsperioder för betning av boskap har visat sig kunna öka upptaget av kol med upp till 10 procentenheter inom kort period (Gabe Brown). En del av den ökade mängden koldioxid i luften skulle därför kunna vara antropogent förorsakad med omvänt tecken. Storskalig regnskogsavverkning tillkommer troligen.
• Absorpion/desorption i havet bestäms endast av partialtrycksdifferenser vid oförändrade temperaturer, regnmängder, avdunstning från havet och dess phytoproduktion bl.a. ’Masstransmissionen’ av koldioxid är således avgörande nedåt, uppåt och inom, liksom havstemperaturdifferenser och luftkoldioxidkoncentrationer inom olika klimatområden över klotet. För egen del har jag inte tagit del av några studier som sammanlagt behandlar dessa. Satureringsnivån i havet är troligen så låg att havet som absorbent inte kan ifrågasättas. Gissningar är därför legio.
# 35
Ja jag ser att det är mycket humlor, bin och getingar i år och jag är glad att jag lämnade blommorna åt insekter för att kunna pollinera andra växterna.
#51 P-A Johnsson
Din länk var inte till artikeln, men jag hittade den ändå. Att den atmosfäriska emissiviteten ökar med ökad zenitvinkel beror förstås på att den optiska tjockleken blir större då, dvs man får en längre gångväg genom atmosfären och då har man fler molekyler som emitterar/absorberar strålning. Exakt fördelning av vilka gaser som emitterar/absorberar vet jag inte, men ozon har tydligen ett absorptionsband i det ”atmosfäriska fönstret”. Även andra gaser som vattenånga, koldioxid, metan och dikväveoxid bidrar också i viss mån enligt Fig. 17 i Lennart Bengtsson bok. Storleken av aerosolers inverkan känner jag inte till.
#61 Sten Kaijser
”Med tanke på den förhållandevis snabba omsättningen “i atmosfären” är det egendomliga att den inte fördelat sig enligt den “naturliga fördelningen”.”
Som Stuart Staniford tidigt och Roy Spencer senare visat fanns det en form av jämviktkoncentration av koldioxid i atmosfären på 50-talet vid de förhållanden som gällde på vår jord då d.v.s. en medeltemperatur i nedre troposfären, som var ca 0,5 C lägre än idag och en koldioxidhalt i atmosfären av 290 ppm. Det fanns och finns förstås massor av andra parametrar som påverkade jämvikten men de verkade endast ge mindre variationer i denna jämvikt. Oscillerade havsströmmar är exempel på sådana variationer.
Staniford och Spencer har visat att efter 50-talet då fossileldningen ökade rejält har inte haven/växtligheten klarat av att absorbera all CO2 från denna men absorbtionen har ökat i takt med partialtrycket av CO2 i atmosfären något begränsad av temperaturökningen enligt min åsikt. Johan M. anser, som du vet, att temperaturen har varit den dominerande styrande parametern.
#60 bength
Detta inlägg skrev jag förra året. Man kanske kan uppdatera med de senaste siffrorna.
https://klimatupplysningen.se/corona-och-koldioxid/
#64 bength
Jag håller med om att det är den längre gångvägen som ger ökad absorption vid vinklar <90 grader. Frågan är då gångvägen till vad? Jag har läst några artiklar om passiv kylning (bl.a. till solfångare) och där räknar de tropopausen som kylsänkan.
Jag hittade en figur (https://pressbooks.bccampus.ca/geoglabs2020/chapter/lab-06-climate-modelling-lab-with-virtual-globes/) över "Total Absorption and Scattering" och där ser man att vattenångan är dominerande dämpare även i atmosfäriska fönstret. (Förutom dippen av syre och ozon)
Du skrev att E+R+T = 1, jag vill säga att A+R+T=1 och att sätta Absorption=Emissivitet är en förenkling som bara gäller vid jämvikt för gaser. Men skillnaden kanske inte är så stor.
#66 Johan M.
Tack för länken. Ja, denna fråga har tydligen diskuterats på KU i snart ett decennium. Den mest djuplodande bloggpost i ämnet som jag sett hittills är denna från 2013. Mina invändningar ovan mot ”temperatur-hypotesen” kvarstår dock.
https://klimatupplysningen.se/revellefaktorn-lika-viktig-klimatkansligheten/
Vad jag förstår så ger en Revellefaktor > 1 en ”flaskhalseffekt” som vid förhöjt partialtryck av CO2 i atmosfären ger ett extra förhöjt partialtryck i ytdelen av havet, vilket leder till ett högre återflöde av CO2 från hav till atmosfär än man skulle fått med Revellefaktorn = 1. I ”temperatur-hypotesen” orsakas detta extra återflöde istället huvudsakligen av en temperaturökning av havsvattnet. Så vitt jag förstår så får man med Revelle-effekten ett netto CO2-flöde till havet som i stort sett är proportionellt mot partialtryckshöjningen av CO2 i atmosfären över ett jämviktsläge.
#67 P-A Johnsson
Tack för länken. Ja, det är nog så att vattenånga dominerar också i det atmosfäriska fönstret.
Det knepiga med värmestrålning mot marken från atmosfären är väl att strålningen kan komma från olika höjder och därmed olika temperaturer. Det verkar svårt att göra beräkningar på detta. Det enklaste är väl att mäta instrålningen om man vill veta den.
Har du något exempel där det inte gäller att A = E? Vad menar du med jämvikt?
#69 bength
Tack för kommentaren. Med jämvikt menar jag termodynamisk jämvikt och det har jag läst mig till i definitionen av Kirchoff’s strålningslag där E=A vid jämvikt.
Jag tänker mig fallet där tty först beskrev att CO2 gör av med energin genom kollision med andra molekyler. Då lär temperaturen på luften närmast marken öka och luftpaketet stiger uppåt och då är väl jämvikten rubbad. (Luftpaketet stiger även pga konvektion) Tty lägger till att CO2 kanske återstrålar så småningom men om luftpaketet har stigit några tiotal meter så når denna strålning inte marken pga den höga extinktionen för CO2-väglängderna. I medeltal bör hälften av strålningen gå uppåt och andra hälften nedåt där strålningen kanske värmer nästa luftpaket som är på väg upp.
Om min beskrivning inte är allt för tokig så är inte E lika med A för CO2. (Vattenånga bör väl fungera på liknande sätt.)
#70 P-A Johnsson
Man har säkert aldrig full termodynamisk jämvikt i atmosfären, men kanske ändå tillräckligt för att kunna räkna med det approximativt. Det största problemet är väl att temperaturen varierar så mycket rumsligt i atmosfären. Jag har aldrig räknat på värmestrålningsutbyte i gaser, men jag kan tänka mig att man behöver dela in atmosfären i ganska finmaskigt nät av celler, åtminstone vertikalt för att komma någorlunda rätt. Jag antar att det är så de måste göra i väder- och klimatsimuleringar.
Johan Montelius, Lars-Eric Bjerke, m.fl.
”Det är detta som förklarar att 14C från “bombpuckeln” försvann så snabbt utan att CO2-halten i atmosfären sjönk. Koldioxiden som avges i uppvällningsområden har inte varit i kontakt med atmosfären på typ 1000 år och har låg 14C-halt.”
Är inte denna kommentar från tty #22 en springande punkt när det gäller modellen för CO2-omsättningen mellan atmosfär och hav? Figuren över kolcykeln i länken visar att den årliga omsättningen mellan ytdelen av havet, ”Surface ocean”, och djupdelarna, ”Intermediate and deep ocean” är av storleksordningen tio procent av den förra och bara ett par promille av den senare. Om C14 inte kommer tillbaka från djuphavet så kommer förstås också mindre C14 kunna återgå till atmosfären. Detta gäller förstås inte för CO2 med den vanliga isotopen, som därmed får ett större återflöde vid motsvarande förlopp.
https://klimatupplysningen.se/revellefaktorn-lika-viktig-klimatkansligheten/
# 71 bength
Tack för utbytet av tankar. Det är nog som du säger att jämvikten är tillräcklig för approximativa beräkningar.
Jag har försökt spåra ursprunget till de emissivitetskurvor och transmissionskurvor jag nämnde tidigare och jag hamnar runt 1980 men antagligen är de äldre för jag tittade lite i ”The Infrared Handbook” (1978) och där återfinns liknande kurvor och de är från tidigt 60-tal.
#72
Vid närmare eftertanke håller nog inte mitt resonemang i #72 eftersom alla tillskott av CO2 över jämviktsläget ”försvinner” när de absorberas i djuphavet. Däremot gäller nog, som jag skrev i #68, att med en Revellefaktor > 1 så får man en långsammare nettoinlösning av CO2 i haven än man fick med C14 enligt ”bombkurvan”.