Klimatförändringar: Standardberättelsen versus verkligheten

Glokany GWPF

Här är Indur Goklanys omtalade skrift. Det är en relativt kortfattad rapport på GWPF som noggrant går igenom de vanliga påståendena som alarmisterna gör och som tillbakavisar dem punkt för punkt. Referenslistan är diger. Tack vare Stephen Wilks och Ann Ann Löfving-Henrikssons översättningsarbete så kan vi nu erbjuda denna skrift på svenska. Ann L-H gav en första presentation här. Jag hoppas att denna skrift kan komma till nytta för våra läsare, och dela den gärna till politiker, politiker och skolor för att få lite sans och balans i debatten.

Indur M. Goklany är en oberoende forskare och författare. Han var medlem av den amerikanska delegationen som grundade IPCC och hjälpte till att utveckla deras First Assessment Report. Därefter har han arbetat som en US delegat till IPCC och som en IPCC-granskare.

Här är tabell 5 om klimatets påverkan:

tabell 5

Här är tabell 6 om påverkan på människan:

tabell 6 1

(EWE står för Extreme Weather Events = extrema väderhändelser)

Så, håll till godo. Hela rapporten finns på svenska här Indur Goklany .

Ingemar Nordin

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Simon

    Oj! Tack, vilken start på dagen 🙂

    Man kan lugnt säga att uppförsbacken genast blev väldigt mycket brantare för de som vill fortsätta tillbe profeter som Rockström.

    Slutklämmen i denna skrift bör ramas in och hängas upp på väggen.

    ”I framtiden kommer böcker om agnotologi att ägna kapitel åt hur standardberättelsen om effekterna av klimatförändringar tog tag både bland de religiösa och de sekulära ledarna under 2000-talet trots rikliga bevis för motsatsen.”

  2. Lennart Bengtsson

    Bör läsas av alla drabbade av inbillad oro. Jag redovisade detsamma i min bok “Vad händer med klimatet” där jag också citerade Goklany.

    Extremt väder är en väsentlig komponent av jordens klimat och har alltid varit så. Blir klimatet varmare inträffar normalt mindre ändringar som alla känner till genom att jämföra en varm väderlekstyp med en kallare. I ett varmare klimat blir extremt kallt väder litet mindre vanligt och extremt varmt vader något vanligare. Likaså ökar häftig nederbörd i varma luftmassor eftersom varm luft kan innehålla mer fuktighet. Märkvärdigare än så är det inte.
    Ett varmare klimat i Sverige, Nordeuropa och Arktis innebär huvudsakligen fördelar som vi borde glädja oss åt. Detta gjorde man faktiskt under 1930-talet.

  3. T Back

    Tack alla ni som bidragit till en underbar start på dagen. Detta måste spridas av alla efter bästa förmåga.

  4. Bert Nilsson

    BNP per capita har fyrdubblats medan koldioxiden har sexfaldigats???

  5. Ann+Löfving-Henriksson

    # 4 Bert N. Observant! Tack! Tyvärr står det så i originalet, men det måste ändras här i den svenska versionen.

  6. Gunnar Juliusson

    Förkortningen EWE (extreme weather events) i Tabell 6 kanske ska uttydas eller översättas för ökad tydlighet.

    Rapporten väldigt tydlig och lättläst, och lämpar sig väl för spridning till allmänheten.

  7. Ann+Löfving-Henriksson

    Rapporten finns dessutom på youtube!:
    GWPF Goklany Impacts of Climate Change youtube
    En effektiv snabbversion tillsammans med den vanliga mediala berättelsen.

  8. Ann+Löfving-Henriksson

    # 6 Gunnar J. Vi tackar och tar emot! Tidigare rapporten finns förklaringen, men den behöver nog även finnas med i de sammanfattade tabellerna.

  9. Lasse

    Tack för den-helt i en optimistisk anda .
    Verkligheten är ibland sån-bättre än befarat!
    Kollar BNP och CO2:
    https://ourworldindata.org/grapher/co2-emissions-and-gdp?country=~USA
    I USA har BNP ökat med 46% mellan 1990-2017, under samma tid har CO2 utsläppen minskat med 20%

  10. Evert+Andersson

    En mycket välkommen och bra beskrivning av läget.
    Också stort tack för ett väldigt bra översättningsarbete, som gör rapporten lättläst och borde, eller varje fall skulle behöva få, stor spridning bland allmänheten.

  11. Karl Erik R

    #4 och #5

    Kanske det ska utläsas som att antropogena utsläpp av koldioxid har sexdubblats? Inte halten i atmosfären. Kanske finns förklaring i övrig text?

  12. Ann+Löfving-Henriksson

    # 4, 5 och 11.
    Jo Karl-Erik R har löst problemet. Lusläser man texten till Fig 16 Kap. 7 så står det att utsläppsökningen gäller per person från 1950 och framåt och då blir uppgiften att ökningen sexfaldigats rimlig.

  13. Lasse

    Tony Heller håller koll på hur utvecklingen påverkas i USA:
    https://www.youtube.com/watch?v=EJPhrXbhgdk

    När det gäller bränder så kapar de helt enkelt bort gamla data och gömmer dem.
    Den som kontrollerar historien kontrollerar även framtiden, är ett uttryck som tillämpas!

  14. Jan-Åke

    Menar de att cykloner/orkaner blivit mer intensiva och frekventa?

  15. Lasse

    #14
    Ja mediastormarna 😉

  16. Lennart Svanberg

    Helt suveränt jobb. Har oerhört många kontakter under vardagarna med ‘vanliga’ människor och blir väldigt lugnad av att gemene man verkligen inte går runt och oroar sig för vad Rockström eller Greta eller någon annan klimatalarmist skriker ut. Vi får fortsätta att lugnt och metodiskt sprida information om verkligheten, för den vinner alltid 😀. Trevlig helg på er alla!

  17. tty

    #13

    För att tro att nutida skogsbränder i USA är stora i ett historiskt perspektiv måste man vara extremt okunnig om historien:

    https://en.wikipedia.org/wiki/Peshtigo_fire

    https://en.wikipedia.org/wiki/Port_Huron_Fire_of_1871

    Ungefär 10,000 kvadratkilometer skog brann med ca 2000 dödsoffer en och samma dag!

  18. Håkan Bergman

    tty, mannen som vet allt.
    https://www.dn.se/sverige/arets-bild-har-ar-de-vinnande-bidragen/
    Skulle du hålla med mig om jag påstår att den där eukalyptusskogen ser planterad ut? Skulle det göra nån skillnad för brandutvecklingen om det var så? Hur växer eukalyptus naturligt, vi är många som aldrig besökt Australien?

  19. Stefan+Eriksson

    #18 Håkan Bergman
    Absolut en “eukalyptusåker”, det syns tydligt. Det är ledsamt att påstå, men jag kan inte vara säker på att koalan hör hemma på den bilden.
    Kan det vara så att koalan också är “planterad” på bilden, för att fånga betraktarens intresse?

    Lite förvånas man av idag!

  20. mattias

    #18
    Pristagaren intervjuades i radio – hon var ju där och kunde därför förklara för lyssnarna om orsaken till bränderna – de höga temperaturerna under flera år som orsakats av mänskliga utsläpp av växthusgaser – inte ett ord om att nederbörden var den lägsta sedan mätningarna började.

    Att eukalyptusskogar brinner är inget ovanligt – det har den alltid gjort. Jag har själv klättrat upp i ett 40 m högt eukalyptusträd, till en koja ovanför trädtopparna – den användes som brandträd – för att kunna upptäcka och följa pågående bränder.

  21. Karl Erik R

    #18 och #19

    Australien har mycket begränsade ytor av planterad eukalyptus. Sverige har ungefär 280 000 km2 skogsmark. Australien har 1 miljon km2 naturlig eukalyptusskog. Behovet att plantera är inte så stort. Eukalyptus är en stor familj med hundratals trädslag och buskar. Bara ett mindre antal är av bra kommersiell kvalitet.

    Brasilien har plantager av eukalyptus i anslutning till pappersbruk. En planta växer till avverkningsmoget träd på 12 år! Sitter man och tittar på plantan så sägs det att man faktiskt kan se den växa.

    Bränderna i Australien beror till stor del på att man struntat i att bränna markvegetationen mellan träden. Förr gjordes det i större omfattning. Sådana bränningar har nu återupptagits, men ännu bara i liten skala.

  22. Frej

    #18 Håkan Som Trump skulle sagt Fake News . Dom skyr inga medel . Självklart planterad där Tjena hur skulle den överleva den branden? Det är ju bortom all sans .Sen att det är en trädodling , det begriper väl inte den som tog bilden . Det är ju som här i Sverige tar det sig i en granplatering är det ju inte kul .

  23. Frej

    #18 Håkan Som Trump skulle sagt Fake News . Dom skyr inga medel . Självklart planterad där Tjena hur skulle den överleva den branden? Det är ju bortom all sans .Sen att det är en trädplantering tror jag inte en journalist förstår . Och brinner det i en gran plantering här i sverige blir det oxå spännande

  24. Roland Salomonsson

  25. tty

    #18

    Skogen ser planterad ut ja. I och för sig är det ofta nästan ingen undervegatation i eukalyptskogar och träden står ofta relativt jämnt placerade (eukalypter är bra på kemisk krigföring), men marken är inte sådär regelbundet upplöjd i en naturlig skog.

    Nu gör det i och för sig inte så stor skillnad. Eukalyptskogar brinner alltid förr eller senare. Eukalypter är pyrofyter, alltså brandgynnade och brandanpassade. Jag har vandrat åtskilliga mil i eukalyptskogar av alla de slag i samtliga delstater i Australien, och man blir undantagslöst sotig om benen, det finns helt enkelt inga marker där det inte brunnit i relativt sen tid. Och ju längre det går mellan bränderna ju värre blir de.

    #19

    Jag tror också bilden är arrangerad. Jag har sett åtskilliga koalor, och man ser dem nästan aldrig så lågt ned, jag kan faktiskt inte minnas att jag personligen någonsin har sett det. De håller till uppe i trädkronorna. De enda tillfällen de kommer ned så lågt är när de skall förflytta sig mellan två träd, vilket inte sker ofta.

    Det stora problemet i Australien är faktiskt att det brinner för sällan. Man ska ha klart för sig att eukalypternas kraftiga dominans inte är naturlig. Det har aldrig varit så mycket eukalypter under tidigare mellanistider. Det nuvarande landskapet är resultatet av 40 000 år av avsiktliga bränder. Aboriginerna brände av gräset i princip varje år. När aboriginerna till större delen dog ut av introducerade sjukdomar blev resultatet efter några årtionden en serie enorma och katastrofala bränder som kulminerade i “Black Thursday” 1851, då en fjärdedel av Victoria brändes av:

    https://en.wikipedia.org/wiki/Black_Thursday_bushfires

    Efter det lärde sig farmarna att man måste bränna undervegetationen med jämna mellanrum, även om man gjorde det med längre mellanrum än aboriginerna. Men så kom miljömedvetandet för några årtionden senare, och man förbjöd den primitiva och barbariska bränningen som dödade en massa djur och gjorde landskapet fult i flera år.

    Så nu är vi nog på väg mot en ny “Black Thursday”. Man har visserligen tagit upp avbränningarna igen, men de omgärdas av mängder av byråkrati och överklagas i det oändliga av de gröna, som tror att eukalyptusskogarna är orörd vildmark, ungefär som en del svenska botaniker trodde att lövängarna var en naturlig vegetationstyp.

    Hur kraftigt integrerade buskbränderna är i Australiens ekologi framgår av att åtminstone tre rovfågelarter har observerats avsiktligt sprida bränder för att jaga ut byten ur undervegetationen:

    https://www.researchgate.net/publication/321932904_Intentional_Fire-Spreading_by_Firehawk_Raptors_in_Northern_Australia

  26. tty

    Här är förresten ett annat roligt exempel på hur brandanpassade australiska växter är. Bergianska trädgården föryngrar ett grästräd (Xanthorrhoea) – genom att sätta eld på det:

    http://www.bergianska.se/om-oss/press-media-och-nyheter/nyheter/gr%C3%A4str%C3%A4det-st%C3%A5r-pall-f%C3%B6r-en-brand-1.223746

  27. Jag är ju en morgonmänniska och går därför in tidigt på den nya dagen för att läsa vad ni andra nattugglor har skrivit då jag sussat så gott. Denna morgon var en av de roligaste och mest lärorika på länge, tack tty och ni andra för alla inlägg om eukalyptus och skogsbränder i nutid och dåtid

  28. Lasse

    #27 Hoppas du har läst tidningen också.
    SVD har idag en notis om hur röken från Australiens bränder kommit upp i stratosfären och skymmer solen på södra halvklotet.
    De liknar detta vid ett vulkanutbrott. Ändå vill de inte avgöra om detta kan kyla eller värma.
    På Island har ett länge förutspått vulkanutbrott skett.
    Kanske kommer det att synas här:
    https://earth.nullschool.net/#current/particulates/surface/level/overlay=pm2.5/orthographic=-275.70,4.50,721

  29. Gunnar Juliusson

    #26
    Jag har faktiskt ett Australian Grass Tree i mitt växthus i Skåne. Jag köpte ett frö när jag var i Sydney år 2000 efter att ha sett dessa i Botaniska parker där. Kallas lokalt ‘Black Boy’, men det får förstås inte sägas idag. Ett halvstort grästräd utgjorde ett blickfång i den vinnande utställning i Chelsea Flower Show när de hade hundraårsjubileum för kanske tio år sedan. Mitt grästräd har tyvärr ännu inte fått någon stam utan är fortfarande en stor grästova med smala halvmeterlånga blad, men jag törs nog inte bränna av det. Jag hoppas få se antydan till stam innan jag går hädan, de exemplar jag såg i Australien var hundrafemtio år gamla.

  30. Per Johansson

    Så bra klimatfakta som alla borde läsa,har precis skickat länken till radio Värmland där de varje vecka har samtal om klimatet med en “klimatångestdoktor”…

  31. Ann+Löfving-Henriksson

    # 30 Per J. Jättebra initiativ! Om redaktörerna på radio Värmland dessutom läser kommentarerna och inser att L. Bengtssons kommentar i #2 kommer från vår kanske mest meriterade klimatforskare i landet borde de kunna ta den här rapporten på stort allvar.

  32. LBt

    I mitten av 1800-talet föll temperaturen med ca 0,03 grader C per århundrade. Sen dess har temperaturen stigit med ca 1 grad och denna grad välkomnar de flesta. Parisavtalet siktar på att begränsa utvecklingen till väl under 2 grader och gärna nära 1,5. Vad man vill hålla ögonen på är naturligtvis den fortsatta avsmältningen på Grönland och Antarktis så att havsnivåerna stabiliseras rimligt även i ett långt perspektiv. Kanske jorden helt enkelt behöver sin istidsperiod för att bibehålla landisar.

    Men Parisavtalet omfattar ju även uppföljning och landisarna smälter ganska långsamt så detta kan nog ordna sig nu när 90% av världens alla länder är överens om handläggning.

    grad C istället för att falla med ytterligare ca 0.05 grader och det finns knappast någon som klagar över detta. Det är inte denna grad som bekymrar

  33. tty

    #32

    “I mitten av 1800-talet föll temperaturen med ca 0,03 grader C per århundrade. ”

    Du inbillar dig väl ändå inte att det finns den ringaste chans att mäta en så liten förändring vid den tidpunkten? Bara en sådan sak som att det inte finns någon enda temperaturserie från södra halvklotet före 1841, då man började mäta på St Helena och i Hobart.

  34. LBt

    #33
    Du menar att fantasier om Yngre Dryas globala avtryck skulle ha bättre grund än rekonstruktioner som Pages 2k eller andra?