Det verkar som att havsisen i Arktis nu har nått sin största utbredning och börjar så sakteliga smälta igen. Som ni ser ligger den i år väl i linje med genomsnittet 2011-2019.
På andra polen har istället havsisen runt Antarktis börjat växa igen och har fått en rejäl start. Just nu är havsisens utbredning större än någon av perioderna, dvs 1979-1990, 1991-2000, 2001-2010 och 2011-2019 som är valbara hos NSIDC.
Jag kom att tänka på en diskussion på Facebook där jag menade att sådär jättemycket händer ju inte trots allt med klimatet. En dam svarade ”Dumheter, polerna smälter i en rasande fart”. Allt är ju relativt och jag vet inte vad hon menade med ”rasande fart” men nog hade man kunnat förvänta sig något mer än det vi ser vad gäller ex just havsisen för att hennes sätt att uttrycka sig ska kännas adekvat. Många vet nog inte heller vilken stor skillnad det är mellan polerna. De verkar tro att de förhållanden som råder i norr också råder i syd. Får de höra att Nordpolen har värmts upp med säg 2 grader så tror de att samma uppvärmning har skett på Sydpolen men så är det inte.
Damens svar är intressant och ofta förekommande i sociala media, dvs trots att man faktiskt inte vet tror man sig veta och anser sig då ha rätten att använda brösttoner. Jag har sett andra lekmän skriva likadant till klimatforskare som damen gjorde till mig. I ett exempel skrev till slut klimatforskaren lakoniskt ”Vad bra att du vet….mer än de som vet”.
Skulle vara intressant att ta fran ett ”diagnostiskt test” som man kunde plocka fram när man diskuterar klimat med en klimattroende. Hur skiljer sig deras uppfattning av klimatet mot verkligheten? De flesta är t.ex. övertygade om att orkanerna blivit fler och allvarligare trots att det i verkligheten är precis tvärtom.
När man möts av sådana personer som tar till brösttoner och argument som ”alla forskare” kan man stillsamt fråga om de vet vad IPCC och RCP 8.5 är.
Oftast är de helt ovetande om vad detta är. Är jag på dåligt humör själv så brukar jag avfärda dem med ”Vet du inte det så vet du inget om hur allt det här fungerar”. Om jag orkar debattera så upplyser jag dem om modellkörningar och vem som är den största bidragsgivaren till FN:s klimatfond är.
Vi svenskar är ett märkligt folk. En stor del av oss verkar ha varit ordningsmän i klassen som gladeligen vill vara med i ”rätt” lag för att visa vår förträfflighet i gruppen snarare än att tänka kritiskt och stå för sin åsikt.
Tack Lena.
Det finns dock ett band ovanför dagens kurvor i Arktis som avser utbredningen mätt som ”median 1981-2010”
Detta band förefaller vara onåbart trots att alla åren därefter följer varandra rätt tätt under stora delar av året.
Jag misstänker att metodiken ändrats så att isläggning utanför Arktis bäcken , dvs Bottenviken och den Ryska kusten utanför Berings sund, inte ingår i dagens siffror.
http://polarportal.dk/groenland/iskappens-overflade/
Vågorna avslöjar is.
https://www.ventusky.com/?p=58.7;-177.3;3&l=wave
Nån som vet?
Lasse och andra
Istäcket avser inte Arktis utan isläggning på havsområden på norra halvklotet. Detta har varit fallet hela tiden.
Över korta tidsintervall <10 år är det svårt att identifiera en robust trend. För svenska förhållande kan man studera isläggningen i Östersjön och på Västkusten där det finns tillförlitliga data för åtminstone 200 år. För vissa hamnar finns det data tillbaka till 1500-talet.
Damen har lyssnat för mycket på agronom Rockström när han predikat 🙂
När Greta eller någon annan säger att forskarna säger att …. så är den givna frågan ”Vilka forskare?”
Elof H
När du skriver ”diagnostiskt test” tänker jag osökt på Hans Rosling, och hans skapelse Gapminder.
Stiftelsen Gapminder med målsättningen att bekämpa förödande okunskap med en faktabaserad världsbild.
Ser gärna att klimatalarmister möter schimpanserna i ämnet klimat med samma upplägg som i Roslings bok ”Factfulness. Tio knep som hjälper dig att förstå världen”. Som Bill Gates skriver, en av de viktigaste böcker jag någonsin läst, jag håller verkligen med om att det är en viktig bok, för alla.
Man utgår från 1979, medan både tidigare satellitbilder och vittnesuppgifter från Arktis tyder på att isutbredningen har varit lägre innan. T.ex. finns det tidningsuppgifter från 1930-talet som talar om att isen dragit sig tillbaka och om den pågående klimatförbättringen.
Grönlandsisen förändras cykliskt. Så även havsisen i Arktis.
https://climatechangedispatch.com/science-daily-stunned-greenland-ice-sheet-melts-on-cyclical-basis/
Uppgifter om havsis i Arktis och Östersjön
https://www.eea.europa.eu/data-and-maps/indicators/arctic-sea-ice-3/assessment-1
Jämför gärna 1722 med 1987 för Östersjön och tänk sedan efter ett tag. Ring sedan Rockström eller Greta och bed om en förklaring.
LennartB
Varför hade Arktis så lite havsis före 1979 ?
1979 var det extremt mycket is.
https://archive.ipcc.ch/ipccreports/far/wg_I/ipcc_far_wg_I_full_report.pdf
Sida 224 avsnitt 7.8.2 bild 7.20
Hittade samma bild här från ” klimathotet.com ”
https://climatereviewblog.files.wordpress.com/2018/12/IPCC-1990.jpg?w=564&zoom=2
Senaste årens havsis: https://web.nersc.no/WebData/arctic-roos.org/observation/ssmi_ice_ext.png
Hörde att enl. ett Japanskt forskarlag så är en teori den att människan inte påverkar avsmältningen ovanifrån utan den påverkas underifrån dvs. magman som är aktiv och värmer upp isen. Kan den teorin vara trolig?
Professor Hans W:son Ahlmanns klassiska dokumentation om isläget i Arktis 1938 respektive från 1953 om förändringar i glaciärer och klimatvariationer finns i länkarna nedan.
Slutsats: Det var varmare eller lika varmt förr och utan att fossil CO2 kan ha påverkat.
https://www.svd.se/under-strecket-1938-den-aktuella-klimatforbattringen
https://archive.org/details/glaciervariation00ahlm/page/n67
11
Svar: Nej
L #11,
Om landisen påverka underifrån så är det möjligen längs ett stråk på västra Antarktis upp till den antarktiska halvön (den som sträcker sig mot sydspetsen på Sydamerika). Där har man upptäckt ett gäng aktiva vulkaner.
Tack för intressant info Lena.
OT
Bifogar en färsk länk som jag fick idag kopplat till Johans artikel igår om Helsingfors Energy Challenge. Lite aktuell info om ny geovärme.
Här plöjs det ner skattepengar i rekordfart. Blir intressant och se slutnotan. Då HEC inte ville belöna det projekt om geovärme som ST1 bedriver utanför Helsingfors kan man ana varthän det barkar. Undrar ens om det hade gått och eldat upp sedlarna fortare?
https://www.energi.se/artiklar/2021/mars/flera-bolag-borrar-efter-underjordisk-varme/
Har följt DMI och Polar Portal avseende Arktis under många år och minns att första gången jag såg uppgiften om Grönlands ismassa så angavs den till 2,8 miljoner gigaton. Något eller ett par år senare angavs den till 2,85. Dagens notering är 2,9 miljoner gigaton. Det verkar alltså ske någon slags tillväxt. Eller beror det på ändrade uppskattningar och bedömningar? Något annat?
Hursomhelst är det ju inget tecken på att ”polerna smälter i en rasande fart”.
#11, 13 m fl
Det geotermiska energiflödet kan förvisso påverka inlandsisar, framförallt genom att varmbaserad is, alltså med en vätskefilm under, rör sig mycket snabbare än kallbaserad is som är frusen till underlaget. Tillräckligt tjock is är alltid varmbaserad, men det geotermiska flödet avgör hur tjock isen behöver vara.
Däremot torde effekten på havsis vara obefintlig.
För den som är intresserad av fakta rörande havsisens utbredning i det förflutna:
http://www.climate-cryosphere.org/resources/historical-ice-chart-archive/quicklooks
Norska data 1550-2002
ftp://sidads.colorado.edu/pub/DATASETS/NOAA/G02176/pngs/
Ryska data 1933-2006
ftp://sidads.colorado.edu/DATASETS/NOAA/G02203/
Danska data 1893-1956
#16
Data för framförallt topografin under isen har förbättrats betydligt på senare år, men är fortfarande bara ganska grovt kända, så resultatet lär fortsätta att justeras. En skillnad på 100 000 kubikkilometer motsvarar bara ca 50 meters förändring i isstjocklek. Enbart mätosäkerheten är ca 10 m, och mellan de mätta stråken är osäkerheten mycket större, som syns här:
https://cpb-us-e2.wpmucdn.com/sites.uci.edu/dist/8/1765/files/2017/04/products_error.jpg
Den ismodell som ovanstående är tagen från anger f ö volymen till 2,990,000 +-20,000 km^3.
#15
Geotermisk energi är förvisso fullt möjlig men den är inte miljömässigt problemfri. Vattnet man får upp är inte bara varmt, det är ofta rejält förorenat också.
Från länken i #15
”Mellan dessa hål skapar man en konstgjord värmeväxlare genom att trycka ned vatten under högt tryck, vilket skapar sprickor i berggrunden.”
Detta är ”hydraulic fraccing” vilket i många år utmålats som något alldeles förskräckligt farligt när det används för gas- eller oljeutvinning men som tydligen är problemfritt när det gäller jordvärme.
14
Mitt svar gällde havsis
#20 tty
Kanske för att geologin varierar .
Vi har knappast akvifärer i vår berggrund som kan innehålla skadliga ämnen medan Fracking i USA är ute efter instängda fossila ämnen i sedimentär berggrund.
Bergbrunnar penetrerar våra samhällen som övergått till värme från bergvärmepumpar. Men här cirkuleras vatten i rör i enstaka borrhål. Tanken med fracking är att öka cirkulationen av grundvatten för att få tillgång till bergets värme.
#20 och #22
Faran med fracking är inte uppspräckningen av berget. Problemet är att man pumpar ner sand och kemikalier i hålen. Sanden ska lägga sig i sprickor och bara hålla dem öppna. Kemikalierna är den stora faran. Pga att de pumpas ner med högt tryck så kan de sprida sig långa sträckor via befintliga, långsträckta och naturliga spricksystem.
#22
Om vi inte har akvifärer i berggrunden torde det vara svårt att öka ”grundvattnets cirkulation”.
Och rent geologiskt skulle jag säga att risken för läckage är större i urberg. Gas/oljeförande lager är definitionsmässigt tätade uppåt av en ”caprock”, annars skulle det inte finnas någon gas eller olja, den skulle ha läckt upp till ytan och avdunstat.
#23
Nu är ju det typiska för modern fraccing att man i motsats till förr (det har ”frackats” i ca 75 år, även i Europa) använder nästan bara vatten, vilket sänkt kostnaderna drastiskt (först kallades det t o m för ”river fraccing”, eftersom man i princip kunde ta vattnet ur närmsta flod). Och att frackingvattnet skulle ”sprida sig långa sträckor via befintliga, långsträckta och naturliga spricksystem” är milt sagt osannolikt. Anledningen till´att man ”frackar” är ju just att det inte finns några naturliga sprickor i den aktuella formationen.
Betr. USA :
Fracking är på utdöende, f.a. p.g.a. ekonomisk bankrutt av bolagen. Energy cliff. EROI.
Sol och vind är derivat av fossil energi, och därför ingen lösning.
Om 10 år , är levnadsomständigheter drastiskt förändrade.
https://www.silverdoctors.com/headlines/world-news/srsrocco-no-solar-wind-power-will-not-solve-our-energy-problems/
#24 tty
Det är detta som skall utnyttjas!
Genom att spräcka upp förbindelser i urberget så skapas möjlighet att i berg utan större rörligt vatten leda vatten från ett hål till ett annat och använda berget som värmeväxlare.
Detta var en av alla nymodigheter som kom fram när vi på 1980talet letade efter alternativ till oljan för uppvärmning.
Har dock aldrig sett uppfinningen testad, för den blev patenterad.
I Lund borrades ett djupt borrhål som skulle användas på liknande sätt. Ser att de inte övergivit tanken helt där:
https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8918423&fileOId=8918429
Snön- en lägesrapport.
Våren har kommit-Snön består.
Men det är ju bara väder.
https://notrickszone.com/wp-content/uploads/2021/03/2021-N-Hemisphere.png
#24 tty
Min kommentar avsåg att säga att hydraulisk uppspräckningen av berg ger i sig inga märkbara risker.
Sprickfritt berg finns inte. SKB letade genom hela Sverige men planerade slutförvaret i Forsmark för att ”berget är inte sprickfritt men tillräckligt bra” i mycket kort sammanfattning.
Den eventuella effekt man märkt i USA, av själva uppspräckningen är ett ökat antal små jordskalv. Den effekten får man runt många gruvor också. Inget konstigt eller farligt för samhället eller allmänheten.
I USA har man ett antal fall där man misstänker att vattentäkter påverkats. Fracking-vätskan kan tränga ganska många hundra meter från borrhålet. Det räcker med en krosszon i ett för övrigt mycket sprickfattigt berg.