Hur hållbara är bubblor av (vätgas)stål?

stal vatgas

Kan vi få statsminister Ulf Kristersson och närings- och energiminister Ebba Busch att läsa Ekon. dr. David Sundén tre rapporter – och särskilt den senaste ”El till vilket pris som helst?” borde de kasta sig på stoppknappen medan tid är.

Jimmie Åkesson stöder nog också och då bör riksdagsmajoriteten vara säkrad. Magdalena Andersson kommer efterhand att hävda, att så har de tyckt hela tiden. Så klart att det går. Det gick att stoppa snabbtågsprojektet. Det gick att få styr på  reduktionsplikten. När politiken med emfas talar om ”omställningen” och berättelsen framförd av samordnaren för en fossilfri välfärdsstat föreställde de sig inte en raserad välfärd. Nu finns svart på vitt. Tryck på den röda knappen innan detta går för långt. Hittills brända miljarder är spilld mjölk. Fortsätt inte kasta goda pengar efter dåligt använda. Too big to fail är en fälla vi gått i tillräckligt många gånger.

HYBRIT och H2 Green Steel har under lång tid utsatts för berättigad kritik. Särskilt HYBRIT som till större delen ägs av staten, alltså alla vi medborgare, borde vara mer transparenta med kalkylerna. LKAB satsar ändå minst tjugo års avkastning på ny teknik för vertikal integration i ståltillverkningsprocessen. Det är inte bara pengarna som satsas. LKAB:s  produktion av högkvalitativa malmprodukter och  SSAB:s nisch med specialstål har efter Stålverk 80 varit en lyckad strategi. Men en misskött kassako sinar.

Nu satsar man allt på att vara föregångare med direktreduktion av malm med vätgas och att producera koldioxidfritt stål. Med tanke på hur små vi är i världens stålindustri kommer verkligheten att ge oss rejäl huvudvärk. Om de stora stålländerna tänker att det är tillräckligt bra att halvera utsläppen från ståltillverkning och gör vätgas av metan, var finns då konkurrensfördelar för svenskt dyrare stål. Det kan vi fråga regeringens klimatrådgivare John Hassler, som säger vi måste genomföra projekten för frågan är om vi ska ha en stålindustri eller inte.

Innan vi griper oss an rapporterna låt oss påminna om vad det egentligen handlar om.

Koldioxidutsläppen från fossilenergi ska bort till vilket pris som helst. Förutsättningar för stålprojekten är dels att utsläppsrätter i ETS blir tillräckligt dyra, dels att tullmurar hindrar stål att handlas fritt. ETS-priset måste dubbleras. Det är också så att om nu allt skulle gå som smort och vi når målen med utsläppsminskning helt, då har vi besparat planeten Jorden en global temperaturökning som är tre tiotusendels grad mindre. 0,0003 OC  med IPCC:s beräkningsmodell.

 

ETS EU

Nu finns svart på vitt

Ekonomie doktor David Sundén har nu levererat del tre i en serie analyser, som dissekerar förutsättningarna. Bakom finns Skandinaviska Policyinstitutet och professor Magnus Henrekson är projektledare för rapportserien.

Del I    ”Från brunt till grönt.” Rapporten belyser de investeringar som LKAB:s, SSAB:s och H2GS planerar i Norrland på vad som i media benämnts som fossilfritt stål.

Företagens satsningar är omfattande, komplexa och svåra att värdera för utomstående. Med denna rapport får politiker och tjänstemän en möjlighet att själva bilda sig en uppfattning och göra egna analyser, säger David Sundén författare av rapporten.

Del II  ”Lönsam eller kostsam?” I den andra rapporten gör författaren David Sundén en noggrann studie av de villkor som LKAB:s och H2GS investeringar bygger på för att kunna bli lönsamma.

– Mina beräkningar vilar på vetenskaplig grund och resultaten sammanfaller med litteraturen om lönsamheten hos olika tekniker för att producera stål, säger David Sundén, rapportförfattare.

Rapporten pekar bland annat på att:

  • LKAB:s planer grundar sig i optimistiska antaganden om framtida priser för elförbrukning och koldioxidutsläpp.
  • Vad gäller järnsvampstillverkning saknar Norrbotten avgörande konkurrensfördelar jämfört med regioner med tillgång till billig naturgas.
  • När utsläppen minskar från konkurrenternas naturgasbaserade järnsvamp, riskerar LKAB:s konkurrenssituation försämras ytterligare. Redan i dag skulle LKAB:s järnsvamp vara den dyraste på marknaden.

Del III  ”El till vilket pris som helst?” Riskerar företagens planer på produktion av fossilfritt stål i elområde SE1 leda till allvarliga konsekvenser för Nordens ekonomi och elkonsumenter?

Rapportförfattaren David Sundén menar att företagens satsningar i norra Norrland är överambitiösa och orealistiska.

Företagens investeringskalkyler verkar vara begränsade och inte ta hänsyn till den betydande inverkan deras och andra bolags investeringar kommer att ha på elpriserna. Om alla planerade investeringar genomförs förväntas elpriserna stiga kraftigt, vilket gör satsningarna ekonomiskt ohållbara., konstaterar Sundén.

Projektledaren Magnus Henrekson: ”Jag har i snart tre år ställt frågan: var ska elen komma ifrån? Nu har vi svart på vitt att det inte kommer fungera och att hushåll och företag i hela Norden kommer att råka illa ut”.

Det klassiska uttalandet av LKAB:s VD Jan Moström har blivit viralt: ”Det måste gå. Det måste jag tro”.

Den 29 januari har SvD en debattartikel av David Sundén som sammanfattar del tre. Den handlar om elprisutvecklingen som kan väntas. Elförsörjningen för alla Norrlandsprojekten samt vad el kommer att kosta är den mest avgörande frågan.

Rapporten om elpriserna utgår från de uppgivna behoven av ny fossilfri el 20 TWh 2026, 40 TWh 2030 och fullt utbyggt 70 TWh. I Webbinariet 30 januari säger han visserligen att i vart fall H2GS aviserat förseningar. Oklart när de går från att bara utgå från stålskrot och börja med vätgas.

Att elpriserna går genom taket har de flesta förstått. Att elproduktionen skulle kunna öka i takt med aptiten är omöjligt. Vad rapporten visar, och det tror jag för många är en nyhet, är att hela Norden berörs. Norge och Finland blir mest drabbade. Det är väl måttligt roande för dem, som hållit oss under armarna med vattenkraft och sedan Olkilouto 3 är i gång också Finland hjälpt till att hyfsa elpriserna.

Enligt beräkningarna ökar elpriset i Norden i snitt med 77 procent till 2026. I Danmark förväntas elpriserna öka med 40 procent. I Norge och Sverige kan elpriserna förväntas öka med 90 procent och i Finland med 53 procent. Värst drabbas elkonsumenterna i Norrbotten där priset på el kan förväntas öka med 176 procent.

När marknadspriset på el drar iväg kommer de nordiska elkonsumenterna att drabbas av ett konsumentöverskott på 92 miljarder kronor årligen. Det är pengar som huvudsakligen omfördelas till elbolagen. Norrmännen drabbas mest med 34 miljarder, medan vi svenskar kommer undan med 31 miljarder.

Företagen verkar inte i sina kalkyler ha tänkt på, eller brytt sig om, att investeringarna är så pass omfattande att de påverkar hela den nordiska elmarknaden och elpriserna. Som VD Moström om att det måste gå. Den dagen den sorgen.

Om alla planerade satsningar genomförs stiger elpriserna så mycket, att investeringarna blir olönsamma. Att göra ”grön” vätgas är så energikrävande att det blir helt enkelt för dyrt. Några av bolagen måste backa från sina planer eller gå i konkurs.

Efter att ha lyssnat på webbinariet om del tre den 30 januari ser vi att problemen snarare är underskattade än överdrivna. Sundén säger att de behandlat utbyggnaden av vindkraften ’välvilligt’. Det finns ingen problematisering av volatiliteten. Tillståndstider och annat antas ordnas. Etc. Sannolikt blir det värre än rapporten pekar på.

Webbinariet hade två med annan syn på saken. Mikael Odenberger, Chalmers och konsultföretaget Profu. Han var inte i direkt opposition mot Sundén, men hyste en förhoppning att det här kommer att kunna genomföras. Kändes politiskt korrekt och han är engagerad för hoplänkningen av EU:s elnät.

Den andre var Mikael Nordlander, Director Industry Decarbonisation på Vattenfall. Han argumenterade utifrån axiomet att koldioxiden är ett akut hot och att det är bråttom. Han kunde inte av legala skäl ge några prognoser om framtida elpriser. Han nämnde att kärnkraft behövs, men satte stor tilltro till vind och sol. Att el blir dyrare förnekades inte, men vi har så goda förutsättningar att producera fossilfri el så alla andra har sämre förutsättningar och kommer att få ännu dyrare el. Det är ju en intressant ståndpunkt av Vattenfall. Han verkade pressad och troligen blåser det kyliga vindar i bolaget nu.

Magnus Henrekson kom med en tröstande slutreplik: ”Det som stoppar det här kommer att vara demokratin, när folk ska ställa ’fint’ stål mot sitt hotade välstånd.”

Vår sammanfattning:

Enbart politik efterfrågade de här prestigeprojekten. Nycklarna till statens kassakista ordnades med tidigare statsministern Göran Persson som ordförande i LKAB. Regeringen behövde inte bekymras med information och fatta beslut. Någon konsekvensanalys av de i svensk historia rekordstora industrisatsningarna kan inte ha gjorts. Man kunde ha tittat på tidigare gröna bubblor så hade en figur funnits med i alla. En varningssignal så god som någon.

Med läpparnas bekännelse drivs projekten för att rädda klimatet. Henrik Henriksson, VD för H2 Green Steel: ”Planeten brinner upp – vi har inte tid att vänta” anger han som drivkraften för projektet. En medveten klimatfloskel som är helt utan vetenskaplig evidens. Vi har en långsamt gående global uppvärmning på 0,14 OC /decennium. Den är huvudsakligen driven av naturliga orsaker precis på samma sätt som alla historiska liknande värmningar genom tusentals år. De har inte kunnat påverkas av fossil koldioxid. Vi har ingen klimatkris. Den påstådda krisen är helt ett resultat av IPCC:s och EU:s omhuldade narrativ, som är bas i klimatkyrkans trosbekännelse. Med hull och hår anammad av svenska Main Stream Media.

De verkliga drivkrafterna för projekten är i stället:

  1. Stora möjligheter för bidragskapitalister att utnyttja flöden av alla ”omställningsbidrag” från staten och EU, som kastats över projekten. Stora bidrag till finansieringen i synnerhet av H2GS kommer också från godtrogna och okritiska banker och finansinstitut, som inte är pålästa om stålbranschen och inte kan bedöma riskerna i projekten.
  2. För Hybrit bär LKAB:s styrelse och ledning ett tungt ansvar men som också måste delas av Vattenfalls styrelse och ledning. Båda bolagen är 100% ägda av staten. Regeringen bär därmed det ytterst det tyngsta ansvaret, att när nu all evidens finns tillgänglig att sätta ner foten med tyngd och rensa upp i styrelser och ledningar för dessa bolag.
  3. EU:s beskattning av utsläpp genom systemet med ETS (se diagram ovan) ger en faktisk besparing i bolagen om utsläppen kan minskas, men fiktiv och inte mätbar klimatpåverkan. Prissättningen har ingen förankring i någon verklig kostnad för klimatpåverkan. Den är enbart baserad på klimatkyrkans narrativ. Konstruktionen straffar de ohörsamma och liknar motsvarigheten till ”avlatsbreven.”
  4. EU:s prisnivå i ETS är den globalt sett överlägset högsta. Kina ”smyger under radarn”.
  5. Om man för ett ögonblick tror på IPCC:s scenarier för klimatpåverkan av fossil koldioxid, så är möjlig klimateffekt vid 100% lyckade projekt minus tre tiotusendels grad (0,0003 OC) till år 2100. Går inte att mäta, kan approximeras med noll. Intresserade kan se hela kalkylen i faktarutan nedan.
  6. Avsaknaden av konsekvens- och riskanalys är påtaglig, också ett underbetyg åt ledningar och styrelser i berörda bolag. Hybrit som exempelprojekt kan delas upp i ett antal delprojekt, alla med hög tekniknivå och där många är oprövade i den kommersiella skala som det nu handlar om. Den totala, multiplikativa risken för misslyckande blir därmed mycket hög.
  7. Nu är det hög tid att revoltera mot EU:s klimatpolitik. Varför kan inte Sverige ta täten i en sådan revolt? Se böndernas pågående handfasta demonstrationer i Frankrike, Polen, Rumänien, Nederländerna, Tyskland och Belgien.

 

Det som politiken startade måste politiken ta ansvar att stoppa. Inverkan på hela samhället, och det inkluderar näringsliv och industri, är oöverskådligt stor. Den konkurrensfördel vi haft med stabil el till låga priser är på väg att förstöras. I den mån det inte redan skett.

Avveckla detta under ordnade former. Lyssna och ta till er fakta som nu finns på bordet. När verkligheten drabbar alla sektorer av samhället åker en arrogant politisk elit ut med huvudet före. Så fungerar demokrati när sanningen går upp för medborgarna.


Rapporter – Policyinstitutet Här finns alla tre rapporterna.

rapporter stal

David Sundén: Stålprojekt orsakar brant stigande elpris | SvD Debatt

Faktaruta:

faktaruta

Evert Andersson / Mats Kälvemark

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann lh

    Evert o Mats!
    Den här soppan tar lite tid att sätta sig in i, men nu på studs.
    1. Sunde’ns debattartikel publicerades i SVD e-upplaga 30 Januari, åtminstone här i väst.
    2. VAR finns den vetenskapliga rapport som visar att CO2 ökar den globala temperaturen så som Debatten och IPCC/SMP påstår? Var, var, var???
    Nej!
    ”Det finns ingen klimatkris och klimatvetenskapen är dess profet”. Stulit från debatten om Guds existens i min ungdom. Originalet löd ungefär så här ”Det finns ingen Gud och H. Tingsten är dess profet”.
    Tack för ert uthålliga slit för att ”Rädda Norden” från detta utbredda hjärnspöke.

  2. Magma

    Ja, vad säger man – fantastiskt bra sammanställning av tokigheterna i norr, frågan är bara om budskapet når fram till tondöva beslutsfattare …
    Läste just en helt tondöv artikel i SVD – ”Kärnkraftens andel rasar – vindkraft räddaren” … helt genomsyrad av mantrat ”det går och är billigare” men helt utan konsekvensanalys … känns snart som att man vill flytta utomlands, till ett land som inte låter sig påverkas av EU eller FN.
    Är hela den civiliserade världen lika kurrupt som vi själva påstår att Sydamerika är … ?

  3. foliehatt

    Magma, #2,
    den artikeln är skriven av Birgitta Forsberg, en reporter som precis som Sofia Eriksson på TT eldar på dagens politiskt korrekta sanningen (s.k. förnyelsebar energi, anti-kärnkraft och klimatkatastrofen). Fast, kanske håller det på att svänga? är deras budskap på väg att bli gårdagens PK? det skulle i så fall förklara varför dessa och andra med samma tro blir allt med alarmistiska i sina texter. Tonläget höjs, precis som i den gamla historien om taltexten som innehöll dramaturgiska instruktioner – argumentationen svag – höj rösten –

  4. Nog finns det goda skäl att dra i nödbromsen! De stora vätgasprojekten i norr borde bygga sin egen kraftproduktion, kärnkraft med högtemperaturelektrolys. Kan dom få ihop kalkylerna med egna investeringar i nödvändiga produktionsresurser kanske dom har en chans – men då måste det nog till rätt mycket mer pengar. Går sveriges skattebetalare med på att ta risken då?

    Jag tycker det är väldigt onödigt, rentav kontraproduktivt, att skriva så här när vi vill stoppa projekten: ”Vi har en långsamt gående global uppvärmning på 0,14 °C /decennium. Den är huvudsakligen driven av naturliga orsaker precis på samma sätt som alla historiska liknande värmningar genom tusentals år.” Det är ”huvudsakligen driven av naturliga orsaker” som är kontroversiellt. För egen del tror jag det är osant. Jag är tämligen säker på att många som läser texten kommer att studsa till när dom ser detta. Risken är att hela argumentationen då ses som lika oseriös. Väldigt onödigt.

    Jag tror således inte att uppvärmningen huvudsakligen är naturlig, men det vet jag självklart inte. Väldigt många är helt övertygade om att orsaken är antropogena utsläpp. Rätt eller fel i denna sak borde inte spela någon roll för bedömningen om skattebetalarna skall riskera mer pengar eller ej. Väldigt mycket större utsläppsminskningar kan åstadkommas i andra länder med så mycket kapital. Investeringar som kan förväntas bli lönsamma.

    En enorm satsning baserad på att ”Det måste gå. Det måste jag tro”. är inte rimlig med beaktande av vad man kan förvänta sig för konsekvenser för framtidens elförsörjning.

  5. Mats Kälvemark

    #1 Ann
    Tack! Datum för Sundéns artikel SvD i vår länk är 29/1 men 30/1 är säkert rätt ”i väst”. I den mån de som läser vårt inlägg finner det informativt så ber vi er att dela och sprida så mycket ni bara kan. Vi själva går ut med sändlistor till poiltiker och beslutsfattare.
    Bästa draghjälpen hittills har vi fått av Messiah Hallberg, programledare för Svenska Nyheter i SvT. Han svär högt i Klimatkyrkan. SvT:s filtervakt måste ha sovit eller tagit sig en stänkare för mycket

    https://www.svtplay.se/video/jXvnQ7M/svenska-nyheter/ikvall-22-00?position=1036&id=jXvnQ7M

    SVT – på bästa sändningstid – gör narr av det som pågår i Norrland! Kolla från minut 17:20. Resterande 12 minuter av programmet tar vår linje – helt och hållet.
    En miljon svenskar har denna kväll hånskrattat åt det som för något år sedan var en helig kossa.

  6. Mats Kälvemark

    # 4 Leif.
    Du är som vanligt snabb med fördömande kritik och förmedlar ditt bättre vetande vilket som i dtta fall mest är tro. Om du anser att den nuvarande värmningen, som allmänt accepterat är ca 0,14 gr/decennium, huvudsakligen är driven av fossil CO2 så får du förklara de tidigare värmningarna sedan isen smälte bort för 11000 är sedan.
    Se bl.a. bilderna 9 och 21 i länken nedan.

    https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/10/Klimat-221016.pdf

    Bevisbördan ligger hos dig att visa att det inte är naturliga orsaker
    som också huvudsakligen driver den nuvarande.
    Om fossilt CO2 är en huvudorsak måste du förklara hur temperaturen sjönk mellan åren 1944-1974, bild 10 i samma länk.
    Då gick larmet om en snabbt annalkande istid. Vidare får du förklara temperaturpaus 2015 – 2022, UAH, satellit, liksom 19 års paus i landtemp i USA (NOAA). Alltmedan atmosfärshalten av CO2 ökar utan avbrott, int ens någon nedgång för pandemiåret 2020 då utsläppen globalt sjönk med 7%.
    Ett tips Leif. Skriv egna blogginlägg.

  7. Claes-Erik Simonsbacka

    Användning av väte som reduktionsmedel väcker oro för väteförsprödning (HE) i stålprodukter.

    Läs mer nedan om hur väteförsprödningen som produceras via två vätebaserade järntillverkningsprocesser direktreduktion och plasmasmältningsreduktion minskas:

    How much hydrogen is in green steel?

    https://www.nature.com/articles/s41529-023-00397-8

    New High Strength Steels with Reduced Hydrogen Embrittlement Sensitivity

    https://www.mpie.de/4185579/new-high-strength-steels-with-reduced-hydrogen-embrittlement-sensitivity

    Mvh,

  8. jax

    Var i höstas på ett seminarium med fokus på den gröna omställningen i norr. det var en tillställning endast för företag. Där gav LKABs ”head of strategy hydrogen” en presentation om deras tankar när det gäller omställningen. De var positiva, förstås, men hen hävdade ändå att ”om eller när” kostnaderna för denna skulle bli hanterbara så skulle LKAB gå över till väte.
    Så när LKAB pratar med andra företag i branschen har de tydligen mer realistiska förväntningar än när de pratar med politiker och massmedia.

  9. Gunnar Juliusson

    ’Klimatriksdagen’ får tillfälle att breda ut sig i dagens Göteborgsposten, men får mycket mothugg bland kommentarerna, så länge dessa får stå kvar. Firma ’Ifrågasätt’ som sköter kommentarsfunktionen i GP och andra tidningar brukar inte tolerera ens helt faktafokuserade inlägg i hovsam ton om dessa alltför tydligt motsäger klimathotshypotesen.
    ’PK-vakten’ vore ett bättre namn på firma ’Ifrågasätt’.

    https://www.gp.se/debatt/regeringen-skyller-pa-att-folket-inte-ar-redo-att-gora-mer-for-klimatet.a5e7cb30-f444-45db-a916-edcdaf897322

  10. Peter R

    Tack Mats och Evert för en genomgripande analys och rapport om det s k gröna stålet.

    Allt detta har kunnat förutses tidigare men få har lyssnat, framförallt inte politiker. För det första finns ingen klimatkris. Vi går kanske mot varmare klimat men det är ingen kris. Vissa forskare påstår t o m att vi kanske får ett kallare klimat. Den som lever får se. Om det nu är så att t ex H2GS har så många investerare (detta används ju som argument för att fortsätta satsningen på grönt stål) varför skall då vi skattebetalare gå i borgen för deras företagslån? Det är väl bara att be investerarna att gå i borgen? Eller varför inte investera dessa miljarder? Nej investerarna kanske inte vill riskera sina pengar i detta riskfylkda projekt. Jag vill inte kalla investerarna för investerare, snarare har de köpt sig en annonsplats där de kan trumma ut att de minsann tänker på klimatet. Dessa idiotier måste stoppas omedelbart. Tack för ordet.

  11. Lasse

    Tack Evert och Mats
    Klimatfrågan måste backas utifrån klimatpåverkan.
    Allt bygger på klimatmodellers beräkningar som ger oss utrymme för CO2 utsläpp.
    Hur dessa modeller stämmer med verkligheten är det få som bryr sig om.
    Om vi jämför med satellitmätningarna så går modellerna heta.
    https://www.drroyspencer.com/global-warming-natural-or-manmade/

    Sen är också satellitmätningarna heta-det såg vi i Bottenviken i somras: 4 graders anomali från ovan svarar inte mot mätningar i havet.
    Snarast var det kalla bad där 😉
    https://www.ostersjon.fi/sv-FI/Ostersjon_nu/Vattenkvalitet/Temperatur

  12. Ivar Andersson

    Avsaknaden av konsekvens- och riskanalys är påtaglig inte bara när det gäller Hybrit och H2GS. Stålverk 80, vindkraft, solceller och etanolsatsningen visar på politikers tillkortakommande. Det räcker inte att vilja. Satsningen på 12 kärnkraftverk är den senaste lyckade satsningen.

  13. TB

    Var hittar jag rapporten ”El till vilket pris som helst?”

  14. Anders Nylander

    se även
    https://www.youtube.com/watch?v=v0pUrKNujEg&list=WL&index=28

  15. Evert Andersson

    #13 TB

    Länken ovanför bilderna på rapporterna.
    https://policyinstitutet.se/category/rapporter/

  16. Karl Erik R

    LKAB är ett aktiebolag där staten äger alla aktier. Staten har en enda representant i LKABs styrelse och den personen har alla röster. Det är alltså en enda person, utsedd av regeringen som har möjlighet att bestämma vad LKAB ska göra. Styrelsen inklusive ordföranden har bara att rätta in sig i ledet om man vill behålla uppdraget.

    Det kan kanske förklara varför VD Jan Moström sa: ”Det måste gå.” Historiskt minns vi ju en som sa: ”Härtill är jag nödd och tvungen.”

  17. Claes-Erik Simonsbacka

    Varför är det japanska företaget Hitachi Ltd. Corporation´s dotterbolag Hitachi Energy intresserad av att samarbeta med H2 Green Steel, om projektet inte är hållbar?

    Hitachi Energy har undertecknat ett samförståndsavtal (MoU) med H2 Green Steel.

    I samförståndsavtalet beskrivs ett samarbete som bygger på tre pelare: 1) Hitachi Energys aktieinvestering i H2 Green Steel; 2) produkter och tjänster från Hitachi Energy som behövs för att konstruera och förbättra den elektriska infrastrukturen för att driva stålproduktion och elektrolysanläggningar i gigaskala; 3) grönt stål som ska användas i tillverkningen av Hitachi Energys produkter, när H2 Green Steel startar produktionen.

    Hitachi Energy and H2 Green Steel partner to leverage electrification, digitalization, and hydrogen for green steel production

    https://www.hitachienergy.com/news/press-releases/2022/07/hitachi-energy-and-h2-green-steel-partner-to-leverage-electrification-digitalization-and-hydrogen-for-green-steel-production

    PS – Från och med februari 2024 har Hitachi Ltd. ett marknadsvärde på 74,75 miljarder USD. Detta gör Hitachi till världens 209:e mest värdefulla företag efter börsvärde.

    Mvh,

  18. Roland Salomonsson

    Artikeln beskriver elprisökningen p g a full drift till att bli 176% i SE1. Men detta är sannolikt fel! D v s de stora bolagen kommer att sluta långsiktiga avtal med el-producenterna. Detta innebär att de stora bolagen lägger över merparten av ”el-priset” på resten av el-marknaden. D v s de stora förlorarna blir svenska gräsrötter = elkonsumenter i allmänhet.

  19. leg

    Det intressanta och uppenbara är att om Sverige fortsätter på en inslagna klimathysterins väg blir vi nettoabsorbenter av koldioxid. Kommer vi då att kräva ersättning från andra länder som är nettoemittenter vid framtida klimatmöten?

  20. UffeH

    Ni skriver att ’grön vätgas är väldigt dyr’ och att konkurrentländerna kanske gör vätgasen av naturgas
    ”Om de stora stålländerna tänker att det är tillräckligt bra att halvera utsläppen från ståltillverkning och gör vätgas av metan, var finns då konkurrensfördelar för svenskt dyrare stål.”

    Men varför gå omvägen att göra vätgas av naturgasen när naturgas i sig själv halverar koldioxid utsläppen vid reduktionen av järnmalmen, måste vara det mest optimala och billigaste sättet att minska CO2 från masugnarna.

    Men det är väl så att ska något vara ”grönt” så ska det vara krångligt och dyrt för skattebetalarna som i slutändan alltid får stå för kostnaderna, det ska även gärna innebära en minskad frihet att som enskild person få bestämma över hur livet ska levas. Det är lätt att ha visioner med andras pengar.

    Rekommenderar boken ’The Vision of the Anointed av Thomas Sowell” som på ett bra sätt beskriver hur och varför dagens ’byråkrater’ och elit så gärna vill bestämma över hur andras liv skall levas.

  21. Claes-Erik Simonsbacka

    2023 World Steel in Figures

    https://worldsteel.org/wp-content/uploads/World-Steel-in-Figures-2023-1.pdf

    Mvh,

  22. Thorleif

    #17 CES

    Hitachi är ett globalt konglomerat (typiskt familje-japanskt) vars energi-ben inte minst konkurrerar inom kärnkrafts-sektorn men också över alla andra kraftslag som hydro, sol och vind.

    Givetvis är deras satsning inom väte och stål ifråga om H2GS bara småpengar men ett sätt att vara närvarande. Som sagt, när skattebetalarna räcker ut handen flockas alltid marknaden. Japan saknar råvarutillgångar och måste alltid anpassa sig till utbudet.

  23. Jakob

    Hej!
    Jag tror, att om elpriset stiger så mycket som beskrivs här. Då bliver de indirekte kostnaderna för samhället mycket större än en avskrivning av en investering på 80 mia (?). Det kommer att slå mycket hårt mot många branscher. Tyskland just nu, är ett eksempel på hur snabbt skenande elpriser slår mot tung industri.

  24. Thorleif

    Stålverk 80 ”räddades” av konjunktur-problem och inflation (ränta).

    Jag är ganska övertygad att fortsatta geopolitiska ”krigsansträngningar” och de därmed sammanhängande ekonomiska konsekvenserna med leveransstörningar och andra utbudseffekter kommer att komma till en liknande ”räddning” denna gång. Inflation och realränta kommer ge kalla fötter hos alltfler beslutsfattare. En sådan plausibel förutsägelse innebär givetvis inte att vi ska stå passiva och se på. Tvärtom måste vi som författarna skriver stå upp för rationalitet och sunt förnuft och sprida vår beskrivning av fakta och verklighet. Det är vårt välstånd som står på spel. Det är illa nog ändå utan dessa missledande satsningar.

    Om jag fattat det rätt har de amerikanska stålbolagen valt en annan strategi (endast recycling som insatsvara).

    PS! Hur ska det ”nordiska konsumentöverskottet om 92 Mdr” tolkas? Menar ni att det utgör den straffbeskattning vi konsumenter måste betala via elprishöjningar pga elbrister i samband med att producera CO2-fritt stål? Var hittar jag analysen och beräkningen?

  25. Sen har vi en annan elefant i rummet, elektrifieringen av Europas gasanvändning, den lär också driva upp elpriserna hos oss, om den nu verkligen blir av. Vi har en mer än dubbelt så hög elproduktion per capita som t.ex. Tyskland och UK. All elanvändning är minsann inte hushållsel, långt därifrån.
    Elen i Europa, var god välj.

  26. Claes-Erik Simonsbacka

    Om jag fattat det rätt har de amerikanska stålbolagen valt en annan strategi (endast recycling som insatsvara). #24 Thorleif

    Läs här; Why the U.S. steel industry is dying
    22 DEC. 2023

    ”It’s not because of foreign competition.”

    https://www.noahpinion.blog/p/why-the-us-steel-industry-is-dying

    Mvh,

  27. Thorleif

    #26 CES

    Jo, konsumerar man mindre själva så faller omsättning och vinster. Mini-mills med scraps har lönat sig visar Nucor jmf US Steel. Man nöjer sig alltså med att inte tillföra så mycket mer CO2 genom att återanvända stål och järn.

    Antar att Nippon Steel också hoppas på reindustrialisering med IRA.

  28. Evert Andersson

    #24 Thorleif

    Som du ser i texten är David Sundén citerad från hans artikel i SvD.

    Vi har tolkat det så här. Marknadspris och produktionskostnad är två olika saker. De gigantiska efterfrågeökningarna driver upp marknadspriset på el. Konsumenterna får betala de övervinster som uppstår hos elbolagen.

    Vår tolkning som vi hoppas är korrekt. Sundén beskriver det som överföring av pengar från konsument till elbolagen.

  29. Claes-Erik Simonsbacka

    Stålverk 80 ”räddades” av konjunktur-problem och inflation (ränta). / #24 Thorleif

    Nej, det var främst de starkt ökade kostnaderna för Slålverk 80 som oljekrisen, under perioden 6 oktober 1973 – 31 mars 1974, medförde. Prishöjningar på ursprungligen planerade anläggningar med mellan 40 och 60 %. En sådan prisuppgång var inget man kunde förutse redan 1973 men som vi fick uppleva under senare delen av 1974 och framförallt 1975.

    Ingick i Stålverk 80:s masugnsprojekt och har även deltagit i LKAB:s tidigare diskussioner om järnsvampsproduktion.

    Mvh,

  30. Evert Andersson

    #24 Thorleif

    ”Konsumentöverskott är det pris som konsumenter är beredda att betala över marknadspriset.”

    Detta är Ekonomifaktas definition. Inte exakt samma men samma konsekvenser.

  31. Bengt Abelsson

    #7. C-E S

    Den första artikeln i Nature visar att hög vätehalt i järnsvamp försvinner i den efterföljande processen att göra stål av järn svampen.

    Den andra artikeln visar ett sätt att minska väteförsprödning i ett ganska speciellt manganlegerat stål med troligast rätt begränsat tonnage.

    Icke desto mindre – nog skulle jag vilja se mycket noggranna undersökningar av vätesprödhetsproblematiken innan jag specificerade ett sådant stål i en kritisk applikation.
    Vi behöver inte återupprepa de dyrköpta erfarenheterna från WW2 och Libertyfartygen då material- och tillverkningsproblem sänkte fler skepp av den typen än de tyska U-båtarna.

  32. Thorleif

    #28, 30 Evert

    Tack för svar. Kände inte till nämnda ”överskotts-definition” av Ekonomifakta.

    Så en ökning av elpriset med genomsnittligt 90% för svenskarna ger med övriga direktrelaterade avgifter&skatter ca 92 Mdr extra årligen. Till det kommer förstås de negativa effekter det lär få för övrig efterfrågan. Utan bransch-kunskaper känns det inte direkt som en överdriven siffra.

  33. Thorleif

    #29 CES

    Med all respekt för din insider-kunskap kring Stålverk80 så tänker jag mig ändå att samhället då upplevde en ”inflationschock” liksom en stor osäkerhet kring energi-kostnader på sikt som fick företagsledningar att tänka om kring alla sina pris-modeller inom framförallt energikrävande tillverkningsprocesser. Till det kommer som du nämner det köpande företagets (ni) nya situation och (era) dess kunder. Alltså mycket stora kedjeeffekter vilket vi också sett prov på sedan C-19 lockdowns, ett sårbart el-system och igen geopolitisk instabilitet och krig. Stänger (försöker) Iran och Jemen av Röda Havet och Suez samt eskalering av konflikterna i Gaza/Norra Israel/Libanon/Syrien/Irak ökar riskpremierna dramatiskt.

    Visst, vi är inte lika sårbara idag för oljeprishöjningar (tänk 200 dollar fatet) jmf med 70-talet. Istället har vi en helt annan finansiell situation (räntekänslighet) och stort beroende av import från våra outsource-länder med tillhörande ”just in time”-krav! Situationen kan snabbt bli liknande men av lite andra skäl än förr.

    Ps! Vad hände nu senast med priserna för vindkraftverk (ny teknologi). Kombinationen teknologiska svagheter/brister och konjunktur-chocker kan förändra en tidigare optimistisk bild snabbt.

  34. Thorleif

    #32 Rättelse:

    90%-ig höjning motsvarade enligt artikeln för Sverige 31 Mdr årligen (92 Mdr var totalt Norden).

    Beklagar slarvet!

  35. Claes-Erik Simonsbacka

    Vätebaserad stålproduktion är en framväxande teknik som har fått stor uppmärksamhet på grund av dess potential att minska koldioxidutsläppen inom stålindustrin. Flera företag är för närvarande involverade i att utveckla denna metod för stålproduktion.

    Man kan kanske säga att nedanstående företag ligger i framkant for att utnyttja vätebaserad teknik:
    HYBRIT-projekt (SSAB, LKAB, Vattenfall), H2 Green Steel, Thyssenkrupp, ArcelorMittal, Voestalpine AG, POSCO, .JFE Steel Corporation och Tata Steel.

    Mvh,

    Mvh

  36. Claes-Erik Simonsbacka

    Samtliga av de i #35 nämnda stålbolag uppger, att de integrerar grön väteteknologi i sina stålproduktionsprocesser.

    Grå vätgas produceras genom ångreformering av metan (SMR, Steam Methane Reforming).

    Mvh,

  37. Daniel Wiklund

    #35 Claes-Eric S Apropå framkant så kan man väl säga att SSAB låg I framkant när man såg till att göra fjärrvärme av överskottsgasen från koksverket. Den har värmt min villa i drygt 20 år. Sveriges billigaste fjärrvärme. Betalar just nu 61 öre, allt är inräknat. När det gröna stålet blir verklighet så blir min fjärrvärme historia. För i den finns den ”farliga” koldioxiden. Den nya fjärrvärmen blir garanterat dyrare, än vet man inte vad man gör den av. Tack så mycket Hybrit för den framkanten.

  38. Gunnar Strandell

    Claes-Erik Simonsbacka #36
    Vet du något om patent inom området?
    Sitter de svenska företagen med trumf på hand?

  39. Claes-Erik Simonsbacka

    #38 Gunnar Strandell

    Vad jag erfarit har HYBRIT lämna in patentansökan för att skydda de innovativa teknologier och processer som utvecklats. H2 Green Steels har patent inom den gröna stålsektorn, liksom bland andra ArcelorMittal, Thyssenkrupp och POSCO.

    Mvh,

  40. BD-Nille

    #39
    ”H2 Green Steels har patent inom den gröna stålsektorn”

    Källa på det? Mig veterligen har H2GS inte gjort någon som helst FoU eller tester. De verkar tro att det går att reducera järnmalmspellets med ren vätgas, rakt av med samma teknik som med naturgas.

  41. Karl Erik R

    Intressant att det verkar vara möjligt att ”grönifiera” stål. Bara att köpa in skrot från stål som tillverkats med kolbaserad reduktion i masugn, smälta om det i elektrougn och vips har stålet blivit grönt.

    Det borde ju betyda att stålföretag A kan tillverka stål i masugn, sälja det som skrot till stålföretag B som smälter ”skrotet” i elektroverket och gör det därmed grönt. Fungerar lika bra åt andra hållet också, från B till A.

  42. Lars Cornell

    #33 Thorleif ”Vad hände senast med priserna för vindkraftverk (ny teknologi).”

    Vad är det för något revolutionerande du hittat?

  43. Claes-Erik Simonsbacka

    #40 BD-Nille

    How digitalization of hydrogen production will enable better, cleaner industries
    September 1, 2022

    Utdrag:
    ”To support these digitalization efforts and protect our intellectual property, H2 Green Steel has also filed two patent applications in the EU related to green hydrogen plant optimization.”

    https://www.h2greensteel.com/stories/how-digitalization-of-hydrogen-production-will-enable-better-cleaner-industries

    Mvh,

  44. Peter R

    #17 CES
    Om nu Hitachi är så intresserade av H2GS och har ett börsvärde på över 74 miljarder $ varför skall då skattebetalarna gå i borgen för H2GS miljardlån? Det kan väl Hitachi och de andra s k investerarna göra.

  45. Håkan

    #43 C-E Simonsbacka

    Svårt att i den länkade artikeln utläsa vad dessa patent innebär mer än att det är någon form av anpassad produktionsplanering. Jag har svårt att tro att det är något som påverkar deras konkurrenssituation på något avgörande sätt. Vi bör nog mer se artikeln som marknadsföring där mindre betydelsefulla patent blåses upp för att ge sken av att de ligger i forskningsfronten. Detta är ett vanligt fenomen i många branscher särskilt när man uppvaktar kapitalmarknaden.

  46. Gunnar Strandell

    Claes-Erik Simonsbacka #39 och #43
    Tack för informationen!
    Då kommer nog inte Hitachis intresse av att kunna bli patenskyddad ensam leverantör till den gröna stålindustrin. Eventuellt gillar de att få betalt för en experimentverksamhet med gröna pengar.

    I bilbranschen har det varit vanligt för japanska företag att skydda sig mot att göra patentintrång genom att söka egna patent på den konstruktion man har gjort. Medan granskningen pågår är det OK att sälja produkten och granskningen tar längre tid än produkten säljs.

    När det gäller tillverkningsteknik har kemi- och läkemedelsindustrin inte sökt patent men garderat sig genom att publicera sina upptäckter i tidskrifter med liten upplaga och spridning.

  47. Claes-Erik Simonsbacka

    H2 Green Steel dokument-

    https://eds.p.ebscohost.com/eds/results?vid=1&sid=bc60c3be-6cc1-4b50-84b4-8c59a24646d6%40redis&bquery=H2+Green+Steel&bdata=Jmxhbmc9c3YmdHlwZT0wJnNlYXJjaE1vZGU9QW5kJnNpdGU9ZWRzLWxpdmU%3d

    Mvh,

  48. Thorleif

    #42 Lars Cornell

    Ang vindkraftverks-teknologi

    Jag tror du misstolkar mig?

    Vindkrafts-investerare har på senare tid börjat inse att dess teknologiska och därmed ekonomiska livslängd är kortare än vad som ursprungligen antagits. Dessutom bär branschen inte dess verkliga miljöpåverkan inkl CO2-utsläpp (livscykelmässigt). Fortfarande saknas ekonomiska incitament att investera i ersättnings-kraft när det inte blåser (gas t.ex).

    T.ex annonserade branschens största turbin-producent Siemens-Gamesa för inte så länge sedan kraftiga prishöjningar (konstruktionerna inte hållbara). Lägg till att investerarna alltmer måste klara sig utan statssubventioner vilket inkl anslutningsavgift inom offshore.

    Om hittillsvarande teknologi inte visar sig hålla måttet i en bransch som planenligt politiskt bygger på överetablering (när det blåser) och om vi samtidigt står inför en geopolitisk och energimässigt fortsatt turbulent tid lär det få även konsekvenser på det allmänekonomiska planet för både stat, näringsliv och privatpersoner.

    Vad jag åsyftade var min kommentar om Stålverk 80 (#ces) och att historien kan upprepas men där främst räntekänsligheten i dagens ekonomi är betydligt större än under 70-talet. Men också att det med viss säkerhet döljer sig flera okända och potentiellt negativa överraskningar inför en fullskalig industriell start av koldioxid-fri ståltillverkning. Och då tänker jag inte bara på energibehovets lösningar.

    Alltså inget revolutionerande inom vindkraftsteknologin lär inom kort förändra en negativ utveckling enligt ovan.

  49. Claes-Erik Simonsbacka

    Green Hydrogen to Undercut Gray Sibling by End of Decade – BloombergNEF
    August 9, 2023

    Utdrag översatt till svenska:
    ”När det gäller att producera grönt väte idag, är siffrorna staplade mot oss”, säger Bhashyam. ”Grå väte, som kommer från naturgas, kostar $0,98-$2,93 per kilogram att producera. Blått väte, eller väte som produceras med fossila bränslen men är föremål för kolavskiljning, kostar $1,8-$4,7 per kilogram. Och grönt väte, som produceras genom att köra en elektrisk laddning genom vatten, kostar jättehöga $4,5-$12 per kilo. På varje enskild marknad vi har undersökt är grönt väte dyrare än sin grå motsvarighet.”

    Men i sin senaste utjämnade kostnad för väteanalys fann Bhashyam och hans team att en tipp punkt är precis runt hörnet. Från 2030 och framåt, finner de att det kan vara så mycket som 18 % billigare att producera grönt väte i en ny anläggning än att fortsätta driva en befintlig grå väteanläggning i fem stora ekonomier runt om i världen.

    Jämfört med nybyggda grå väteanläggningar är utsikterna för grönt väte ännu bättre: år 2030 konkurrerar en ny grön väteanläggning ut nybyggd grå väte på åtta av de 28 marknaderna som modelleras i BNEF:s 2023 Hydrogen Levelized Cost Update . Inte heller grönt väte kommer sannolikt att spridas av blått. ”Med hjälp av västerländska alkaliska system slår grönt väte ut blått väte till 2030 på alla utom en handfull modellerade marknader”, säger Bhashyam.

    https://about.bnef.com/blog/green-hydrogen-to-undercut-gray-sibling-by-end-of-decade/

    Mvh,

  50. TorbjörnR

    #49 Claes-Erik

    Hur ska grönt väte bli billigare när det är 6-10 ggr dyrare nu?

  51. Daniel Wiklund

    Nyss på nordnytt ett inslag om fjärrvärmen. Chefen för Luleå Energi sa att den nya fjärrvärmen kommer att bli dyrare. Vilken glad nyhet för oss som har Sveriges billigaste fjärrvärme. Den besatta jakten på koldioxid ger oss dyrare fjärrvärme. Får väl hoppas då att det nya gröna stålet blir bättre än det stål som tillverkas idag.

  52. Thorleif

    #49, 50 CES, TorbjörnR

    Läste #49 (ej länken) och utan tillräckliga baskunskaper i ämnet ställde jag mig (också) frågan varför inte CES i sin kommentar med några ord kunde motivera slutsatsen varför grönt väte fram till 2030 skulle slå ut grått dito (via elektrolys)?

  53. Claes-Erik Simonsbacka

    #50 TorbjörnR #52 Thorleif

    Grönt väte, som produceras genom elektrolys av vatten med förnybara energikällor, förväntas bli billigare än grått väte, som produceras av naturgas, år 2030. Denna förutsägelse är baserad på flera faktorer, inklusive tekniska framsteg, skalfördelar och minskade kostnader för förnybar energi.

    Mvh,

  54. TorbjörnR

    .#53 Claes-Erik

    Ingen kritik mot dig men det verkar ju klart mysko att 6-10 ggr dyrare helt plötsligt skulle bli billigare när tex elpriser bara blir dyrare och dyrare.

    Eller är det bara reklam och snömos?

    För mig, utan siffror att granska, är det bara desinformation och absolut inget att lita på,

  55. Daniel Wiklund

    # 53 Claes-Erik S Grönt väte eller grått väte. Fick just klart besked från Luleå Energi att den fjärrvärme som 2030 ersätter den som värmer luleåborna nu blir dyrare. Borde inte tekniska framsteg och förnybar energi leda till billigare fjärrvärme. Jag har i drygt 20 år betalat 50-60 öre för fjärrvärmen, som har fungerat förträffligt. Varför byta ut nåt som fungerar bra och som dessutom är billigt.

  56. Lars-Eric Bjerke

    Det vore intressant om någon vet hur stor skillnad det är i energiåtgång mellan att reducera järnmalmen med kol respektive vätgas (bortse från den energi som krävs för att producera vätgas). AI-robotarna svarar mellan 20 och 50 % till vätgasens fördel.

  57. Daniel Wiklund

    # 56 Lars-Eric B Vätgasen är våran framtid. Halleluja! Den kommer säkert att ge oss billig fjärrvärme i Luleå. Kanske billigare än den fjärrvärme som just nu värmer mitt hus. Fjärrvärmen behövs verkligen nu, minus 17 grader just nu.

  58. Adepten

    #56 Lars-Eric Bjerke

    Vilken kul uppgift 😁
    JA, generellt sett kräver reduktion med vätgas ofta mindre energi än reduktion med kol. Detta beror delvis på att reaktionen med vätgas är mer direkt och inte producerar koldioxid, vilket minskar energiförlusterna på grund av biprodukter.
    För att beräkna energiåtgången för dessa processer måste man ta hänsyn till flera faktorer, inklusive värmeenergin som krävs för att genomföra reduktionsreaktionen, samt energin som krävs för att producera vätgasen eller kol som används som reduktionsmedel. Många obekanta faktorer🤔
    Kan denna övningsuppgift ge någon ledning?
    https://isy.gitlab-pages.liu.se/fs/courses/TSFS17/Exercises/TSFS17_Lektion8.pdf

  59. Daniel Wiklund

    # 58 Adepten Många obekanta faktorer skriver du. Men det kommer att bli dyrare för oss i Luleå att värma våra hus. Allt detta för en meningslös jakt på koldioxid.

  60. Claes-Erik Simonsbacka

    # 53 fortsättning
    #54 TorbjörnR

    Natural Gas Forecast & Price Predictions

    US natural gas price began 2023 at $4.38/Mcf.

    Deloitte’s natural gas price forecast for 2030 in September saw Henry Hub trading at $5.40/Mcf,

    Mvh,

  61. Lennart Ringsjö

    En kort fråga till Daniel Wiklund och Adepten. Mitt intresse för Luleås fjärrvärme bottnar i att jag för många år sedan bodde i Luleå och arbetade på SSAB.
    Gasen som Lule Kraft använder kommer främst från koksverket och masugnen som jag minns det.
    Har fjärrvärmeleverantören meddelat er abonnenter hur fjärrvärmen skall produceras när koksverksgasen och även masugnsgas är ett minne blott? Blir det verkligen vätgas? Eller är det någon form av biogas de tänker sig?

  62. BD-Nille

    #61 Ringsjö

    Det kommer inga svar hur de tekniskt tänker lösa fjärrvärmen. Flera insändare i NSD & Kuriren har ställt frågan direkt till energibolaget och kommunen, men det har varit knäpp tyst.

    Nedan länkat SVT-reportage kan man tolka som att man tänker återvinna värme från ljusbågsugn… Om det är tekniskt möjligt vet jag inte…. Hittar inga exempel vid googling på svenska i alla fall.

    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/se-lagan-som-varmer-hela-lulea-snart-slocknar-den

    Det jag vet är att i Oxelösund avser man hämta fjärrvärmen från värmeverk i Nyköping när masugnen släcks. Inte från den ljusbågsugn som ska installeras.

  63. UffeH

    #53, 54
    Det enkla svaret är nog priset på utsläppsrätter, som om allt går som EU tänkt ska öka i pris mer eller mindre exponentiellt fram till 2030 – 50.

  64. UffeH

    Tillägg till #63
    Om man läser länkad artikel så bygger hela den framtida prisbilden på grön vätgas på subventioner från EU och USA med en speciell fond i EU och IRA i USA.
    Det är som det mesta som kallas grönt att för att det ska kunna konkurrera prismässigt så krävs stora bidrag från oss skattebetalare.

  65. hans backman

    # 60 Fortsättning

    I Icheon, Sydkorea finns de anläggningar inom
    H2 teknologier som har kommit längst i uppskalningen. Men de räknar med att använda grå vätgas framemot 2040-2050 pga kostnads och produktionskapaciteter.

  66. hans backman

    Vätgas- Fjärrvärme
    Vid elektrolys har man ca 50% verkningsgrad, resten blir värme som kan användas till fjärrvärme. Finns ett flertal leverantörer med lösningar.

    Men grundproblemet kvarstår:
    Var skall man få elen ifrån?

  67. Thorleif

    #60, 63-64 CES, UffeH

    Man får ivh hoppas att kalkylerna för grönt kontra grått inte mest bygger på framtida pris-projektioner. I synnerhet om regeringar börjar försöka sig på politiska pris-regleringar (typ) vilket i sig är precis vad kan locka om det nya kalla kriget mellan öst/syd och väst fortsätter med risk för upphettning. Redan idag är vindkraften en form av styrning pga de tidigare stora subventionerna. Sanktionerna mot Ryssland och ”price-caps på olja” osv visar hur man misslyckas.

    Naturgas är väl en framtidsprodukt? Tillsammans med nästa generationer kärnkraft!

  68. BD-Nille

    #66 Backman
    ”Vid elektrolys har man ca 50% verkningsgrad, resten blir värme som kan användas till fjärrvärme. Finns ett flertal leverantörer med lösningar.”

    Vad blir det för temperatur på restvärmen? Går den att använda till fjärrvärme som normalt kräver >100 grader tillopp vintertid?

  69. Claes-Erik Simonsbacka

    #64 UffeH

    Det kommer att krävas betydande investeringar inom flera sektorer av ekonomin för att till år 2050 uppnå netto noll utsläpp (eller klimatneutralitet).

    Statliga subventioner kommer att spelar en helt avgörande roll för att underlätta denna övergång, enligt klimatfärdplanen, genom att bland annat stödja utbyggnad av förnybar energi, utveckling av infrastruktur, forskning och utveckling, skapa ekonomiska incitament och åtgärda marknadsmisslyckanden.

    Mvh,

  70. Thorleif

    #69 CES

    ”…..och åtgärda marknadsmisslyckanden”

    EUs och Sveriges ”nya” (avreglerade) elsystem har ju byggt på marknaden som garant för effektiv resursallokering med marknadssättning. Sossarna var ju med på vagnen från 90-talets slut med nyliberala C (med M) när det gäller en ny elmarknad.

    Ingen vill höra talas om att EU-reglerna möjliggör för medlemsländerna att gå sin egen väg likt Polen, Spanien och Portugal. Vi fortsätter att vara en vassalstat till EU som vi betalat dyrt för.

    Så vad precist har marknaden misslyckats med? Svaret är att el som marknad enligt teorin inte uppfyller de teoretiska rekvisiten. Så vad var det man påstod skulle uppnås? Svaret är hybris och centralisering av makt från EU betr integration och federaliseringsmålet, något ingen vill prata om.

  71. UffeH

    CES # 69
    Hela ditt inlägg här bygger på idén att vi människor kan styra klimatet med skatter och subventioner mot ett mål som är politiskt hittepå. Kan vi enligt dig styra klimatet?
    Om vi följer alla dessa politiska planer för klimatet när kan vi enligt dig se någon form av resultat?

    De flesta ’gröna’ lösningar på ickeproblem är oftast sekelgamla och övergivna av tidigare generationer och bör inte uppmuntras med generösa bidrag från våra skatter för de blir inte bättre och fungerar av mer pengar.

  72. Claes-Erik Simonsbacka

    #71 UffeH

    Även om politiska beslut kan påverka klimatförändringen genom regleringar, internationella överenskommelser, investeringar i förnybar energi och andra åtgärder, är det viktigt att inse att klimatsystemet är mycket komplext och påverkas av en mängd faktorer utanför direkt mänsklig kontroll.

    Det viktigt att förstå att klimatet i slutändan styrs av fysiska processer och naturfenomen.

    Mvh,

  73. Sten Kaijser

    Adepten skickade en länk som handlade om en övningsuppgit i wn kurs om elnät. Jag gick in på själva kursen och ”bläddrade igenom den.
    Där fanns en tabell över hur man räknar på olika kraftslag.

    https://isy.gitlab-pages.liu.se/fs/courses/TSFS17/OH/TSFS17-Lecture-2.pdf

    Bläddra ner till ”nr 4” för att se hur man värderar vindkraften!

  74. Sten K. #73
    Lite längre ned står följande:
    ”Vindkraft och solel har färre fulleffekttimmar
    än kärnkraft. Om vindkraft/solel ersätter
    kärnkraft måste den installerade effekten
    höjas kraftigt för oförändrad energiproduktion.”
    Det vill till att det byggs väldigt mycket och väldigt utspritt.
    För solel får man bygga ett nätverk utspritt över alla tidszoner nära ekvatorn, som opraktiskt nog mest löper genom dom stora världshaven, så många och långa kablar blir det. För vindkraften får man väl bygga dom i det där Nånstans, ni vet stället där det alltid lär blåsa. Hittar vi inte var det där Nånstans ligger får vi sprida ut vindkraften lite slumpmässigt över globen, och ännu fler många och långa kablar blir det.

  75. Adepten

    Jag blev nyfiken på om det finns utredningar på vilka kostnadsbesparingar det blir att gå över från kol till väte reducering av järnmalm?
    Verkar vara svårt att hitta några sådana uppgifter, det enda som framförs är CO2 besparingar.

  76. Berra

    OT: ”Det här är fullständig galenskap.”

    https://bulletin.nu/debatt-klimatnetto-noll-eller-knallkorkarnas-julafton

  77. Fredrik S

    Berra #76

    Tja, hela Indien plus Spanien täckta av vindsnurror.

    Fast någonstans på vägen, typ halvvägs kanske, inser de nog att det innebär vindsnurror på Söder och vips oroar de sig för något annat, typ stora rymdstenar. Greta kör pickup och grillar biff på kolgrill etc.

  78. Lars-Eric Bjerke

    Adepten

    Tack för ditt svar i #58 angående energiåtgången för reduktion av järnmalm med kol respektive vätgas.

  79. Daniel Wiklund

    Ikväll hade nordnytt ett inslag om elpriserna. Man frågade luleåbor om dom senaste årens dyra elpriser. Varken reportern eller dom som blev intervjuade sa något om fjärrvärmen. Nästa alla hus i Luleå värms av fjärrvärmen. Under dom dryga 20 år jag haft fjärrvärme så har priset varit 50-60 öre. Allt inräknat. Stabilare än fjärrvärmen från överskottsgasen från SSAB är svår att hitta. Den krånglar aldrig och är mycket billig. Hade jag blivit intervjuad så hade jag lovordat fjärrvärmen. Även om det är en politisk känslig fråga. Den gröna omställningen ska ju lovordas 24 timmar om dygnet.

  80. hans backman

    #68 BD Nille
    Man behöver gå via en värmepump för att få upp temperaturen

  81. Lars-Eric Bjerke

    Vid stora elkrävande projekt såsom Hybrit och H2Green Steel, som påverkar infrastrukturen i hela landet, borde det finnas en tillståndsprövning där man ska visa att projektet kan bli nationalekonomiskt lönsamt. Nu tycks de komma att höja elpriset för övriga industrier och för privatpersoner så att de blir nationalekonomiskt olönsamma.

  82. Wennblad på SvD gör det igen!
    https://www.svd.se/a/EQ6EAo/regeringen-maste-tala-ur-skagget-om-lkab-hybrit-och-det-grona-stalet
    Bakom betalvägg men nu finns den att läsa i bibblans pressreaderversion=papperstidningen för er som har den eller bibliotekskort.
    Läs den och kräv av era folkvalda att dom gör samma!

  83. Har ni ingen annan möjlighet så kan ni läsa den här tills jag tar bort den.
    Wennblad

  84. Behöver jag tipsa er om att pdf’en går att spara ner på hårddisken? Sen kan ni göra vad ni vill med den, skicka den till en politiker t.ex. Ni måste inte tala om hur ni har fått den!

  85. BD-Nille

    #80 Backman
    ”Man behöver gå via en värmepump för att få upp temperaturen” [för att kunna använda restvärme från elektrolysörer till fjärrvärme],

    Attans! Alltid denna verklighet, alltid dessa fysikens lagar som lägger hinder i vägen för den ”gröna omställningen”. Men kanske ny ännu ”grönare” riksdag kan skriva om dessa fysikens lagar….

    Förutom låg temperatur på restvärmen torde mycket kort teknisk livslängd på elektrolysörerna också vara ett stort ekonomiskt problem. Max 10 år livslängd om jag fattat rätt.

  86. Daniel Wiklund

    Då var det dags igen. Varmare och varmare dag för dag är den mest spelade melodi just nu. Läser på text-tv ”Nytt globalt värmerekord i januari”. ”Snabba utsläppsminskningar av växthusgaser är det enda sättet att stoppa den globala temperaturökningen, säger Samantha Burgess, biträdande chef vid EU:s klimattjänst Copernicus”. Det är dags att Samantha lär sig lite av Luleå. Varmaste januari sen 1921 var 1925 med minus 2,4. I år blev det minus 13,7. Kanske för att Luleå värms upp av överskottsgasen från SSAB, som nog innehåller lite koldioxid. 1925 fanns inte SSAB, och inte så många bilar heller. Jag ser fram emot att utsläppen från Copernicus går ner till noll.

  87. Claes-Erik Simonsbacka

    Masugnsbaserad ståltillverkning står för cirka 70 % av den globala stålproduktionen, och resten kommer från ljusbågsugnar som smälter skrot och lågvärdigt överblivet stål, eller i vissa fall, pellets.

    Enligt ett samförståndsavtalet (MoU) planerar China Baowu, världens största ståltillverkare, och Rio Tinto att gemensamt främja specifika avkolningsprojekt. De undertecknade avtalet för att utforska en rad bransch ledande nya projekt för, att hjälpa till att minska koldioxidutsläppen i stålets värdekedja.

    Mvh,

  88. Hasse B

    #85 BD Nille
    Visst är det irriterande 😀 Grön vätgas ÄR dyr!

  89. CES #87
    Det borde göras kalkyler på hur förbrukningen av ”jungfruligt” stål beror på tillgången av stålskrot i en ekonomi och hur den kan förändras över tid i en ekonomi som växer. Sen borde man också med ekonomiska styrmedel stimulera återvinning av stål, vilket vi väl redan gör i vissa fall. Och vem kommer att återvinna stålet i vindkraftens betongfundament?

  90. Gunnar Strandell

    Håkan Bergman #89

    När man gör stål med hög kvalitet vill man inte ha koppar i skrotet. Det används istället för armeringsjärn. Då slipper man anrikning av koppar i återvinningscykeln.

    Bilar är en källa till kopparinblandning i stål.

  91. Tege Tornvall

    Till SSAB:s styrkor hör höghållfast stål till bl. a. bilkarosser med bättre krockskydd. Dyrare men bättre. Ännu dyrare som ”fossilfritt” – om det alls går. Konstgjord och frivillig uppförsbacke!