Data från verkligheten stödjer inga vanföreställningar om en pågående klimatkris eller kommande klimatkatastrof. De klimathotstroende aktivisterna bryr sig därför inte om några data från verkligheten. De tror i stället okritiskt på modellresultat. Och så hittar de på.
På vilket sätt skulle klimatförändringar kunna ställa till skada? Eller snarare: På vilket sätt skulle global uppvärmning kunna ställa till skada? Den globala uppvärmning som vi sällan hör talas om nuförtiden. Den kallnade(!) under den stora paus som började strax före 1998 års El Niño och slutade först med den senaste El Niño 2015-6. Under den uppvärmningspausen, ersattes benämningen global uppvärmning alltmer av klimatförändringar. Det gick ju inte att skrämmas med en uppvärmning som inte pågick, men klimatförändringar har pågått under i princip hela denna planets historia. Det är bara att ”glömma” de första årmiljarderna och låtsas som om klimatförändringar inte förekom före industrialismen. Det är värt att notera, förresten, att industrialismen numera inte anses ha börjat i och med att Watt förbättrade ångmaskinen på 1760-talet, utan i slutet av 1800-talet. På 1760-talet förekom ju temperaturmätningar på bara några få platser, medan de i slutet av 1800-talet förekom på så många platser att många kända institut anser att det går att beräkna globala medeltemperaturer. Eller rättare sagt: Beräkna globala avvikelser från en global medeltemperatur som rådde under något 30-årsintervall. De där avvikelserna som brukar kallas temperaturanomalier.
Tillbaka till frågan: Vilka skador skulle klimatförändringar kunna ställa till skada?
Global avkylning skulle ställa till med stor skada, genom att förstöra skördar, göra stora områden i princip obeboeliga, och mycket annat. Fast det är inte det som de klimathotstroende aktivisterna vill att vi ska oroa oss för.
Nej, vi ska oroa oss för global uppvärmning, tycker de. En global uppvärmning som de ofta kallar klimatförändringar nu. Direkt eller indirekt brukar aktivisterna låtsas som om klimatförändringar dök upp första gången i slutet av 1800-talet. Eller senare.
Aktivisterna har visst upptäckt att klimatförändringarna går för långsamt för att egentligen kunna oroa. Därför har de börjat använda uttryck som klimatkris och klimatnödläge. Meningen är väl att användandet av de orden ska få folk att bli rädda och låta bli att titta på vad data från verkligheten visar.
Mer extremväder skulle ställa till med skada. Klimataktivisterna hävdar ofta att det har blivit mer extremväder. De struntar därmed i vetenskapens uppfattning att det saknas belägg för några förändringar i nästan alla typer av extremväder. En uppfattning som också är IPCC:s. Eller åtminstone var, år 2013.
Statistik över extremväder finns samlat i databasen EM-DAT. Där är problemet rapporteringsgraden, som var ytterst liten i början av 1900-talet och torde vara nästan 100 % nu. Även med denna brist, visar data i alla fall att risken för en individ att dö i extremväder nu är bråkdelar av vad den var för 80-90 år sedan. Detta är något som bland annat Bjørn Lomborg har uppmärksammat. Denna positiva trend är något som de klimathotstroende aktivisterna inte vill veta av och vars existens de förnekar. Vilket är typiskt. Det går bara att vara klimataktivist genom att förneka fakta och vetenskap.
Extremväder är inte något problem i en varmare värld. Men havsnivåer då? De stiger ju. Det visar data från främst två källor.
Den ena är mätningar av vattenstånd vid kustsamhällen och en del öar. Dessa data började på några få ställen redan på 1700-talet. Sedan har många fler platser tillkommit. En av de längsta mätserierna är från Stockholm och visar att havet där sjunker. Nej, det var inte riktigt rätt. När mätningarna började, trodde den tidens forskare att vatten försvann från havet, för data visade, och visar, att havsnivån sjunker. Numera vet vi att det beror på att landet höjer sig. Vattenståndsmätarna mäter relativa havsnivåer, inte absoluta, så om landet stiger fortare än havet, blir trenden negativ. Det gäller att veta hur landet rör sig, för att kunna beräkna absoluta förändringar i havsnivåer. Vilket har blivit lättare sedan GPS-satelliterna sköts upp.
Den andra typen av mätningar är betydligt moderna och började i slutet av 1992. Det är mätningar från satelliter. Flera forskargrupper har använt satellitdata för att beräkna genomsnittliga förändringar i global havsnivå. De har fått lite olika resultat, som ändå inte avviker så mycket från varandra. Vanligen börjar deras serier 1993.
Bägge metoderna har sina problem. Jag tänker inte gå in på dem i detalj nu. Jag vill påpeka att dessa två metoder mäter olika saker och att mätserierna egentligen inte kan jämföras. Mätningar vid kuster säger något om havsnivåer vid just kuster, men inte nödvändigtvis något om hur det ser ut i haven långt ifrån land. Satellitmätningar mäter nästan hela havsytan, men avståndet mellan mätare och det som ska mätas är mycket, mycket större än de variationer som ska mätas.
Bägge mätmetoderna visar i alla fall att haven stiger ganska långsamt. Det handlar om enstaka millimeter per år. Det är i sig ingenting att oroa sig för särskilt mycket. Eller kanske alls.
Det behövs en acceleration av havsnivåernas höjning för att få något värt att oroa sig för. Mycket riktigt, hävdar de klimathotstroende aktivisterna att det finns en sådan acceleration. Till aktivisterna, får vi väl räkna de medarbetare från SMHI som är ute i kommuner och regioner och försöker inbilla dessa att haven kommer att stiga med en meter runt Sveriges kuster till 2100 eller så. Hur i all sin dar ska det gå till? Varifrån ska det vattnet komma?
Om Grönlands inre plötsligt skulle bli något tiotal grader varmare, så att isen där börjar smälta i snabb takt, påverkar det ändå inte havsnivån vid Sveriges kuster. Försvinner Grönlands istäcke, försvinner också dess tyngdkraft som nu drar till sig mycket havsvatten. Försvinner istäcket, stiger dessutom landet som tidigare täcktes av is, medan havsbotten runt om sänks. Bägge effekterna gör att smältvattnet påverkar havsnivåerna i andra hav än i norra Atlanten och Östersjön.
Den där extra metern med havsvatten runt Sveriges kuster ska alltså komma från smältning av istäcket i Antarktis. Vad jag vet, har SMHI inte påstått det, men det är den enda möjligheten. Vare sig smältning av mindre glaciärer eller uppvärmning av havsvatten med några grader kan ge en meter högre havsnivåer vid Sveriges kuster. Jag kan förstå att SMHI inte vill tala klartext om det här, för hur har forskarna där tänkt sig att så mycket is på Antarktis ska kunna smälta på så kort tid?
I sin senaste specialrapport, SROCC, hävdar IPCC att havsnivåernas höjning har accelererat, från 1,4 mm per år för perioden 1901-1990 till 3,6 mm per år för perioden 2006-2015. Satellitmätningar fanns inte före 1990, så det första värdet, 1,4 mm per år, kommer från sammanställningar från vattenståndsmätare. Den sistnämnda, 3,6 mm per år, kommer däremot från just satellitmätningar. IPCC har jämfört två mätserier som är så olika att de inte går att jämföra. Den jämförelsen gör att IPCC hävdar att havsnivåernas stigning har accelererat.
Själv kallar jag det påståendet en lögn. De som skrev rapporten borde mycket väl begripa att de två mätmetoderna inte går att jämföra och att skillnaden mellan dem därför inte är något bevis för en acceleration.
De olika serier som har beräknats från mätningarna, går att hitta på olika ställen på Internet. Bland annat hos NOAA, USA:s motsvarighet till SMHI. Eller på Climate Explorer. Jag har samlat ihop data från fem olika beräkningar, baserade på data från endera vattenståndsmätare, satelliter eller en kombination av de bägge. Här är ett diagram med de fem inritade:
Här har jag flyttat de andra mätserierna så att de har samma värde som NOAA:s serie i början av 1993. Det är hur som helst oklart vad som ska var nollpunkt för dessa serier, och jag är bara intresserad av skillnader i trender.
Jag tycker också att det kan vara intressant att titta närmare på tiden från 1990 och framåt:
Serien från Church&White beskrivs på psmsl.org, där det också går att hitta data från vattenståndsmätare. Notera att Church&White har gjort en ny studie med nyare data inkluderade.
Det är uppenbart att det är skillnad mellan de två serierna som bygger på data från vattenståndsmätare. Medan Church&White tycks ha struntat i satellitdata, har Dangendorf et al. anpassat sig till dessa data, när satelliterna började att mäta.
Vad gäller satellitserierna, har AVISO uppenbarligen en större trend än de övriga. Varför vet jag inte.
NOAA:s serie har högre tidsupplösning än de övriga, som alla har månadsmedelvärden.
Finns det någon acceleration om vi håller oss enbart till satellitdata? Min ögon säger: Nej. Där finns lite variationer och de variationer verkar ske omkring en linjär trend.
Jag gjorde också två anpassningar till NOAA:s data. Dels en en rät linje och dels ett andragradspolynom. Den förstnämnda anpassningen har en Pearson-korrelationskoefficient som är 0,956, medan den sistnämnda har 0,967. Den skillnaden verkar vara för liten för att kunna vara signifikant.
Även för perioden före 1993, skiljer sig serierna från Church&White respektive Dangendorf ganska mycket, speciellt för perioden 1900-1960. Varför vet jag inte. Den förstnämnda serien har knappast någon acceleration efter 1960-talet, medan den sistnämnda har en acceleration som eventuellt fortsätter fram till nu. Fast eftersom den följer satellitdata sedan 1993, är det tveksamt om det finns någon acceleration sedan dess.
Den påstådda, men tvivelaktiga, accelerationen av havsnivåhöjningen för med sig en rad förutsägelser som på sätt och vis är tragikomiska. Bland annat spådomen att FN-skrapan kommer att översvämmas av stigande hav till 2100, vilket har kommenterats på världens mest välbesökta vetenskapsblogg. Där har också kommenterats påståendet att Kaliforniens kust kommer att översvämmas. Där finns bland annat ett diagram som visar den absurda och totalt orealistiska acceleration som behövs för att spådomarna ska slå in.
En tredje artikel från samma blogg, är en jämförelse mellan havsnivåserier samt mellan å ena sidan aktivisters påståenden och å andra sidan verkligheten. En jämförelsen som bland annat konstaterar att en serie från Jevrejeva et al. stämmer bättre med kända temperaturvariationer än serien från Church&White. Huvudanledningen till variationer i havsnivåer är variationer i temperaturer. Temperaturer som dels påverkar havsvattnets densitet direkt och dels får glaciärer att smälta eller växa, och indirekt påverkar haven.
Enligt Jevrevaja et al., har havsnivåerna tydligen generellt sjunkit de senaste 1000 åren. Vilket inte hjälper de stora kuststäder som har grundats och växt de senaste 1000 åren. Å andra sidan handlar det om millimeter per år som haven stiger. Det borde inte vara några problem alls att hantera det. När gamla hus måste rivas, låt bli att bygga nytt på samma ställen, utan bygg nytt längre bort ifrån kusten. Till exempel. Eller bygg vallar, om det behövs. Något holländarna är experter på, då de i århundraden har tvingats kämpa mot kombinationen av stigande hav och sjunkande land.
Wikipedia har en sammanfattning av hur havsnivåerna har varierat genom årmiljonerna. Bland annat finns där ett diagram med rekonstruktioner av havsnivåer de senaste 22000 åren. Ett diagram som visar att haven började stiga snabbt när stora landisar började smälta för 16000 år sedan. Haven steg då med i storleksordningen 1 cm per år. Så stora landisar finns inte i dag. I alla fall inte långt ifrån polerna. Jag är osäker på hur storleken på istäcket på Antarktis förhåller sig till storleken på isarna som täckte främst delar av norra halvklotet för 16000 år sedan. Istäcket på Antarktis ligger i alla fall runt, och nära, en av planetens poler. Medan de smältande istäckena då låg ganska långt ifrån Nordpolen och därför ganska lätt kunde värmas upp till över smältpunkten.
Förhållandena nu är helt annorlunda än för 7000-14000 år sedan. Ändå håller de klimathotstroende på och hävdar att isarna ska börja smälta lika fort som då, och haven stiga minst lika snabbt som då. Det finns ingenting rimligt i sådana spådomar.
De klimathotstroende aktivisterna måste hitta på för att få till något som stödjer deras vanföreställningar om en pågående klimatkris. Och hittar på, det gör de.
Tänk om Greta och hennes entourage kunde läsa detta och begrunda. Problemet är ju att de som tror på undergångsvisioner vill tro. Varför? Tja de kanske tjänar nåt på det. Pengar, status eller nåt.
Tack Lars Kamél
Alltid intressant med havsnivåer eftersom de speglar hela frågan om uppvärmning och avsmältning.
Men vad jag saknar är de mått på trendernas förändring som finns i dessa kurvor:
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=140-012
Liknande finns för alla de sju haven.
Det är här det bör synas en tendens till ökning.
Stockholms trend är väl inte lika klar:
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=050-141
Men även här syns inte en acceleration, som krävs för att SMHIs varningar skall besannas.
På radion nyss: Ett PK inlägg om klimatet där Venedigs öde och Australiens bränder borde åtgärdas genom en FN överenskommelse-tänk vad grymma vi är som förnekar de goda denna chans att med ett enkelt avtal förbättra världen!
Suveränt bra inlägg Lars, stort TACK!
Jag är särskilt nöjd med att du tog med den tredje länken till WUWT, som jag fann mycket intressant tidigare i månaden.
Jag har fått det intrycket att kurvan ”Church&White” förekommer ofta i olika sammanhang och jag gissar att det beror på att den har en ”önskvärd” liten böj uppåt i slutet och stöder i någon pytteliten mån accelerationshypotesen. Men som du så utmärkt skriver så stämmer ”Jevrejeva-kurvan” riktigt bra överens med temperaturdata t ex den MultiDekala Atlantiska Oscillationen!!!! (ett klimatologiskt feomen som ingen alarmist vill kännas vid och den stora okunniga massan inte har någon susning om)
Varför ser man då i princip aldrig ”Jevrejeva-kurvan” när havsnivåer ska presenteras???
Sen vill jag också fälla den kommentaren att alla dessa olika varianter på kurvor har ju ingen som helst likhet med Keeling-kruvan och ju längre Kina och andra fortsätter vräka ut CO2 desto tydligare kan vi säga att samband saknas! – eller inte? Heja Kina … syna alarmismens kort bara!
Slutligen vill jag påminna om att Nir Shaviv visar ofta en kurva där han påvisar ett (visserligen ganska litet) samband mellan solaktivitetscykler och tempo i havshöjningen.
#3 mig själv
Jag vill lägga till lite till det jag skrev i slutet om Nir Shaviv.
Vid 8:20 i denna film visar han samband mellan havsnivåhöjning och solcykler.
https://www.youtube.com/watch?v=a–kc5dbvyQ&t=7s
Missa inte de föjande två minuterna, detta är verklig dynamit då han anklagar IPCC att fullständigt blunda för fakta.
Han brukar ibland skämta och fråga publiken i vilken riktning de tror att kausaliteten går, men inte denna gång. 🙂
Vi lever i en offentlig lögn som fungerar som motivation för regeringens klimatpolitik, nämligen att den globala temperaturen accelererar, att polarisen smältning accelererar och att havsnivåhöjningen accelererar. Alla dessa grundpelare för vår, och EUs klimatpolitik, är falska, vilket är lätt att bevisa eftersom alla data är lätta att plocka fram. Sorgligt.
Vi påminns om hur diktaturer världen över och i historien byggt upp en alternativ världsbild för att legitimera allt större, alltmer frihetsinskränkande och alltmer totalitära ingrepp mot sina medborgare.
Men vi glömmer inte vilka medlöparna är.
Ett exempel från verkligheten är Maldiverna, som 2018 byggt ut sin internationella flygplats på havsnivå med en 3,6 km lång bana för att kunna ta emot de största planen av typ A 380. Maldiverna tror inte på stigande havsnivåer som IPCCs klimatmodeller varnar för utan tittar på verkligheten.
Lars Kamél,
”Försvinner istäcket, stiger dessutom landet som tidigare täcktes av is, medan havsbotten runt om sänks. ”
Varför sänks havsbotten?
Att politiker inte talar sanning utan ljuger för att nå sina politiska mål det har vi varit vana vid de senaste 50 åren. Tyvärr har förljugenheten eskalerat och det finns idag folk som har som profession att förse politikerna med anpassade lögner. Lögner ämnade att skrämma de svagaste i samhället, våra barn och barnbarn.
MP:s intention är klar och tydlig påverkan redan på dagis ger bästa utdelning.
Men Jag upplever att det resultat vi har fått av de lögner som Politikerna basunerar ut som gäller vetenskapliga fakta och lätt kan kontrolleras mot uppmätta data är förödande för inte minst det uppväxande släktet.
Hur SMHI lyckats lura större delen av kommunalpolitiker med att kustkommuner i Sverige skall förbereda sig på stigande vattennivåer övergår mitt förstånd.
Jag kan ta min egen stad Söderköping som exempel. På 1500 talet seglade stora skutor på Storån upp till centrum i stan. Idag finns där bara en lite rännil av den stolta åfåran och vattennivån har sjunkit med säkert 2 meter. Under mina lite mera än 70 år har jag hela tiden fajtas med grundgåendet i ån när vi seglar ån ut från uppläggningsplasten för våra fritidsbåtar. Grundgåendet har nu blivit så allvarligt att nu diskuteras en fördjupning av ån genom muddring.
INGEN tror att ån kommer att bli djupare genom högre vattenstånd i havet. Jag förmodar att inte ens SMHI skulle våga föreslå åtgärden att vänta på en höjning av havsnivån.
Lars-Eric Bjerka #7
det här brukar tty svara på. Anledningen är att när istäcket pressar ner marken under sig så pressas ”magman, eller vad det är utanför det istäckta området. När isen smälter och landet höjer sig så återvänder det utpressade tillbaka dit det kom ifrån — och då sjunker marken där, den mark som redan ligger under vatten.
Hej Lars-Eric, förlåt felstavningen, den var helt oavsiktlig och beror på att jag ibland ”trycker fel på e och a.
Enl. SMHIs egen graf så har stigningen av havsytan varit minskande de senaste 10 åren HEAR HEAR:
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.151664.1568120521!/image/hav.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/hav.png
Lars Kamél: Du skrev ”Försvinner Grönlands istäcke, försvinner också dess tyngdkraft som nu drar till sig mycket havsvatten.”
Kan du utveckla det där? Att massa attraherar massa via gravitationen är ju klart, men är den så stark från grönlandsisen? Och borde man då inte ha en liten vall av vatten närmast grönlandskusten?
Havsnivån har mätts från satellit sedan 1978 (Seasat) med det är egentligen från 1992
(Topex, Jason m.fl.) man har kunnat mäta med en någorlunda mätonoggrannhet.
Men hur noggrant mäter man?
I en artikel från NASA (https://sealevel.jpl.nasa.gov/technology/) hävdas det att ”global
mean sea level can be determined with a precision of several millimeter”. Nu är ju inte
precision samma sak som noggrannhet, har man en bias och mäter lika mycket fel varje gång
är precisionen hög men noggrannheten dålig.
En satellit typ Jason har en bana ca 1300 km över jordytan och har enligt länken ovan en
onoggrannhet på 4-5 cm i uppmätt avstånd. Satelliten använder sig av två mikrovågsfrekvenser,
13.6 och 5.3 GHz, för att eliminera gångtidsfelet som beror på vattenånga i atmosfären.
Mikrovågsloberna ger en ”few kilometer spot on the ocean surface”. Men det finns en mängd faktorer
som påverkar noggrannheten i satellitens position, bl.a. Solar radiation, Atmosperic drag,
Magnetic field, Gravity gradient. Dessutom påverkar våghöjden resultatet men det påstås tas om
hand av returpulsens utseende plus lite räknande. Ytterligare en svårighet är att exakt bedöma
när returpulsen från havet anländer, 1 ns motsvarar 15 cm. Här har jag inte sett några siffror
på noggrannhet.
Det jag har funderat mest på är hur noggrant man kan peka med radarloberna? Med en
noggrannhet på 0.1 grader (vilket är i övre änden på krav enligt ”Attitude Determination
and Control System” https://ntrs.nasa.gov) så kan loben peka över 2km fel på havsytan.
Med en ”felpekning” på 2 km kommer man att mäta ett avstånd som är 1.5 m längre än om man
pekade rakt ned. Sedan har man problemet med att säkerställa att de två radarloberna är perfekt
linjerade annars lär väl inte kompenseringen för vattenångan fungera.
Det finns visserligen två stationer (Korsika och Kalifornien) för kalibrering men kan man
anta att pekfelet är konstant mellan dessa kalibreringar? För mig känns summan av alla
felkällor – kända och okända – vida överträffa den påstådda onoggrannheten på 4-5 cm i
enskild mätning.
Vi vet vad det välfärdsindustriellakomplexet innebär för de som har sin utkomst av dess verksamhet. När ca 2500 IPCC delegater åker på julfest efter att lögnfabriken blivit klar med sin sanna berättelse gillas det både av poltiker, underlydande vetenskaps-, tjänstepersonal, media och inte minst, nu sist, av Madrids touristnäring.
Alla är del av klimathotsprojektet och vill så förbli. Ingen sågar av grenen de sitter på och nu tror de att grenen bli starkare ju mer CO2 partiklar de kan skaka fram ur de alltmer gröna löven.
OT
Här är en intervju med en kanadensisk modellare. Rätt så intressant vad det är han försöker försvara. Det märks vem som betalar hans lön.
https://www.youtube.com/watch?v=z9ALFf6eQI0
Anders Persson #12,
Här finns ett inlägg (med referenser) som tar upp frågan du har.
https://www.klimatupplysningen.se/2018/05/11/havsnivaforandringar-och-avsmaltning-mer-komplicerat-man-kan-tro/
Och, ja, det finns en vall med vatten mot Grönland.
#12 Anders Persson
Jo, enligt Mitrovica som först beräknade denna gravitationseffekt på havsvatten, är där mycket riktigt ”en vall” på 30-50 meter närmast grönlandsisen. Inte en brant vall förstås, du skulle uppleva ett platt hav. Men det är ändå så mycket högre där än det skulle varit utan grönlandsisen. I Sverige är havsytan ca 6-7 meter högre tack vare Grönland.
http://nautil.us/issue/33/attraction/why-our-intuition-about-sea_level-rise-is-wrong
En kort förklarande text med kartor:
https://klimazwiebel.blogspot.com/2010/06/newton-and-sea-level-rise.html
#12 Anders Persson
Här:
https://www.klimatupplysningen.se/2018/05/11/havsnivaforandringar-och-avsmaltning-mer-komplicerat-man-kan-tro/
https://www.klimatupplysningen.se/2018/06/21/antarktisisen-gronlandsisens-store-broder/
Jag har tittat på några tiotal av de långa mätserier som finns från vattenståndsmätare. Jag kan inte komma ihåg att jag har sett någon uppenbar acceleration för någon av dem. Förutom de plötsliga skift som inträffar vid jordbävningar på en del ställen.
Korallöar, som de som utgör Maldiverna, följer med i havsytans svängningar. De kommer därför inte att bli översvämmade av stigande hav. Möjligen om haven börjar stiga med flera centimeter per år, men hur skulle det gå till?
Havsvatten är en vätska och ställer in sig efter geopotentialen. Finns extra mycket massa någonstans, samlas extra mycket vatten där. Är det lite massa någonstans, är det där mindre havsvatten än genomsnittet. Runt varje stor ö borde havet bukta upp, även om det kanske är svårt att mäta. Grönland är en stor ö som dessutom har extra massa i form av ett tjockt istäcke.
skulle vara intressant att se kurvan moderniseras till dags dato. Speciellt för SMHI.
http://theinconvenientskeptic.com/wp-content/uploads/2012/02/predicted-vs-actual.png
http://theinconvenientskeptic.com/2012/02/2011-global-sea-level-dropped-back-to-2008-levels/
Intressant tråd som visar på stor kunskap.
Varför finns det då experter på SMHI som får fritt fram att varna för orimliga konsekvenser?
#19 Lars Kamél
Visst ser du acceleration både här och där. Men även retardation. Periodicitet! Se #2
“As the sea levels have been oscillating, but not accelerating, in the long-term-trend tide gauges of Japan since the start of the 20th century, the same as all the other long-term-trend tide gauges of the world, it is increasingly unacceptable to base coastal management on alarmist predictions that are not supported by measurements.” – Parker, 2019
https://notrickszone.com/2019/01/28/pacific-ocean-tide-gauges-of-100-years-both-the-relative-rate-of-rise-and-acceleration-are-negative/
#13 P-A Johnsson
Är det något vi alla bör ha lärt från ”klimatkrisen” är att vara kritisk mot ”vetenskapliga” artiklar, också de som är ”peer-reviewed”
Några allmängiltiga påpekande avseende alla observationer av havsnivån:
– Havsytan ”häver sig i vågor”. Kanske är det bäst att mäta i en vågfri bassäng som står i förbindelse med havet genom en tunnel
-Havsytans höjd påverkas av tidvattnet
-Havsytans höjd påverkas av lufttryck (högtryck/lågtryck) och av vindar! Fråga Holländare och Hamburgerbor vad som kan hända när stormarna pressar vattnet mot land!
För en ”tide-gauge” behövs en hel del medelvärdesbildning och analys för att ordentligt fastlägga en mm-cm noggrann MSL
https://tidesandcurrents.noaa.gov/waterlevels.html?id=8518750
För en satellit:
Positionen av satelliten är i princip känd i ett geodetiskt koordinatsystem som kan anses implicit definerat av de geodetiska koordinaterna för de stationerna som används för banbestämningen. Hur noggrant? Säkerligen är felet inte större än några meter. Påstående om extrem noggranhet på cm nivå bör man nog ta med en nypa salt!
Satelliten mäter mot havsytan, inte mot en vågfri bassäng. Vågor på kanske flera meters höjd gör den reflekterade radarpulsen diffus. Faktiskt används detta fenomen till att uppskatta våghöjden från satellit och därigenom indirekt vinden!
I dagens http://www.kristianstadsbladet.se framgår ”SMHI:s nya beräkning, som grundar sig på IPCC-rapporten, visar att Kristianstad måste räkna med att havsnivån kan stiga med ytterligare cirka en till 1,5 meter fram till år 2150. -De vallar som byggs nu dimensioneras för att klara de nivåer som kan uppkomma år 2150.”
Detta kommer att kosta oss skattebetalare ca en halv miljard !
1,5 meter = 1.500 mm, på 130 år ger det ca 11.5 mm/år i genomsnitt vilket blir sista åren drygt 30 mm/år !(rätta mig om jag räknat fel)
Havsnivåhöjning fn ca 1-2 mm/år i området.
Som sagt var ska vattnet komma från ?
SMHI lurar okunniga och dåligt pålästa kommunpolitiker
#19
Nej, någon tydlig acceleration finns inte. Jag återkommer till en av mina favoriter, havsnivåmätaren på Kungsholmsfortet utanför Karlskrona. Den har funnits sedan 1886 och av en tillfällighet placerades den där landhöjning och havsnivåhöjning var exakt lika stora (knappt 2 mm/år) 1886. De är fortfarande lika stora:
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=050-081
Det är uppenbart att detta bara kan två förklaringar:
1. Det har inte skett någon märkbar ökning av takten i havsnivåhöjningen sedan 1886.
2. Landhöjningen råkar av en tillfällighet öka i exakt samma takt som havsnivån.
Det sistnämnda är extremt osannolikt. Landhöjningen beror på att materialet i jordskorpans djupare lager långsamt flyter tillbaka och fyller ut ”gropen” som inlandsisen genom sin tyngd bildade under sig. På kort sikt är den processen i stort sett linjär, på längre sikt kan man förvänta att den långsamt avtar allteftersom man närmar sig jämvikt. På Island där ”undergrunden” är betydligt mera lättflytande än här i Skandinavien har detta redan skett, där tog hela landhöjningsprocessen bara några tusen år.
Numera finns det dessutom också en GPS-station på Kungsholmsfortet, och tittar man på värdena där så anar man kanske t o m en uppbromsning av landhöjningen, även om mätserien är kort och resultaten brusiga:
https://www.sonel.org/?page=gps&idStation=2075
Förresten, att Metrovica var den första att beräkna havets ”knölighet” är inte korrekt. Geodetiker har gjort det ända sedan 1800-talet. Det är faktiskt inte så svårt om man mäter det lokala gravitationsfältets
styrka och riktning, vilket man kar kunnat sedan långt tillbaka. De har t o m beräknat var havsnivån ”borde” ligga mitt inne på kontinenterna. Det är nämligen så man definierar ”höjd över havet”. Om någon skulle fråga hur man beräknat att Mount Everests topp är just 8840 meter över havet, så är svaret faktiskt: ”det skulle vara höjden om man grävde en oändligt smal kanal in till mitten av berget och mätte höjden från den lokala havsytan”.
#24
1,5 meter till 2150 innebär att SMHI räknar med att nära 50 % av isen i Västantarktis skall smälta på 130 år, vilket innebär att istjockleken behäver minska med ca 7 meter per år. Detta eftersom tillskotten från Grönlandsisen och övriga glaciärer liksom den termosteriska höjningen är i stort sett försumbara:
https://www.researchgate.net/publication/24428838_Reassessment_of_the_Potential_Sea-Level_Rise_from_a_Collapse_of_the_West_Antarctic_Ice_Sheet
Man kan faktiskt ofta se på en karta om en kuststräcka stiger eller sjunker. En sjunkande kust har typiskt långa sträckor med stränder med finkornigt material, barriäröar och längsgående revlar längs kusten och oftast ganska rak kustlinje.
Stigande kuster är ”plottriga”, med många små öar och vikar, grovt strandmaterial eller klippkust och få sandstränder.
Mycket förenklat kan man säga att ett stigande hav för med sig finkornigt material till och utmed kusten, medan ett sjunkande hav sköljer finkornigt material ut från kusten.
Det är lätt att se på en karta att ”noll-linjen” i Sverige går ungefär vid Sölvesborg på ostkusten och Falkenberg på västkusten, och detta bekräftas av mätningarna.
När det gäller just Kristianstad är det möjligt att vi har ytterligare ett fenomen som spelar in. Nedre Helgaån är nästan det enda exemplet vi har i Sverige på ett sedimentationsbäcken, d v s ett område där löst material (från det småländska höglandet) avlagras. Sker detta i tillräckligt stor skala kan det leda till att den lokala berggrunden faktiskt sjunker under den ökade tyngden. Det skulle vara intressant med en GPS-mätare i själva Kristianstad för att se om marken faktiskt sjunker/stiger långsammare än omgivningen. Att de lösa jordlager som staden är byggd på i viss mån komprimeras under byggnadernas tyngd och genom markdränering kan man också utgå från.
Faktum är att Kristianstad är byggt på ett ovanligt idiotiskt ställe för en stad, vilket förklaras av att det ursprungligen var en fästning för att spärra den viktigaste överfarten över Helgaån. Redan Erik Dahlberg hade planer på att sätta hela staden under vatten under kriget 1675-79.
#27 tty
Alltid så intressanta kommentarer med ny kunskap-tack.
Kristianstads låga nivå har en förklaring där sjösänkning ingår. Hammarsjön sänktes på 1860 talet för att få mer jord att bruka. Pumpning pågår! Lägsta nivån ligger ca 3 m under havsnivån.
https://vattenriket.kristianstad.se/
Mycken samlad kunskap flödar här-gratis!
Kanske dax att sprida och få betalt: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7375987
Bidragen till medelhavsnivåökning enligt IPCC AR 5 sid 1151 mellan 1993 och 2010 i mm/år
Thermal expansion 1.1 [0.8 to 1.4] mm/år
Glaciers except in Greenland and Antarcticaa 0.76 [0.39 to 1.13]
Greenland ice sheet 0.33 [0.25 to 0.41]
Antarctic ice sheet 0.27 [0.16 to 0.38]
Land water storage 0.38 [0.26 to 0.49]
Total of contributions 2.8 [2.3 to 3.4]
Man ser att osäkerheterna är rätt stora.
Enligt en artikel i Nature från 2012 är bidraget från grundvattensänkning 0,77 mm/år.
https://www.nature.com/news/source-found-for-missing-water-in-sea-level-rise-1.10676
#30 Lars-Eric
Dessa siffror stämmer ganska bra med vad Judith presenterar vid 6 minuter i filmen nedan. Dock med avvikelsen att Judith redovisar högre avsmältning av Grönland.
Måste man vänta på AR6 med att få en uppdatering?
https://www.youtube.com/watch?v=_2Bw52FjYi4&t=541s
Det känns bra att vi har koll på havsnivåer. Speciellt idag när en reaktor stängs. Tänk om Det vore lika lätt att stänga av miljöpartisterna. Vilken makt detta lilla skitparti har. Som dom har tack vare socialdemokraterna.
#30
Siffran för Antarktis är mer eller mindre en ren gissning. Västantarktisisen minskar helt klart. Östantarktisisen ökar troligen, kanske mer än Västantarktisisen minnskar.
Jokern i leken är GIA-korrektionen, d v s korrektionen för hur mycket berggrunden under inlandsisen ändrar nivå. Olika modelleringar av den spretar vitt isär, och det är svårt att verifiera dem genom mätningar eftersom det över stora områden inte finns något berg att placera GPS-mätare på, i synnerhet i Östantarktis. Dessutom är det logistiskt svårt att placera ut och underhålla mätstationerna. De tämligen få mätpunkter som finns stämmer dessutom dåligt med alla modellerna:
https://image1.slideserve.com/3359486/antarctic-gia-models-vs-gps-l.jpg
Det här problemet berör främst GRACE (alltså gravitationsmätningar) vars resultat i princip helt styrs av den valda GIA-korrektionen (”råvärdena” ligger nämligen nära noll). ICESAT-1 som direkt mätte isens nivåäändringar var mindre känslig för GIA (och kom fram till att isen ökade netto), men inga resultat har kommit från ICESAT-2 ännu. ICESAT har dock också problem. Dels har man problem med mätprecisionen (vilket i sig är märkligt eftersom man i princip mäter på samma sätt som havsnivån, där man hävdar precision på tiondels millimeter när), och dels med att snön troligen är olika hårt packad i olika delar av Antarktis.
Upptäckten av vidsträckt vulkanism under isen i Västantarktis komplicerar det hela ytterligare, eftersom studier på Island visar att vulkaniskt aktiva områden beter sig helt annorlunda isostatiskt än urbergssköldar som Östantarktis.
#30
Betänk också att alla dessa källor (utom kanske grundvattensänkning) har geografiskt starkt varierande effekt.
Grönlandsisen har vi redan behandlat.
”Övriga glaciärer” har också kraftigt reducerad effekt i Nordeuropa, eftersom en stor del av dem finns runt Nordatlanten (Ellesmere land, Baffins land, Island, Spetsbergen, Franz Josefs land, Novaja Zemlja, Skandinavien, Alperna).
Den termosteriska effekten är minimal i vår del av Världen (grunda, kalla hav):
https://www.mdpi.com/water/water-11-01987/article_deploy/html/images/water-11-01987-g004b.png
Återstår alltså grundvattenavtappningen, som borde vara relativt jämnt fördelad, och Antarktis, där vi får full effekt ”och litet till”.
Så, som sagt, SMHI:s prognoser hänger i stort sett till 100% på utvecklingen i Antarktis. Undrar om de inser det själva?
Sedan spelar naturligtvis väder och vind in. Lufttryck och vind kan förändra havsnivån mer än en meter på mycket kort tid. Något alla som bor vid kusten eller har båtar förtöjda där bör vara medvetna om.
#32 En tragisk dag. Antagligen så tycker inte MP det konstigt nog. De tycker att vi måste göra något åt Co2 samtidigt som vi tar bort en av de största kolsänkorna i landet. Logiskt?
# 30 L-E Bjerke och #31 RolfMellbarg
T.o.m. SMHI redovisar 1,8 mm/år. Se återupprepning av länk nedan.
Ligger det i ert intresse att överdriva den siffran?
Som på oika sätt har redovisats kan man väl borte från satellitmätningar? De surfar 10 mil (!!) över jordytan och mäter på rörlig havsyta med en uppgiven nogrannhet av +/- 5 cm, som bara det måste vara en omöjlghet? Verkligheten gäller väl här som i alla andra sammahang.
Ge exempel på var man i VERKLIGHETEN har mätt ca 3 mm/år, inte manipulerade IPCC-data
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.151664.1568120521!/image/hav.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/hav.png
Men vi måste lyssna på PROFETEN Johan Rockström som säger att framtida generationer är ”with a high likelyhood” obönhörligen kommer att drabbas av TRE METERS höjd havsnivå!!!
Eller citat: The west Antartic icesheet, with a high likelyhood has already crossed the threshold, committing all future generations, to an evitability of three meters sea level rise!!!
Källa, vid 1:45 i denna film:
https://www.youtube.com/watch?v=2aZchDGSAEk
Det är fullkomligt surrealistiskt, trösten må vara att det måste bara komma en vändning snart.
#36 Mats
Jag håller med om att diskrepansen mellan traditionell nivåmätning och sattelitbaserad bör tolkas så att sattellitdata är mer osäkert. Men om stigningen ligger vid ca 2 eller ca 3.5 mm tycker jag är en bagatell.
Kanske väljer Judith den högre tolkningen för att undelätta en dialog med mer alarmistiskt sinnade kollegor. D.v.s. av taktiska skäl.
Jag följer i alla fall Judith, den enligt mig främsta av alla klimatforskare. Tätt följd av Nic Lewis.
#38
Men Rolf, om VERKLIGHETEN säger 1,8 mm/år tycker du i alla fall att 3,5 mm är det som gäller?
Det är jui faktiskt nästan en faktor 2 i skillnad. Ut och kolla verkligheten vid våra kuster eller kanske på Maldiverna?
Kolla också med N-A Mörner som mer i än i varje fall alla svenskar och med vetenskaplig nogrannhet har studerat verkligheten runtom vår glob.
Är du orolig för klimatförändringarna?
Rösta
https://www.aftonbladet.se/
#38,#39
Enligt Staffan Mörner (https://klimatforum.com/2019/11/09/halften-av-havsnivahojningen-paverkar-inte-kusterna/). Satelliterna mäter till större delen över öppet hav och därför kan de mätresultat man får vid kusterna vara hälften så stora som de man får över öppet hav. Förklaringen är tydligen den termiska expansionen som inte påverkar kustnära områden.
Jag är fortfarande skeptisk till satellitmätningarnas angivna noggrannhet. Normalt kalibrerar man en avståndsmätare mot en väl definierad yta på en känt avstånd, inte mot en varierande havsyta.
Miljöpartiet firar väl i dag,och öppnar champagnen när Ringhals stängs ner.
Tur att jag köpte ett elaggregat,känns som om jag kommer att behöva det.
Jag bad SMHI peka ut VAR i deras mätserier av havsnivå vi ser signalen från den accelererande havsnivåökningen dom talar om på sina klimatsidor.
Jag fick ett svar att det inte var deras jobb att hitta dom, jag skulle vända mig till ipcc istället.
@ Lasse, #29
tydligen så är Räddande Av Världen inte heller det ett kall.
Frank Zappa & the Mothers gamla devis verkar allmängiltig (We’re only in it for the money)
#40 Karlsson – intressant nu är det 54% nej och 77000+ röstande. Låter sansat.
Lyssnade på StudioEtt igår och Rockström verkar ha kommit till undsättning att propagandan svalnat i sverige. Var inte tyskland lika benäget att lyssna, tro?
I samma stund var denne Sverker Sörlin, jag nämnde tidigare var göst i Filosofiska rummet om bildning och han trodde och uttryckte då hur mycket Greta visste osv, riktigt imponerad. Denna man so skrivit bok om Bildning.
Det är ju ingen tillfällighet att dessa clowner har fritt tillträde till media när de så vill.
Rockström gick på med samma saker jag hörde från Löfven i en intervju, så man vet var Löfven får sina påståenden från. Dvs bränder i australien och alla väderfenomen som varit i media, plus påhittade konflikter som kommer i spåren av detta.
Och övergripande uppdraget i propagandan nu är att ge sken till svenska folket hur mycket internationell samstämmighet det finns – t.o.m påpekanden från journalist om Kina viftades bort
– de har börjat inse möjligheterna med omställningen
lite fritt tolkat av mig.
Så nu kommer vi mötas av hur positivt allt mottagits internationellt – så nu måste vi i sverige också ta vårt ansvar – det var grovt bilden man vill ge.
Så att sopa bort hur totalt utan framsteg det är så här långt och hur Glasgow nästa år kommer att bli mänsklighetens ödesmöte.
Samma bild gav Linér, en konsult i Bryssel som ofta utfrågas i media – det var några dagar sedan. Menade att Madrid kan vara det största genombrottet vi sett ungefär för de ledare som är motsträviga idag kommer inte att vara vid makten för evigt.
Så ren skönmålning av hur framgångsrikt det är och hur överens alla är – det är bilden man vill ge.
StudioEtt igår 10 min in 9 min långt
https://sverigesradio.se/topsy/ljudfil/srse/7200785.mp3
Rockström fortsätter med hur framgångsrik vindkraft är kommande 5 åren kommer 50% komma från förnybar energi. Han verkar prata om elkraft enbart – och glömmer transporters beroende av fossilt.
Trots inget slut på kolkraft Sörlin säger
– enorm möjlighetsperiod
Rockström
– ingen uppoffring
– bara möjligheter
– kina håller på att släppa att de vill fortsätta släppa ut
Idel fantasier om hur positivt utvecklingen går.
tty #25-34
Nej, jag är helt med på att Mitrovica inte är först med geoidberäkningar förstås, utan jag syftade på att han var först (eller i alla fall tidig?) med att försöka kvantifiera hur just vatten från smältande landisar med deras då ändrade gravitation fördelar sig över jorden. Det tycks mig som om före millennieskiftet smältvatten mest antogs smeta ut sig jämt över haven. Eller har jag missuppfattat det?
Tack för din länk till där man enkelt kan se och ladda datat från enskilda GNSS-stationer. Den har jag missat och kommer att ha nytta av. Jag brukar själv använda Kungsholmsfort i min argumentation. Just därför att den så nära exakt vägs upp av landhöjningen och är lång blir den extra pedagogisk att visa hastighet och frånvaro av acceleration. Jag bor förresten just i Falkenberg som du nämnde och har stor möda med att förklara att havet här inte stiger (relativt land). Alla tycks ”veta” att havet stiger och att vår kust därför har erosionsproblem. Det har vi definitivt inte. Jag har arbetat både med förvaltningen av våra stränder och är kartansvarig för kommunen, och gjort jämförelser med äldre kartor och ortofoton för att demonstrera. Jag har i halvtannat decennium i min yrkesroll avrått kommunen från dyra konsulter som vill inventera vår ”erosion”. Häromåret gjorde SGU en inventering ändå, för statliga pengar. Och de fann ingen erosion förstås. Gränsen för jämnvikt mellan landhöjning ligger mycket riktigt nära här, någonstans mellan Laholmsbukten och oss. Enligt den långsiktiga genomsnittliga medelvattenstådstrenden är landhöjningen i Falkenberg 0,5 mm större per år.
Jag har en fråga till dig som brukar sitta inne med stor kunskap. Hur fördelar sig egentligen den termosteriska effekten? Jag såg på din länk ovan med intresse. Alltså, om man har en kust med en klassisk shelf med djuphav utanför, och vattnet värms upp, höjs ytan bara på på djuphavet och avtar mot noll till land? Eller ”spiller det över” utanför där det är djupt? Känner inte jag har koll på fysiken där.
Om någon missat denna Tony Heller video:
https://www.youtube.com/watch?v=cK8wHwm7oWU&t=40s
Han hoppar visserligen över de gravitationella effekterna och talar om en likformig havsnivå höjning/sänkning över alla hav. Men detta är naturligtvis för att inte krångla till det hela i onödan! Slutsatsen, att den linjära havshöjningen observerad vid New York sedan 1800-talet visar att CO2 inte påverkar vattennivån, är naturligtvis sann. Och att man inte skall blanda in mätvärden för andra delar av världen där bestämningar av ”låg kvalitet” gjorts! För en svensk är diagrammet för Stockholm också intressant, som vi alla vet sjunker havsnivån relativt kusten pga av landhöjningen!
Har havsnivåforskarna beaktat att is som smälter till vatten medför en volymminskning med cirka 30%? Om t ex en miljon kubikmeter landis smälter och vattnet rinner ut i havet, så innebär det att cirka 700 000 kubikmeter vatten rinner ut i havet. Om 2,3 miljoner kubikmeter havsis smälter så innebär det en volymminskning av havet med cirka 700 000 kubikmeter. Slutresultat plus minus noll – eller? Och har någon funderat över hur mycket havsis som smälter vid global uppvärmning av atmosfären jämfört med hur mycket landis som smälter?