Detta inlägg baseras på en modern saga skriven av en av mina goda vänner, som i sin tur inspirerats av den främste sagoberättaren av dem alla, H.C. Anderssen.
Ibland händer det att man drömmer, både i vaket tillstånd mitt på dagen eller mitt i natten när sömnen är som djupast. Läsarna får bedöma i vilket tillstånd nedanstående dröm tillkom. Handlingen utspelas hösten 2020.
**************************************
Vid vävstolen sitter två berömda klimatvävare, den ene har lärt sig att om man färgar tyget mörkt kan man få den tunnaste väv att förefalla hållbar, den andre är inte så flink vid vävstolen, men han älskar att berätta om den vackra väven. Han ser det rentav som en viktig kulturgärning att för alla, som inte själva sett den tunna väven, beskriva den i mörka färger.
De två vävarna har fått ett hedersuppdrag, själva klimatkejsarinnan, den vackra, la bella donna, har beställt en balklänning till den stora balen, den som kommer efter själva kanoniseringen, när det unga helgonet ska mottaga det stora priset för sin oegennyttiga kamp mot klimatet.
Hur får vi människorna att se något som inte finns, säger mannen vid vävstolen. Inga problem, säger den andre, jag förklarar att det är ett underbart vackert tyg som alla kan beundra, alla utom klimatförnekarna, för dem kommer väven att vara osynlig.
Vävarna sitter utanför det vackra slottet Rosenbad och alla som kommer förbi uttrycker sin beundran för det vackra tyget – ingen vill ju erkänna, ens för sig själva, att de är klimatförnekare.
När alla förbipasserande hunnit beundra tyget börjar de två vävarna att sy ihop det till en vacker klänning. Kejsarinnan blir förtjust och utbrister glatt, o så lätt min klänning känns, i den här kan jag dansa hela natten lång.
Så kommer då den stora dagen. Alla de stora är där, alla de som rest jorden runt i sina privata jetplan och berättat för alla som ville lyssna hur jorden kommer att brinna upp, om vanliga människor skulle leva som de. Sist av alla sveper kejsarinnan in, iförd sin vackra balkänning. Det går ett sus genom salen och alla, kungligheter, profeter, ministrar och journalister uttrycker sin förtjusning över det ofantligt dyra, nästan osynliga tyget.
Men så tittar ett barn, en 8-årig pojke, oförstörd av föräldrars fördomar, förutfattade meningar och vilja att vara politiskt korrekta, upp på fjärde bänkraden. Han tittar storögt på alla vuxna omkring sig och säger med klar röst ”men hon har ju ingenting på sig”! Det går ett sus genom salen. Alla tittar på den lilla pojken. Och allt fler vågar säga ”ja, la bella donna är naken”.
Kejsarinnan blir orolig och håller sin vackra Gucci-väska framför sig. Hon känner kallsvetten rinna längs ryggraden och tror för en ynka sekund att det måste bero på den globala uppvärmningen. Hon söker efter de två vävarna men märker inte hur dom slinker ut genom bakdörren. Helgonets skönsjungande moder försöker sig på en Friggebodare och stämmer upp ”we skall overcome”, men hennes röst försvinner i det allmänna tumultet.
Plötsligt erkänner alla att de länge varit klimatförnekare. Den priskommitté, som ville belöna helgonet, ber världen om ursäkt och förklarar att nu när det visat sig att klimatväven är inte bara osynlig utan även obefintlig så vill de be världen om ursäkt, även för det pris som för många år sedan tilldelades den förste profeten.
Det blev en del efterdyningar, Donald Trump vann en jordskredsseger i det amerikanska presidentvalet, EU-kommissionen avgick, i Sverige upplöstes det klimatpolitiska rådet och VoF gav årets förvillarpris till sig själva.
Snipp, snapp snut, nu är sagan slut.
Som lök på laxen så ta en titt på den här 4 minuters videon från Tony Heller.
https://www.youtube.com/watch?v=Nu32tL7Z8YU
Önskar alla här Ett Gott Nytt ÅR.
SR p1 hade i morse en intervju med en DN journalist som hade fräckheten att beskriva alla de positiva händelser som världen skådat under året. Mer av detta önskas under 2020.
Här kan man finns underlag för flera positiva betraktelser: https://ourworldindata.org/
jag tror att du är nära svaret på den inledande frågan,
dag eller natt?
Jag tror att vi drömmer sådana här sagor med lyckligt slut på dagen. Det är på natten som den realistiska insikten väcker oss med ett ryck 🙂
Men jag vill passa på att visa en film från konferensen i Munchen härförleden. Den konferens som AFA eller XR eller Gretas miltanta garde – eller vad denna aggressiva hop egentligen borde kallas – försökte stoppa. Försökte att stoppa det fria ordet och till råga på allt, just i denna av totalitaristisk historia för evigt präglade stad.
Hela filmen är mycket sevärd och intressant är att Christopher Monckton med kolsvart humor benämner de gröna hulliganerna med epitetet ”Fridays for Fashism” vid 6:30.
Enjoy:
https://www.youtube.com/watch?v=8JffiHyjmLA
Vågar man hoppas på att Tyskland ska nyktra till under nästa år?
Polens explicita vägran att böja sig för Bryssel i utsläppsfrågan nyligen bottnar kanske psykologiskt i det som hände för tre kvarts sekel sen, när Warsawa var ett fält av grus.
… Han tittar storögt på alla vuxna omkring sig och säger med klar röst ”men hon har ju ingenting på sig”! Då reser sig en tonårsflicka upp och ropar ”Jo jag kan se hennes tunna kläder. Jag kan t.o.m. se den osynliga gasen koldioxid.”
Alla hurrar och hyllar flickan. Klimatvävarna tilldelas ett hederspris. Hela kvällen och natten fortsätter festligheterna. Alla deltagare dunkar varandra i ryggen och gratulerar sig själva för att vara så goda människor. På småtimmarna kommer man överens om att de eländiga klimatförnekarna måste tystas för alltid.
det finns drömmar och så finns det mardrömmar
https://www.youtube.com/watch?v=v0EEy9Uw71w&feature=share&fbclid=IwAR0Z9aGVJcM2z8hx2M4u0lzZf2KjyfNclDw-T1mfhnpWfZFOqqlA6Qw92Cg
Vem förutsåg att järnridån skulle rosta sönder under kort tid? Det finns hopp på det nya året. God fortsättning.
Gott nytt år på Er!