Näringsdepartementets beslut om undersökningstillstånd till Scandinavian Ocean Minerals (SOM)
Undersökningstillstånd på havsbotten enligt Lag (1966:314) om kontinentalsockeln samt Kontinentalsockelförordning (1966:315) för två havsområden i Bottenviken. Där eventuella mangannoduler, med stor sannolikhet, ligger i bottensediment med höga metallhalter inkluderande extremt höga halter av tungmetaller. Penetrationsdjupet är 10–20 cm ner i sedimentet.
Miljökemisk sedimentundersökning utanför Rönnskärsverken 2003
Utdrag:
”Provtagningspunkterna är utspridda på lämpliga depositionsbottnar från Bjuröfjärden i söder till Bredviksfjärden i norr.”
6.5 Sedimentationshastighet
”Resultaten visar att sedimentationshastigheten varierar mellan 5 och 7 mm/år norr om Rönnskär jämfört med området söder där om där sedimentationshastigheten är 2 mm/år eller mindre. I Bjuröfjärden (Bjuröklubb) är sedimentationshastigheten i samma storleksordning som i området norr om Rönnskär.”
- Slutomdöme
”Sammanfattningsvis visar klassningen att ytsedimenten utanför Rönnskärsverken och ca 12 km sydost där om har en mycket dålig miljökvalitet främst med avseende på As, Cu, Hg och Pb (klass 5) och i något mindre utsträckning med avseende på Ni och Zn (klass 4), medan miljökvaliteten för Cd (klass 3), Cr (klass 2/3) och Co (klass 1/2) är betydligt bättre. Miljökvaliteten med avseende på PCB är dålig, men avviker inte mycket från andra icke urbaniserade kustregioner i Sverige. Halterna vad avser bromerade flamskyddsmedel (PBDE) är däremot tydligt förhöjda i jämförelse med medelnivån för Östersjön och Bottenhavet/Bottenviken.”
https://viss.lansstyrelsen.se/referencelibrary/51536/milj
Sanering av sediment med höga metallhalter i Burefjärden.
Åtgärdsområde:
– Mellanbygden med kustvatten – AREA00408
– Södra Bottenviken kust – AREA00411
Delområde/Ansvarsområde.
– Västerbotten – AREA00277
– Mellanbygden med kustvatten – AREA00408
– Södra Bottenviken kust – AREA00411
– Västerbotten kust – AREA00420
Scandinavian Ocean Minerals (SOM) har fått undersökningstillstånd för provtagning i två områden i Bottenviken. Men vad visar forskning om effekterna av gruvdrift på havsbotten?
Djuphavstest kan ha bestående effekter
18 Juli 2023
Utdrag översatt till svenska:
Ett djuphavsbrytningstest (DSM-test) som varade bara två timmar kan ha minskat fisk- och räkpopulationer i det omgivande området ett år senare, enligt internationell forskning.
År 2020 utförde Japan det första framgångsrika testet med att utvinna koboltskorpor från toppen av djuphavsberg för att bryta kobolt – ett mineral som används i elbilsbatterier. En undersökning av miljöpåverkan från detta första test rapporterar en minskning av havsdjur både i och runt gruvzonen
Rapporten kommer när Internationella havsbottenmyndigheten diskuterar vad man ska göra med tillämpningar för djuphavsgruvor utan etablerade regler för den begynnande industrin.
Läs mer på:
Kompletterande information: Seamount gruvtest ger bevis av ekologiska effekter bortom deponering.
Juli 14 2023
Utdrag översatt till svenska.
Slutsatser:
Våra resultat visar att simmande bentos (bottenlevande organismer), i första hand rovfiskar, kan vara starkare indikatorer på gruvdriftseffekter än vad som för närvarande trotts, och påverkan sträcker sig möjligen bortom plymdepositionen, en sträcka som lätt kan färdas av mycket rörliga organismer.Undvikande områden kanske inte direkt förändras av DSM, men minskningar av simmande rovdjur och asätare här kan minska samhällets stabilitet genom att sänka näringsvävens komplexitet och interaktioner eller hindrar energiflödet från den omgivande miljön.
Läs mer på:
https://www.cell.com/current-biology/fulltext/S0960-9822(23)00815-1?_returnURL=https%3A%2F%2Flinkinghub.elsevier.com%2Fretrieve%2Fpii%2FS0960982223008151%3Fshowall%3Dtrue
Current Biology, Volume 33 Supplemental Information Seamount mining test provides evidence of ecological impacts beyond deposition
Internationella havsbottenmyndigheten försenar djuphavsbrytning till 2024
Organet kommer att fortsätta med slutförandet av bestämmelserna vid nästa session.
26 juli 2023
https://www.mining-technology.com/news/international-seabed-authority-delays-deep-sea-mining/
P.S: – I sak är det inte möjligt att överklaga ett regeringsbeslut i ett förvaltningsärende. Däremot kan man ansöka om rättsprövning till Högsta förvaltningsdomstolen om regeringens beslut strider mot någon rättsregel.
Claes-Erik Simonsbacka
Av handlingarna i Klimat- och näringslivsdepartementets regeringsbeslut I 4, 2023-07-06. Diarienummer KN2023/00565 och SOM AB (Scandinavian Ocean Minerals), 559221-9942: ANSÖKAN OM UNDERSÖKNINGSTILLSTÅND ENLIGT LAG (1966:314) OM KONTINENTALSOCKELN framgår inte, enligt undertecknad, att fodringar i enlighet med relevanta EU- och Internationella rättsakter /konventioner beaktats i tillståndsprocessen.
EU -lagstiftning om naturskydd
Livsmiljödirektivet (Europeiska kommissionen, 1992) bygger grunden för EU:s biologiska mångfaldspolitik. Fågel och livsmiljödirektiv gör det möjligt för EU:s medlemsstater att arbeta tillsammans inom en gemensam rättslig ram för att skydda arter i sin egen rätt över EU och bevara kärnområdena för några sällsynta och hotade arter genom upprättandet av Natura 2000 -nätverket.
Art- och habitatsdirektivet är den andra grundläggande rättsliga ramen för att skydda naturen inom Europeiska unionen. Syftet med livsmiljödirektivet är skyddet av biologisk mångfald i det europeiska territoriet genom bevarande av naturliga livsmiljöer och vilda flora och fauna.
Internationell lagstiftning om naturskydd
Förutom EU -lagstiftningen för bevarande och skydd av naturen och biologisk mångfald har flera internationella konventioner och avtal om natur och biologisk mångfald effekt för EU och dess medlemsstater.
Konventionen om biologisk mångfald (www.cbd.int) är ett globalt fördrag som antogs vid World Summit i Rio de Janeiro 1992.
Helcom -konventionen om skyddet av den marina miljön i Östersjön (www.helcom.fi) antogs 1980 och reviderades 1992. Konventionen täcker Östersjön plus alla inre vatten i dess avrinningsområde.
Bernkonventionen om bevarande av europeiska djurliv och naturliga livsmiljöer som trädde i kraft 1982, och 45 medlemssat i Europarådet har undertecknat fördraget.
UNCLOS (FN: s konvention om havet), som trädde i kraft 1994 (http://www.un.org/depts/los) och är ”paraply” -konventionen under vilken en juridisk ordning för hav och hav kan fastställas för vissa allmänna mål, inklusive säkerhet för navigering och skydd av den marina miljön.
Den formella säkerhetsbedömning är en strukturerad och systematisk metodik som syftar till att förbättra sjösäkerheten, inklusive skydd av liv, hälsa, den marina miljön och egendom, genom att använda riskanalys och kostnadsnyttobedömning.
The international legal framework for deep sea mining: a primer
https://www.eu-midas.net/legal_framework
Notera även att IMO (International Maritime Organisation) har utvecklat en risk
bedömningsprocess – ofta kallad FSA – Formal Safety Assessment.
(http://www.imo.org/OurWork/safety/SafetyTopics).
Mvh,
Utmärkt Claes – Erik S., tack!
Den nya gröna, sköna, snälla – omställningen….
Fjällkedjan beklädd i vindkraft och världshaven muddrade på sina rikedomar – ja det är ett fint gäng, dom där limmarna och triumfatörerna – där ligger galenskapen till allmän beskådan.
Förutom limmarna har vi guterres, påven och biden och alla dessa förvillare.
Att industrialisera våra sista vildmarker, till lands och till sjöss – det är dom nya människornas smarta drag.
Vem är ond å vem är god – alarmister och förnekare är nu indragna i kampen om en ljus eller mörk framtid…för mig är det inte svårt att välja sida.
Orimligheternas tidevarv är här, lögnerna är den nya sanningen – och regeringar och ledare varken får eller vågar att ta en seriös, vetenskaplig, debatt..
Du är förnekare och jag är en omhuldad alarmist – samhället har blivit svart eller vitt – enda vägen för framgång och karriär..är att hålla med etablissemanget – det är det nya öppna, inkluderande, vetenskapliga, jämlika samhället, visst går det framåt…?
Wow, vilka tider vi lever i – visst går det bra nu – låtsaspengarna rullar in och den gröna omställningen blir samhällets mästerverk – bara harald mix får 50 nya, goa miljarder till sin papplåda i boden, före nyår – för det måste gå fortare än vi kan tänka i denna omställning.
NOTERA, nedanstående kommentar ur ovanstående artikel:
”Ett djuphavsbrytningstest (DSM-test) som varade bara två timmar kan ha minskat fisk- och räkpopulationer i det omgivande området ett år senare, enligt internationell forskning.”
Mvh,
Vilken miljöförstöring som helst anses tydligen acceptabel för att rädda ett klimat som inte behöver räddas.
OT: En ledare i Bulletin om hur SR försöker vilseleda om varför Energi-Wende inte kommer att nå sina mål.
https://bulletin.nu/hjort-kan-vi-lita-pa-public-service-3
Av någon anledning kom jag att tänka på Jussi Björling! Det blev en travesti dock! ”Till Hafs”. Människan tycks ha ett underligt förhållande till havet. När jag börjar min vattenbana för 54 år sedan var ”generallösningen” för en del problem just till havs med skiten. Detta tycks fortfarande gälla för en del beslutande. Vare sig det gäller tillåtelse för överutfisbning, att smälla upp stora vindparker till havs, ja då gäller inga miljöhänsyn, till att exploatera havsbotten på metaller, ja det vi inte fixar till lands skall ju havet ta!
Det är inte utan att begreppet ”Sancta Simplissitas” får sin egentliga mening: Oheliga enfald!
PAX ET BONUM
Vad händer om vi inte skyddar de fria haven?
Om vi inte vidtar åtgärder kollektivt kommer vi alla att betala priset individuellt, men varför är intresset så ljummet då det gäller att diskutera havens biologiska mångfald?
Vad som kommer att hända om vi inte skyddar marina miljöer, inklusive de på öppna haven. Så låt mig säga detta tydligt: om vi inte vidtar åtgärder nu för att skydda de fria haven – kollektivt, globalt – kommer kostnaderna sannolikt att bli katastrofala: biologiskt, ekonomiskt och geopolitiskt. Enligt FAO utgör 17 % av allt animaliskt protein som konsumeras i världen; för utvecklingsländer stiger andelen till 26 %. Så många som 200 miljoner jobb är kopplade till den globala fiskeindustrin – fisk är den enskilt mest omsatta livsmedelsvaran i världen. Med ytterligare 2 miljarder människor som förväntas på planeten år 2050 kommer efterfrågan på fisk säkerligen att öka kraftigt
Många verkar glömma att havet är världens största kolsänka, planetens lungor. Kustnära ekosystem lagrar också stora mängder kol, som släpps ut i atmosfären när dessa ekosystem bryts ned eller förstörs. Naturen iakttar inte nationella gränser; Faktum är också att många kommersiella fiskarter tillbringar sina tidiga liv i kustmiljöer innan de vandrar till de öppna haven som vuxna
Mvh,
Parentes.
Kungen av Storbritannien Charles den 3? Har fått påökt tack vare havsbaserad vindkraft.
Kungliga staten äger nämligen rätten till havsområden.
Konsekvensen för undersåtarna är dyr el och för oss Svenskar havererade kalkyler för Vattenfall.
Det som jag inte kan se framgår är HUR brytningen kommer att gå till och om jämförelsen med hur det skett i Japan är relevant. I annat fall jämför vi äpplen med päron! Finns det olika teknikval som påverkar miljö olika?
#9 Göran B
Den japanska studien fann att i de skadliga effekterna av sedimentplymer var det bara mängden rörliga djur som påverkades av test-brytningen, och dessa effekter kvarstod i mer än ett år efter att brytningen ägde rum.
Av SOM:s ANSÖKAN OM UNDERSÖKNINGSTILLSTÅND framgår att lådprovtagare / huggare / hämtare vars lock / skovlarna slår igen undertill kommer att användas. Bolaget uppger även att rörprovtagare, används för provtagning av främst lösa till medelfasta sediment. Med Kajakprovtagaren utförs provtagning normalt ner till ca 30–50 cm sedimentdjup, men den kan ta prover ner till ca 1 m.
Men oavsett vilken provtagningsutrustning som används medför det, att sedimentprovtagningarna kommer att orsaka grumlighet, vilket i sin tur medför spridning i området av bl.a. suspenderat tungmetall material.
Mvh,
#10 Claes-Erik Simonsbacka
Dessa provtagare ger grumling i väldigt olika omfattning! Den japanska studien har titeln; Deep sea mining test may have had lasting impacts – Expert Reaction,
Mvh
Smältverket i Skelleftehamn har sedan starten 1930 släppt ut stora mängder tungmetaller till den omgivande miljön.
Utsläppen av tungmetaller från Rönnskärsverken har minskat betydligt från år 1965. Stora mängden tungmetaller från år 1930 t.o.m. år 1964 finns dock lagrade i sedimenten och kan sedan frigöras.
Förorening – Utsläpp till luft år 1965 (ton/år)
Arsenik (As) 154
Kvicksilver (Hg) 3,5
Zink (Zn) 488
Kadmium (Cd) 13,4
Bly (Pb) 684
Koppar (Cu) 190
Nickel (Ni) ?
Antimon (Sb) ?
Källa: Utsläppsdata: Länsstyrelsen i Västerbottens läns arkiv
P.S. – Metaller med hög densitet kallas tungmetaller. Vissa av tungmetallerna är livsnödvändiga spårämnen för människor och andra organismer, såsom järn, zink, kobolt och koppar men de flesta tungmetaller är skadliga för människan. Hit hör bly, kadmium, kvicksilver, silver och uran
Mvh,
Bottenvikens medeldjup är endast 43 meter och största djup endast 147 meter och salthalten är låg, varför vattnet är bräckt.
År 1973 gjordes en noggrann undersökning av bottenfaunan i Rönnskärsverkens närområde och bottenfauna saknades då inom en radie av 2 km från fabriksområdet. Det går inte att påvisa om detta område med ”död botten” har minskat sedan dess, eftersom stationernas nuvarande placeringar inom fabrikens närområde inte är lika heltäckande som vid 1975 års undersökning. Man kan inte heller använda tidigare undersökningar (1973-1994) för att se om de minskade utsläppen haft en positiv inverkan på bottenfaunasamhället, eftersom man inte haft opåverkade stationer att jämföra med eller jämförbara metoder.
Data från 1999 och framåt kan däremot jämföras med opåverkade referensstationer som ingår i det nationella programmet, eftersom man då ändrade metoddiken i Skelleftebuktens kontrollprogram. Vitmärlan har minskat storskaligt i Bottniska viken, även vid referensstationer som Norrbyn, orsaken till denna minskning är ännu inte klarlagd. Det är därför inte förvånande att vitmärlan minskat även i Skelleftebukten, både till antalet djur och biomassa.
Shallow-water mining undermines global sustainability goals
September 13,2022
https://www.cell.com/trends/ecology-evolution/fulltext/S0169-5347(22)00196-3
Mvh,
Assessing the impacts of seabed mineral extraction in the deep sea and coastal marine environments
Denna artikel presenterar en syntes av empiriska bevis från experimentell havsbottenbrytning och parallellindustrier för att sluta sig till effekterna av mineralutvinning på havsbotten på marina ekosystem , med fokus på polymetalliska knölar .och ferromangankonkretioner.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0025326X18306271
Mvh,
Nr 13 Claes – Erik S
Just det där med vitmärla eller liknande märlor borde ges en rejäl uppgradering i förståelsen av biologisk mångfald och i slutändan – människans behov av protein och mat.
Vitmärlan tuggar i sig plankton och fiskar tuggar sedan i sig vitmärlor och sedan äter vi människor fisken.
Vissa saker och vissa obalanser kan vara viktigare än andra, även för människan.
Just sådana steg, någon konsumerar plankton och någon konsumerar planktonätaren – det är en lika viktig fråga att förstå som klimatets utveckling.
Människans förståelse och respekt för havet är så låg att – vi, som art, borde skämmas…oavsett om det gäller havets biologiska system eller dess temperaturutveckling, vi måste bli bättre!
”Människans förståelse och respekt för havet är så låg att – vi, som art, borde skämmas…”
Instämmer!!
Mvh,
Associate Professor Kat Bolstad, Department of Environmental Science, Auckland University of Technology, comments:
“Enter deep-sea mining: catastrophically destructive to the immediate seafloor, and producing noise, vibrations, clouds of sediment, and other impacts that we cannot yet fully predict. The effects of large-scale deep-sea mining are likely to be substantial, longer lasting, and more complex than we can anticipate.
Mvh,
‘No one cares about commodities, but at some point, they will’ – Grant Williams
Aug 02, 2023
https://www.youtube.com/watch?v=wXtykgbiRKI
Mvh,
uppenbart är vi många som ”inte vill vara med” i galenskapen, inte vill bli ”inkluderade”, på deras villo-kor.
men varför händer inget, varför är vi så tysta, hur har dom lyckats marginalisera och utanförisera oss ?
kanske bäst agera innan AI bottarna spottar oss och likviderar oss
lite av svaret är att galenskaparna är loss i snart sagt varje område, så vart man vänder så händer sånt som borde ageras på och oftast stoppas. ”forskning running amok” men i botten ligger dollarn och finans, som kapar benen under alla som inte gör ”som de ska”. Och till det internet som möjliggör folkstorm i affekt över allting och inget.
Deep-Sea Mining Brings Bold Climate Promises—And Big Financial Risks
AUGUST 3, 2023
Utdrag översatt till svenska:
Nackdelen med djuphavsbrytning skiljer sig från de flesta andra högriskinvesteringar. Genom att exploatera havsbotten öppnar gruvföretagen sig för ett enormt miljöansvar som sträcker sig långt utöver många andra mycket spekulativa investeringar. Att potentiellt förstöra marina ekosystem, bidra till arters utrotning och förstöra så kallat naturkapital har alla potential att orsaka skador som kostar planeten biljoner dollar.
https://time.com/6301463/deep-sea-environment-financial-risk/
Mvh,