Grönland smälter (inte)

En ny studie som publiceras i Science idag ifrågasätter om Grönlands glaciärer verkligen smälter fortare. En farhåga har varit att de mängd vatten som finns bundet i Grönlands istäcke har potentialen att höja den globala havsnivån med drygt 6 meter. Ett holländskt team lett av Roderik Van De Waal menar dock att isen på Grönlands västra sida i själva verket smälter 10 procent långsammare nu än 1991.

Greenland’s mighty ice sheet has enough water locked away to raise global sea level 6.5 metres were it to melt. Each summer, vast lakes of meltwater form on its surface. The water seeps through cracks in the kilometer-thick ice to bedrock, where it acts as a lubricant. The sheet can move up to twice as fast in the summer, when meltwater is flowing, as when it is not.

“For some time, glaciologists believed that more meltwater equaled higher ice speeds,” Van de Waal says. “This would be kind of disastrous, but apparently it is not happening.” (New Scientist)

Det faktum att man tidigare trott att issmältningen tilltagit är enligt forskarna ett sommarfenomen som inte påverkar den totala avsmältningen. De holländska forskarna har studerat 17 års satellitmätningar av isrörelser på västra Grönland.
Kritik mot studien har dock framförts av bl.a. Jay Zwally från NASA:s Goodard Space Flight Center.

Jay Zwally of NASA’s Goddard Space Flight Center in Greenbelt, Maryland, US, says that averaging data over the last 17 years does not make sense because the most rapid melting at the edges of the ice sheet did not start until recently.
“It’s only in the last five years or so that the warming signal has really been visible,” he says.
Zwally told New Scientist that unpublished data from the eastern edge of the ice sheet suggests between 3% and 5% more ice is being lost because of lubrication than would otherwise happen. That is less than the 25% that was previously calculated, but still significant, he says.

Studien finns publicerad i Science, vol 321 p 111.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Peter Stilbs

    Detta med isglidning går nog inte till som beskrivs – dvs att smältvattens smörjning skulle vara avgörande. Is är ett märkligt material, och ytan är ner till -33C vätskelik – inte kristallin eller glasartad. Detta gäller vid normala tryck. För is längst ner under ett 3 km lager gäller andra siffror.
    Kalvning av glaciäris är ett naturligt fenomen, och dess hastighet på Grönland måste vara extremt fördröjd med avseende på exempelvis atmosfäriska temperaturer (ismängden är ju enorm – motsvarande en havsytehöjning av 6 meter).
    Men kan man hitta en modell som matchar det man utgår ifrån så kan man hålla på…

  2. Inte haft tid att läsa artikeln än, men utifrån vad du skriver, vad händer om glaciärsmältning började långt innan 1991? Är en 10% minskning dom senaste 17 åren ngt att känna sig trygg vid?

  3. Geoffery vad menar du?
    Känner du dig trygg om vi går mot en ny istid eller vaddå?

  4. Peter Stilbs

    Zwally publicerade själv ett arbete för några år sedan med följande slutsats:
    Jay Zwally (NASA-GSFC) et al.:
    Journal of Glaciology (2006):
    Greenland has a “small overall mass gain”
    corresponding to a lowering of sea level of
    -0.03 mm per year. Antarctica shows a “combined
    [negative] net change” corresponding to a sea
    level rise of + 0.05 +/- 0.03 mm per year.

  5. Thomas

    Peter, efter viss sökning fann jag artikeln för 2005. Titeln är
    “Mass changes of the Greenland and Antarctic ice sheets and shelves and contributions to sea level rise: 1992-2002″
    vilket stämmer väl överens med det av Maggie citerade påståendet:
    “It’s only in the last five years or so that the warming signal has really been visible,” he says.”
    Att ytan på is är “vätskelik” är trevligt för att man skall kunna åka skridsko, men när det handlar om rörelse över skrovlig terräng torde ändå ett lager med vätska i botten hjälpa till.

  6. Magnus

    Geoffrey: Maggie skriver ju om Grönlands is. Den 10-procentiga minskning du talar om antar jag är av norra hemisfärens istäcke.
    http://arctic.atmos.uiuc.edu/cryosphere/IMAGES/current.area.jpg
    När det gäller förändring av glaciärer är det vi nu ser inte alls unikt, utan historiskt normala förändringar beträffande såväl hastighet som riktning (vilken varierat). Här förändringar före industriell tid:
    http://farm3.static.flickr.com/2051/2117540628_b4c3a63fcc_o.jpg
    Här en bild av en stackars alpglaciär 1850, som till 1960-talet krymte katastrofalt:
    http://www.realclimate.org/images/chamonix_1850.jpg
    http://www.realclimate.org/images/chamonix_1966.jpg
    Blir du “lugn”/lycklig av is och växande glaciärer, eller?

  7. Magnus

    Geoffrey: Blir du _trygg_ av is och växande glaciärer, menade jag. Du använde ju ordet trygg.

  8. Magnus
    Jag blir trygg (nåja, kalla det själsig ro) av naturliga fluktationer och naturlig dynamik i min omgivning (dvs på jorden).

  9. Inför sommarens tripp till Island läser jag om Alf Henrikssons ISLÄNDSK HISTORIA från 1981. På sid. 12 skriver han om klimatet “Det var tämligen hyggligt även under medeltiden och har ånyo blivit drägligt i vårt århundrade, då jöklarna har minskat drastiskt i omfång efter en lång och bister mellantid”. 1981!

  10. Magnus

    Geoffrey: Så naturkatastrofer gör dig trygg?

  11. Magnus

    Geoffrey: Jag får inte själslig ro av naturkatastrofer…
    Tyvärr kan inte människan (såsom naturliga varelser?) göra mycket åt jordens temperatur. Men om vi kunde göra det skulle jag de närmaste decennierna satsa på att värma upp jorden eftersom solminimum är mycket troligt, där allt fler solforskare i dag varnar för en kallare period. Även om de skulle ha fel tror jag värme vore bra, men tyvärr visar inga data att människan med CO2 utläpp ens nämnvärt kan påverka jordens temperatur.
    Förutom att det inte finns empiriska data som tyder på att CO2-halten nämnvärt styr jordens klimat kan man även utifrån data ifrågasätta att vi kan öka CO2-halten:
    http://magnusorerar.blogspot.com/2008/02/kar-mnniskan-co2-halten.html
    Satsar vi t ex på biobränslen kommer vi att delvis förstöra i vår biosfär i onödan. Mer skog lär ju höja halten vattenånga och ge (för växter) bättre klimat, just som på de platser där man där man lokal och regionalt åstadkommit den effekten. (Man kan iofs se denna förstörelse som naturlig, eftersom människan – med sin fablaise att gå på tokerier och missa vetenskapen, som här säger att biobränsle inte ger avsedd effekt, att minska växthusgaser – är en del av naturen.)

  12. Magnus
    Kort svar: Ja, naturliga naturkatastrofer gör mig trygg. (läs gärna Noss Reed’s artikel “Indicators for monitoring biodiversity: A hierarchal approach” i Conservation biology 4(4): 355-364, 1990, för att förstå min tankegång/-ar bättre)

  13. Att vissa delar av världens istäcke tillväxer är inget som förvånar.
    I en föränderlig värld där temperaturen stiger ökar också avdunstningen och därmed nederbörden. Om avdunstningen sker i varma områden och nederbörden i kalla så kan isar fullt naturligt tillväxa i områden som fortfarande är kalla så länge nederbörden ökar i dessa områden.
    Detta innebär att man bör titta på världen som en helhet och inte enskilda områden för sig. Det går inte att dra slutsatser baserat på data från ett enskilt område. Vissa områden kan ha en nettotillväxt av is, andra områden en nedsmältning. Det är totalen som är det intressanta. De bästa forskningsresultat (prognoser) från IPCC är att världshaven stiger med 0.1-0.9 decimeter under det kommande seklet, även om isar i vissa områden tillväxer.
    Förövrigt är det inte tillförligligt att dra slutsatser i ett enskilt område under kortare tid. Man kan varken blåsa fara eller fara över för att man märker förändringar i ett enskilt område som talar för eller emot ökad/minskad nedsmältning.