Konjunkturinstitutet har analyserat de samhällsekonomiska effekterna av Klimatberedningens förslag och utlåtandet är inte direkt positivt. Det är viktigt att klimatpolitiken tar hänsyn till vilka åtgärder som ger störst klimateffekt per krona, skriver Konjunkturinstitutet i sitt pressmeddelande.
Jag har redan tidigare nämnt på denna blogg att jag skulle gärna vilja se en kostnadsjämförelse mellan de olika åtgärder som föreslås för att begränsa utsläppen (se ”Mycket snack och lite verkstad”).
Konjunkturinstitutets analys visar att de förslag som ger störst utsläppsminskning per krona är att utöka utsläppshandeln inom EU, att Sverige fortsätter bekosta klimatåtgärder i länder utanför EU (bl.a. genom teknikutveckling och tekniköverföring till utvecklingsländer) och att minska den icke-handlande industrins skatterabatt på koldioxid.
Andra förslag sågas dock rejält.
Klimatberedningens förslag om en kilometerskatt på 1 krona per fordonskilometer för tunga lastbilstransporter kan inte motiveras av klimatpolitiska skäl. Konjunkturinstitutets analys visar att en kilometerskatt inte är en effektiv klimatåtgärd för att reducera CO2-utsläppen.
Klimatberedningens förslag om att järnvägskapaciteten bör öka med minst 50 procent är den dyraste åtgärden för att reducera CO2-utsläppen. Järnvägsinvesteringar bör införas om de är samhällsekonomiskt lönsamma och inte enbart av klimatpolitiska skäl.
Klimatberedningen föreslår fortsatta investeringsstöd. Konjunkturinstitutets analys visar att stöd till förnyelsebar energi inte kan motiveras generellt eftersom sådana projekt redan gynnas av CO2-skatten som bidrar till energiomställningen. Tidigare investeringsstöd har inte varit kostnadseffektiva och ger upphov till höga administrationskostnader och incitamentsproblem.
Klimatberedningens skatteförslag minskar CO2-utsläppen med 1,3 Mton och BNP-förlusten blir 9 miljarder. Konjunkturinstitutets jämförelse med en generell höjning av CO2-skatten till 160 öre minskar CO2-utsläppen med 1,3 Mton och BNP-förlusten blir 4 miljarder.
Enligt Eva Samakovlis på KI är Sveriges utsläpp med BNP-enhet näst lägst i världen. ”Vi tycker att vi ska använda oss av flexibla styrmedel i största möjliga utsträckning. Rent teoretiskt är det dyrare att minska utsläppen i Sverige än att göra det utomlands”, säger hon till Dagens Industri.
Alltså, återigen, se till att utvecklingsländerna får den hjälp de behöver för att så smärtfritt som möjligt kunna utvecklas utan att för den skull tära på miljön.
Jag läste nyligen en artikel i en finsk tidning Tekniikka ja Talous om vad ett lagförslag som lades fram i senaten nyligen skulle inneburit för landets ekonomi:
-USA skulle i praktiken gått i konkurs, om man hade börjat att tillämpa de drastiska begränsningarna av utsläpp av växthusgaser som en kraft av lagförslaget som lades fram i senaten, berättar ICIS Chemical Business magazine.
Det var nämligen ett lagförslag, S.3036, Lieberman-Warner Climate Security Act, som skulle ha gett den federala regeringen långtgående befogenheter att sätta gränserna för all verksamhet inom alla affärsområden, industri, handel och konsumenternas liv.
Förslaget avvisades nyligen i senaten, eftersom inte ens dess anhängarna var fullt medvetna om vad den nya lagstiftningen skulle ha inneburit.
Minskningen av utsläppen från 2005 års nivå med 75 procent fram till år 2050 skulle kostat den privata sektorn 7 biljoner dollar, dvs i dagens kurs 4,5 biljoner euro.
Programmet skulle inneburit stängning av alla koleldade kraftverk i Förenta staterna. I dag täcks ungefär hälften av landets energiförsörjning med kol.
I syfte att öka produktion av biobränslen borde man odla säd på en area som motsvarar ytan av Alaska, Kalifornien, Montana tillsammans. Vidare borde man bygga 700 nya 1000-megawatt kärnreaktorer, mm.
Investeringarna skulle kosta samhället 4500-5000 miljarder euro och den totala kostnaden av lagförslaget beräknades till 9500 miljarder euro, vilket motsvarar ett års bruttonationalprodukt. Allt detta skulle inneburit en kraftig konjunkturnedgång i USA under en period av 20 år.
Det låter väldigt vettig att jämföra olika klimatåtgärders kostnad kontra effektivitet.
Sjävklart bör man satsa på den åtgärd som ger mest per satsad krona.