Från dagens GP

I dagens GP undrar Ann Löfving-Henriksson vad Thomas Huxley skulle säga om dagens klimatdebatt och användningen av begreppet konsensus.
GP-insandare-090430
Tack Ann, och tack Sten för att du tipsade!

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Björn

    En mycket tänkvärd artikel av Ann Löfving-Henriksson. Vi behöver fler sådana tänkvärda reflektioner över klimathysterin. Hennes association till  Thomas Huxley tyder på sann vetenskaplig förnuftskänsla.

  2. Gunnar Littmarck

    Äntligen vet jag vem som tår bakom så många kloka kommentarer… Ann L-H

  3. Gunnar Littmarck

    Äntligen vet jag vem som står bakom så många kloka kommentarer… Ann L-H
    Jag tror Labbibia har rätt, media vänder…
    Vad skoj det är att Sverige tycks vara det land i Europa med snabbast växande andel som är skeptiska till rådande ”konsensus”…
    Håller Internet på att släppa lös alla tysta svenskar som i århundraden nöjt sig med att knyta näven i fickan?

  4. Thomas

    Tänk om hon bara satt sig in i vad AGW innebär först. Återigen får vi ett av dessa argument att om CO2 inte styrt klimatet historiskt kan det heller inte ha någon betydelse idag.

  5. Nisse

    Sverige har ju länge betraktats som ett föregångsland.
    Ränderna går inte ur så lätt, trots att en svensk ofta tiger.

  6. Iven

    ”The great tragedy of science – the slaying of a beautiful hypothesis by an ugly fact.”
    eller
    ”Science is organized common sense, where many a beautiful theory was killed by an ugly fact.”
    Två tänkvärda insikter hos Thomas Huxley (tänk att en Thomas kan uttrycka sig med sådan ödmjukhet om vetenskapen)

  7. Gunnar Littmarck

    TTPP
    Ann L-H vet vilken effekt den största realistiska höjningen av CO2 vi kan få till har.
    Så hon undrar troligen likt alla andra vilka förstärkningseffekter som ska komma nu, då de inte visat sig vid högre temperatur och lägre CO2 halt?
    Finns det någon effekt som likt gubben i lådan dyker upp för första gången i den del av jordhistorien vi studerat?
    Märk att hade denna informationsteknik funnits för länge sedan, skulle de forskare som ex. var för kärnkraft gått in hela tiden och debatterat.
    Men i denna fråga lyser alla klimatforskare med sin frånvaro..
    I debatter vill inte ens de som gör politisk karriär av CO2-hotet medverka  om de får kunniga motdebattörer.
    Bara vänd på det…
    Tänk om det i stället gällt en annan fråga…
    Jag vet att du blir så trött då vi pekar på 30:talets forskare som oemotsagda ofta fick lägga fram sin rasvetenskap…
    Vi tar en miljöfråga…
    Antag att den politiska ledningen gör sin karriär på att vi inte ska tillåta katalysatorer eller partikelfilter..
    De kanske kan leda i bevis att på lång sikt tjänar vi på att de svagaste fortast möjligt dukar under, så vi ska öka miljöpåverkan för att  framtidens människor ska slippa de sämsta av våra gener.
    Skeptiker kanske då anser att det borde finnas bättre metoder att nå samma mål, med modern genterapi….jag spånar..
    Skeptiker kanske dessutom anser att det inte finns några tecken på att människor som utsetts för starkare miljöpåverkan, gallras så de dugligaste blir kvar…
    Om jag var ledande klimatforskare och stödde dagens agenda, eller bara politiker…
    Skulle jag använda en mycket stor del av årets 8760 timmar på debatt i liknande forum..
    Om jag var Anders Wijkman eller Andreas Carlgren skulle jag debattera i alla media… det handlar om moral…..
    Eller hur?

  8. Ingemar

    Huxley: 1) Kunskaper är inte definitiva och måste ständigt ifrågasättas. 2) Vetenskapen måste kunna göra pålitliga förutsägelser.
    Sa han verkligen så (jag borde veta)? Jag har svårt att se hur påståendena går ihop. Om vetenskapens förutsägelser är pålitliga, varför är de då inte definitiva och varför skulle vi då ständigt behöva ifrågasätta dem?

  9. Ingemar, jag ser inte de (uppenbara) motsättningarna mellan påståendena.
    1) Kunskap skall aldrig ses som definitiv (utan ständigt vara beredd på att utmanas och/eller behöva omprövas).
    2) Innan detta sker (framgångsrikt alltså)  måste den kunskap som ft anses rådande vara kapabel att göra prediktioner på områden där utalar sig med bestämdhet, och göra det pålitligt.
    Men om Huxley formulerade sig så, eller på något annat korrekt sätt, är du säkert bättre att ta reda på …

  10. Jan

    Kan inte undvika att ta upp Inger Atterstams artikel i SVD om bevakningen runt svininfluensan, ”Någon tjänar alltid på vår oro”.
    Där skriver hon bla  ”Förutsättningen är att larmarna agerar i symbios med medierna. En hotande dödlig världsepidemi med maffiga dramatiska bilder är en näst intill oemotståndlig brygd för redaktionerna. De går igång och de hetsar varandra och jakten leds av nyhetschefer som oftast har diffusa medicinska kunskaper. Medierna är därför i hög grad beroende av experterna och myndighetspersonerna som ofta alltså har sina egenintressen.
    .
    .
    Det största mediala problemet är istället aningslösheten och godtrogenheten mot de professio-nella larmarna.”
    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_2817937.svd
    Tänk om denna insikt som tydligen finns om viruslarmen också skulle gälla klimatlarmen.

  11. Peter Stilbs

    Utmärkt, Ann !

  12. Labbibia

    Jan # 10
    Ja, likheterna är ju slående mellan pandemilarmrapportering och AGW-rapportering i gammelmedia.
    Och lustigt nog, i USA är man lite mer skeptiska när det gäller influensalarm också. Läste i Text-TV i morse att Amerikanska läkare vill tona ner riskerna. De säger ungefär….: Hundratusentals människor dör varje år av ”vanliga” influensaepedemier. Svininfluensan är på intet vis farligare än en sådan.

  13. Lena Krantz

    Ja det var en bra och tänkvärd artikel!
    En fråga, är det någon som har en länk till artikeln som Fredrik Seitz skrev i Wall Street journal ca 1995? Jag har letat och letat men jag hittar inte den och skulle gärna vilja läsa den.