Förekommer rekordtemperaturer oftare i kontinentala USA?

kyla USA

Vi fortsätter vår serie av översatta broschyrer. Denna gång är författaren klimatforskaren John Christy.

Du har kanske hört i nyhetsrapporter att nya temperaturrekord regelbundet sätts över hela USA och att detta sannolikt är kopplat till global uppvärmning. Är detta sant?

En rekordtemperatur är helt enkelt det extrema värdet, antingen varmt eller kallt, för en serie temperaturavläsningar. Till exempel, om en dataset har dagliga avläsningar av maxtemperaturvärdet för en station vid varje 1 januari från 1895 till 2020, skulle det skapa 126 värden från vilka den högsta och lägsta kunde bestämmas och identifieras som “poster” för 1 januari. Varje post skulle associeras med året det inträffade.

Vad indikerar data?

USA har övervakat väderförhållandena någorlunda systematiskt sedan slutet av 1800-talet och National Center for Environmental Information (NCEI) arkiverar dessa observationer. Forskare vid NCEI identifierade en uppsättning stationer med långvariga observationer som är användbara för att svara på frågor som den som ställts här ovan. Dessa stationer bildar United States Historical Climate Network eller USHCN. Data från USHCN-stationerna arkiveras fortfarande, även om nätverket inte formellt har den status som det ursprungligen hade.

Dessa stationer rapporterade den högsta (vanligtvis förekommer sent på eftermiddagen) och den lägsta (vanligtvis runt soluppgången) temperaturen för varje dag. Dessa värden kallas ofta de dagliga extremerna och betecknas TMax respektive TMin.

En delmängd av dessa stationer med minst 105 års data från 1895 till 2020 undersöktes med hänsyn till frågan (förekommer rekordtemperaturer oftare i kontinentala USA?). Det fanns 737 (738 för TMin) stationer som uppfyllde kriterierna. En station som hade tillräckligt med TMin observationer saknade tillräckligt med TMax värden för att inkluderas i undersökningen gällande just TMax.

För varje dag på året för varje station beräknades rekordtemperaturen för var och en av TMax (dvs. den hetaste dagen) och TMin (kallaste natten). Diagrammen som följer visar antalet rekordnoteringar som inträffade varje år för varje 100.000 observationer gjorda på dessa stationer. Om klimatet var rent slumpmässigt och varje station helt oberoende av de andra skulle vi förvänta oss cirka 794 rekord under ett visst år. Resultaten visar att några tydliga förändringar har inträffat sedan 1895.

Trender i maximum daglig lufttemperatur

Det första diagrammet visar summan av rekordhöga temperaturer (TMax) för varje år. 1930-talet sticker ut. Faktum är att av de 15 åren med flest rekordhöga TMax värdena inträffade 14 före 1955 och hela sex av dessa noterades på 1930-talet. Det finns en liten nedåtgående tendens i diagrammet mot färre rekordhöga temperaturer, men det viktigaste resultatet är att 1930-talet var ett anmärkningsvärt decennium för rekordvarma dagar och att data från perioden närmast nutiden inte skiljer sig från data i början av perioden med hänsyn till frekvensen av rekordhöga temperaturer. Rekordvarma dagar inträffar inte oftare än tidigare.

max varma dagar

Trender i minimum daglig lufttemperatur

När det gäller de kallaste nätterna är evidensen av en långsiktig förändring mer tydlig. Här ser vi en distinkt och mycket signifikant nedåtgående trend med färre och färre stationer som registrerar rekordlåga värden på TMin sedan 1895. Av de 15 åren med minsta antalet rekordvärden inträffade hela 14 från 1997 och framåt. Detta sammanlagda scenario där rekordvarma dagar visar en något minskande trend (tack vare heta 1930-talet) medan rekord kalla nätter nästan försvinner – är ett exempel på hur mänsklig utveckling runt mätstationerna (dvs. vägar, byggnader, städer etc.) har lett till varmare och varmare nätter. Av skäl som är för komplicerade för denna diskussion är det känt att sådana ökande utvecklingar av infrastruktur runt en mätstation har en starkt uppvärmande påverkan på TMin men inte lika mycket på TMax. Följaktligen kan man ha större förtroende för att långsiktiga förändringar i det allmänna klimatet bättre bedöms med hjälp av TMax.

Min temp

Trender i dagliga extrema lufttemperaturer

Genom att lägga samman de två graferna så ger de oss den information som behövs för att svara på frågan: “Sker rekordtemperaturer oftare?” Svaret är nej, de minskar faktiskt – och de är avsevärt färre tack vare det fallande antalet rekordkalla nätter. Tendensen under de senaste 126 åren är att förekomsten av dessa ytterligheter sjunker runt 77 dagar per årtionde (kom ihåg att genomsnittet är 1588 för dag och natt tillsammans.) Det är intressant att notera att 1936 hade det sjunde högsta antalet kallaste nätterna och det högsta antalet hetaste dagarna som sammanlagt producerade året med de mest extrema totalt, över dubbelt så mycket som det förväntade genomsnittet.

antal extremtemp

Slutsats

Klimatet under de senaste 126 åren är bara ett liten tidskärva i förhållande till den fullständiga uppsättningen klimatvariationer och trender som landet som det samtida USA står på har upplevt genom årtusenden. Med ett klimatsystem som är så dynamiskt kan sådana omständigheter som det heta decenniet som 1930-talet eller det brutala året 1936 säkert hända igen och troligen bli ännu värre.

Dr John R. Christy, professor i atmosfärsvetenskap, University of Alabama-Huntsville

Översättning: Stephen Wilks

För vidare information:

Christy, J.R., and R.T. McNider (2016): Time series construction of summer surface temperatures for Alabama, 1883-2014, and comparisons with tropospheric temperature and climate model simulations. Journal of Applied Meteorology and Climatology, 55(3), 811-826.

Christy, J.R., W.B. Norris, K. Redmond, and K.P. Gallo (2006): Methodology and results of calculating Central California surface temperature trends: Evidence of Human-induced climate change? Journal of Climate, 19(4), 548-563.

För information on the data, see: https://www.ncdc.noaa.gov/ushcn/introduction

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lasse

    Tack
    1936 var sannerligen ett extremt väderår.
    Tony Heller har visat att den kyla som idag drabbar USA hade sin motsvarighet under 1936.
    Han visar också att de jetströmmar som ligger bakom även tidigare använts som förklaringsmodell -fast då var det kyla.
    https://realclimatescience.com/2021/02/the-root-of-the-problem-2/

  2. BENNY Wiktorsson

    https://www.expressen.se/nyheter/snon-pa-vag-att-forsvinna-for-alltid/
    En liten påminnelse Expressen för 15 år sedan säger väl en del om trovärdigheten i media då ska man betänka att det bara blir värre och värre.
    Med tanke på hur fruktansvärd den globala uppvärmningen är nu enligt media så kan vi “kallt” räkna med några fruktansvärt kalla decenneier framåt.

  3. BENNY Wiktorsson

    Har svårt att hitta några bra solcykelgrafer som går att kopiera, har väl för dålig teknisk kunskap. Men det är enkelt att Googla fram.
    Det är intressant att se att de värsta pikarna i digrammen 1913,1936 och 1989 alla är i svaga solminimumperioder, samt att Svensmarks teorier om ökad molnbildning med ökad kosmisk strålning har med låg solaktivitet göra.
    Ökad molnbildning skulle förklara varmare natttemperaturer.
    Nästa faktor i samband med låg solaktivitet är svagare magnetfält vilket väl förklarar jetströmmarnas oregelbundenhet. Svagare magnetfält är orsaken till ökad kosmisk strålning. Bra mätningar av kosmisk strålning har väl bara ett 40- tal år på nacken, vilket gör det svårt att avgöra påverkan på 1800 – först delen av 1900 – talet. Men i nutid finns ju klara korrelationer.

  4. Staffan Lindström

    1,2

    ALWAYS BLAME HUMANS!

    Franska “riktiga”? forskare tror att “glaciärraset” i Indiska Himalaya 7 dennes var ett jordras… ABC USA förmodligen : “Det är svårt att uteslutande koppla raset till klimatförändringarna…men det kommer bli vanligare i en varmare värld”
    OM DET INTE BLIR VARMARE DÅ, PINNEBERGARE?? (SE Hans Fallada)

  5. Staffan Lindström

    1 Lasse
    ON TOPIC!!!
    Och vad hände efter det volatila 30-talet. NH blev kallare delvis maskerat av UHI…. HUR skulle en ny 1985 eller 1987 eller 2010 eller 2011 eller 2013 uppfattas 2022…??

  6. BENNY Wiktorsson

    http://polarportal.dk/en/sea-ice-and-icebergs/sea-ice-thickness-and-volume/
    Det verkar som att man mörkar istillståndet i Arktis. Vi vet ju att hela Bottenviken, Finska viken och stora delar av Kvarken är isbelagt syns inget på Polar Portal, hur det ser ut längre norrut kan man bara gissa.

  7. Axel

    Kommer att tänka på denna episiod
    https://www.youtube.com/watch?v=7tAYXQPWdC0
    och att vi nu har gått varvet runt så att säga…

  8. Sören+G

    Här är en rysk iskarta över Arktis 210216
    http://www.aari.ru/odata/_d0015.php?lang=1&mod=0&yy=2021

    Och i den här ser man is i Bottenviken, Finska vike, Rigabukten och is i södra Östersjökusten
    https://nsidc.org/arcticseaicenews/

  9. Roland Salomonsson

    Tony Heller har länge påvisat hur “Climate Gate” under lång tid “ockuperat” den ena officiella institutionen efter den andra över världen. Idag även i Sverige!
    Alla dessa ockuperade institutioner producerar “propagandamaterial” som är avsedda att användas av klimataktivismen i dess propaganda.
    Det finns en del autonoma institut, ofta “privata”, men icke “västliga”, som visar på verkligheten. Ingen slump heller att den enda klimatmodellen som fungerar och visar prognoser, som senare väl följer verkligt uppmätta data – ÄR RYSK!

  10. Björn

    Ja, säkert mycket genuina data utan förfalskningar. Något som sticker ut, är 1937 då det var solfläcksmaximum.

  11. Staffan Lindström

    6,7
    3 isbrytare i Vänern, bla “Dynan” (finlandssvenska=”kudden”) ; 9 ryska isbrytare utanför St PETERSBURG bla “Vladivostok” Ändå är istjocklek bara max 20 cm ca (SMHI + FMI tror jag) Finländska isbrytarnamn tex SISU, ZEUS…(!)

  12. pekke

    SMHI:s iskarta för gårdagen.

    https://www.smhi.se/oceanografi/istjanst/produkter/sstcolor.pdf

    Nu har kylan gett vika här i södra halvan av Sverige så det blir nog inte mer is här.

  13. Adepten

    Kan någon förklara varför IPCC tror på Trenberth-energibalans bild som den stora orsaken till växthuseffekten?
    Trenberth-energibalans bild representerar ett större energiflöde från atmosfären jämfört med Solen?
    Är inte Trenberth bild vilseledande?
    https://www.cgd.ucar.edu/staff/trenbert/trenberth.papers/TFK_bams09.pdf
    Självklart är Solens inverkan på klimatet mycket större än antropogen CO2.
    https://electroverse.net/the-changing-jet-stream-and-global-cooling/
    https://electroverse.net/33-bullet-points-proving-global-warming-is-caused-by-the-sun-not-co2/

  14. tty

    #6

    “hur det ser ut längre norrut kan man bara gissa.”

    Jo, det är rätt mycket is i Arktis, undantag: vattnen mellan Grönland och Nordamerika. Orsak: när polarfronten buktar ned över Nordamerika och Europa buktar den upp över Nordatlanten:

    https://nsidc.org/data/masie/masie_plots

    https://nsidc.org/data/masie

  15. tty

    Apropå artikeln om rekordtemperaturer så behöver det inte bara vara mänsklig påverkan som gör att köldrekorden minskar. I den mån koldioxidhalten har någon märkbar effekt bör det vara just klara, vindstilla vinternätter med torr luft. Det är då koldioxidens effekt är starkast relativt sett eftersom det då är långvågsstrålningen som dominerar värmetransporten från ytan och det är litet vattenånga i luften.

  16. jensen

    Trenberth blandar medvetet bruttoflöden med nettoflöden. Övervärderar därmed CO2´s effekt gentemot solens effekt. Teorin bakom dessa tankegångar är för mig dock svårbegriplig.

    http://theinconvenientskeptic.com/2010/11/the-earths-energy-balance-simple-overview/

  17. tty

    #13

    Trenberths Fig 1 är ett klassiskt exempel på att ljuga med statistik. Den är inte direkt fel men helt missvisande. Långvågsstrålningen visas som bruttovärden, och konvektionen som nettovärden (och dessutom ritade så att pilarna skall se ynkliga ut). Om alla värden vore netto skulle varmlufts- och strålningpilarna vara nästan lika och latent-värme-pilen ungefär fyra gånger så tjock. Skulle allt vara bruttovärden skulle strålningspilarna krympa våldsamt, detta eftersom vare sig sjunkande kall luft, regn eller snö befinner sig vid absoluta nollpunkten.

    Detta är naturligtvis IPCC och alla med elementära kunskaper i atmosfärfysik medvetna om.

    Och ja, de totala energiflödena i atmosfären är större än solinstrålningen, just beroende på avdunstning och konvektion. Den hydrografiska cykeln från avdunstning till regn är ca 10 dagar, vilket innebär att en avsevärd del av de senaste tio dagarna solinstrålning snurrar runt i atmosfären (och ytterligare en del driver vattnet tillbaka till havet, vilket vi knycker litet av i vattenkraftverk (de är rena solkraftverk, men säg det till en miljöpartist).

    Dessutom varierar energiinlagringen i havet (som är enormt mycket större än i atmosfären) över tiden (t ex el Nino/la Nina) vilket rejält påverkar energiflödena i atmosfären.

    På lång sikt måste solinstrålningen och långvågsutstrålningen från Jorden balansera (bortsett från ett litet geotermiskt tillskott), men det är med tonvikt på lång.

  18. Rolf Mellberg

    #6 Benny

    DMI är inte oärliga menar jag men de visar helt klart inte östersjön.

    Om du zoomar in på denna länken (klick-dra-släpp) och klickar på en datapunkt så kan du även se hur östersjön ser ut:
    https://nsidc.org/arcticseaicenews/charctic-interactive-sea-ice-graph/

    Sen #3 så kan du hitta den här länken (åtkomlig från spaceweather.com)
    https://cosmicrays.oulu.fi/
    Där går mätning av kosmisk strålning nästan 60 år tillbaka.
    Jag kan även rekommendera:
    http://sidc.be/silso/

    ….För att hitta grafer och annan data. Där kan man nörda ner sig!!
    Du får göra screen dump och plocka upp filen i Gimp. Googla på detta om du inte är van.

  19. Anders

    Det slog mig nyss, som en blixt från klar himmel, vilken stentuff peer-review KU skulle kunna vara! Hur många här tror att vetenskapliga alster från Rockström, Rummukainen, “Chalmersflätan” et al. skulle klara våra stålbad? 😉

  20. Björn

    Adepten [13]; En riktigt bra länk, den sista. En bra pedagogisk beskrivning av jetströmmens tidigare normalläge vid hög solaktivitet, jämfört med som den nu är, då vi sedan ca 15 år tillbaka upplever ett reducerat utflöde från solen. Sommarhalvåret återställer en del av jetströmmens normalläge, men som fakta om solens reducerade utflöde visar, kommer även sommarhalvåret att vara påverkat av en anormal jetström. Om klimatforskarna och meteorologerna inte vill förstå detta nya läge, eller medvetet negligera solens påverkan på klimatutvecklingen, är vi illa ute.

  21. Rolf Mellberg

    #19 Anders

    Nja, nu tycker jag du överdrev lite. Peer review ska vara en nogrannt genomförd vetenskaplig procedur och där är vi knappast.

    Men vi kan agera “peer” till allsköns bråte i media och bland politiker – vilket vi hela tiden gör. Gott så.

    Men jag vill även framhålla WUWT, kring vilket massor kretsar. På tal om nollan Rocky så kan man t ex läsa här nedan om hur Der Spigel (känd från Relotius-skandalen) släpper in Rockys nolla till underhuggare Rahmstorf, som desperat försöker påvisa accellererande havshögning. I avsikt att ge en nödställd Gutterres uppbackning:
    https://wattsupwiththat.com/2020/12/24/spiegel-article-by-stefan-rahmstorf-has-nothing-in-the-least-to-do-with-scienceembarrassing/

  22. Adepten

    #13 tty
    Tack! Ändå relaterar grovleken på pilarna till siffervärden som ges i table 2b, där Net solar: 161, Solar reflected: 23, LH evaporation: 80, SH: 17, radiation up: 396! Back radiation: 333! Net LW: 63, NET down: 0,9. Menar du att han blandar flöden och energi i de olika pilarna!? Lennart Bengtsson bok använder en liknande bild i sin bok också för att förklara energibalansen. Men jag får inte ihop det till något vettigt. Jag har inte hittat någon bra förklaring på denna bild. #16 Jensens länk gav heller ingen bra förklaring. Mitt förslag är att någon kunnig kan gör ett grundläggande inlägg och förklara hur det förhåller sig.

  23. Lasse

    #17 tty
    “Den hydrografiska cykeln från avdunstning till regn är ca 10 dagar”
    Första gången jag sett detta.
    Vad menas med det?

    #21
    Acceleration i havsnivå är ett ofta sökt bevis på klimatförändringar. Deliang Chen trodde sig ha funnit det men fick dra sig tillbaka.
    Peglarna är avslöjande när de sammanställer 50 årsvärden på ändringen:
    https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=140-012

  24. Adepten

    #20 Björn
    Jag tror som du. Ändå nämner IPCC att solvariationerna inte har så stor inverkan på klimatet. Det är antropogen CO2 som är det största hotet enligt IPCC.

  25. Staffan Lindström

    19 Anders
    Det måste vara namnen Rockström och Rummukainen som gjorde att jag sedan “läste” Charlatanflätan” … 😉
    För att hålla sig till ämnet:
    Enligt Wiki så leder 1930-talet de 50 US states både värmeligan 23 och kölddito 9…Senaste köldrekord: Illinois 31 jan 2019….

  26. Rolf Mellberg

    #22 Adapten

    Sådana här grafiska presentationer har naturligtvis ett värde men man måste ju hålla i minnet att siffrorna utgör en integration över 1) klotet 2) dygnet 3) året 4) variabliltet för främst fukt och moln.

    Särskilt försvårande lär det vara att enorma mängder värme fångas vid avdunstning (och mindre vid frysning) som förflyttas vertikalt och hortisonellt och avges vid kondensation (och smältning).

    Det är ju trots allt vår oförmåga att förstå och modellera molen som är det stora problemet så dessa energibalanser kan aldrig säga allt.

  27. Anders #19

    “vilken stentuff peer-review KU skulle kunna vara!”

    Ja, KU är ett utmärkt forum för peer-review. På inget annat ställe så får du så många kommentarer (med varierande kvalitet förstås) som här. Många kommentatorer är oerhört väl insatta och slår med råge reviewarna i Nature och Science. Hur många gånger har vi inte hittat hålen och luckorna i artiklar i dessa tidskrifter?

    Rolf M #21,
    “Peer review ska vara en noggrant genomförd vetenskaplig procedur och där är vi knappast.”

    Jodå. Här skulle jag vilja slå ett slag för vårt vetenskapliga råd som vi har tillsammans med norrmännen. Där finns det ingen brist på akademisk kompetens:

    https://klimatupplysningen.se/vetenskap-2/vetenskapligt-rad/

  28. tty

    #23

    Vad menas med det?

    Det är den genomsnittliga tiden från det en vattenmolekyl avdunstar till dess den faller ner som regn eller snö (eller kanske dagg).

    Tiden tills ångbildningsvärmet blir till värme igen är ju kortare, vattendroppar/iskristaller kan ju hålla sig svävande rätt länge i atmosfären.

    Siffran är f ö approximativ, olika källor säger 7-10 dagar.

  29. tty

    #22

    Jodå, siffrorna går ihop. Det hela kan sammanfattas sålunda:

    NED:

    absorberad solstrålning 161 W/m2

    UPP

    Konvektion
    ångbildningsvärme vatten: 80 W/m2
    uppvärmd luft 17 W/m2

    IR-strålning 63 W/m2

    summa 160 W/m2

    Dessutom antar Trenberth att 0,7 W/m2 går till att värma upp havet, vilket är en ren gissning, så små skillnader är omätbara.

    Det som är förvillande är att strålningssiffrorna upp (396) och ner (333) är brutto, den totala strålningen medan konvektionssiffrorna är netto, alltså skillnaden mellan värmen som transporteras upp med stigande luftströmmar, och den värme som kommer tillbaka ned med sjunkande luftströmmar + regn + snö.

    Sammanfattningsvis: 161 W/m2 solstrålning absorberas, varav 97 W/m2 transporteras bort av konvektion och 63 W/m2 via IR-strålning.

    Vad man ogärna vill låtsas om är att konvektionen alltså är den dominerande posten, och anledningen till detta är att medan strålningsfysiken är väl förstådd så är konvektion oerhört komplex och i praktiken omöjlig att beräkna från grundläggande fysik, utan man får “parametrisera” (=gissa) värden.

  30. Anders

    Är det fler än undertecknad som ofta drömmer om att få uppleva ett offentligt meningsbyte mellan ett knippe tunga KU:are i ena ringhörnan och i den andra Rockström, Rummukainen eller vem som helst eller alla i det märkliga forskarnätverket “Future Earth”?

    [https://sverigesradio.se/artikel/klimatforskare-listar-2020-ars-viktigaste-klimatinsikter]

  31. Munin

    # tty 29

    Konvektionens transport av värme bör också kunna variera över tid. När det sker temperaturväxlingar nere vid jorden ökar/minskar mängden vattenånga i atmosfären och därmed storleken på värmetransporten ut i rymden genom konvektion.

    Det kan därmed handla om en avgörande och stabiliserande regulator av jordens klimat.

    Om jordens temperatur skulle öka bör också mer vattenånga lyftas till atmosfären och mer värme föras ut i rymden genom konvektion.

    Angående om temperaturen ökar eller inte är dessa rader intressanta i ovanstående artikel:

    “Detta sammanlagda scenario där rekordvarma dagar visar en något minskande trend (tack vare heta 1930-talet) medan rekord kalla nätter nästan försvinner – är ett exempel på hur mänsklig utveckling runt mätstationerna (dvs. vägar, byggnader, städer etc.) har lett till varmare och varmare nätter. Av skäl som är för komplicerade för denna diskussion är det känt att sådana ökande utvecklingar av infrastruktur runt en mätstation har en starkt uppvärmande påverkan på TMin men inte lika mycket på TMax.”

    Hur mycket falsk temperaturökning finns egentligen i temperaturserierna? Nödvändiga korrigeringar för kontamineringen med värmeöeffekter krävs för många mätstationer i bl.a. Sverige.

  32. Joachim

    Jag har svårt att få ihop John Christys resonemang. Borde det inte bli färre och färre maxnoteringar om klimatet är hyfsat stabilt? När 30-talet slog en massa rekord borde det bli svårare att slå just dessa, och det blir färre stationer kvar med möjlighet att öka. Att det fortfarande är ganska konstant med maxnoteringar tolkar jag som att klimatet blir varmare. Bob Beamons världsrekord stod sig i decennier, men längdhoppsresultaten efter 1968 blev konstant bättre. Bara att det inte syntes pga det exceptionella rekordet.

  33. Joachim

    Hm. Jag tänkte att det handlade om hur många rekord stationerna slog varje år jämfört med tidigare. Som att räkna hur många distanser man slagit världsrekord på varje år i simning. Men då skulle alla stationer slagit Max och min-rekord 1895, vilket inte är fallet. Det måste alltså handla om vilket år en viss station nådde max eller min för varje datum. Är det korrekt uppfattat?

  34. tty

    #32

    Du gör ett mycket vanligt felslut. Du antar att temperaturerna är normalfördelade. Då skulle mycket riktigt antalet rekord minska rätt snabbt. Men klimatstorheter som temperatur är inte normalfördelade, utan i regel Hurst-Kolmogorovfördelade, vilket innebär att antalet rekord minskar mycket långsammare, och mycket väl t o m kan öka under en period.

    Ett typiskt exempel på detta fenomen fick man när man började bygga ut oljefälten i Nordsjön och upptäckte att den s. k. “hundraårsvågen” återkom med bara några års intervall.

  35. tty

    #33

    Om man hade börjat räkna rekord den 1.1 1895 så skulle mycket riktigt alla stationer slagit rekord under året, ja faktiskt samtliga skulle ha slagit både max- och minrekord på nyårsdagen.
    Men nu räknar vi rekord över hela perioden sedan 1895, och då får man i princip en jämn fördelning om det inte finns någon trend, och om antalet stationer är konstant kommer frekvensen rekord att minska allteftersom tidsintervallet ökar (eftersom det bara blir ett max och ett minrekord per station). Men minskningen av antalet nya rekord kommer att gå långsamt eftersom klimatdata har s k “fat tails”, alltså extremvärden är vanligare än för en normalfördelning. Nya rekord kommer att inträffa även efter åtskilliga hundra år.

  36. Ulf

    Ja vad ska man säga? Köldrekorden i Texas beror på klimatförändringar pga människan, enligt ”experterna. Det är bara så att folk vill tro på det här dravlet. Verkligen svårt att göra något åt denna religion.

  37. Jonas

    #13 Adepten

    Jo, jag håller med dig. Det är väldigt ovanligt i fysiken att ett mindre energiflöde (inkommande solstrålning) skapar ett annat större energiflöde (återstrålning).

  38. Jag har inte haft tillgång till min dator sedan i går lunch eftersom barnbarnen har ockuperat den med “pokemon go” m m så nu sitter jag och läser in vad som skrivits innan de vaknat.
    Vilken bra diskussion det blev runt Christys temperaturrekord. Ett speciellt tack till tty som beskrev energibalansen på ett klart och tydligt sätt. Fantastiskt vilken kunskap som öppnar sig här

  39. Adepten #13
    Ett sätt att förstå återstrålningen är att inse att det mesta kommer från de första meterna. När det gäller avdunstning spelar vinden stor roll eftersom när det inte blåser fångas mycket av det nyss avdunstade upp igen av ytan.
    När det gäller strålning fångas mycket upp de första meterna. Hälften av den strålning som fångas där återvänder.
    Bilden av att den strålar från hög höjd är missvisande.
    Jag skrev om detta hösten 2019 (tror jag).

  40. Lasse

    #29 tty
    Konvektionen är svår att beräkna.
    Willis E har gjort det på sitt sätt.
    Han jämförde nederbörd över tid och kom fram till att det finns en bra respons över ekvatorn.
    Ökad nederbörd överkompenserade ökad instrålning tom.
    Hittar inte den referensen men han har säkert den i bakhuvudet när denna skrivs:
    https://wattsupwiththat.com/2019/09/28/why-havent-the-tropics-warmed-much-a-tantalizing-piece-of-evidence/

    Responsen i verkligheten avviker från modellerna.
    I verkliga mätningar så sker en betydande justering som verkar avkylande på en uppvärmning.
    Dvs det blir mer moln konvektion och regn när det blir varmare.

  41. mattias

    #30 Anders.
    Jag kände mig tvungen att läsa originalmanuskriptet. Några av klimatinsikterna följer nedan, verkar inte ha så mycket med nya vetenskapliga insikter och orsaker till klimatförändringar att göra i alla fall: 5) adverse effects on mental health from climate
    change; 6) immediate effects on climate of the COVID-19 pandemic and requirements
    for recovery packages to deliver on the Paris Agreement; 7) suggested long-term changes
    to governance and a social contract to address climate change, learning from the current
    pandemic, 8) updated positive cost-benefit ratio and new perspectives on the potential
    for green growth in the short and long term perspective; 9) urban electrification as a
    strategy to move towards low-carbon energy systems; and 10) rights-based litigation as
    an increasingly important method to address climate change, with recent clarifications
    on the legal standing and representation of future generations