Ett nytt dataspel ser snart dagens ljus. Det heter Fate of the World och går i stort sett ut på att du får agera Gud och styra jordens framtid. På spelets hemsida beskrivs det på följande sätt:
”Decide how the world will respond to rising temperatures, heaving populations, dwindling resources, crumbling ecosystems and brave opportunities.”
Spelet påstås vara ett nytt och revolutionerande sätt att få en yngre publik att börja bry sig om utsläppsbegräsning och hållbar utveckling. Egentligen är det väl inte så värst fel att bygga insikt om hur livet på planeten kan komma att förändras beroende på hur vi själva agerar. Enligt The Telegraph innehåler dock Fate of the World vissa klart tveksamma element. Bland annat påstås det vara möjligt att införa olika former av geoengineering eller att skapa en smittsam sjukdom för att snabbt minska världens befolkning.
Spelet nämns som hastigast i Nature, som gärna ser att dagens ungdom lär sig att experimentera med olika lösningar i form av dataspel för att sedan antagligen kunna experimentera med dem på riktigt. Nedan är saxat ur Nature:
Hugade spekulanter kan förbeställa en betaversion av spelet (dock bara för pc) här.
Usch, det där ger mig dåliga vibbar. Det är särskilt illa när man riktar sig specifikt till barn och ungdomar med så tydligt politiskt svart-vita världsbilder. Nu har jag förstås inte spelat spelet men jag antar att det inte direkt lämnas utrymme för alternativa tolkningar av orsak och verkansamband – dagens politiskt korrekta teorier ligger lär väl vara fastspikade som universellt givna regler i spelet.
Vetenskapliga dataspel är väl ingen nyhet direkt… 😉
OT om utsläppsrätter
http://www.realtid.se/ArticlePages/201011/02/20101102080002_Realtid861/20101102080002_Realtid861.dbp.asp
Hemskt detta med att rikta sig till barn.
Uppsalainitiativet klappar ett välindoktrinerat barn på huvudet, som i en YouTube-video söker förklara koldioxidens roll för oss.
Thomas Palm gör en hedervärd kommentarsinsats i att såga hela ”experimentet”. Tack Thomas.
Peter Stilbs, det är utmärkt med barn som lär sig göra vetenskapliga experiment, även om resultaten kanske inte blir helt korrekta alla gånger. Däremot är det synd att man för fram det hela som någon sorts bevis för växthuseffekten.
Thomas # 5
Det är utmärkt att våra små gör experiment!
Men hur avgör du vilka?
Per, varför menar du att jag skall tala om för barnen vilka experiment de skall genomföra? Låt dem prova själva, och sen kan man kanske hjälpa dem på traven genom att påpeka för och nackdelar med experimentet.
Däremot skall man akta sig för att ta amatörer på för mycket allvar, vare sig de är barn, pensionärer eller rentav akademiker i helt andra fält.
Thomas # 7
Jag är emot att barn utsätts för propaganda! Låt barn vara barn och utföra experiment som gäller fakta!
Våra unga kan senare ta ställning!
Thomas! Apropos experiment… Nu utgörs ju inte den teoretiska växthuseffekten endast av inverkan från halten CO2 i atmosfären, utan även andra gaser och i någon mån kondenserat vatten/moln, vilket har gjort att jag har funderat lite kring detta exempel:
Säg att du har två transparanta plexitankar ståendes utomhus tillräckligt länge.
Den ena har fyllts med ”uteluft” och sedan tillslutits medan den andre har pumpats ur så att den har ett så bra vacuum som man kan åstadkomma.
Kommer man då att kunna mäta, efter tillräckligt lång tid, att det i den med vacuum är ca 30 grader kallare än vad det är i den med luft i?
Patrik, ett uppenbart problem är vad du menar med temperatur hos vakuum. Det finns inget där du kan mäta på! Antag istället att du har luft helt utan växthusgaser, säg ren argon, då får du motsatt problem till det jag diskuterar på UI:s blogg, och jag skulle hävda att du får en försumbar temperaturskillnad. Argontanken kommer via värmeledning att anpassa sig till omgivningens temperatur.
Thomas # 7
Hoppas att vi kan enas om att våra små kan vara utanför och tillåtas vara barn!
Thomas #10>> Hmmm… Men om man, rent teoretiskt, föreställer sig att man kan isolera tanken från omgivande temperatur – att man har två stora vacuumtankar och i vardera så har man en mindre tank.
Den ena är fylld med luft utan växthusgaser och den andre är fylld med luft med växthusgaser.
Vad händer då? 🙂
Patrik dina tankar är skoj, jag hoppar in.
#12 ger heller ingen märkbar skillnad.
Antag att du Patrik har två totalisolerade rör med en inneryta som är totalreflekterande.
Säg 15km långa vertikala.
Det ena med jordens atmosfär det andra med enbart kväve och syre.
Då skulle botten på det med kväve och syre kanske bli —15C kallare än det med jordens alla växthusgaser i tillägg.
Större än så tror jag inte att växthuseffekten är… men det kan jag inte styrka, det vedertagna är mer än det dubbla.
Det brukat göras labbtester där rör fylls med olika blandningar och olika strålningsfrekvenser och effekter sänds igenom..
Då kan man iakta att det inte blir någon mätbar skillnad om man höjer dagens CO2-halt…
Så får man multiplicera noll med ..hm 7000 taget den allt glesare atmosfären i beaktande… vad blir 7000ggr noll Thomas?? 6C?
Patrik, en liten tank omgiven av hela vårt lufthav kommer att få ungefär omgivningens temperatur oberoende av vilken gas den innehåller. Det är inte riktigt sant, tillåter man sig att leka med absorptionsspektrum för gasen kan man påverka temperaturen en del, men det är en bra första approximation.
Thomas, precis som du säger borde ballongerna ha samma temperatur, och enbart ifall du lyckas upprätthålla en temp-gradient genom den ena (från dess mitt ut mot dess avgränsning) kan du observera en skillnad i (genomsnittlig) temperatur.
UIs ballongexempel är iaf en felaktig förklaring, ett missvisande experiment., som du ju faktiskt påpekade.
Thomas, Jonas N
Jag uppfattade Lindas experiment så att man undersöker vilken ballonggas som värms upp snabbast, den med luft eller den med koldioxid:
http://www.youtube.com/user/nleck
Om ballongerna har samma volym så innehåller de lika många moler gas. Men koldioxiden har större molär värmekapacitet än luft, därför behöver koldioxiden mer värme för att värmas upp ett visst antal grader.
Koldioxiden har dessutom lägre värmeledningsförmåga än luft.
Detta betyder att om inget annat än värmekapaciteten och värmeledningsförmågan påverkar så borde ballongkoldioxiden värmas upp långsammare än ballongluften genom värmeöverföring från den varmare omgivande luften (det verkar vara en verkligt varm sommardag, men de har förstås luftkonditionering i huset så att utgångsgaserna i ballongerna är kallare än utomhusluften).
Vid experimentets början var koldioxiden 37,6 °C och luften 37,4 °C, så temperaturskillnaden mellan de två ballonggaserna och omgivande luft var nästan densamma vid experimentets början.
Vid experimentets slut var koldioxiden 41,9 °C och luften 39,9 °C så koldioxidens temperatur ökade 4,3 °C på samma tid som luftens temperatur ökade 2,5 °C. Koldioxiden har alltså värmts upp snabbare än luften i stället för långsammare.
Alltså har någon ytterligare värmetillförsel påverkat uppvärmningen av koldioxiden. Den rimligaste förklaringen är att koldioxiden har absorberat IR-fotoner och därmed värmts upp. Dessa fotoner har exempelvis kommit från den soluppvärmda marken.
Pehr
”vilken ballonggas som värms upp snabbast”
Där har du helt rätt. Det handlar om gradienter. Gradienter i tiden i det visade experimentet. Och ifall du uppnår fortvarighetstillståndet skulle där behöva vara gradienter i rummet. Dessa skulle också finnas, men vara ordningen mindre av den andledningen jag sa.