Jag höll på med att laborera lite med data. De årliga utsläppen av koldioxid inklusive markanvändning (LULUC) har legat på c:a 40 Gt CO2/år sedan 2011. Jag ville se om man kunde se eller skönja om detta hade påverkat det årliga tillskottet av CO2 i atmosfären.
Jag gjorde en kurva med fem års glidande medelvärde (grön kurva) för de årliga tillskotten (PPM CO2). Även om kurvan planat ut lite de senaste 10 åren, så finns ingen samstämmighet med årliga utsläpp för tidigare år.
När jag såg på den tyckte jag att den snarare såg ut som UAH:s temperaturserie.
Den gröna kurvan är fem års medelvärde medan den röda (temperaturanomalin) har 13 månaders glidande medelvärde.
Även om det inte finns något samband, så korrelerar kurvorna rätt bra.
I bilden nedan har jag gjort en temperaturserie med 5 års glidande medelvärde med data från UAH (röd linje). Den gröna linjen är samma som ovan.
Även om el niño/la niña påverkar temperaturen och det årliga tillskottet av CO2 i atmosfären är det långsökt att tro att havet är styrande så att kurvorna korrelerar. Eller?
Tack Mats Z för ett intressant inlägg!
Om du kollar länken
https://gml.noaa.gov/ccgg/trends/gr.html
och klickar på underfliken ”Growth rate”, så syns sambandet med tempertur ändå tydligare.
Bild nr 12 i länken :
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/10/Klimat-221016.pdf
visar samma men kanske mer pedagogiskt på sambandet. El Ninjo-toppar 1998 och 2015-16 sticker tydligt ut med nettotillskott i atmosfärshalten på nästan 3 ppm.
Jag tolkar dig som att du med ”årliga tillskott” avser uppmätta värden i atmosfären … och så är ju samstämmigheten onekligen ”vacker” – och så ser vi på säsongsvariationer att värmen kommer innan CO2 …
Funderar bara i texten 🤔.
#1 Mats K
Ja, det är tydligt att el niño har högre nettotillskott.
# 2 Magma
Ja, med årligt tillskott menar jag årliga förändringen av uppmätta värden av CO2 i atmosfären.
Tack Mats
Denna tillsammans med gårdagens om vattnets ålder ger oss insikter om komplexa system.
Frågan som kan ställas är om detta förklarar sågtandade CO2 halten helt.
Det är stor skillnad mellan land och hav!
Syns här som temperatur:
https://www.windy.com/sv/-Visa-l%C3%A4gg-till-lager/overlays?temp,58.668,18.138,5
Lite granna Off-Topic:
Appropå matematik och statistik; är det någon som vet vart Olle Häggström och Uppsalainitiativet tagit vägen? Han gillade ju att göra matematiska analyser av den här typen fast med helt andra slutsatser. Jag var alldeles nyss inne på Uppsalainitiativets bloggsida och såg då att det inte varit någon aktivitet där sedan 4 november 2019… Har han gett upp?
OT:
Vindkraftverk i Skottland i behov av dieselkraftverk för att fungera i kylan. Snudd på ofattbart.
https://www.dailyrecord.co.uk/news/scottish-news/dozens-scottish-power-wind-turbines-29135763
#5 Mats
Han har en egen blogg och podd.
Har inte läst så mycket, men han kanske har ändrat uppfattning om vissa saker
Han verkar vara kritisk mot tidningsartiklar på ett sätt jag inte minns att han var tidigare
Döm själv
http://haggstrom.blogspot.com/?m=1
Rossmore #6
Brittisk vindkraft är inte, trots ett till synes utmärkt läge, stabilare än övrig vindkraft i Västeuropa.
https://drive.google.com/file/d/1O8zyqbOPDVNdOT255f4po4WKtybb1nHE/view?usp=share_link
Läste en artikel av Harde/Salby. De pekar på mark som en stor koldioxidkälla. När marktemperaturen ökar så frigörs stora mängder koldioxid. Tillräckligt mycket för att kunna förklara en stor del av atmosfärens ökning.
En möjlighet är den ”klassiska” förklaringen. Det sker en uppvärmning. Koldioxidhalten ökar. Inte tvärsom.
Tycker det är intressant med teorin om koldioxidavgasning från mark. Har inte sett den beskrivas tydligt i andra arbeten.
Jonas W nr9
Det finns en hel del beskrivet om koldioxid och läckage i marken, bl a från universitet i norge och skottland gällande vindkraftetablering i torvmarker – som faktiskt slår ut Co2 vinsten p g a läckaget från dessa marker ( vilket dock inte hindrar vindkraft i dylika marker…)
Hej Magnus,
Jo, absolut. Det som inte har beskrivits så tydligt är att om marktemperaturen ökar så frigörs stora mängder koldioxid från alla marktyper.
Framförallt gäller detta tropikerna.
I dagens diskussion förekommer ofta frågan om varmare hav bidrar till koldioxidökningen.
Poängen med Hardes arbete är att varmare mark kan bidra ännu mer.
Om man vänder tankekedjan ett varv. Om jorden blir varmare (av någon anledning) så kommer koldioxidhalten att öka (p.g.a. markavgasning).
Det är det som inte beskrivits så tydligt tidigare (tycker jag).
Ökad biomassa absorberar tveklöst mera CO₂, men har nån räknat på betydelsen av norra halvklotets barrskogsbälte, där är inte fotosyntesen, precis som i det tropiska bältet, direkt avhängigt årstiden? Södra halvklotet har å andra sidan mera hav där fotosyntesen inte heller så mycket beror av årstiden, men å andra sidan är havet en yta medans barrträden står upp och skördar solljus från alla infallsvinklar. Komplicerat det här.