Dagens klimatbild: Påverkas klimatet av gammalt bottenvatten?

deep ocean temperature

Enorma mängder djupvatten väller upp i olika områden av oceanerna i takt med den termohalina cirkulationen.
Vad är det för vatten som kommer upp ur djupen?
Hur mycket energi för det med sig? Hur salt är det?
Hur gammalt är det?

Bilden visar hur lång tid vattnet tar på sig. Nästan allt djupvatten har över 1000 års omloppstid. Även vattnet som ligger på runt en kilometers djup har omloppstider på flera hundratals år.

Det mesta av djupvattnet är helt opåverkat av antropogena faktorer, såsom de kraftigt ökande CO2-utsläppen från 1960. Vi har oförklarade temperaturtrender under 1900-talet, med den snabba uppvärmningen från 1910–1940 som inte kan ha orsakats av CO2, följd av köldperioden 1945–1975, som inte heller kan ha orsakats av CO2. Kan dessa perioder hänga samman med temperaturförändringar i det uppvällande vattnet? Finns där en länk till stora flöden som PDO och AMO?

Bilden visar djupet ner till 5 km djup och ett tvärsnitt i N-S riktning i Stilla havet. Det allra äldsta havsvattnet hittar vi i norra Stilla havet. De gråa ytorna längs kanterna är land och havsbotten. De tjocka svarta strecken är forskarnas indelning i en ’skuggzon’ och en bottenvattenzon. De rosa strecken visar densitet.

Bilden är figur 2e från följande forskningsrapport i Nature:
Diffusion controls the ventilation of a Pacific Shadow Zone above abyssal overturning, av Holzer, deVries, de Lavergne, 2021,  https://doi.org/10.1038/s41467-021-24648-x

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Anders

    Mycket intressant! Men sannolikt alldeles för djupt vatten för alla algoritmer, gretiner och kentaurer.

  2. Tack för redovisningen av en av våra viktigaste klimatparametrar.
    Solen och havet är två ofattbart stora enheter som klimatalarmisterna vill utesluta i det offentliga samtalet.

    Felet idag är blindstirrandet på atmosfären och den enda tillåtna diskussionen om molekylens spektra och funktion – man försöker förenkla diskussionen genom att komplicera molekylen.
    Havet rymmer ofantliga mängder köldenheter som vi offentligt måste diskutera.
    Klimat handlar inte om variationen inom en grad!
    Klimat handlar om skillnader på 2- 3 grader – vi behöver definiera normalvariationen och mätosäkerheten – annars kan man hävda Vad man vill!!
    Vetenskapen behöver in i rummet igen – nu är vi fångna i dumhetens tidevarv.

  3. Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

    Världshavens medeldjup är 3,7-3,8 km. Med 361 miljoner km2 yta ger det 1,34-1,37 miljarder km3 volym, varav runt 1 miljard km3 på minst 1 km djup och minst ca 1.300 år gammalt. Nästa stora forskningsfält bör rimligen vara haven. Men där lär inte alarmister och aktivister ha mycket att hämta.

  4. Peter+Stilbs

    Som påpekats tidigare – Havens samlade värmekapacitet är ungefär 1000 ggr atmosfärens. Visst måste havsströmmars variationer ha en mycket avgörande betydelse för klimatet ovan ytan.

  5. Enough

    Naturligtvis är dessa enkla fakta, solens och världshavens oomtvisterliga huvudsakliga inverkan på jordens klimat i tiden, med albedon och atmosfärsammansättning som sekundära effekter, med just CO2 koncentrationen i atmosfären bland de längst ner i den totala påverkans-kedjan?

    Någon däremot? 🙂

  6. Björn

    ”…den snabba uppvärmningen från 1910–1940…” berodde med stor sannolikhet på en förändrad utveckling av solen efter en period med tre föregående solcykler med låg amplitud. Se länken om en rekonstruktion av TSI under perioden 1610-2018.

    https://lasp.colorado.edu/lisird/data/historical_tsi/

  7. #4

    och 55 ggr CO2

  8. Ikväll fick vi se på våra nyheter och i agenda varför klimathotet är en kringresande cirkus, vi kommer aldrig att få höra om andra klimatparametrar – som ex v, havet – än C02.
    Det handlar om huggsexa om våra gemensamma pengar, northvolt killen gav klimatalarmisterna ett ansikte och hade noll svar på vem som skall betala hans energibehov, hans behov av samhällelig infrastruktur och personal – vi har redan folk från 50 nationer som flygpendlar till våran fabrik, säger han – det är tydligen bra för klimatet och den svenska nationalekonomin.
    Oj, vilken soppa detta blivit däruppe i norr – och naturen och samerna får betala det yttersta priset.

  9. Ann Löfving-Henriksson

    Angående kvällens Agenda så tyckte jag att programledaren mobbade ut kärnkraften, styrde för mycket med sina frågor och pratade för mycket själv.
    Men Ebba, Johan och inte minst Kinnonen var riktigt bra. Liknelsen med Titanic var strålande.
    Sådana här vingklippta utfrågningar är trista eftersom de blir alltför begränsande.
    Jag skulle vilja ha fått en förklaring till varför Northvoltanläggningen i England kursat och tänk om sista frågan hade varit, vad skulle ni alla göra i morgon om det visar sig att vi behöver snarare dubbelt så mycket CO2 i atmosfären än att minska halten.

  10. Rädslan för mer Co2 i havet och uppvärmningen den skulle ge i världens hav vill den gröna omställningen lösa genom vindkraftsenergi och ny teknik för ståltillverkning.
    7% släpper ståltillverkningen i världen ut av totala Co2 mängden säger dom och byter till en tillverkningsprocess som kräver otroliga mängder el.
    Elen vill dom då producera med vindkraft, för att det skall få benämnas som grönt..
    – Frågan blir ju då om produktionen, byggandet och underhållet/ servicen av vindkraften och återställningen från densamma kan räknas hem gällande Co2 utsläppen.
    Byggandet av torn och turbin kräver massor av Co2 utsläpp, 1200 ton cement och stålfundament kräver massor av Co2 utsläpp, vägbyggnation i vildmark kräver massor av Co2 utsläpp, 1,5m djupa kabelgravar kräver massor av Co2 utsläpp.
    När man räknar ihop utsläppen från elproduktion via vindkraft och tittar på Co2 vinsten från , även med ny teknik, fortsatta Co2 utsläpp från grön ståltillverkning så inser man att något är fel när dom säger att dom skall minska Co2 utsläppen med 7%.. – lägger man så till att vindkraften måste byggas om efter 20 år, med nya utsläpp, så baxnar man gällande orimlighetskalkylen.
    Att göra något hållbarare genom mer användning av råvaror och markanvändning är en duktigt dålig ekvation.
    Dom sparar inga utsläpp utan förbrukar bara mer resurser och mer av andras pengar – i ett samhällsperspektiv är det populära uttrycket ” hål i huvet” ovanligt passande.
    Den största förloraren blir dock den biologiska mångfalden, p g a starkt ökad markanvändning – och utan biologisk mångfald riskerar vi både våran och klimatets framtid.

    Havet och atmosfärens fysikaliska välmående kommer inte att förbättras för att vi får panik och agerar via kaos och alarmism – enbart fri vetenskap och klokhet kan förbättra våran framtid.

    Söndagens nyhetsförmedling och debatt programmet agenda visar hur klimathotet infekterat vetenskapen och samhället – en tillnyktring synes mycket avlägsen.
    Hoppet står till havets naturliga processer och solens dominans på våran himmel.

  11. Vårt klimat styrs ju mångt och mycket av ”gammalt” havsvatten.
    Omvänt gäller väl att om nu CO2 betyder något så kan vi inte se effekter förrän om ett bra tag?

  12. jensen

    Dagens klimatbild
    Intressant rubrik.
    Men hur sann?

    Hur skulle det vara med en annan:
    Gårdagens klimatbild. ( och kommande)

    https://www.youtube.com/watch?v=BmYHQ_QSj-Q

  13. Lasse

    https://www.youtube.com/watch?v=LxSi21sar7Y

    Jim Steel förklarar varför Brasiliens kust är avgörande för vårt klimat! Eller nåt ditåt 🙂

    En väldigt lärorik serie som han presenterar på ett enkelt sätt.

    Fö är vårt klimat föränderligt vilket No Tricks uppmärksammar-Trädgränsen!
    https://notrickszone.com/2023/02/06/3-paleontologist-studies-affirm-north-sweden-was-3c-warmer-than-today-when-co2-was-below-280-ppm/

  14. Gabriel Oxenstierna

    12

    Håller med, jag kan verkligen rekommendera Javier Vinos tankeväckande och lärorika bok.

    Det finns också en utskriven version av hans presentation på wuwt:
    https://wattsupwiththat.com/2023/02/01/tom-nelson-interviews-javier-vinos

  15. tty

    #13

    Det är alltså Kullmans arbeten som det refereras till, hans studier presenteras här:

    http://www.kullmantreeline.com/

    Denna kan särskilt rekommenderas:

    http://www.kullmantreeline.com/files/EN_NY_OCH_GRNARE_FJLLVRLD.pdf

    Och för den som verkligen vill lära sig förstå hur de svenska flällens natur och klimat utvecklats de senast 12000 åren:

    https://www.researchgate.net/publication/317220413_Fjallen_klimatet_och_manniskan_-_Naturhistoria_i_skarven_mellan_tva_istider

    Mastig men mycket rekommendabel!

  16. Nr 13 och 15.
    Verklighetsbaserad och modellfri fakta är känsligt i dagens klimatdebatt – men mycket intressant för den som vill förstå klimatets variation, med och utan Co2.

    Bokskogarna runt trollhättan ( finns mindre bestånd ) och deras utveckling och åldersstruktur är fantastiskt talande för klimatvariationen under 1900-talet och början på 2000- talet.

    Glappen mellan bokskogsgenerationerna finns här att avläsa, just som en öppen bok.
    Varma och kalla decennier sätter väldigt tydliga avtryck och inte minst syns 2000- talets lyckosamma ungträd och sedan är det bara att räkna bakåt med varma och kalla perioder.
    Våra biologiska termometrar är ovärderliga i dessa dagar av alarmism och kaosstrategier.

  17. jensen

    14,15
    Tack för länkar.

    Kommentar till Dr. Vinos.: Kan du prediktera klimattrenden för 20 år framöver?

    Svar från Vinos, 6/2-23 : Klimatprediktion är svårt.. Min Hypotes är överensstämmande med uppvärmningsbrist kommande 2 dekader., t.o.m. med viss klimatavkylning, dock inget dramatiskt, men motsatt IPCC´s hypotes.

    Min reflexion ( Jensen) : Ja, då får vi avvakta 20 år för avgöra vem, som får rätt.

  18. #9
    Det var minst sagt frustrerande att se företrädarna för tre stora företag så totalt insnöade på koldioxidmyten. Av företrädare på den nivån hade jag förväntat mig lite mer naturvetenskaplig kunskap och insikt.

  19. JonasW

    En reflektion från min sida. Djuphavet har betydligt högre koncentration av löst kol, än vad ythavet har. När djupvatten väller upp så tillförs ythavet (och atmosfären) kol.

    Om man leker med tanken att ythavet har samma kolhalt som djuphavet, så skulle atmosfären innehålla ca 800-900 ppm koldioxid.

    Det som ”håller nere” ythavets kolhalt är plankton. De ”käkar” upp en massa koldioxid vilket leder till att ythavet (och atmosfären) blir kolutarmat.

    Jag misstänker att de snabba variationerna som observerats i atmosfärens koldioxidhalt (t.ex. Beck´s mätningar) beror på variation i mängden (fyto)plankton.