Goda nyheter för herr Pachauri. En grupp amerikanska forskare har kommit fram till att kor som behandlats med tillväxthormon kan producera mer mjölk, rapporterar Scientific American. Alltså kan färre kor klara av samma eller till och med större mjölkproduktion. Färre kor är naturligtvis lika med mindre metan och därav mindre uppvärmning.
Enligt djurnutritionisten Judith Capper vid Cornell University skulle 843.000 ”dopade” kor kunna producera lika mycket mjölk som en miljon ”odopade”. I USA är det tillåtet att injicera kor med tillväxthormonet rbST (recombinant bovine somatotropin). Några studier tyder dock på att rbST ökar risken för juverinfektioner hos kor. Dessutom kan hormonet stimulera produktionen av IGF1 (insulinlike growth factor 1) i levern vilket kan öka risken för prostata- och bröstcancer hos människor. På grund av detta används rbST varken inom EU eller i Australien/Nya Zeeland och Canada.
Det allra bästa vore förstås om forskarna lyckades ta fram en helt artificiell komjölk och därmed helt eliminera behovet av att hålla kor för mjölkproduktion. Då skulle man dessutom kunna plantera koldioxidupptagande skog på dagens betesmarker. Men vänta lite, detta måste ju innebära att mjölkkorna är utrotningshotade. Precis som isbjörnarna.
Liknar lite Mats intressanta länk ovan, kul att läsa, trodde jag var först där… 🙂
Jag har läst en hel del om rbst, och visst ökar mjölkmängen per lakation, men levern havererar på korna och livstidsproduktionen blir väldigt låg. Man kan få korna att på producera väldigt mycket på kort tid men då dör de, och man måste hålla sig med en hel flock kvigor som kan ta deras plats. Totalt blir djurantalet i stort sett samma… Dessutom, fritt spånat, är näringsbehovet det samma per liter mjölk oavsett rbst eller inte, så mängden foder som passerar kon och som bearbetas och sen till viss del blir gas borde bli det samma som med ”normal”lakterande kor…