Den Gröna Omställningen och De Två Kulturerna

 

GlobalWarming2Cultures min

Lindzen-AnnualGWPF-lecture.pdf (thegwpf.org)

För varje debatt inför årets val blev malandet kring klimat- och energifrågan alltmer vämjeligt. Varför kan eller vill inte media och politikerna sätta sig in frågorna på riktigt? Debatterna lämnade aldrig den trånga FN-styrda konsensusboxen.

En av alla dem som har försökt berika boxen med vetenskapliga argument är professor Richard Lindzen. För fyra år sedan fick han hålla årets föreläsning på Global Warming Policy Foundation. Här är ett något bearbetat inlägg kring denna föreläsning, (länk 1):

Professor Richard Lindzen är en av vetenskapssamhällets bäst kända och mest meriterade klimathotsskeptiker. 2018 fick han äran att hålla The Annual Lecture på GWPF. I den föreläsningen Global Warming for the two cultures lyfte han fram ett sällan diskuterat men viktigt perspektiv på klimathotsfrågan, C.P. Snows idé om de två kulturerna, den traditionella kulturen och det s.k. illiterata vetenskapssamhället.

Snow, kemisten och författaren, blev provocerad när vetenskapssamhället anklagades för att sakna bildning. Han frågade då ett beläst sällskap hur många, som kunde beskriva Termodynamikens Andra Lag. Responsen var kall och negativ. Snow ansåg att hans fråga kunde jämföras med om de kulturella hade ställt frågan ”har Du läst något av Shakespears verk”. Snow gick vidare och hävdade att om han hade ställt en enklare fråga, som vad menas med massa eller acceleration, vore det den vetenskapliga motsvarigheten till ”kan du läsa”. Med den frågan skulle endast en på tio i den ”bildade sfären” kunna känna att de talade samma språk.

Lindzen befarar att ytterst lite i det fallet har förändrats sedan Snows dagar för 60 år sedan. Men, får det några konsekvenser för politiken? Han skriver att medan somliga menar att science illiteracy, vetenskaplig okunskap, inte påverkar den politiska förmågan är det högst sannolikt att den påverkar förmågan att hantera vetenskapligt grundade frågor. Saknas förståelse ersätts den med tro och godtrogenhet och hit hör enligt Lindzen klimatfrågan.

Sedan ger han en liten översikt över vad som styr klimatet i stort och i smått – solen med dess variationer; den roterande och ojämnt upphettade planeten; oceanerna med sina mer eller mindre kända varma och kalla strömmar på tidsskalor från några år till tusentals; den turbulenta atmosfären, som växelverkar med oceanerna och som påverkas av den oregelbundna jordskorpan. Vidare beskriver han atmosfärens vatten med dess betydelsefulla fasövergångar. Han avslutar den genomgången med ”sammantaget ger detta naturen en inneboende men opålitlig variabilitet”.

Lindzen förundras över hur man kan tro att det går att beskriva detta oförutsebara kaos i klimatmodellerna. Dessutom ställer han den öppna frågan om hur någon kan inbilla sig att mänskligheten genom att ändra på en enda variabel, atmosfärens koldioxidhalt, skulle kunna påverka och till och med styra detta enorma system.

Efter denna kanske omskakande fråga går Lindzen vidare till historien. Han menar att den nu aktuella berättelsen om klimathotet slog igenom i och med Al Gores och James Hansens kupp i USAs senat midsommar 1988, men han nämner även Maurice Strong, Olof Palme och Bert Bolin som exempel på några, som banade väg för den redan under 1970-talet. Den politiska entusiasmen för frågan har sedan ökat i styrka till att bli en politisk ideologi, vilken kräver omställning av det ekonomiska systemet. Här nämner han ”en rapport” som dök upp i Proceeding of the National Academy of Sciences i augusti samma år. Pepprad med många skulle kunna bli och liknande garderingar kommer den rapporten fram till att det är nödvändigt att styra planeten och att jorden måste förvaltas under det gemensamma målet att få bort de fossila bränslena från den globala ekonomin. Enligt Lindzen är detta en plan för självmord på industrisamhället, en plan som våra ledare inte vågar ta avstånd från.

Men bevisen, bevisen? Finns det några bevis för att vi verkligen hotas av en uppvärmningskatastrof? Lindzen påpekar först och främst att det vore värdefullt om alarmisterna lärde sig skillnaden mellan väder och klimat. Häftiga väderhändelser marknadsförs som exempel på klimatförändring och helt naturliga förändringar, t.ex. den havsnivåhöjning som pågått sedan senaste istidens slut, tolkas som bevis för den antropogena globala uppvärmningen (AGW). Han menar att förvrängningar, överdrifter, utvalda data och rätt och slätt lögner ligger bakom de så kallade tecknen på AGW.

Här sitter vi idag med osannolika hypoteser uppbackade av en strid ström med falska bevis, som har blivit politiskt korrekta och som används för att nedmontera den industriella civilisationen. Lindzen menar att ingenting bättre illustrerar Snows farhågor kring ”de två kulturerna” än politikernas hantering av klimathotsfrågan.

Som avslutning ställer Lindzen den öppna frågan om vad vi kommer att lämna över åt våra barnbarn. Hans svar är att det inte är en planet förstörd av utveckling och framsteg utan en räcka ofattbar dumhet och ett landskap degraderat av rostande vindkraftsanläggningar och förfallna solpaneler. Men att det åtminstone finns en positiv sida med den nuvarande situationen. Inte någon av de föreslagna politiska åtgärderna har någon större inverkan på klimatsystemets växthusgaser och därför kommer vi även i fortsättningen att kunna ha glädje av den högre halten av växtnäringsämnet koldioxid, som dessutom minskar växternas känslighet för torka. Och inte minst den lilla Celsius-grad som redan uppnåtts, har inträffat samtidigt med den största ökningen av mänsklig välfärd i historien.

Lindzens lecture blev just vad en lecture ska vara, tankeväckande och upplysande. Man kan bara önska att alla, som tar till sig hans djupa kunskaper och insikter går vidare och frågar sig i vilken kultur de som har åsikter om det stora klimathotet, hör hemma. Än mer önskvärt vore det om tankarna även leder vidare till att söka ursprunget till denna industrisamhällets självmordsplan.

Ann Löfving-Henriksson

¤¤¤

Blev föreläsningen en trevlig men tämligen ointressant liten föreläsning eller en med väl genomtänkta och väsentliga budskap och frågor för dem som ser den med vetenskapliga ögon?

Lindzens uppfattning är att ”naturen har en inneboende men opålitlig variabilitet” och han ställer frågan om mänskligheten ”genom att ändra på en enda variabel, atmosfärens koldioxidhalt, kan påverka och till och med styra detta enorma system”. Hur borde de tankarna påverka behovet av den gröna omställningen? Och, vad vet man om i vilken utsträckning CO2 ligger bakom den Global Uppvärmningen?

Lindzen drog dessutom upp termodynamikens andra lag, den lag som handlar om olika energikällors energiinnehåll. Tankarna fladdrar vidare. Tidigare i historien har energiomställningar byggt på att energikällor med låg kvalitet har ersatts av energikällor med högre kvalitet det vill säga från diffusa flöden till kol, olja, gas och uran. Varför vända på den utveckling som gynnat mänskligheten så väl? Detta behandlas i rapporten från GWPF Ohyran i Rosen (länk 2) som slår fast att de förnybara energikällorna är termodynamiskt inkompetenta och att tron på en övergång till grön energi är en illusion.

Om det inte känns särskilt bekvämt med resonemang kring energikällornas energiinnehåll kan man försöka sätta sig in i sol- och vindkraftens LCA (Livscykelanalys). Alla vägar leder snabbt till Kina. Kineserna är delägare i en stor del av vår svenska vindkraftpark och styr över sällsynta ämnen som krävs för framställningen av viktiga komponenter till verken, dessutom har Kina ett oändligt antal billiga och ”villiga” arbetshänder som krävs för tillverkningen, särskilt av solpaneler. Lindzens ord om rostade vindkraftsanläggningar och förfallna solpaneler kan dessutom leda tankarna till insikten om att de inte är särskilt återvinningsbara och blir ett allt ökande bekymmer efter några decennier.

Kan man med detta i bagaget ställa sig bakom att öka den svenska vindkraftsparken och de till stor del handgjorda och subventionerade solpanelerna?

Nu har vi i EU fått uppleva vad EUs, främst Tysklands, beroende av rysk gas har fört med sig. Var det endast förspelet till vad det innebär att göra oss beroende av Kina för vår gröna omställning?

¤¤¤

Kan man hålla med Lindzen om att vår nuvarande energisituation är ett exempel på hur science illiteracy kan påverka förmågan att hantera vetenskapligt grundade frågor?

Ann Löfving-Henriksson

Länkar:

Richard Lindzen, Klimathotet och De Två Kulturerna – Klimatupplysningen

Klimathotspolitiken – Ohyran i Rosen – Klimatupplysningen

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Magma

    Ann, du har verkligen träffat ”spiken” i din text här ovan!
    Framförallt tycker jag att ”science illitteracy” och ”en plan för självmord på industrisamhället” är särskilt talande.
    Personligen skulle jag översätta det senare citatet till ”en plan för självmord på det nutida välståndssamhället”.
    Om den rödgröna övertygelsen i klimathotsfrågan tillåts slå igenom så är det enbart att konstatera att den nuvarande oredan i energiförsörjningen kommer att vara som en svag västanfläkt … det är märkligt att höra Magda orera om hur många industrijobb deras politik kommer att resultera i när hon istället borde fundera på hur många hästvagnar vi kommer att behöva i framtiden när industrisamhället är raserat.

  2. Mats Kälvemark

    Tack Ann för ditt inspirerande inlägg. Det kickar vekligen igång tankeverksamheten ”på alla cylindrar”. (Diesel förstås!) Det som driver klimatfanatiker är ju besinningslös jakt på fossil CO2, men de har för länge sedan glömt bort varför de jagar. Själva jakten har upphöjts till den enda tillåtna religionen i klimatkyrkan. Det är i den kyrkan ett lagbrott att kräva redovisning av klimateffekten för alla monstruöst dyrbara omställningsåtgärder, för om man gör den analysen då spricker hela storyn.

  3. Intressant inlägg så här i efterdyningarna på valet och politiker som snackar vitt och brett om vad de ska göra för att fixa klimatet.
    OK jag känner mig själv hyfsat beläst även inom humaniora men ser ju också hur svårt det är att diskutera t ex vad som styr klimatet med ”lekmän”. Är mycket som man måste förklara för att överhuvud komma in på området så antingen ger man upp eller så tråkar man ut de som fortfarande lyssnar. Klimatet är ju så mycket mer än hur mycket koldioxid som avges och upptas. Oerhört fascinerande att försöka förstå vad som styr på kortare och längre sikt tycker jag.
    Jag försöker ge det uppväxande släktet lite naturvetarbildning i våra kemishower på Alfred Nobels Björkborn

  4. Tack, nödvändiga och väl formulerade tankar igen.

    När vi nu ser ut att gå mot den lyckosamma upplösningen där MP hålls utanför regeringen är det största steget taget mot en positiv utveckling. Klimatet kommer att sköta sig självt, men som en av de allra första åtgärderna jag uppmanar och hoppas på från den förmodade ”vinnaren” Elsa Widding är att göra sig av med dynghögen som förpestar den vetenskapliga världen allra mest, i mina ögon. Sinnebilden för diktaturens kräkmonster. Jag tänker på Martin Hultman och hans fascistiska projekt med åsiktregistrering och försök att styra vad som får visas av forskning i Sverige och vilka projekt som skall smutskastas och strypas. Att Sverige skulle sjunka så lågt, så fort, är för mig det vidrigaste som hänt på väldigt många decennier. På dom Elsa! De har ingenting på fötterna att svara med. Se till att detta vidriga projekt förpassas till skammens hörn.

  5. Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

    Allt detta försöker vi ju föra ut sedan åratal utan att lyckas tränga igenom den IPCC-mur som media, poiitiker, ledare och anslagsberoende forskare hukar bakom.

    Själv sänder jag ifrågasättande texter till ett brett urval media, men de tas – med enstaka utantag – bara in av alternativa media. Sedan avfärdas jag för att ”bara publiceras i alternativa media”. Detsamma gäller de flesta av oss.

    Nu odlar jag kontakter med partier som börjat visa tecken på ifrågasättande – men ännu inte av nyckeltesen att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären och dess politiska konsekvens: Paris och klimatmål/klimatlag.

    Kanske allt svårare energikris kan bli den spricka i muren som vi kan bryta igenom? Tyvärr tycks det som om det måste bli värre innan det kan bli bättre. Först måste det tydligen gå åt pepparn – och sedan söker de skyldiga bakdörrar att smita ut genom.

  6. UWB

    Ytterligare en intressant betraktelse. Jag är själv matematiker och en modell är en modell och ju mer komplex den är, desto större blir osäkerheterna. För några år sedan började jag fundera på vad som drev klimatpsykosen och förstod först inte vad koldioxiden hade med saken att göra.

    Sedan förstod jag, vilket är precis vad som sägs här, att modellerna är så komplexa att skulle en vetenskapsman förklara dem för medborgarna skulle de sluta lyssna efter en minut. Därför plockade man ut en parameter som man gång efter gång upprepar är orsaken – den och inget annat. Då blir det ”förståerligt”, men tyvärr också osant. Genom att släppa ut mindre koldioxid får vi en bättre värld och sedan genom att koppla denna koldioxid till allt som händer (oavsett om den har något med saken att göra eller ej) så får ”massorna” en ”förståelse”.

    Att då komma och försöka vända den världsbilden är i stort sett omöjligt, men kanske det blir lite lite lättare nu med en annan regering. Det viktigaste för den är att förklara för medborgarna att det är ingen quick fix som väntar dem. Det kommer att ta minst 3 mandatperioder att vända systemet till ett bättre system och skulle jag vara högersidan skulle jag presentera en plan för 12 år, som uppdateras inför varje val med vad som är gjort, vad som blivit bättre, vad som inte var jättelyckat och planen för nästa 12 år etc. Annars blir det maktskifte igen snart.

  7. Bim

    Ann L H
    Ytterligare en fullträff. Du får snart köpa ny pricktavla, pricken i mitten är utsliten.

    Precis dessa resonemang Du tar upp är det som bör diskuteras inom politiken.
    Elsa Widding sa att det är svårt att bemöta all kritik hon fått från politiker efter som de är så otroligt renons på kunskap så de förstår inte vad hon säger.

    Jag talade i går med en troende om atmosfärens gasinnehåll, 78% kväve, 21% syre ……
    Jag han inte längre innan han påstod : Om det vore 78% kväve i atmosfären så hade vi varit döda nu.

    Fakta gäller inte i klimatpolitiken, eller i religoner. Lyssna på vetenskapen betyder bara att lyssna på Greta och Rockström. Läsa Kalle Anka kan ju vara kul, men klokare blir man ju inte.

    Det enda vi kan göra nu med hjälp av SD är att tvinga politiker att läsa på om de ämnen de handhar.

    De borde alltså läsa dina lättförståeliga, pedagogiska inlägg här på, KU Ann. Det är enda sättet.

    Att tvinga på dem vetenskapliga avhandlingar är ju ingen framkomlig väg och behövs inte heller. Sunt förnuft och en gnutta eftertanke duger bra.

    Att bygga en massa fler vindsnurror när de snurror vi redan har givit oss oss en energikris, är ju dumhet på gränsen till sinnessjukt.

    Dessutom, om politiker skall bestämma vårt klimat så borde vi få vara med och bestämma hur det skall vara beskaffat. En folkomröstning alltså.

  8. Karl Eider

    #7 Bim

    ”Fakta gäller inte i klimatpolitiken, eller i religioner. Lyssna på vetenskapen betyder bara att lyssna på Greta och Rockström. Läsa Kalle Anka kan ju vara kul, men klokare blir man ju inte.”

    Skillnaden mellan Kalle Anka och Rockström är, att alla som läser Kalle Anka vet att det är fiction. Medans Rockström påstår att det han säger är sanning. Tyvärr är det många som tror honom.

    Pratade med en nybakad ingenjör om elkrisen. Han verkade inte alls oroad av den. Däremot trodde han att han snart skulle drunkna i det stigande havet. Jag försökte lugna honom med vad mätningar och vetenskapen säger och att man inte ska lyssna så mycket på politiker och journalister. Fick till svar att han inte litade på vetenskapen, han ansåg att den bild han får från media är den korrekta. Alltså ett hopplöst fall. Tyvärr är våra ungdomar så totalt hjärntvättade, de nu verkar vara helt utom räddning.

  9. Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

    #7. Sunt förnuft och livserfarenhet kan leda långt. Låt oss bygga alla våra resonemang på dem. Styrkande fakta kan ges i kompletterande ruta.

  10. Ivar Andersson

    ”Politik är att vilja”, sa Olof Palme.
    Politikerna tror att de kan styra klimatet genom att minska koldioxidhalten i luften. Hybris.

  11. Mats O

    Har någon analyserat Manabes nobelföreläsning? Freeman Dyson har berättat att Manabe var mycket irriterad på att politiker ville ha siffro. Han använde sina modeller för att manipulera det Dyson kallade ”fudge” faktorer och på så sätt uppskatta olika faktorers påverkan på vädersystemen.

  12. jensen

  13. Lars-Eric Bjerke

    Ann L-H
    ”Om det inte känns särskilt bekvämt med resonemang kring energikällornas energiinnehåll kan man försöka sätta sig in i sol- och vindkraftens LCA (Livscykelanalys).”

    Vattenfall har gjort LCA för alla sina energikällor i Norden. De sammanfattas här.
    https://group.vattenfall.com/se/siteassets/sverige/om-oss/hallbarhet/rapporter/vattenfall-lca-brochure.pdf

  14. Ann Löfving-Henriksson

    # 13 Lars-Erik B. Tack!

  15. Rolf H Carlsson

    Jag undrar varför SD inte lyfte fram klimathysterin i valet för att provocera fram en debatt där okunskapen och det futila i ”den gröna omvandlingen” skulle avslöjats. Kanske för upptagna att bli accepterade av M som fortfarande tillhör alarmisterna (=går i Reinfeldt/Schwabs ledband). Nu när de blivit vinnare i valet och tycks ha ungdomen på sin sida kanske vi kan förvänta oss lite tuffare utspel så att Elsa W kommer till sin rätt.

  16. Ann Löfving-Henriksson

    # 15 Rolf H Carlsson en fundering som även jag haft.
    Nu får vi verkligen hoppas att Elsa just kommer till sin rätt. Hon måste få tillfällen där hon får tala till punkt. Alarmister som inte kan debattera utan bara förstöra har vi sett tillräckligt av.

  17. Christian H

    # Ann Löfving-Henriksson

    Javisst kan man hålla med Lindzen om att vår nuvarande energisituation är ett exempel på hur science illiteracy kan påverka förmågan att hantera vetenskapligt grundade frågor. För att kunna styra klimatet måste man först förstå det, vilket man bara gör i mycket begränsad omfattning. Därför är det ett utslag av storhetsvansinne att tro sig kunna förutse och styra klimatet, då det styrs av solens inverkan, andra astronomiska faktorer, geologiska faktorer som vulkanutbrott, havsströmmar, atmosfäriska faktorer m.m. Solens inverkan liksom de geologiska faktorerna undandrar sig våra direkta observationer, eftersom vi inte kan bevista jordens inre och absolut inte solens dito. Vi är här hänvisade till indirekta observationer som dessutom är cykliska och med varierande tidsskalor. Havsströmmarna har också sina varierande cykler, som inte exakt kan fastställas. Atmosfärens rörelser är också svårbestämbara efter någon vecka och dess innehåll varierar från dag till dag. Att då tro att en enda faktor, koldioxidhalten, styr vårt klimat är endast ett uttryck för att man är okunnig och indoktrinerad -eller medvetet ljuger för att komma åt lättförtjänade pengar.

    Slutligen hoppas även jag att Elsa Widding kan göra skillnad i detta okunnighetens träsk som heter Riksdagen.

  18. Ann Löfving-Henriksson

    # 13 Lars-Erik Bj.,
    Nu har jag tittat på den LCA Du tipsade om. Antingen läste jag slarvigt eller också så var den skamligt torftig.
    Jag läste nyss en LCA kring solfångare som handlade om utvinning av de mineraler som krävs, hur framställning av och bearbetningen till det effektiva kiselföreningarna går till, slavarbeten !, osv osv fram till den återvinning som tydligen inte är tekniskt möjligt idag, vilket innebär att deponierna växer. Kort sagt en totalprocess som innebär att vi inte borde använda solfångare överhuvud taget. Artikeln nämnde även de subventioner som kinesiska staten ger till framställningen och de subventioner som vi här i väst ger.
    Vad som stämmer och inte är svårt att bedöma, men den drog upp nya synpunkter och faktorer att analysera och ta hänsyn till.
    Nu har jag letat och letat utan att fina artikeln igen.
    En LCA måste försöka täcka en vara från vaggan till graven.

  19. Lars-Eric Bjerke

    #18 Ann L-H,

    Länken jag gav dig var bara en sammanfattning av Vattenfalls Life Cycle analyser för alla typer av kraftverk som Vattenfall driver. Analyserna följer internationella standarder och granskas av ackrediterat kontrollinstitut.

    ”Vattenfall’s Life Cycle Assessments are based on the international ISO 14040 and ISO 14044 standards. The environmental impact of generating electricity is described from a life cycle perspective covering the areas of construction and dismantling of power plants, fuel production, operations and handling of residual products. Vattenfalls’ life cycle assessments are conducted in accordance with the International EPD® system and its methodology.”

    Du kan också läsa Energimydighetens sammanställning av vindkraftens resursanvändning.

    https://www.energimyndigheten.se/48ff35/globalassets/fornybart/strategi-for-hallbar-vindkraftsutbyggnad/vindkraftens-resursanvandning_slutversion-20210127.pdf

  20. Ann Löfving-Henriksson

    # 17 Christian H., 🙏

  21. Lars Kamél

    #19: Energimyndigheten hävdar att det behövs 750 ton betong till varje vindkraftsverksfundament. Behövs det inte över 1000 ton? Någon som vet mer?
    Hur skulle produktionen från allt större vindkraftverk kunna öka snabbare än vad materialåtgången ökar?