Cirkulär ekonomi och klimatet, en studie i det dunkelt tänkta

Cirkulär ekonomi är ett återkommande begrepp när det gäller avfallshantering. Men vad innebär det egentligen? Efter att ha läst lite om detta begrepp kan jag nog säga till viss del vad det är, men vad det skulle innebära om man införde det är fortfarande höljt i dunkel.

Så här skriver regeringen på sin hemsida:

Omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och är ett verktyg för att nå dels miljö- och klimatmålen, dels de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030.

Vi behöver alltså den cirkulära ekonomin för att klara klimatmålen. Men vad är då cirkulär ekonomi? Centralt i den cirkulära ekonomin verkar vara att man inte ska kasta saker alls utan att de ska repareras och återanvändas. Så länge inte reparationerna konsumerar mer energi än att producera nytt kan man nog säga att cirkulär ekonomi i så fall skulle kunna ”hjälpa klimatet”. Men i begreppet cirkulär ekonomi ligger så mycket mer. Så här skriver Naturskyddsföreningen på sidan om ”Vad menas med cirkulär ekonomi”:

En cirkulär ekonomi är raka motsatsen till den linjära. Istället för att tillverka, köpa och kassera sakerna, utnyttjar man i en cirkulär ekonomi allt som man tillverkat så länge det går. Och när sakerna en dag är förbrukade återanvänds och återvinns så mycket som möjligt om och om igen. Cirkulär ekonomi är helt enkelt ett modernare ord för kretslopp.

Men det här gör vi väl redan? Hur mycket är det som hamnar på depå idag förutom vindkraftverkens vingar som inte går att återvinna? Vi har ju faktiskt lyckats åstadkomma ett fungerande kretslopp där vi har avskaffat de gamla soptipparna. Vidare fortsätter Naturskyddsföreningen:

Ett problem med den linjära ekonomin är det stora uttaget av naturresurser. Men det som händer är inte i första hand att ändliga naturresurser ”tar slut”, som det ibland kan uppfattas. Det grundläggande problemet är snarare att allt det material som hanteras i den linjära ekonomin med tiden tenderar att blandas och spädas ut, vilket gör att det ekonomiska värdet försvinner. Det är också vanligt att det sprider sig och hamnar på fel ställen i samhället och i naturen där det förstör viktiga ekosystem.

Nu börjar det bli riktigt dunkelt. Problemet är alltså att material blandas och späds ut? På vilket sätt då och hur kan man motverka det?

Vi fortsätter från samma sida:

Att det många gånger är billigare att köpa nytt är ett hinder som måste övervinnas. Men det finns fler. Att reparationer, hyra av produkter och leta begagnat är tidskrävande för konsumenten är några exempel. Att marknaderna för begagnade varor och reparationstjänster har svårt att bli ekonomiskt bärkraftiga är ett annat. Här behövs ekonomiska styrmedel som kan påverka människors beteende över tid.

Så det är alltså billigare att köpa nytt? Men vad beror det på? Det gamla man hade har i de flesta fall energi-återvunnits genom förbränning. Om det faktiskt är billigare att köpa nytt kanske det beror på att det faktiskt kostar mindre i både energi och tid att tillverka nytt? Och lösningen på detta icke-problem är som vanligt nya pålagor i form av så kallade ekonomiska styrmedel. Allt det här dunkelt tänkta kommer sen att leda till frälsning:

En övergång till en cirkulär ekonomi är helt nödvändig för att rädda klimatet och minska överutnyttjandet av jordens resurser som skog, metaller och olja.

Ja men då så, då gör vi väl så för att rädda klimatet. Men jag förstår fortfarande inte vad vi ska göra. Ska vi alltså återanvända mer saker och försöka att inte blanda och späda ut material? Och det här skulle då spara energi som sen ska rädda klimatet? Redan idag återvinns det mesta och mycket blir energi. Istället för detta ska vi reparera trasiga saker, även om det skulle gå åt mer energi totalt sett än att tillverka nytt. Det finns ingen logik i detta.

cirkulara pengar rotated
Cirkulär peng. Hur återvinner man pengar? Är det fel att kasta det i metallåtervinningen?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Staffan Lindström

    Men försök inte importera amerikanska ”skrotbilar” från USA då kan de klassas som ”avfall”… Av berörda EL-hjärntvättade myndighetstjänstemänniskor…. Debatt i riksdagen där Per Bolund minsann bedyrade att de som rustade upp dessa USA-vrak till betydande automobila skönheter gjorde ”ett fantastiskt jobb”…men så påpekade han att det minsann förekommer brottslighet i den här branschen också… Min fråga till PB: Vilken mänsklig verksamhet är fri från brottslighet?
    NU till hotellets frukost… den är garanterat CIRKULÄRCERTIFIERAD…eller….?

  2. foliehatt

    Cirkulära processer får vi enklast till om vi har god tillgång till billig, ren och miljövänlig energi (a.k.a. kärnkraft).
    Det finns goda argument för att återanvända saker som fungerar, eller åtminstone materialen eller i de fall där det är relevant – den energi som finns bunden däri. Det överordnade syftet och målet är att sprida så lite miljöskadligt ut i naturen som möjligt är. Men, som sagt, detta gör vi enklast genom att ha gott om billig energi att lösa de olika problem som återvinning kan medföra.

  3. Johan Montelius

    För några år sedan tittade jag på hur den cirkulära ekonomin fungerade för glas. Gör inte det om ni inte vill dunka huvudet i bordet resten av dan 😀

    Återvinning har blivit ett mantra och det finns ingen gräns för hur mycket resurser man kan bränna så länge man återvinner något. Driftiga entreprenörer vet dock åt vilket håll det blåser så det råder ingen brist på lobbyister.

  4. Lennart Bengtsson

    Huvudproblemet är den dåliga utbildningen som bland annat inte har lyckats förmedla någon kunskap i termodynamik. Eller också är orsaken att folk helt enkelt är för dumma för att begripa det.

    Det speciellt svenska problem är att landets politiker och politiskt tillsatta myndighetspersoner inte längre vet något om termodynamik. Eller som någon av dessa sa ”det gäller att använda sin tid hållbart”. Det är därför att det blir det som det blir.

  5. SatSapiente

    Det finns flera andra hakar med det cirkulära.
    För kläder t.ex. Om endast få människor köper nya kläder kommer det in för lite nya kläder i cirkulationen vilket innebär att det till slut inte finns några kläder att återanvända när de slitits ut. Samtidigt har de som tillverkar kläder fått stänga sin produktion pga sviktande efterfrågan.

    Beträffande hushållsmaskiner, kyl, frys, spisar mm, så är vinsten med att återanvända dessa obefintlig. De äldre apparaterna drar alltid mer energi. Dessutom samma resonemang som för kläder ovan.

    Ett annat exempel är det trixande med siffror för återvunna plastförpackningar som sker. Man redovisar insamlade plastförpackningar vilket inte är samma sak som återvunna.
    Fraktionen av insamlade plastförpackningar innehåller många olika sorters plaster och mycket som inte är plast, vilket gör att användningsområdet för denna insamlade plast är mycket begränsat, mycket blir till bränsle i värmeverk.
    På många förpackningar står det med små bokstäver att förpackningen kan energiåtervinnas, vilket är ett annat ord för att eldas upp.
    Sen finns det hygieniska problemet med förpackningsinsamling. Finns det någon matrest kvar i förpackningen så kommer garanterat råttor att hitta den. Råttexplosionen kring de uppställda insamlingskärlen är en realitet.

    Det är mycket av ”grissminkning” i återvinningsbranschen.
    Aluminiumburkar kallas returburkar trots att inga insamlade burkar blir till nya aluminiumburkar, tillverkningen kräver jungfruligt aluminium, minsta förorening ger bristningar i det tunna materialet i burkväggarna. De insamlade burkarna blir till grövre Al-gods som dörrhandtag och knoppar.

  6. Stefan Eriksson

    ”Sortera….. och sedan elda upp”.
    Plaståtervinning i ”epicentrum” Motala. Till del eldas plasten i värmeverk medges.
    Och tur är väl det, för värmeverken behöver en del energirikt bränsle för att hålla fyr i brasan. I brist på plast får väl brännolja användas.

  7. Stefan Eriksson

    Ursäkta glömde länken:
    https://www.juneavfall.se/aktuellt/artikelarkivet/2021-11-09-vad-hander-med-plasten-du-sorterar.html

  8. Lasse

    Cirkulär ekonomi innehåller mer transporter av resterna.
    Detta ser vi på vägarna idag.
    Det kräver energi i stället för att energin återvinns.

    Plast kan eldas för energiåtervinning gör det.
    Återanvänd inte engångsartiklar som använts för skydd i samband med pandemin.

    Det enda riktigt cirkulära i dagens politik är snurren med vindkraft. 17% en blåsig dag som idag ger den!
    Solkraften är väl också på sparlåga!

  9. Ivar Andersson

    Innebär den cirkulära ekonomin att vi ska reparera våra bensin- och dieselbilar i stället för att köpa elbil? Men staten subventionerar nya elbilar. Hur tänker man om man tänker?

  10. Karl Eider

    Det jag har hört när det pratas om cirkulär ekonomi är att det inbegriper även människors beteende. Vi måste kraftigt sänka vår levnadsstandard. I det ingår att vi måste i mycket högre grad dela på ägandet.

    Vinnovas GD: Darja Iskasson, Johan Kuylenstierna och Christiana Figueres har medverkat i en video producerad av Eon, där de försöker uppfostra alla sina kunder. I del 3 av denna serie, pratas det om cirkulär ekonomi:

    https://www.youtube.com/watch?v=VoNiHntUeLk

    Kuylenstierna tycker att vi inte ens ska äga våra kläder, de ska delas de med.

    F.ö. är Vinnovas Iskasson en stark förespråkare av cirkulär ekonomi. Hon var och frotterade sig med alla höjdare på COP26.

    https://www.vinnova.se/en/m/inspiration-for-innovation/darja-isaksson-innovation-is-an-existential-issue/

  11. mattias

    #9
    Det är inte så många som pratar om cirkulär ekonomi för elbilsbatterier. Vad händer när alla vill sälja sina elbilar efter 8 år när garantin gått ut och det börjar bli dags att byta batteri för 200 000? Eller vindkraftsparker när de måste ersättas efter 20 års drift?

  12. Lennart Svanberg

    30 år sedan hade jag ett samtal med miljömänniskor som aldrig lämnat mig. De hävdade med en dåres envishet att ekonomisk tillväxt är lika med förhöjt utnyttjande av naturresurser. Efter ett antal diskussioner där jag påvisade att höjd effektivitet ej innebar förhöjt utnyttjande av naturen gav jag upp, logik är ej deras styrka.

  13. Karl Erik R

    Vi hade en andra-TV från ca 2008. Fullt fungerande och tillräcklig för det som den användes till. För drygt en månad sedan ändrades dataformatet på marksänd TV-signal. Efter det kunde vår fullt fungerande TV inte längre hitta någon signal/kanal. Den har vi nu fått ställa åt sidan och förmodligen köra till återvinning.

    Intressant är att den nya vi köpt är något större, har betydligt fler funktioner och kostade hälften så mycket som den gamla, i fast pris. Väl under hälften om man tar hänsyn till inflation.

  14. Lasse

    Sid 26 här har en bra sammanställning:
    80% energiåtervinning!
    https://www.iva.se/globalassets/bilder/projekt/resurseffektivitet-och-cirkular-ekonomi/201911-iva-rece-branschrapport-plast-k.pdf

    Export av plastavfall till Kina och andra outvecklade samhällen 5%-vi borde skämmas.

    OT
    Bolund ogillas av Sd i debatten om ny statsminister/regering.
    Men det lutar åt en återanvändning av regeringen och en budget som de inte ligger bakom.
    Alla får ge och ta.

  15. Staffan Lindström

    10 Karl Eider

    Vilket oförbehållsamt snömos…. Vinnovas Darja Isaksson… ”Big Sister”….??

  16. Sören G

    Lyssnar på miljöpartiets inlägg inför statsministeromröstningen. Naturligtvis blev det en orgie i klimathot och elände som kommer om vi inte ställer om nu.
    Tyvärr hörde även från liberalerna att klimatet är på väg att kollapsa.

  17. Ann Löfving-Henriksson

    OT?
    Har nu lyssnat på samtliga inlägg i riksdagen inför valet av ny statsminister. Allt från pyttesmå till stora perspektiv, men det allt övergripande globala perspektivet saknades, den grundläggande vetenskapen i klimatfrågan – ”the Madness of Crowds” kommer stolt fortsätta att styra vårt land.

  18. Sören G

    Magdalena Andersson sa att hon vill öka takten i klimatomställningen, men sa inte ett ord om energikrisen.

  19. Mats Enqvist

    OT.
    Missa inte PJ Linders samtal i Axess Youtube med professor Jan Blomgren om energifrågan. Det mest pedagogiska och klartänkt balanserade jag hört.

  20. Anders T

    En tanke för hur plast bör hanteras är att förbjuda all plast som inte är fossil. Eftersom odling av gröda för plasttillverkning orsakar koldioxid utsläpp. När plasten sedan samlats in så grävs den ned på en torr plats. Vi har då fått en kolsänka! och om tillverkarna av plasten bara använt kärnkraft så har det inte skett några koldioxid utsläpp och oljan har återförts till jorden och vi har en cirkulär ekonomi!

  21. Staffan Lindström

    Precis nyss, SVT1 inspelning av tidigare på fm:
    Reporter till Per Bolund: ”Finns det CHANS att MP lämnar regeringen?” PB: Ja, det får vi ju se…

  22. Lars W

    #19
    Instämmer
    Länk till inslaget

    https://www.axess.se/tv/studio-axess/studio-axess-2021-jan-blomgren-vindkraftsutbyggnaden-okar-risken-for-nedslackningar-av-elnatet/

  23. Staffan Lindström

    16 Sören G
    Igår SVT Forum… tror jag…: Talesperson för Preem, Åsa Håkansson om jag inte minns fel: ”Bla, bla, bla, klimatkris…, bla, bla, bla….

    Och till jul, för somliga kommer klimatgrisen… 😉

  24. tty

    Ett par reflektioner på måfå.

    En sak cirkulärfolket tycks ha missat är att modern mikroelektronik i regel överhuvud taget inte är reparabel, bara utbytbar, och ofta inte ens det. Visst, man skulle kunna återgå till diskreta komponenter om man accepterar en enorm prestandaminskning och lika enorm ökning av råvaru- och energiförbrukning. Batterier, högt älskade av de gröna, hör också till kategorin icke-reparabla enheter.

    Jag har nyligen tillbringat ett par veckor på sjukhus, det var många år sedan sist, och en reflektion jag gjorde var att modern svensk sjukvård skulle kollapsa på 30 sekunder utan plast.

    ALLT är av plast numera, slangar, sonder, droppåsar, sprutor, syrgasgrimmor, förkläden, handskar, muggar, brickor, urinflaskor, medicinskålar, t o m förbanden är till större delen plast.

    Dessutom till större delen högkvalitativ (= ej återvunnen) plast.

  25. Peter Stilbs

    Samtidigt har man infört lagstiftning innebär att om man plockar på sig en enda kastad pryl på ”återvinningsstationen” – som man exempelvis bedömer sig ha utmärkt användning av – så räknas det som stöld.

    Viss hantering (ex ta hem) av ”saker som ska slängas” på jobbet kan också klassas som ”olaga avfallshantering”

    Tala om inkonsekvens

  26. Göran J

    Jag tror jag förstår varför P Bolund inte har kunnat få ett beslut om slutförvaring av kärnbränslet.
    Han vill förmodligen omvandla, cirkulera det gamla kärnbränslet till de ny reaktorerna som snart kommer på marknaden. Eller….?

  27. Paul Håkansson

    Mkt bra artikel, tack för den. Det vi kan vara helt säkra på är att den som kokat ihop raderna från Naturvårdsverket är en utsänd från MP. Det bevisas här då de har ingen aning om vad de pratar om, bara en massa irrelevant flummande.

  28. stig morling

    Bäste Lennart! (4) Du har blott alltför rätt. Dessa ”beslutsgiganter” kan nog knappt stava till just Termodynamik!
    Låt mig ta ett kompletterande perspektiv från vattenvärlden, apropos detta med ”Cirkulär ekonomi” (ett av våra nya flumbegrepp, som trängs med hållbarhet och värdegrund)
    År 1962 skrev Georg Borgström om floden Rhens vatten, som då bedömdes använt ca 15 ggr från utloppet ur Bodensjön till utloppet i Nordsjön. Under 1960- och 1970-talen kom stora delar av vår processindustri att bli utomordentligt duktiga på just återanvändning av sitt processvatten. Ja, extremexemplet var kanske sockerindustrin, eftersom sockerbetan är så vattenrik. Detta är ett snarast bortglömt kunskapsområde i den så korrekta alarmiströrelsen. Jag återkommer i ärendet om ett par veckor med en längre fundering i en vattenspegel/salve

  29. En annan

    En bekant köpte för 2 eller 3 år sedan Biltemas el-cykel, men för ett tag sedan började batteriet tappa alltmer kraft. Då tog han det till Biltema i lund, där han fick sätta upp sig på en lista för ett nytt batteri, mitten på ark 2 i ett a4-block! Men sedan visade det sig att BT i Kristianstad kunde nollställa batteriet, så nu är det som nytt! Kommer ni ihåg fallet med skrivarna som lade av efter ett visst antal kopior, samma sak här. Riktigt ruttet av Biltema, de borde få en påhälsning av Natyrskyddsföreningen!

  30. tty

    #29

    Det går inte att ”nollställa” ett litiumjonbatteri, däremot går det ibland (inte alltid) att ”återuppliva” ett batteri om man har en laddare med rätt funktionalitet och en frysbox. Men räkna inte med att det kommer att ha samma kapacitet och livslängd som ett nytt batteri.

  31. Bernt O

    Vissa djur är bra på det det där med cirkulär hushållning. Idisslare som käkar gräs göder en massa bakterier som sedan blir proteinrik föda. En ko är alltså långt ifrån vegan!
    Flodhästar stöter upp sitt maginnehåll under torrperioder och käkar det en gång till!
    Hörde om en stork som försökte äta en orm, men den slingrade sig ut genom bakdörren, så att säga – efter några tappra försök ilsknade storken till, tog tag i ormen med sin kraftiga näbb, körde upp den igen samma väg och kraxade: cirkulera din jävel…

  32. SatSapiente

    #26 Göran J
    Här vill jag faktiskt hålla med P Bolund! (Dock inte i motivet för hans icke-handlande i fråga om slutförvaret). Det sk utbrända kärnbränslet innehåller enorma mängder energi och är för värdefullt för att ”slutförvaras”. Lagra det istället under säkra former i väntan på de reaktorer som kan bränna ut kvarvarande energi i bränslet i de nya reaktorer som vi med stor sannolikhet kommer att behöva bygga för att säkra vår elförsörjning. Det ”utbrända” bränslet räcker för att driva dessa nya reaktorer motsvarande dagens svenska reaktorer i över 500 år.

  33. Håkan Bergman

    tty #30
    Är det nåt cmosminne som nollställs i frysboxen då. Det kommer nog att bli en stor svart marknad med batterier med RH-garanti anar jag. (RH Runt Hörnet)

  34. Vilken cirkus i riksdagen. Nu har Miljöpartiet cirkulerat färdigt i regeringen. Har månne vädergudarna hjälpt till att att detta lilla grönbruna parti lämnar regeringen. Halleluja!

  35. SatSapiente

    #33 H Bergman
    Litiumbatterier med seriekopplade celler innehåller nästan alltid en lastbalanseringskrets, se https://en.wikipedia.org/wiki/Battery_balancing.
    Om någon av de ingående cellerna i batteriet av någon anledning skulle få en betydligt lägre cellspänning kan lastbalanseringskretsen göra att de andra ”friska” cellerna inte får full laddning. Ofta kan man genom manuell laddning av varje enskild cell till samma spänning återfå (en del av) batteriets tidigare kapacitet. Har själv provat detta på ett batteripack till en elcykel. Kräver dock demontering av batteripacket för att komma åt de enskilda cellerna.

  36. Lars Kamél

    Jag frågar ibland på vilket sätt effekterna av en cirkulär ekonomi skiljer sig från effekterna av att gå i cirklar om man går vilse i skogen. Jag har aldrig fått något svar.

  37. PeterF

    Hejdå MP…och tyvärr tillbaka över 4 procent då de svikna alarmisterna nu kommer att rösta på er igen.

  38. En annan

    Det sitter ett kretskort i batt-pacen, så troligen ett litet chip som räknar laddningarna el,dyl.
    F.ö. tycker jag att nämda myndighet ska berätta för oss var alla vindkraftsvingar ska bli till nytt material! Ska det ingå i nya propellrar eller…Förvisso kan det mesta annat användas på nytt, fast, just det…BETONGFUNDAMENTEN! Verkar som att vissa snillen har en lång uppförsbacke, eller hur Per Bolund?

  39. Dagens cirkus i riksdagen visar nödvändigheten av en hållbar politik. Som åtminstone håller mer än några timmar. Det är inte bara vädret som är kaotiskt. Den sk klimatkrisen bleknar i jämförelse med dagens kaos i riksdagen.

  40. Roland

    Fruktansvärt att MP inte klarar av att ha en kvinnlig statsminister i mer än ett par timmar

    Som vanligt – regeringen såg det inte komma! 🙂

  41. En annan

    @30 tty Du har kanske missat denna dokumentär http://res.sli.se/00/Media/ETS/ETS5041_Glodlampskonspirationen_Stdhl.pdf
    Väldigt sevärd med tanke på dagens KU-inslag! Det bästa är nog att brandstationens glödlampa har överlevt 2 webbkameror, men med tanke på att den (dokumentären( är några år gammal kanske även den 3:e bytts ut!

  42. Matsa

    #37 PeterF
    Tyvärr är det nog så. Det är ett rent taktiskt drag av MP att lämna regeringen. De har i flera mätningar legat under riksdagsspärren och hade nog åkt ur om de fortsatt ta regeringsansvar. Idag fick de sitt svepskäl att lämna och istället påbörja valkampanjen redan nu, utan hänsyn till andra partier vilket jag misstänker kan gynna dem.

  43. Lars-Eric Bjerke

    #32 SatSapiente,
    ”Lagra det istället under säkra former i väntan på de reaktorer som kan bränna ut kvarvarande energi i bränslet i de nya reaktorer som vi med stor sannolikhet kommer att behöva bygga för att säkra vår elförsörjning. ”

    Även om vi bygger massor av Gen 4 breederreaktorer krävs ett slutförvar för utbränt bränsle.
    https://www.analys.se/publikationer/arkiv/rapporter/slutforvar-behovs-alla-scenarier/

  44. #41 En annan.
    Jag fann filmen här: https://www.youtube.com/watch?v=ffWnm3jL7Bc
    Glödlampan i Livermore har brunnit i 100 år. Man ser att den ger ett rätt svagt gulaktigt ljus. Låg temperatur alltså. Lampan strålar mest i infrarött. Notera att lokalen inte lyses upp av lampan, det sitter ett lysrör i taket. Lampan drar förmodligen lika mycket ström som lysröret.

    Nu är ju inte glödlampor aktuella längre, men vad jag vet var vanliga glödlampor optimerade för bästa ekonomi. Verkningsgraden, lumen per watt ökar snabbt med temperaturen. Lampor designades för maximum lumentimmar per krona (summa av energikostnad och kostnad för lampan.) Något högre temperatur ger mycket mer ljus, men kortare livslängd.

    Det gick att köpa lampor med lång livslängd. Jag har några 60W sådana. Dom lyser som en 40W normallampa – men dom håller väldigt länge. Dom är till för att sitta på ställen där kostnaden för att byta en lampa är mycket hög.

    Den som vill ha en armatur med nästan oändlig livslängd kan koppla två 100W standardglödlampor i serie. Effekten blir ungefär 70W och ljuset ungefär lika gult som från lampan på brandstationen. En ensam 40W lampa lyser nog mer – men dom två seriekopplade lamporna tror jag skulle hålla i 100 år. Dålig ekonomi blir det dock – och föga klimatvänligt.

    Jag tycker mig känna igen Erika Bjerströms röst. Hon borde väl berätta hur elkonsumtionen skulle öka om alla använde sådana lampor som den på brandstationen som hållit i 100 år. Mycket CO2-utsläpp skulle det bli.

    Att lampfabrikanter bildat karteller förvånar mig inte ett dugg, men att begränsningen av livslängden till 1000 timmar skulle vara till nackdel för konsumenten tror jag inte på. Vid normala spänningar betyder en 10% ökning av spänningen 40% mer ljus och halva livslängden. 1000 timmar för en 60W lampa vid rätt spänning kostar 60 kr vid 1 kr/kWh. Att sänka spänningen med 10% och få dubbla livslängden kräver att man ökar effekten till cirka 85W. Alternativ för 2000 timmar med samma ljusstyrka:

    1 st 85W lampa + 170 kWh = 182kr
    eller
    2 st 60W lampor + 120 kWh = 164kr

    En 60W lampa med volframtråd kostar i dag 12 kr. på lampor.nu Energiklass E, den sämsta.

    I dag finns LED 9W som ersätter en gammal 60W. Kostar 34 kr och håller 15000 timmar. Lampkostnad för 2000 timmar 4,53 och ström 9 kr. Ljus har blivit nästan gratis nu.

    Jag tror säkert att planerat åldrande är ett samhällsproblem – men just traditionella glödlampor tror jag inte är ett bra exempel på det. Volfram sublimerar (förgasas) i en takt som beror av temperaturen. Fyller man lamporna med gas blir sublimeringen lite långsammare och man kan ha lite högre temperatur utan att livslängden blir alltför dålig.

  45. johannes

    Vi får nog räkna med att de flesta producenter som kan håller på med ”planerat åldrande.”

  46. SatSapiente

    #43 L E Bjerke
    Din referens verkar inte beakta reaktorer med bränslet löst i ett flytande BeFl-salt, LFTR-reaktorer. Det var de reaktorer jag närmast tänkte på i mitt inlägg.
    Där blir det radioaktiva avfallet minimalt och aktivt i c:a 300 år. Då behövs inget slutförvar, det är enklare att förvara avfallet ovan jord i t.ex en betongkassun.

  47. SatSapiente

    #44 L Åsbrink
    Det finns en enkel metod att få en glödlampa (med glödtråd) att hålla ”hur länge som helst” – Dimmer. Optionen att få full ljusstyrka, vid de enstaka tillfällen det behövs, finns då kombinerat med neddimmat läge och lång livslängd. Glödlampans livslängd blir ofta längre än dimmerns (som innehåller elektronik, f a kondensatorer, som åldras).
    Av egen erfarenhet vet jag att denna ”livslängdsförlängning” inte fungerar för dimbara LED-lampor. Elektroniken i LED-lamporna åldras ungefär lika fort antingen lampan är dimmad eller ej.
    LED-lampor (och dimmers) är prispressade produkter och kan därför inte innehålla elektronik med längre livslängd.

  48. johannes

    #47
    Nja..en dimmer klipper spänningen”lodrätt” så vid 50% av en våg kommer U-topp att ändå vara hög och belasta glödtråden. Att tråden är släkt halva tiden hjälper inte. Tvärt om, det stressar lampan. Det flimrar också på ett trist sätt. Trådens tempändring hänger med vid 50 Hz vilket kan ses som tex stroboskåpeffekt på en skivspelare eller att ekerhjul ser ut att snurra baklänges på film.
    Bäst är en vridtrafo eller två i serie eller ännu bättre likspänning så tråden har jämn temperatur men likspänning ger korrosion överallt.

  49. Håkan Bergman

    Glödlampor, precis som radiorör, mår bäst av att vara på konstant. Det visste Tommy Flowers när han byggde Kolossus, alla runtomkring sa att det inte skulle fungera med så många radiorör, men Flowers visste från sitt arbete med telefonväxlar att radiorör håller mycket länge om man håller dom igång konstant.

  50. SatSapiente

    #47 Johannes
    Jag håller inte med dig om att den strömspik som uppstår när dimmern klipper den sinusformade strömmen skulle vara mer skadlig för lampan än de normala strömpulsationerna 2 ggr per period av nätspänningen. Glödtråden i en glödlampa är i princip ett mycket varmt trådlindat motstånd. Värmeutvecklingen (och därmed ljuset) i ett sådant är bara proportionell mot effektivvärdet av strömmen. Det innebär att strömmens vågform kan (nästan) vara godtycklig, sinus, triangel, klippt sinus, fyrkant så länge som effektivvärdet är det samma som för lampan vid sinusformad ström. Dessutom finns det en tröghet i glödtråden som gör att din beskrivna stroboskopeffekt inte är speciellt kraftig. För stroboskop använder man därför helst en glimlampa som garanterat flimrar tydligt i takt med frekvensen.
    Prova att filma med mobilen i LED-ljus resp. glödlampsljus så ser man tydligt att Led-lamporna flimrar medan glödlamporna inte gör det märkbart.
    Vridtrafo ger som du säger ren sinusformad spänning, men är inget realistiskt alternativ till dimmer pga pris och storlek.

  51. Thorsten Bergqvist

    OT men vad säger ni om detta:
    https://m.youtube.com/watch?v=dtwrn1eUqkU&feature=share&fbclid=IwAR0yKT47RHkY5zR7otK9OzT6qMoSpqrhef15lJuW7zQXav5Y6ZtonBq2pyU
    https://m.youtube.com/watch?v=dtwrn1eUqkU&feature=share&fbclid=IwAR0yKT47RHkY5zR7otK9OzT6qMoSpqrhef15lJuW7zQXav5Y6ZtonBq2pyU