Den 25 maj hade Västerbottens-Kuriren en liten lektion i alarmism. Se nedan.
Plötsligt får vi reda på att Sveriges medeltemperatur kommer att öka med 3,5-7 grader fram till år 2100! Detta enligt SMHI och SGI som på uppdrag av länsstyrelsen i Västerbotten gjort en utredning över framtida klimatrisker. Norrlänningarna kan förvänta sig fler jordskred och störtfloder. Kraftigt regn eller snösmältning kan skapa slamströmmar i raviner som kan slå sönder bebyggelse och ta ihjäl människor.
”Rapporten är tänkt lite som en väckarklocka”, säger Jan Fallsvik, statsgeotekniker vid SGI. ”Det kommer att bli värre och värre i och med klimatförändringen.”
Glöm inte att rösta på frågan som finns intill artikeln.
”Oroas du för klimatförändringar?”
Men koldioxiden har inget med detta att göra!
Dessutom kommer vi att få skitkallt om 20-30 år pga solen.
Totte
Hur kan han veta detta? Har han pratat med kalgrenen? Detta är ju rena dumheter.
Kommentaren raderad av maggie.
Läget i omröstningen just nu: (526 röster)
”Jag är mycket orolig” 12%
”Inte alls – hotet är överdrivet” 47%
”Nej, det drabbar inte mig” 13 %
Fem gånger fler roliga än oroliga – om man får vara rolig på norska här.
Man måste skära i staten för redundansen är nu bliven helt orimlig!
Var på ett seminarium om klimatet igår, Climatools, ordnat av FOI. Man har skapat något slags analyspaket, inkl programvara, som skall försöka reda ut effekterna av värmeböljor. Bl a talade en dr Graham Bickler, från England, om vad den brittiska regeringen gör. Representanter från Botkyrka kommun pratade också, ty där har man ett projekt för att hantera värmeböljor.
Jag kan inte ta upp allt som sades, men i stort sett handlar det om att identifiera riskgrupper (äldre, handikappade, patienter, folk som går på viss medicin, osv), sprida information, låta hemtjänsten göra hembesök hos riskpersoner, och liknande saker. Det talades också om att bygga ”grönare städer” då växtlighet osv är avkylande.
Problemet, menar jag, är att värmeböljor nog inte är det stora hotet i exempelvis Sverige. Köldknäppar är troligen en mycket allvarligare sak! Fler fryser ihjäl än dör av värmeslag. Förra vintern fick en kvinna stopp på sin bil i en värmlandsskog och hittades flera dagar senare, ihjälfrusen. En annan kvinna irrade runt i Kalmar slott och frös ihjäl i ett ouppvärmt rum. (Och därtill kommer alla som skadas eller dör pga blixthalka, får hjärtattack när de skottar snö, osv.)
Jag frågade dr Bickler om engelsmännen hade en planering för köldknäppar, när man nu planerat för värmeböljor. Men det hade man inte! Det kanske skulle komma. Jag läser ibland brittiska tidningar på nätet, och under den senaste stränga vintern har det varit en debatt kring att många pensionärer inte har råd med höga uppvärmningskostnader.
Jag är skeptisk. Sedan slutet av 1990-talet har den mycket måttliga temperaturhöjningen avstannat. De senaste vintrarna har som alla vet varit stränga. Det finns tydliga indikationer om att solens aktivitet är det som styr klimatet, och vi kan mycket väl vara på väg mot avkylning.
Som tur är kan ju planering för värmeböljor också ha användning vid köldknäppar. Riskgrupper för värmeslag är desamma som kan råka illa ut av köld. Informationsåtgärder fungerar ju för att varna både för värmeböljor och köldknäppar. Husisolering kan både stänga ute värme, eller hålla värme inne när den behövs.
Men tyvärr diskuterades ev hot från ökad kyla mycket marginellt på seminariet. Skall man göra väderplanering vore det vettigt att räkna in *bägge* sidorna av termometern. Om det blir minus 35 grader i Botkyrka och elen slås ut, är pärmen med värmeböljeplanen inte det relevantaste…
–Ahrvid
#7#
Köldknäppar kan hanteras.Värre är nog en måttlig men enveteten sänkning av temperaturer under odlingssäsongen. Det kan bli knappare om käket.
Vad är en köldknäpp. I regel betyder det att en kallfront banr sin väg över landet. med storm , hagel och efterföjande kalla vindar från norr eller öster. Vad gör stormen? Blåser ner träd över elledning i värsta fall blåser bor ta och rent allmänt river sönder stora delar av det fina eldistributionsnätet Kalluften lägger sin döda hand över landet . Mycket frost husen värms inte upp. Vattenledningarna fryser människorna fryser (en del ihjäl) Liknande kan hända just som växtligheten potatis sädeslasg har börjat gro. En frost natt i början av juni kan sätta stopp för mycket mat. Regn och kallväder kan göra att säd och hö inte mognar eller kan skördas. Sådant har hänt många gånger under mitt liv Just nattfrosterna omkring 6 juni kommer jag ihåg som besvärliga på 1940 till 1970+ tqlen.
Men vår infrastruktur är nu så bra . Man kan importera från varmare länder och ha maten på bordet redan efter någon dag om det skulle behövas. Mvh Jörgen
(kommentaren modererad av maggie)
[…] anledning av ett tidigare inlägg om en artikel i Västerbottenkuriren har Jan Fallsvik från SGI hört av sig. Har är besviken på AOH och Jörgen O:s kommentarer till […]