På sociala medier har jag sett klimathotsreligiösa hävda att den globala uppvärmningen, eller klimatförändringarna som de ofta brukar kalla det, accelererar. Så jag blev intresserad av att kolla med data från verkligheten för att se om det stämmer.
Jag vet att det var en acceleration omkring 1975. Då övergick något som var en långsam global avkylning till en global uppvärmning. Men har det varit någon acceleration efter det?
Jag, och många andra, anser att temperaturserien från UAH är den bästa, den som håller högst kvalitet och bland annat innehåller minst effekt av urbanisering. Tyvärr börjar den i december 1978, vilket är efter 1975, som jag vill ha med i intervallet av data.
Så i stället valde jag den som förmodligen är näst bäst: ERA5. Vars data går att hitta på Climate Explorer, där de dessutom uppdateras ganska snabbt, snabbare än de flesta andra dataserier där.
Så här ser de globala temperaturanomalierna ut för varje månad sedan 1950 i ERA5:s dataserie:
Vi kan se med blotta ögat att det var en acceleration under andra halvan av 70-talet. Men sedan då? Har det bara varit svängningar kring en rät linje? Eller finns det en acceleration?
Jag funderar ut fyra metoder för att utreda om det finns en acceleration i dessa data.
Metod 1
Den första metoden är att anpassa räta linjer till två olika tidsperioder. Eftersom jag har sett klimathotsreligiösa hävda att accelerationen började år 2000, eller strax efter, valde jag perioderna 1975-1999 och 2000-2025.
Den första av dessa perioder har en trend på 0,20 K/decennium och den andra 0,28 K/decennium, alltså nästan 50 % högre. Det framför allt för att det skedde en snabb uppvärmning 2023.
Om jag tar bort två år från vardera perioden, och i stället väljer 1977-1999 och 2000-2023, blir trenderna 0,15 K/decennium respektive 0,25 K/decennium.
Det blir olika resultat beroende på vilka perioder jag väljer, alltså.
Metod 2
Jag anpassar ett andragradspolynom till data. Även här blir det olika resultat beroende på vilken period jag väljer.
Väljer jag 1985-2014, blir konstanten framför andragradstermen negativ, men inte signifikant skild ifrån noll.
Väljer jag 1980-2022, blir konstanten framför andragradstermen positiv, 0,00020-0,00039 K/år², Det tar alltså 100 år för trenden att accelerera till 0,2-0,4 K/decennium, om det gäller.
Väljer jag 1975-2025, blir konstanten framför andragradstermen något mindre, 0,00015-0,00029 K/år².
Metod 3
Jag räknar ut 20-årstrender för varje möjlig 20-årsperiod i dataserien. I ett diagram ser resultatet ut så här för 1960 och framåt:
Den mest märkbara accelerationen är den som inträffade omkring år 1975. Andra förändringar kanske bara är tillfälliga fluktuationer?
Metod 4
Jag anpassar en rät linje till data för perioden 1975-2025 och räknar därefter ut skillnaden mellan verkliga värdet och vad linjens ekvation ger för värde. Inritat i ett diagram, ser detta ut så här:
Det är tveksamt om det finns något annat än svängningar runt nollinjen här.
Slutsats
Om det alls finns någon acceleration av global uppvärmning de senaste 50 åren, är den i så fall liten. Om accelerationen finns, tar det i så fall 50-100 år innan den har fördubblat uppvärmningstrenden. Och varför skulle den globala uppvärmningen fortsätta så länge?
Det är värt att notera att koldioxidutsläppen inte kan orsaka någon accelererande global uppvärmning. Koldioxidens klimatpåverkan varierar med logaritmen på halten, i alla fall när det gäller beräknad tillförsel av effekt per ytenhet. Medan grundläggande teori säger att tillförseln av sådant påverkar globala medeltemperaturen linjärt. Koldioxidhalten skulle behöva öka snabbare än exponentiellt för att denna påverkan ska kunna öka snabbare än linjärt. Visserligen ökar halten i atmosfären numera snabbare än linjärt, men det är snarare som ett andragradspolynom än exponentiellt. Snabbare än exponentiellt är då det inte.
Så om den globala uppvärmningen verkligen har accelererat de senaste 50 åren, är det faktiskt ett belägg för att koldioxidutsläppen har orsakat bara lite, eller kanske ingenting, av den globala uppvärmningen.
Tack Lars k
Det verkar vara en stadig ökande temperatur i alla fall. CO2 effekten skall ju vara avtagande om Happers saturation gäller.
Där man kräver en accelererande utveckling är om havsnivåutvecklingen skall infrias.
Där ser man i alla fall inget.
Om man inte förlitar sig på nivåmätningen i Stockholm som sker i strömmande vatten med varierande utsläpp! SMHI borde kunna uppdatera sina prognoser så kommunerna får vettiga planeringsförutsättningar. Det blir ingen sjötomt för oss som bor nära men inte utmed stranden 😉
”Det är värt att notera att koldioxidutsläppen inte kan orsaka någon accelererande global uppvärmning.”
Du glömmer den positiva återkopplingen som ingen sett 🙂
Linear trend UAH 6.0
Stigning, 1985 til 2015: 0.35°C
Stigning, 1995 til 2025: 0.5°C
Tack Lars för intessant temperaturredovisning.
Det är ju också intressant att titta i historiken även längre tillbaka än 1950.
Det kan man exempelvis göra genom att betrakta bild 9 i länken nedan. Därav framgår värmningsperioden 1910-1940 med samma värmningshastighet som den nuvarande. I samma bildserie kan kanske bilderna 12-15 kanske vara intressanta. Då framgår tydligt att vi haft El Niño-events 1998, 2015, 2020 och nu senast 2023-2024. De är ju intermittenta, naturliga toppar av ”väderhändelser” ingående i ENSO-cykler, som inte har någonting med fossil CO2 att göra. Hunga Tongas vulkanutbrott i december 2021 till januari 2022 har väl sannolikt förlängt den senaste temperaturtoppen.
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/10/Klimat-221016.pdf
Tack för en bra analys.
Fundering – som du skriver är forcingen logaritmiskt beroende av CO2 koncentration. IPCC anser att temperaturändring är proportionell mot forcing.
vad händer om man ritar Log av Keelingkurvan mot tiden?
Tack för sammanfattningen, att det sker en ökning är otvetydigt, frågan är vad den beror på. En sak som varit uppe till diskussion tidigare är förekomsten av partiklar i atmosfären och i förlängningen även då moln. Det finns ett samband mellan moln och partiklar i atmosfären, då moln inte kan uppstå ur ”tomma intet” utan vattenmolekylerna kondenserar på dessa aerosoler.
https://www.noaa.gov/jetstream/clouds/how-clouds-form
Aerosolerna har även en annan effekt och det är att de leder till en nettoavledning av värme från jorden. Se vad som händer efter stora vulkanutbrott, där de stora mängderna partiklar i atmosfären både avleder värmen och skapar moln.
De stora utsläppen av aerosoler efter andra världskriget tog ut effekten av den ökade halten av koldioxid i atmosfären, vilket höll tillbaka den förväntade ökningen av temperatur. Genom ökad regulering av utsläpp minskade partiklarna i atmosfären snabbt, vilket kan förklara ”hoppet” under 70-talet.
De nya reglerna för utsläpp från fartyg som leder till bränsle med mindre utsläpp av aerosoler anses förklara en del av den mindre molnbildningen.
https://e360.yale.edu/features/aerosols-warming-climate-change#:~:text=In%202020%2C%20the%20U.N.%27s%20International%20Maritime%20Organization,fuel%20from%203.5%20percent%20to%200.5%20percent.
Detta kan delvis förklara den ”peak” som har blivit med start 2020, vilket också är en engångseffekt (kombinerat med vulkanutbrottet utanför Tonga och El Nino vid samma tid). Därför kan det vara troligt att det ”hopp” som gjordes 2023 kommer att resultera i samma platå som tiden 2013-2023, som i princip inte ledde till någon ökad temperatur.
Som ni förstår har inte koldioxid någon direkt effekt på detta, då den konstanta ökningen av koldioxid borde öka temperaturen någorlunda linjärt under kortare tidsserier (över tid kommer effekten att vara ökande men avtagande i acceleration).
Som en intressant sidkommentar kan vi diskutera de ökade elpriserna i EL1 &2 (proportionellt högre än i EL3 & 4). Prediktionerna innan vintern var en mild och blåsig vinter, vilket skulle leda till låga elpriser. Detta har människor tagit för en sanning och därmed tecknat rörliga elavtal. Då verkligheten har blivit tvärtom, med en ganska kall och vindstillla vinter är elpriserna rekordhöga. Detta kombinerat med Aurora kablen till Finland och fastfrusna vindturbiner i både Finland och Sverige leder till att Finland har brist på el och måste importera från Sverige vilket driver upp priserna här.
Det som ska noteras är att Finland inte längre kan importera från Ryssland, vilket historiskt har hindrat dessa höga elpriser. Tänk om inte Olkiluoto 3 skulle ha byggts, hur dyra skulle inte priserna ha blivit då?
Naturligtvis anser myndigheterna att detta är en tillfällig topp, då vidare utbyggnad av vindkraft ska leda till ökat överskott av el, vilket håller ner priserna på el (utan att ta hänsyn till att producenterna måste få täckning för sina kostnader.
Notera vad Vattenfall’s Anna Borg säger om Krigers Flak i Sydsvenska:
https://www.sydsvenskan.se/skane/vattenfall-elpriset-i-skane-maste-stiga-for-att-kriegers-flak-ska-byggas-ut/
Dels måste staten betala för anslutningen till Krieger’s Flak
Dels måste priserna i EL4 öka ((ytterligare).
Notera att medelspotpriset för 2025 i SE4 låg runt 66–69 öre/kWh. Det innebär att även om staten skulle betala kabelanslutningen måste Vattenfall få bättre betalt än 70 öre/kWh. Det ligge nära den garantikostnad för kärnkraft om 80 öre/kWh för kärnkraft som diskuteras. Vad det någon som sa att vindkraft var billigt?
De kan börja bygga om 1-2 år, vilket innebär att de kan producera om tidigast 4 år, d.v.s. 2030, bara 5 år innan kärnkraften kan börja producera.
Som ytterligare information kan sägas att AR7 i England ger ett garantipris om 115 öre per kWh och där står staten för kostnaderna för anslutning (även om de måste betala en hyra för ytan de bygger på). Denna kostnad är dock inte i närheten av 45 öre per kWh…
Och nu kommer varningssignaler från Island att ett större utbrott kan vara i annalkande då antalet jordbävningar ökat markant på senare tid vilket brukar förebåda ett större vulkanutbrott på ön! Man får väl hoppas att det inte blir lika illa som Lakis utbrott 1783 för då ligger vi risigt till? Vi är rent statistiskt allt närmare ett större utbrott någonstans i världen som kan leda till både svält och umbäranden runt om på jorden. Resurserna som slösas på ”grön” omställning borde i stället satsas på att förbereda oss på nästa stora vulkanutbrott som med säkerhet ligger och byggs upp under fötterna på oss.
https://lakartidningen.se/kultur/slumrande-vulkanen-laki-nya-hotet-mot-global-halsa/
1. Vad händer med solpanelerna, när de täcks av sot och kommer molnen att hindra solen från att lysa på panelerna och därmed inte producera el.
2. Kan vindkraftverken klara av detta, jämför med flygplan som inte kan / får flyga i stoftdimma och vad händer när dammet letar sig in i växellåda och lager?
Troligtvis påverkas varken vatten- eller kärnkraft av detta.
#9 UWb
”Troligtvis påverkas varken vatten- eller kärnkraft av detta.”
Skulle tippa på att de påverkas genom att aska hamnar i vattnet som då kan göra att vattenturbinerna slits mer. Samt givetvis att intag och övrig utrustning som behövs till kylningen kan påverkas av askan. Tänk på att kol- & övriga kraftverk som förbränner något också får stora problem med luften som går åt till förbränning.
Frågan är om detta kan motverkas på något sätt eller kommer askan bara att sjunka till botten och inte påverka. Vill dock minnas efter att ha sett en film efter ett utbrott där de spolade bort askan vilket gick sådär, blev typ någon leraktig sörja som var svår att få bort.
Givetvis kommer dessa vindkraftverk att få problem, askan kommer leta sig in överallt och orsaka stora skador. Till och med en bil kommer få problem med att aska kommer in i motorn, då filtren inte hindrar den fin askan att fortsätta in i förbränningsrummet.
Tänk på att aska är sten, men i annan form. Slipegenskaperna finns dock kvar.
Och efter en acceleration uppåt kommer en återställande våg och till slut en acceleration neråt. För så utvecklas naturliga vågor, vilket man kan studera hela tiden och i de flesta diagram. Från verkligheten.
De som följt klimatforskningen känner nog till att klimatforskarnas huvudscenario nu är att temperaturökningen kommer att vara lägre 2020-2050 än de 0,6 grader den ökade med 1990-2020. Orsaken till det är att utsläppen av växthusgaser inte ökat i samma takt de senaste åren som tidigare och att de tror att peaken för utsläpp av växthusgaser kommer att vara före 2030. Det gör att CO2-halten som ökat med 3,5 ppm de senaste åren kommer att öka långsammare.
# 12 Sigge Klimatforskarnas scenario är lika pålitligt som aprilvädret.
#12 Sigge
Vad är det som får dig tro att om Co2-halten de kommande åren ökar med mindre än 3,5 ppm/år så kommer temperaturen att öka långsammare?
Hänvisa gärna till annan ”forskning” än klimatmodeller.
Här en länk till en rapport från Statistics Norway från 2024 där Co2 som orsak till temperaturförändringar inte kan styrkas.
”Vi finner, i likhet med Dagsvik mfl. (2020), at hypotesen om at temperaturprosessen varierer tilfeldig rundt et konstant nivå (stasjonaritet) ikke blir forkastet. Dette kan tyde på at effekten av CO2 utslipp de siste 200 årene ikke er sterk nok til å forårsake systematiske endringer i temperatursvingningene.”
https://www.ssb.no/en/natur-og-miljo/forurensning-og-klima/artikler/to-what-extent-are-temperature-levels-changing-due-to-greenhouse-gas-emissions/_/attachment/inline/5a3f4a9b-3bc3-4988-9579-9fea82944264:f63064594b9225f9d7dc458b0b70a646baec3339/DP1007.pdf
Sigge#12.
Just det Sigge.Scenario var ordet.
# Sigge 12.
”De som följt klimatforskningen känner nog till att klimatforskarnas huvudscenario ….”
Det låter som att även du Sigge har anammat att det som produceras av IPCC WGll är just scenarier … alltså ”en möjlig följd av händelser, eller ett underlag för film, teater, bok eller bara en berättelse … korrekt och verklighetstrogen, gissad, eller kanske ett politiskt budskap, sant eller falskt … och i så fall det som brukar kallas narrativ …
Viktigt att veta i sammanhanget är att de riktiga forskarna, de som ställer upp hypoteser och prövar dem mot verkligheten är samlade i WGl … de vidlyftiga och ofta ifrågasatta framtidsscenarierna fabriceras i just WGll med digitala modeller … som än så länge inte har stämt med verkligheten … och i det här fallet känns det som tveksamt att ens kalla dessa modellerare för forskare …
Personligen hyllar jag dem som verkligen försöker hitta verkliga förlopp … o det känns som att solforskarna har bättre på fötterna …
13, 14, 15 och 16.
I IPCC:s två första rapporter var prognosen enligt huvudscenarion vara att globala temperaturen skulle öka med c:a 0,6 grader mellan 1990 och 2020.
Att klimatforskarnas prognoser från 80-talet gällande temperaturökningen stämmer väl överens med det verkliga utfallet gör väl att man inte skall förkasta deras forskning.
#17 Sigge
Prognoser och scenarion fanns det väl gott om förr i tiden. Men är det inte så att det verkliga utfallet bara stämmer överens med vissa utvalda prognoser? Vi realister brukar kalla det facitanpassning.
OT: Steinbeck om dagens elpriser och orsakerna bakom…
https://www.youtube.com/watch?v=b2WhGCzPl_g
Vill minnas någon mp-tomte sa att om det är vindstilla då är det högtryck och då skiner troligtvis solen istället…
Sigge #17,
Det är möjligt. Men jag tror inte att observationerna hängt med på på prognosen av 0,2 grader per decennium. Vi hade en 16 årlig ”paus” under 2000-talet som direkt falsifierade dessa prognoser. Ingen ”expert” eller modell hade förutsett denna paus. Och nu verkar vi vara tillbaka på pausprognoserna igen.
Om IPCCs prognoser inte stämde under 16 år, vilken trovärdighet har de för framtida prognoser?
# Sigge 17.
Det finns även de som har konstaterat att när glassförsäljningen på badstränderna i södra USA ökar så ökar även hajarnas attacker på badare …
Betyder det att man inte heller skall förkasta slutsatsen att orsaken är ökad glassförsäljning … ?
Eller kan dina ”forskare” enbart ha haft något så banalt som ”tur”
Kallaste januari sedan 2010 men det är ändå den femte varmaste januarimånaden sedan man började mäta.
När började man mäta? 20 år sen? 120 år sen? 1200 år sen? 12000 år sen?
De är knepiga de där Copernicus.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kallaste-januari-i-europa-sedan-2010-kylan-blir-kvar-i-sverige
Uuurk….DOM pratar om att södra halvklotet upplevt ngn slags extremvärme nu när norra halvklotet blev ovanligt kallt….
Så har det knappast sett ut för oss som följt vädret på södra halvklotet i januari – inga stora ihållande anomalier där vad jag kunnat se..
Havsisen i Antarktis är dessutom ca 50% större i år än förra året vid denna tid.
Havisen i Antarktis är för närvarande ganska exakt som snittet 1981 – 2010.
Arktis havsis är dessutom bara några få % mindre än snittet 1981 – 2010.
Dvs just nu 2026 är våra havsisar nästan exakt domsamma sedan dom moderna mätningarna började 1981.
Som ett brev på posten, från mätosäkerhetsmyndigheten, så har några av smhi:s ytvattenstationer fått mätproblem i sina ytvatten – just som det blev extremkallt i vattnet.
Antagligen efterinterpolleras dessa i efterhand……
#23
Australien som figurerat flitigt i media har ovanligt svalt och regnigt väder just nu. Lake Eyre t ex återfylldes nyss av lokalt regn.
https://worldview.earthdata.nasa.gov/?v=134.4297272201424,-29.638790899844654,139.59670995718596,-27.163508593878777&t=2026-02-10-T07%3A21%3A00Z
PS
Den australiska vädertjänsten utfärdade nyss varning för att kylan och regnet kan hota fårskötseln i delar av New South Wales. Mitt i sommaren (februari där = augusti här)!
https://www.bom.gov.au/warning/sheep-graziers-warning/IDN29000
Den här grafiken från Aftonbladet är väldigt rolig. Sitter i Johanneshov och tittade på datan här.
Absolut inget har hänt på 10 år 🙂 svårt att skrämma barnen med detta.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/GMk8Om/sa-har-vadret-forandrats-under-aren
Carl-Axel