Värmebehovet är mitt eget och baserat på mina egna graddagar
Producerad solenergi baserar sig SCB:s officiella statistik
När värmebehovet är som störst producerar solcellerna som minst och vice versa.
Pressmeddelande från Regeringskansliet, finansdepartementet
Förändrade skattesubventioner för solceller
Publicerad 17 september 2024
Finns på:
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2024/09/forandrade-skattesubventioner-for-solceller/
Regeringens förslag
- Subventioneringsgraden för solceller sänks åter till 15%, gällande fr.o.m. 1 juli 2025. Det beräknas öka skatteintäkterna med 200 miljoner/år.
- Borttagande av skattereduktionen med 60 öre/kWh för s.k. mikroproducenter (med säkringsabonnemang om högst 63A och med en inmatad effekt om högst 43,5 kW), gällande fr.o.m. 1 januari 2026. Det beräknas öka skatteintäkterna med 680 miljoner/år.
Energimarknasinspektionens (EI:s) nya regler om reducering av nätavgift för småskaliga elproducenter (s.k. mikroproducenter)
Från 20 mars 2023
Finns på:
EI:s gällande regler
- Reduceringen ändrades från att gälla alla mikroproducenter till att gälla enbart de som under kalenderåret tagit ut mer el ur nätet än man har matat in
Såväl el-prisutvecklingen som bristen på följsamhet av el-produktionen i förhållande tillbehovet har uppmärksammats den senaste tiden.
Ju mer solen skiner under den varma tiden av året, när behovet är som minst, får vi tidvis kraftigt överskott av el på nätet med låga spotpriser eller minuspriser. Samtidigt får Mikroproducenterna betalt genom avdrag på skatten och elhandelsföretagen får betala för att bli av med elöverskottet. Ett ohållbart förhållande som nu tydligen Regeringen börjar inse.
Konsekvenser
Framöver kommer det inte att vara lönsamt att ”pumpa” ut el på nätet när spotpriserna är låga eller i synnerhet när de är minus.
Olika elhandelsföretag kan ha olika %-satser som tillägg, för ”nätnyttan”, till spotpriset. Detta tillägg gäller även vid minuspriser. Det innebär att Mikroproducenten får betala ett högre minuspris för elen som levereras till nätet än det aktuella spotpriset samtidigt som 60-öringen inte längre erhålles, d.v.s. minus i kassan.
Hur uppvärmningen sker av huset/villan har också betydelse.
- Sker uppvärmningen med fjärrvärme, pellets, etc. så räknas ”normal” elförbrukning för hushållsel vara ca 5.000 kWh/år. Skulle försäljning vara över förbrukningen så måste abonnemang tecknas för försäljning av elen (gäller redan nu).
- Sker uppvärmning med direktverkande el, eller indirekt verkande el, såsom via värmepumpar med eldrift, blir marginalen större. Den totala förbrukningen kan vanligtvis variera mellan ca 15.000 – 25.000 kWh/år
- Så länge 60-öringen gäller sker skattereduktionen för de första 30 000 kWh som levererats. D.v.s. maximalt skatteavdrag är 0,6 × 30.000 eller 18.000 kronor/år Det ekonomiska resultat av ändringarna blir då också beroende av hur stor eller maximerad solcellsanläggningen gjorts/görs.
- Det gäller framöver att ha koll på när elleveranserna till nätet skall kopplas från.
Ingvar Åkesson
Kan det vara så att logiskt tänkande politiker fått vara med att fatta beslut … ? 🤔
Magma #1
Jag säger som dom på Norrlands Radio.
-Alltså vilket paradigmskifte vi är i!
Ursäkta en ”dum” fråga: den el som inte villaägaren behöver och om elleveranserna till nätet kopplas ifrån, vad händer med överskottselen då ? Förutsätter att lagring av el i huset inte är möjlig.
Ändrade ekonomiska förutsättningar?
Javisst, det är ju gröna idéer och beräkningar…
Elbilar är gröna och klimatsmarta, dom är också tyngre, snabbare och kan med datakraft tala om vart du är och vart du ska och hur din omvärld ser ut – visst går det åt mer resurser från jordklotet för att bygga dom och driva dom….MEN – vad gör det, dom är ju gröna och klimatsmarta!
Resten av den gröna och klimatsmarta omställningen då…är den smart eller är den..grön?
Det är ett elände att solen dalar denna hösten också – och att temperaturen störtdyker, trots varmaste havet någonsin…och massor av Antropogen CO2.
Klotet brinner, säger dom gröna klimatsmarta makthavarna – och värst är det här I norr, säger dom.
Gröna modeller bygger vårat elnät.
Gröna modeller säger att vårat hav kokar.
Gröna modeller bygger våra skattemodeller, både i EU och i Sverige.
Själv tvingades jag skrapa stenhård is på bilrutorna redan i september, trots att jag bor i västsverige – nära det överhettade havet.
Det är spännande att följa den gröna omställningen och det är spännande att följa hur klimatvetenskapen mäter havstemperaturen – och vilken mätosäkerhet dom använder.
Gällande el och vårat nationella elnät – så har jag rustat för eget ansvar om nätet slutar fungera.
Veduppvärmning och diselaggregat – och ett hyfsat matföråd…kanske inte grönt…men tryggt…dvs första steget på Maslows behovstrappa..
Detta är ett helt korrekt beslut. Tyvärr ligger 50 % bidrag till batterier kvar, men det försvinner kanske i nästa neddragning.
Jag trodde själv inte att 60-öringen skulle försvinna helt, utan kanske skulle vara kvar under specifika förutsättningar, till exempel skulle den bara vara kvar om spotpriset var på minst X öre, annars skulle ingen ersättning utgå.
Se artikel i Affärsvärlden om Svea Solar, som är störst i branschen och detta företags framtida förutsättningar. Notera att även där har Harald Mix med ett finger i spelet.
https://www.affarsvarlden.se/artikel/kraftiga-problem-for-mix-solcellsbolag-olyckor-skulder-och-toppchefer-som-flyr
Nu har det visat sig att:
1) Det är inte lönsamt att köra vindkraftverk.
2) Det är inte lönsamt att göra e-bränsle av vätgas (Liquid Wind Flagship One)
3) Det lönar sig inte att montera solceller på villatak (och ej heller för dem som monterar upp dem) – Svea Solar
Vad är nästa område med problem. Min prediktion är följande:
1) Kommersiella solcellsanläggningar av vissa typer. Det finns tre typer:
a) Ekonomiska föreningar, typ HSB’s anläggning i Strängnäs. Där köper man andelar och står för driftskostnaderna, så där är anläggningen finansierad. Dock är det inte säker att de som köpt andelar får billigare el än spotpriserna. Det finns även privata varianter, där privatpersoner köper andelar i anläggningarna och får dela på överskottet efter driftskostnaderna etc. Även där är det tveksamt att det blir vinst i slutändan.
b) PPA-kontrakt – förutsatt att dessa är skrivna bra för producenten kan dessa kontrakt ge vinst. Frågan är hur länge företag är villiga att teckna PPA med producenter.
c) Spotpriser – säljer man bara till spotpriser så är risken stor att kostnaderna överstiger intäkterna.
Så, primärt anläggningar av typ c), men även typ a) kan drabbas, för man har ofta rätt att sälja tillbaka andelar.
2) Batterilager. Det är stor hype om dessa, men nu finns det så många och fler planeras så att priserna för stödtjänster går ner rejält. Att hitta andra områden att tjäna pengar på är svårt, arbitrage har visat sig vara olönsamt. Tyvärr har många kommunala energibolag hoppat på denna karusell.
Det är alltså ett flockbeteende som styr investeringarna och inte normala ekonomiska kalkyler, inklusive konsekvensanalys och risk analys.
har funderat på solceller men har inte bedömt det som ekonomiskt framför allt nu om elbolagens extrauttag innebär ytterliggare kostnad på upp till 93000 kronor. eldade med ved förut. det var på den tiden men kunde köpa ved för 300 kr m3. köpte 40 kubik. har nu bytt till luft/vattenvärmepump och gör av med 7500 kwh per år för all el. när jag för 2år sedan åter gjorde min kalkyl så var värmepumpens kostnader för värme och varmvatten lika med vedeldningens kostnader för samma värme och varmvatten. det var skönt att slippa vedeldningen och veden kostar ännu mer idag.
Min elleverantöör EON aviserade nätprishöjningar delvis till följd av ökande krav på elledningar eftersom solceller skulle kunna leverera in solel.
Detta ogillas starkt, speciellt med den bild som visas ovan i minne.
Den solvärme vi tillgodogör oss kommer in genom fönstren vilket medför att elbehovet för uppvärmning minskas till noll då solcellerna ger el.
Då vill jag inte bekosta ledningsnätförstärkningar för denna inmatning.
#7 Lasse
I min förra bostad fick vi veva ner markisen redan i mars för att minska uppvärmningen från solenergi. Vi hade iofs kunnat ha solceller för att driva en AC så att vi sluppit veva ner markisen. Ett bra exempel på en grön lösning!
Vindenergi var intermittent redan på sent 1700 tal och försvann med ångmaskinen.
Solel är ok för isolerade system men inte för nätdrift.
Batterilagring är en marginalprodukt som är alldeles för dyr för att utnyttja för lagring och kommer aldrig att bli tillräckligt billig.
Vätgas är utrett sedan 60 talet och it is a dead end, fysiska lagar vann som alltid.
Fusion är ett forskningsområde ’at best’…Efter 70 år mäts Q värdet fortfarande i %.
Fission, Naturgas och vattenkraft är framtiden.
Solenergi på riktigt.
Lågteknologisk solenergi.
#4 Magnus Blomgren
Elbilar är inte gröna! Avsaknaden av avgasrör leder till fel slutsatser.
I själva verket är dom miljmarodörer om man väger in skadeverkningarna från batteritillverkningen och att 20-30% högre vikt ger motsvarande mer partiklar från däck, bromsar och asfalt
https://klimatupplysningen.se/elbilar-destruktiv-tvingande-sjalvskadepolitik/
https://klimatupplysningen.se/elbilar-raddar-inte-klimatet/
Egentligen borde det vara så att sammanblandning av privat elgenerering och publikt elnät inte borde vara möjligt. Det publika elnätet borde vara intakt och fritt från störningar, vilket inte kan garanteras när fler och fler husägare blir producenter. Här borde Elsäkerhetsverket sätta ner foten och förhindra en kaotisk och degenerativ utveckling i våra lokala lågspänningsnät. Allt annat vore att överge alla som vill ha en oproblematisk elförsörjning.
När jag satte upp mina solceller för 14 år sedan fanns en begränsning på hur stor andel av husets energibehov som fick täckas för att få statliga bidrag, detta gjorde att jag har en liten anläggning på 3,2 kW och den klarar husets sommarförbrukning med ett minimalt överskott som går ut på nätet, jag sparar ett par tusen kWh per år, det är där man kan räkna hem investeringen på ej köpt el och noll nätavgift.
Att tro att det är såld el till sitt elbolag som kommer att betala anläggningen är med ständiga regelförändringar, och glädje kalkyler bara att glömma.
Funderar man på en solcells anläggning så ska man kanske endast dimensionera den så att den försörjer huset under Mars till Oktober, då blir den lättare att räkna hem. Solcellsbolagen lockar med stora vinster på försäljning och vill sälja på större anläggningar än behov, anläggningar som aldrig går att räkna hem om man tror på att försäljning ska betala sig.
Nr 11 Mats Kälvemark
Elbilar är stora, tunga, energislukande- med massor av finesser som drar massor av kraft – och dom förbrukar enormt mycket av jordens resurser…Då har EU å FN å någons faster kommit på att – ” vi kallar dom gröna!”
En smart bil vore liten, lätt och utan en massa onödiga finesser…men elbilar är något helt annat – därför kallas dom gröna.
Gröna produkter är idag alltför ofta kostsamma för miljön, se vindkraft och andra storskaliga industriprojekt som målas gröna, på utsidan.
Eu:s gröna tankar är numera det största hotet mot naturen och havet och den biologiska mångfalden,
Skulle jag idag tvingas köpa en ny bil skulle jag köpa en liten, snål bensinare – utan en massa datautrustning – den vore bäst för miljön.
I familjen har vi en liten C1:a bensin som vi oftast använder, när vi inte skall på vildmarksäventyr – den kostade 100 000 att köpa ny för över 10 år sedan och den drar fortfarande 0,35 vid landsvägskörning, trots sin ålder – har aldrig haft ett enda fel, startar jämt – och är pigg å kul att köra.
Den borde klassas som grön, jämfört en elbil.
Läste att gamla Audi A2 fortfarande var med i toppen som den mest energisnåla bilen enligt en undersökning trots att den slutade tillverkas 2005? Med dagens motorteknik borde det vara möjligt att vidareutveckla konceptet och gör den ännu mer energisnål? Volkswagen borde på momangen se till att Audi plockade fram ritningarna fixa dit en ny motor, förbättringar och köra igång produktionen igen om inte annat så för att rädda koncernen från konkurs!
Den inledande grafen visar ett motsatsförhållande mellan utbud och efterfrågan. Kan ingen presentera en graf som visar hur vatten- och kärnkraft hanterar utbud och efterfrågan? Eller för den delen kol- eller gaskraft.
# Magnus 4
”Gällande el och vårat nationella elnät – så har jag rustat för eget ansvar om nätet slutar fungera. Veduppvärmning och diselaggregat – och ett hyfsat matföråd…kanske inte grönt…men tryggt…dvs första steget på Maslows behovstrappa..”
Du säger själv ”kanske inte grönt” och jag gör tillägget ”men absolut hållbart den dagen krisen kommer” – för då är det enligt min mening främst de närmastes väl och ve som gäller.
Själv har jag värmepump och elspis för daglig drift, som reserv ”1” har vi kakelugn, bensindrivet elverk och gasolplatta, som reserv ”2” flyttar vi till ”Torpet” som är mindre att värma, där vi förutom el har kakelugn, bensindrivet elverk, fotogenlampor, fotogenkök och massor med extra mat och filtar … 🥴 inget av det grönt, men tillsammans väldigt hållbart … 😊
OT: Nu börjar det visst mumlas i media när gammal vattenkraft ska rivas bort och ersättas med uttorkade fd dammar men en lite bäck i mitten
Vart var dessa debattörer när besluten togs?
https://www.svd.se/a/o37AMm/debattorer-absurd-forstorelse-nar-sjoar-toms
UAH Global Temperature Update for September, 2024: +0.96 deg. C
Trots en ankommande La Nina. Vi får se vad Alvar säger.
Nr 19 Bubo
Ja, det blir allt mer tydligt att dessa mätningar – som mest visar en uppvärmning av atmosfären – har litet värde för temperaturen 2m vid jordytan – och någon uppvärmning av haven syns knappast till, annat än i teorin.
Det är mycket svårt att värma upp en yta ovanifrån.
Våra svenska hav fortsätter att visa ” normala temperaturer ” – liksom mina hemmasjöar.
Ph – värdet i havet håller sig inom samma spann som tidigare och våra sjöar återhämtar sig efter det sura nedfallet 1960 – 1990.
Dom senaste 10 åren har den svenska våren blivit 1 hel grad kallare, enl smhi:s statistik för vårmånaderna.
Hösten har inte heller blivit varmare dom senaste 10 åren, utan har en långsam trend neråt.
Det jag generellt förvånas över gällande dessa globala mätningar är att Trots dom senaste 10 årens ovanligt många La Nina event – så fortsätter rekordvärmen i alla dessa mätningar – samtidigt som den grönländska avsmältningen bara är ca 20% numera – av den förr alarmerande avsmältningstakten som Grönland, för 10 – 15 år sedan.
En oceanograf på smhi så i förra veckan att det kunde bero på att havet däruppe inledde en kallfas för drygt 10 år sedan…Något vi inte får höra om på svt och I Aftonbladet, eller från ngn annan heller.
AGU har skrivit en del om denna ” cooling” av norra Atlanten sedan drygt 10 år tillbaka – men deras publikationer har rönt liten uppmärksamhet…makthavarna, som bygger landet behöver nog lyssna på varningarna..om att det kan bli kallt..också.
Imorse hade vi kritvita rimfrostfält här I trollhättan, det var 4:e morgonen denna höst – och isen på rutorna var knallhård när jag skrapade bilen för att köra sonen till jobbet i morse.
Hösten anlände i år ungefär som den oroväckande kallperioden 1961 – 1990.
Mycket – mycket – litet skiljer oss ibtemperatur från perioden 1931 – 1960 – trots att CO2 värmer atmosfären.
Det är, som sagt, svårt att värma jordklotet ovanifrån – uppenbarligen gäller det både Grönland, Island och Sverige.
Underifrån, från havet – är dock en helt annan sak – 3,5 grader…är livsfarligt för oss människor och våran civilisation.
#20 Magnus
Solen värmer jordklotet ovanifrån eller ???
Nr 21 Ivar A
Solen ja! Men atropogen återstrålning?
Och – varje dag när solen går ner så kyls klotet.
Kan det Antropogena tillskottet bromsa nattens och årstidernas avkylning, som hypotesen säger – till den grad att haven kan bli varmare?
Vad jag kan se i våra hav och sjöar – så är det solen, dygnsrytmen och årstiderna som bestämmer temperaturen helt, återstrålning är alldeles för svag – för märkbar effekt på temperatur och pH – värde.
Dom senaste årens stora mängd köldrekord visar att antropogen CO2 har mycket liten påverkan.
Jag skrev häromdagen att SGI, I sin senaste rapport för skredsrisken i götaälvdalen nämner att vänerns medeltemperatur kan komma att stiga 4 – 5 grader dom närmast 70 åren – trots att den inte blivit varmare sedan 1930 – talet…och att vintrarna och frånvaron av solen varje år kyler ner sjön/arna och havet.
– Där ligger skillnaden på uppvärmning från sol och från antropogen CO2.
Nr 22
SGI, statens geotekniska institut – inte att förväxla med SGU…
På trivsamma Ven i somras köpte jag en populariserad seriebok om Tycho Brahe. Han och Kepler menade fortfarande att Jorden låg fast i mitten. Är det dit vi är på väg igen?
När man läser om alla stolligheter politiker och andra hittar på, är det inte konstigt att den svenska valutan närmast är att betrakta som ”funny money”. Den danska kronan står i ca SEK 1,50.
#16 Rossmore
Som generell källa till hur de olika svenska kraftkällorna till elsystemet levererar, hänvisas till SVKs sida Kontrollrummet.
Ren allmänt kan man säga att kärnkraft ligger i botten på leveranspyramiden. Den tuggar och går dygnet runt, året runt. Däremot sjunker leveransen något under sommaren eftersom ett eller annat aggregat tas ur drift då för service och underhåll.
Vattenkraften fungerar helt annorlunda. Här kan kraften lagras i vattenmagasinen till den behövs. Magasinen fylls framförallt på under vårens snösmältning, även om det finns en ständig påfyllning genom älvarnas flöde. Vattenkraften regleras kontinuerligt så att total elproduktion (från alla källor) möter total efterfrågan i varje stund.
I och med de stora variationerna på elproduktion som den ökande vindkraften medfört så har påfrestningarna på styrningen av vattenkraften ökat till gränsen av vad den förmår. Frågan är hur länge vi kan fortsätta på detta sätt.
#22 Magnus Blomgren
i #22: ”Solen ja! Men antropogen återstrålning? Och – varje dag när solen går ner så kyls klotet. Kan det Antropogena tillskottet bromsa nattens och årstidernas avkylning, som hypotesen säger – till den grad att haven kan bli varmare?
Vad jag kan se i våra hav och sjöar – så är det solen, dygnsrytmen och årstiderna som bestämmer temperaturen helt, återstrålning är alldeles för svag – för märkbar effekt på temperatur och pH – värde.”
Här tror jag det är några missförstånd kring lokal temperatur och global (medel)temperatur:
– När vi säger att ”solen går ner” så är det inte det som sker utan det är bara det att solen istället lyser på andra sidan jordklotet. I den stund du tycker att det blir kallt på natten är det någon annan på jorden som tycker det blir varmt eftersom det i den stunden blir dag där. Lokalt har dygnsvariation stor betydelse men inte globalt då det även sker en utjämning/lagring i atmosfär på de korta tidsskalorna (24 h).
– Likadant med årstider, lokalt upplever du att årstiderna styr temperaturen där du bor men när du har vinter har någon annan sommar, så globalt har inte det så stor betydelse. Vill man ta det ett steg vidare har det faktiskt en viss betydelse då den globala temperaturen är högre när vi har sommar då det är större landmassa på norra halvklotet (som då vänder sig mot solen).
Men när vi snackar klimat så är det ju 30 års perspektiv vi har så effekter över dygn/år suddas ju ut.
För övrigt så är ju rimfrosten du hade på bilrutan i inlägg #20 också en effekt av strålning (mellan bilruta och omgivning). Troligen var det en klar natt, bilrutan kommer då ”se den kalla världsrymden” och stråla ut värme mot den. En mulen natt kommer bilrutan ”se varma moln” istället och stråla ut mindre värme. Sidorutorna på bilen ”ser” grannens varma husväggar och strålar inte ut så mycket och får ingen rimfrost. Se där, strålning mellan din bil och atmosfär/rymd/omgivning kan ha en påtaglig effekt även i din vardag.
#22 Magnus Blomgren
forts.
Du har ju dock en poäng i att lokalt innebär ju dygnsvariation och årstider en större förändring i temperatur än en förstärkt växthuseffekt, men samtidigt gör du en massa saker för att anpassa dig till de temperaturvariationerna, med skor, kläder, mössa, isolering av hus, värmekälla till huset, lagring och import av mat, AC etc etc.
Skillnaden mellan 3 km tjock is i Sverige och det klimat vi har idag är ju mindre än den lokala temperaturskillnaden mellan dag och natt ett vanligt höstdygn.