De senaste dagarna har jag sträckläst boken ”Apocalypse Never – Why environmental alarmism hurts us all” av Michael Shellenberger.
Det allra sista han skriver i boken är:
”Environmental humanism will eventually triumph over apocalyptic environmentalism, I belive, because the vast majory of people in the world want both prosperity and nature, not nature without prosperity. They are just confused about how to achieve both. For while som environmentalist claim thier agenda will also deliver a greener prosperity, the evidence shows that an organic, low-energy, and renewable-powered world would be worse, not better, for most people and for the natural environmen.
While environmental alarmims may be a permanent feature of public life, it need not be so loud. The global system is changing. While that brings new risks, it also brings new opportunities. Confronting new challenges requires the opposite of panic. With care, persistence, and, I dare say, love, I belive we can moderate the extremes and deepen understanding and respect in the process. In so trying, I belive we will bring ourselves closer to the transcendent moral purpose most people, perhaps even some currently apocalyptic environmentalists, share: nature and prosperity for all.”
Min och Googles översättning:
”Humanistiska miljöaktivister kommer så småningom att segra över apokalyptisk miljöaktivister tror jag, för att det stora flertalet av människor i världen vill ha både välstånd och natur, inte natur utan välstånd. De är bara förbryllade över hur man kan uppnå båda. För medan en del miljöaktivister hävdar att deras agenda också kommer att ge ett grönare välstånd, visar bevisen att en organisk lågenergi, en förnybar driven värld skulle vara värre, inte bättre, för de flesta och för naturen. miljöerna.
Även om miljöalarm kan vara ett permanent inslag i det offentliga livet, behöver det inte vara så ljudligt. Det globala systemet förändras. Även om det medför nya risker ger det också nya möjligheter. Att möta nya utmaningar kräver motsatsen till panik. Med omsorg, uthållighet och, vågar jag säga, kärlek, tror jag att vi kan dämpa ytterligheterna och fördjupa förståelsen och respekten i processen. På så sätt tror jag att vi kommer att föra oss närmare det transcendenta moraliska syftet de flesta, kanske till och med några för närvarande apokalyptiska miljöaktivister, delar: natur och välstånd för alla.”
Vi får följa hans resa genom flera länder där han möter människor i deras egen miljö. Han gör många intervjuer i boken, ibland är det fysiska möten men i andra fall per telefon eller mail. Boken innehåller mycket faktauppgifter och jag har sett kritik mot att några inte har blivit helt korrekta. Eftersom alla faktauppgifter har en angiven källa kan man själv gå till notapparaten och kolla direkt i källan. Fast det bör man väl egentligen alltid göra, förstahandsuppgifter är alltid bäst.
I boken tar han upp myter om ex naturkatastrofer och klimatförändringar och även exempel på när människor har gjort gott för naturen. Han är mycket kritisk till dem han kallar apokalyptiska miljöaktivister som han sätter i motsats till det han kallar sig själv, dvs en humanistisk miljöaktivist. De apokalyptiska miljöaktivisterna som Extinction Rebellion och Greta Thunberg har inte rätt när de piskar upp larmen och manar till panik. Det gör bara att alltför många unga människor drabbas av depressioner och klimatångest. Han är mycket kritisk till de miljöaktivister som har fått planerade kärnkraftverk, ffa i USA, att inte byggas eller att de som varit igång har fått stängas ner i förtid.
Michael Shellenberger skriver återkommande om energitäthet och menar att förnybara energikällor som vind- och solkraft är att gå bakåt inte framåt. Vägen framåt går inte genom att kräva att utvecklingsländer ska ”hoppa över” den fossila eran genom att istället bygga förnybart. Det finns ingen möjlighet att det kan ge dessa länder det välstånd som de har rätt till. Han själv förespråkar kärnkraft, vattenkraft och även kol och gas när det är mer lämpligt. Det bästa för naturen är att så snabbt som möjligt industrialisera fattiga länder så att de kan bygga upp sitt välstånd. Effektivitet är också ett återkommande tema i hans bok och han menar att kan man effektivisera jordbruk och boskapsskötsel så att det behövs mindre mark till detta så lämnar man mer plats för naturen.
Han har intervjuat Richard Tol som menar att summeringen av IPCCs rapporter under åren har gått från ”Inte utan risk men hanterbart” till ”Vi kommer alla att dö”. Sedan har ju media ytterligare spätt på alarmen som exempelvis filmen med den döende isbjörnen. Michael summerar sitt kapitel om IPCC såhär:
”IPCC and other scientific organizations are most misleading in what their summaries and press releases don´t say, or at least not clearly. They don´t clearly say that the death toll from natual disaster has radically declined and should decline futher with continued adapation. They don´t clearly say that wood fuel build-up and contruction homes near forests matters more than climat change in determining the serverity and impacts of fires in much of the world. And they don´t clearly say that fertilizer, tractors, and irrigation matter more than climat change to crop yields.”
”IPCC och andra vetenskapliga organisationer är mest missledande i vad deras sammanfattningar och pressreleaser inte säger, eller åtminstone inte tydligt. De säger inte tydligt att dödsfallet från naturkatastrofen har minskat radikalt och borde minska ännu mer med fortsatt anpassning. De säger inte tydligt att träbränsleuppbyggnad och byggnadshus i närheten av skogar är viktigare än klimatförändringar när det gäller att fastställa brändernas allvarlighet och effekt i stora delar av världen. Och de säger inte tydligt att gödsel, traktorer och bevattning spelar större roll än klimatförändring för skörden.”
Boken är lättläst och innehåller kapitel där han gör historiska tillbakablickar, över ex miljöaktivismens historik och andra mer lättsamma av anekdotisk karaktär. Det som slog mig när jag läste boken är att den är skriven i en ärlig ton men utan det känslosamma som många andra kan hänge sig åt. Han påminner mig om Bjørn Lomborg men det är å andra sidan en annan av mina favoriter inom miljöområdet.
Det finns flera intervjuer som man kan se på You Tube, skriv bara in hans namn i sökfältet så kommer de upp. När jag ser dessa intervjuer och läser hans ursäkt får jag en känsla av att han nu har kastat av sig det apokalyptiska oket och är en fri man, en som kommer att göra sitt bästa för att göra gott i världen. Och det gör han rätt i.
Tillägg 16:10
Intressanta länkar:
https://environmentalprogress.org/praise-for-apocalypse-never
Tillägg 2020-07-25
https://environmentalprogress.org/apocalypse-never-slide-deck
Hunnit till hälften och just avverkat kapitlen om spelet runt kärnkraft-kol-gas-förnybart. Jag är inte överraskad men visst är det deprimerande att få ens farhågor bekräftade. Deprimerande också att så många, och som gärna tror sig vara upplysta, köper vilka skräpargument som helst. Men så blir det när man ser världen genom en digital soptipp som Facebook.
Självklart vill jag att alla människor i världen har ett gott liv. Vissa människor anser att de har ett gott liv även om jag tycker att deras liv är torftiga. Jag vill därför inte pracka på någon min och de flesta västerlänningars livsstil. Även om jag anser att den är överlägsen. Varje människa får själv välja. Dock ska de skapa den själv. Inte genom att stjäla den från andra.
Tack Lena
Lockar till framtida läsning.
Som human miljövän så ser jag fram emot den utvecklingen!
Välstånd och utveckling behöver inte vara varandras motsatser.
Tillväxten vi sett sen 1990 har merendels skett jämsides med en renare värld, i alla fall i den delen av världen där fattigdom inte är ett problem för flertalet.
Den sida jag gillar att besöka för att få detta i siffror finns här:
https://ourworldindata.org/
Tack Lena,
Jag har visserligen inte läst boken utan nöjt mig med artiklar som han skrivit om sitt ”avhopp” från aktivismrörelsen. Han påminner mig också om Patrick Moore och dennes avhopp från Greenpeace när de blev alltmer ideologiskt drivna och struntade i vetenskapen – precis som klimatrörelsen idag.
https://www.klimatupplysningen.se/2011/10/30/fran-ekolog-till-%e2%80%9deco-judas%e2%80%9d/
Lasse #3
Schellenberg slår fast att det finns inte ett enda historiskt exempel på att ett land utvecklat nån form av välstånd utan att använda energislag med hög energitäthet, dvs vattenkraft, fossila bränslen eller kärnkraft. Självklart för normala tänkande människor, men inte för miljövänstern.
Laddade ner boken i e-format från Amazon och håller läser den nu. Ser Schellenberger som ett utmärkt exempel på att att det finns klimataktivister som kan tänka om och klokt. Nästa e-bok att ladda ner är Bjorn Lomborgs senaste False Alarm.
Hur får vi kunskapen om dessa böcker att sprida sig i våra bedrövliga PK-media?
Tusen tack Lena! Nu kan jag invänta den kanske lugnare hösten innan jag tillåter mej att ger den här boken tid. Skönt att höra att han verkar äkta och att hans stil liknar Lomborg.
Utvecklingsländerna behöver tillgång till billig energi för att höja sin levnadsstandard. När folk får det bättre skaffar de färre barn.
Tack för tipset, den boken ska jag läsa, och rekommendera till andra. Härligt att nån verkligen är klimatsmart, senaste decenniets trendord.
Lomborg har en intressant text på ledarsidan i SvD idag: https://www.svd.se/lomborg-missriktade-grona-satsningar-gor-oss-fattigare
Kommunismen, Berlinmuren och järnridån har nig gjort att vi äldre är rätt vaccinerade mot att acceptera inskränkningar i yttrandefriheten. Detta gäller inte yngre generationer. Vi har inte lyckats föra historien vidare därför förstår inte Greta generationen vikten av yttrandefrihet. Ytterst problematiskt inte minst inom det område boken beskriver.
Håkan Bergman #5
Läste någon rubrik att två av fem MP-ministrar investerar i fonder med innehav i bla kol, olja, kärnkraft och flygplatser.
Men det behöver ju inte betyda att de fattar samband och bryr sig om energitäthet utan nog snarare om strävan efter fetare plånbok.
#12, forts
I DI var det men tyvärr bakom betalvägg.
Tack Lena, får bli sommarlitteratur i framför brasan i rådande väder.
Fredrik S #12
Inga problem dom kan ju skrota innehavet eller göra en Schyman, notera att själva aktien är fossilfri.
Intressant Lena.
En annan fråga, varje gång nu när jag går in på KU så dyker det upp en varning att sidan inte är säker, byt till en säker sida. Jag struntar förstås i det. Men vem ligger bakom detta. Är det goggle som ligger bakom eller är det några miljöfånar som vill jäklas.
Detta gäller bara KU men vid något tillfälle också på Klimatsans. Aldrig någon annanstans. Sådant borde väl gå att stoppa?
Hålkan Bergman #14
Jo, en Schyman är nog lockande men det bästa, för alla, är nog att de köper en kolonilott och ägnar sig åt den på miljöpartistisk heltid (ungefär halva året).
Bim #16,
Om du går in på https://www.klimatupplysningen.se/2020/07/23/apocalypse-never/ så meddelas det av någon anledning att bilderna inte är ”säkra”, vad det nu menas med det.
Men strunta i det, är mitt råd. Det finns inget osäkert med vår hemsida, och det är ingen som vill jäklas. Än så länge, är det väl bäst att tillägga.
Ingemar
Bilden är ju dessutom min egen. Som för det mesta.
Kommande Apokalyps är bara en repris.
Nytt begrepp: Sen-antika Lilla Istiden. LALIA
http://notrickszone.com/
Lena tack för tipset. Googlade fram och läste denna också som många alarmister borde läsa.
https://www.thegwpf.com/michael-shellenberger-on-behalf-of-environmentalists-i-apologize-for-the-climate-scare/
Kanske får vi se fler komma ut och erkänna sina synder? ”Du skall inga andra gudar…..”
Ooops!
Finansmarknadsminister Per Bolund och kulturminister Amanda Lind äger fonder med innehav i kärnkraft, kolkraft och en flygplats.
Ingemar N. #18
Annars är det väldigt enkelt idag att uppgradera till https.
https://letsencrypt.org/getting-started/
#16, 18, 23
Vad jag kan se så kommer varningen av att de servrar där Klimatupplysningen ligger använder en äldre version av krypteringsprotokolley TLS (1.1 istället för det senare 1.2). Detta är inget problem och jag är övertygad om att företaget som driftar servrarna kommer uppgraderas inom kort.
#22 Robert Norling
Finansmarknadsminister Per Bolund ljuger också.
http://www.ericsoniubbhult.se/
Bekräftat: Miljöpartister talade osanning om ”regeringsbeslut om Arlanda” 2020-07-20
Ivar A. #25
Ericson skriver också om budgetomröstningen i EU-parlamentet, där avslöjas C, MP, L och S hyckleri. Men vad är det för människor där nere i Brysssel, att parlamentet skulle rösta emot budgeten och corona-fonden har väl varit uppenbart länge. Okey det får gärna bli en riktig långbänk, helst fram till nästa val, när nu det blir. Om EU blir blockerat så kan dom inte ställa till nåt och varför inte lite halvdiskret ta en diskussion om ett framtida handelsavtal med britterna, Boris Jonson skulle bli överlycklig.
Shellenberger har gjort en taktisk reträtt, eftersom han inte vill bli förknippad med de värsta klimatfascisterna. Likt i Dante Alighieris Divina Commedia finns det ’grader’ i det ’klimatteologiska infernot’. Den apokalyptiska dogmen tillhör den lägsta nivån i sagda teologi. Att ha tagit sig ett par grader upp är troligen ’för författaren ett gigantiskt steg men för mänskligheten knappt ett tuppfjät’. Lämnandet av en infantil känslostyrd verklighetsuppfattning är en naturlig konsekvens av förståndsutveckling genom personlig mognad.
Klimataktivism har enligt mitt förmenande inte ett dugg med lösning av miljöproblem att göra. ’Klimatfrågan’ hör inte alls hemma inom området ’aktsamhet med, vård och bevarande av förutsättningarna för liv och biologisk mångfald osv..’ att göra. Klimatet kan vi inte signifikant mätbart påverka, oavsett mängd spenderade resurser, men vi kan göra mycket mätbart framgångsrikt inom det kursiverade området. Inom detta pratas det mest. En av de mest akuta åtgärderna i vårt närområde är att göra Östersjön till en frisk enhet. Här skulle Gretor med svansar av apologeter kunna göra mätbar insats på fredagar genom att ex.vis städa stränder.
Det leder mig fram till: Personligen har jag länge hoppats att världens ledare skulle anamma synsätt, principer och policyinriktning i enlighet med det som den vise ekonomiske vetenskapsmannen Björn Lomborg så praktiskt beskriver i sin bok ’Cool it!’ redan 2007, utan att ägna sig åt semantiska nybildningar som ’environmental humanism contra apocalyptic environmentalism’. Jag ser fram emot läsningen av hans nya bok ’Falskt alarm’.