Under ytan

crab

Detta med koldioxid och livsförutsättningar i haven har ju de senaste decennierna förekommit som ett något förvirrat och motsägelsefullt koncept kopplat till “den antropogena globala uppvärmningen”. Främst har man argumenterat i termer av “försurning” av haven genom upplösning av atmosfärisk koldioxid (underförstått = försvårande livsbetingelserna där) och dels om ökad alg- och fytoplanktontillväxt via samma faktor. Man har också noterat diskussioner om att “fånga” koldioxid ur atmosfären genom at “göda” haven med järnsalter för att öka algtillväxten, och uppenbart absurda experiment där man via inglasning av en havsmiljö och påföljande inbubblande av koldioxid har sökt efterlikna effekterna av en ökad koldioxidhalt i atmosfären.

Som parentes kändes den relaterade grundläggande kemin för mig som gammal skåpmat när jag påbörjade mina kemistudier på 1960-talet, och jag har heller aldrig känt något egentligt intresse för denna gren av ämnesområdet. Inte känner jag mig egentligen inte behärska det så väl som jag borde med min bakgrund (men det var nog bättre för 45 år sedan…).

Det bör dock noteras att svenska kemister för ett halvsekel sedan var närmast världsledande inom fältet – speciellt gruppen runt Lars-Gunnar Sillén på KTH och deras elever. Sillén var pionjär i att söka bena ut “lösningskemin” i haven, och det var i botten mycket imponerande arbeten, såväl mättekniskt som dataanalytiskt. Givetvis har området de senaste åren fått en renässans genom sin koppling till “frågan om global uppvärmning” (numera benämnd “klimatfrågan”). Tidigare grundkemisk expertis har dammats av och åter hamnat i smöret inom ett annat fält – se exempelvis denna översiktsartikel av Millero från 2007.

Trots att kemisterna kan bena ut den grundläggande kemin (de kemiska jämvikterna) kvarstår ett mycket stort osäkerhetsmoment i att man aldrig har jämvikt i haven. Inte nog med påverkan av nederbörd, flodutlopp, salthaltskiktning, strömmar, tryck- och temperaturberoende jämvikter så har man att göra med övermättade system i flera avseenden (där de kemiska jämvikterna ändå aldrig ställer in sig).

Ämnesområdet har tidigare många gånger avhandlats här på KU – bland annat i ett gästinlägg av oceanografiprofessorn Gösta Walin (“Karbonater, koldioxid och havens pH“) och i ett inlägg av Lars Jonsson för ett år sedan (“Är hoten mot Världshaven överdrivna?“).

Synpunkter på följdfrågor blir lätt motsägelsefulla – blir livsförhållandena bättre eller sämre av ett koldioxidtillskott till havsvattnet? Eller är de förväntade förändringarna via antropogent tillskott av koldioxid på exempelvis havens pH till och med försumbara? Drivkraften för livet i haven är ju fortsatt fotosyntesen, som skapar tång, alger och växtplankton – först i slutstadiet är det “fiskar som äter fiskar” – och det är ju algblomningen i haven som förser oss med syre. Växtligheten på land deltar vad gäller koldioxidomsättningen i ett nollsummespel.

Artikelsammanfattning av en illustrerande studie “Increased carbon dioxide increases plankton growth” (S. Rivero-Calle, A. Gnanadesikan, C. E. Del Castillo, W. M. Balch, S. D. Guikema. Multidecadal increase in North Atlantic coccolithophores and the potential role of rising CO2Science, 2015; 350 (6267): 1533 DOI: 10.1126/science.aaa8026) och flera relaterade finns exempelvis att läsa via denna länk.

Helt klart är att haven inte blir sura (pH under 7), utan förblir basiska (pH över 7 – f.n. 7.5-8.4), tack vare s.k. buffertverkan framförallt från upplösta karbonater och uppslammad och sedimenterad kalciumkarbonat. Viktigt i sammanhanget är att haven är övermättade på upplöst kalcium (som är den centrala byggstenen för koraller och skaldjursskal).

Hursomhelst så kom av någon anledning området igen upp häromveckan, återspeglat och sammanfattat bland annat via i artiklar på GWPF’s hemsida och i deras nyhetsbrev. Man citerar en utlösande medial kommentar i The Times

times

där man påpekar hur absurda exempelvis de ovan nämnda experimenten med konstgjorda “koldioxidgödslade” havsmiljöer är – något som borde varit uppenbart för envar som suckat sig igenom reportage om dessa på exempelvis TV-kanalerna Discovery, National Geographic och vårt eget folkbildande propagandaorgan, SVT’s Vetenskapens Värld. Man undrar också över om och hur i så fall de sistnämnda passerat “peer-review” och hamnat i den vetenskapliga litteraturen.

Ursprungsartikeln är fritt läsbar, och kan nås via denna länk – det är ganska intressant läsning, som bekräftar ens (mina) “fördomar” om färgad vetenskap med förutbestämda slutsatser. Det har varit betydligt lättare att publicera alarmistiska studier och påståenden än neutrala eller skeptiska. Mekanismerna tycks vara de samma som tyvärr genomsyrat hela frågekomplexet “Global warming” eller “Climate change”, oavsett delfråga.

ices

Även grundskoleaktiga studier har glatt publicerats och citerats i media, medan andra har haft det mycket svårare att accepteras. För drygt 10 år sedan har tydligen någon hittat på ett nytt “buzz word” – “Ocean acidification” (OA) – och antalet studier med detta tema har växt lavinartat, som framgår av texten och bilden nedan:

oa

Men det verkar i alla fall som en tillnyktring och självsanering är på väg även här. Det är mycket som döljs – under ytan.

Synd att stora delar av vetenskapen av i dag är så politiskt styrd. Drivkrafterna finns främst att finna via finansieringssystemet, samt olika urvalsmekanismer där en politisk korrekthet fungerar som villkor för en fortsatt vetenskaplig och akademisk karriär.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Sören G

    OT Hörde just på nyheterna “klimatförändringarna kan komma att negativt påverka Sveriges ekonomi”. Men det skulle bero på högre priser utsläpp! Alltså på klimatpolitiken!

  2. Lennart Bengtsson

    #1

    Efter att ha tagit del av den kraftiga svenska “BNP-tillväxten” som en följd av framgångsrika företag som Jokarjo AB kommer detta mer än väl motverka den BNP-nedgång som beror på “klimatändringen”. Gör som stats-och finansministern och glädjen Er i stället åt att Sverige “går som tåget”!

  3. Lasse

    Tack Peter.
    Även jag har brottats med försurningen och metoder för att minska den. Då malde man ner kalksten och lät det sura vattnet rinna igenom och lösa ut kalcium. För nederbörden var rejält sur när vinden förde in den väster ifrån. Sen dess har oljan och kolet renats vid källan. Sjökalkningen fortsätter dock och goda resultat får laxen att trivas igen. Så brukar miljörörelsen agera förr. Problem åtgärdades.
    Nu skall problem upptäckas till varje pris och kopplas till vår livsstil som skall åtgärdas. Det är en väg som möter motstånd. Av skeptiker-hur det nu kom att bli en rättvisande beteckning på dem som tror på framtiden!

  4. Gustav

    Lennart Bengtsson:
    Jag önskar komma i kontakt med dig å ett regeringspartis vägnar! HUR kommer man i kontakt med dig?

  5. Mats G

  6. Ann L-H

    Tack Peter! Här kan man tala om kaotiska system, men inte verkar det som om det är pH-variationer som är det största bekymret för havsmiljön.
    NIPCC har en hel del att berätta om hur pH-variationer i haven slår på livet i haven. Bland annat skriver de att de naturliga pH-variationerna ofta är mycket större än de förändringar som IPCC förutspår och att dessa förändringarna redan har lett till populationer med stor diversitet, dvs de är väl förberedda på förändringar. Dessutom finns det skäl att anta att arter som påverkats negativt i experiment förväntas anpassas och utvecklas under den tidsrymd som pH-värdena antas falla. Det är lätt att glömma att det går många, många generationer på ett decennium/sekel för arterna långt ner i näringskedjan i havet.

  7. dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    Jag känner instinktivt att försurningen på grund av ökad CO2 i atmosfären, men inser att jag saknar en del data. Kanske någon här kan ge enkla raka svar rakt av på några frågor som jag gissar borde höra till grundkunskaperna om man sysslar med sånt här professionellt.
    1. Givet samma volym (säg 1 m3) atmosfär, 400 ppm CO2, och rent vatten utan någon CO2 alls: Om all CO2 överflyttades från atmosfären till vattnet, hur hög skulle halten då bli?
    Eftersom atmosfären är en gas med låg densitet och vatten är vätska med (relativt) hög densitet måste väl halten i mitt exempel bli mycket lägre i vattnet? Det är ju många fler mol vattenmolekyler i en kubikmeter vatten än det är “luft”-molekyler i en kubikmeter luft.
    2. Hur stor är den totala volymen för atmosfär respektive hav på jorden?
    Jag antar att atmosfären har en mycket högre volym, man vad råder det för förhållande mellan dem 10x, 100x eller ännu mer?
    3. Vad är normal CO2-halt i haven på ett ungefär?
    Jag har ingen aning, tror bara jag kan säga med till säkerhet gränsande sannolikhet att den är högre än 1 ppm och mindre än 1 procent.
    4. Utan att ge sig in en massa kemiska analyser borde det vara möjligt att sätta ett tak för hur mycket CO2 som ens orimligtvis skulle kunna överföras från atmosfären. Säg att halten CO2 i atmosfären egentligen ökat från 300 ppm till 500 ppm men 100 ppm försvunnit ned i haven (jag antar 500 ppm resp 100 ppm är orimligt högt, vilket liksom är min poäng), hur mycket skulle då dessa 100 ppm höja CO2-halten i haven?

    Jag har väldigt svårt att föreställa mig att några ppm hit eller dit i haven kan ha någon avgörande effekt på livet i havet. En ökning i atmosfären från 300–400 ppm är en ökning på hela 33 % och bortsett från vad man tror eller inte tror rörande själva klimatet så ser vi som helst tecken på att en så stor ökning av CO2-halten skulle ha några negativa kemiska eller biologiska effekter på det liv som finns på planeten.
    Jag antar/gissar att en eventuell ökning av CO2-halten i haven med nödvändighet måste vara mycket lägre än 33 %. Med tanke på växtlivet i atmosfären börjar dö svältdöden vid ung. 200 ppm antar jag att också halten i haven måste ligga på minst 200 ppm för att växtlivet där skall kunna leva och frodas. Och givet den mycket högre densiteten i vattenlivets “vätskeatmosfär” kan inte förändringar i luftatmosfären ge upphov till några större förändringar i vätskeatmosfären utöver de naturliga variationer som förekommer på grund av andra orsaker.
    Det hela borde gå att klargöra med relativt enkla överslagsberäkningar. Ungefär som att man inte behöver räkna med skillnader i lufttryck och molnighet för att veta hur mycket man bör hälla i tanken på bilen om man skall köra från Göteborg till Stockholm.
    Rätta mig om jag har fel. (Riktat till övriga förutom TP, han kommer säkert att rätta mig utan att jag ber honom.)

  8. Kenneth Mikaelsson

    Tror inte CO2 vållar några problem har varit mycket högre förr och kolla in klipporna i Dover…
    största problemet jag ser är nog plasten samt Fukushima utsläppen… Samt Ljud ned nedsmutsningen av haven ..
    http://wattsupwiththat.com/2016/03/03/are-vibrations-from-offshore-wind-turbine-farms-killing-whales/

    http://notrickszone.com/2016/03/04/german-medical-doctors-warn-hazards-of-wind-turbine-infrasound-are-very-real-worse-than-first-thought/#sthash.rH7JQV4x.dpbs

    http://www.thetimes.co.uk/tto/environment/article4702412.ece
    Scientists ‘are exaggerating carbon threat to marine life’

  9. Peter Stilbs

    #7 dolf – det var många frågor. Jag tror dock det viktigaste besvaras i Gösta Walins inlägg, som jag refererar till.

    Dock bör man ha klart för sig att “koldioxiden” i haven mest finns som bikarbonatjoner (HCO3(-))

  10. Lasse

    #7 Grundkunskaper om djupa hav efterfrågas.
    The oceans contain about 50 times more CO 2 than the atmosphere and 19 times more than the land biosphere.
    Read more: http://www.waterencyclopedia.com/Bi-Ca/Carbon-Dioxide-in-the-Ocean-and-Atmosphere.html#ixzz42DXi9NAG
    Sen har du lite kemi som tar hand om CO2 och i bästa fall fäller det tillsammans med kalcium-så mer CO2 kan tas upp.
    Det var jämvikt vid 280 ppm och ett pH . Nu är det jämvikt vid ett något lägre pH
    Det rör sig om pH 8,15 då till 8,05 nu beroende på var vi befinner oss.
    Det finns även en gradient norrut. CO2 upptag i norr -som är större än förväntat?
    Men vad vet jag?

  11. Thomas P

    Dolf #7 ” (Riktat till övriga förutom TP, han kommer säkert att rätta mig utan att jag ber honom.)”

    Jag orkar bara uppmana dig att läsa något seriöst om havskemi. Det är ju inte som sådana frågeställningar som du kommer med är något nytt.

  12. Bengt Abelsson

    Dolf # 7

    Oceanerna täcker ca 70% av klotet, medeldjup säg 3 km
    Atmosfären 100%, säg effektiv höjd 10 km

    Volymförhållande 0,7*3 / 10 = 0,2

    Havens koldioxidhalt ca 0,01 viktprocent, eller 141*10^15 kg koldioxid, eller ca 60 ggr mer än i luften.
    ( Gashandboken 1982)

  13. Bengt Abelsson

    Ett tankeexperiment:

    Ta all koldioxid från luften och placera den i havet. Koldioxidhalten i luften blir noll.
    Koldioxidhalten i havsvattnet stiger från 0,01% till 0,0102%.

    Föga skrämmande, tycker jag, vad beträffar påverkan på havsvattnet.

  14. dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    #9 Peter Stilbs
    Fråga 4 var väl mer än diskussionspunkt än en renodlad fråga. 1–3 trodde jag var relativt enkla att besvara (ung. som någon skulle fråga mig vad CO2-halten i luften är). Det var inte mening att vara lat och lasta över mitt eget jobb på andra. Gör en mental notering att jag skall återvända till inlägget lite senare för att kolla upp dina länkningar.

  15. dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    #10 Lasse, #12 & 13 Bengt Abelsson
    Tack. Besvarade mina frågor mycket bra, och bilden det ger stämmer ganska väl överens med vad min intuition säger mig.

  16. dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    #11 Thomas P
    Att läsa “något seriöst om havskemi” ligger lite utanför mina möjligheter (både vad gäller tid, ekonomi och förkunskaper), och jag begriper mycket väl att frågeställningarna inte är nya. Det är ju just därför jag frågade här, jag räknade med att det faktiskt fanns de som satt på svaren. Om jag skulle “läsa något seriöst” varenda gång jag har en fråga (oavsett ämnesområde) skulle jag inte göra något annat än lösa seriösa skrifter från nu till evighetens ände. Du vet väl att hjulet redan är uppfunnet?
    Det sagt, min “förutom TP …” var menat som en skämtsam klackspark, inte ett ad hominem. Jag ber om ursäkt ifall det uppfattades så.

  17. Lasse

    Variationen tycks vara större än jag trodde både på djupet och mellan norr och söder.
    http://wattsupwiththat.com/2015/01/02/a-neutral-view-of-oceanic-ph/

  18. Ingemar Nordin

    Lasse #17,

    Peter skriver en variation på mellan 7,4-8,4. Eschenbachs figur 2 visar på 6,7-8,4 med felgränser. Men kanske än viktigare är PH-värdets variation inom en och samma lokalitet. Uppenbarligen överlever ekosystemet i haven en mycket stor variation över åren utan att förändras. Och då blir ju en trend på -0,03 pH/decade föga alarmistisk.

  19. dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    OT:
    Vetenskapens värld talar om att reaktorerna i Fukushima “exploderade”. Är det en korrekt beskrivning? Jag har aldrig uppfattat det som att en härdsmälta skulle vara explosionsartad på något vis.

    (Inslaget på nyheterna om värmerekord och plusgrader på nordpolen antar jag kommer att tas upp utan att jag behöver nämna det)

  20. Peter Stilbs

    Ingemar #18 – jag tror mina siffror kom från Wikipedia – det finns säkert bredare spann

  21. GoranA

    #19
    Om jag förstår det rätt så så sönderdelades vatten till syrgas och vätgas på de överhettade okylda bränsleelementen och det var denna knallgas som samlades på något ställe i reaktorhallarna och exploderade.

  22. tty

    #17 m fl

    Det kanske är läge att kommentera varför CO2-halterna och pH varierar så mycket, och varför pH på det hela taget är lägre nere i djuphavet där havsvattnet inte ens är i kontakt med atmosfären.
    För att förstå detta måste man veta litet om den termohalina cirkulationen. Det vill säga att det kalla vattnet i djuphavet uppstår i Nordatlanten och runt Antarktis där kallt, syrerikt vatten med hög salthalt men relativt låg CO2-halt sjunker (för att det har högre täthet än något annat vatten i Världshavet). Detta mycket kalla vatten strömmar sedan längs bottnarna i Världshavet, för att till sist (efter typ 1000 år eller mera) komma upp till ytan igen, framför allt i s. k. uppvällningsområden.
    Under de här tusen åren har en stor del av syret i vattnet förbrukats och omvandlats till koldioxid. Vattnet befinner sig hela tiden under den s k fotiska zonen, det finns inget ljus och ingen fotosyntes utan alla levande organismer, från bakterier till jättebläckfiskar förbrukar syre och producerar koldioxid. Hela tiden faller ett fint ”duggregn” av organiskt material (mest döda organismer) ned från den fotiska zonen. Det är detta ”regn” som håller igång allt liv i djuphavet (utom vid enstaka heta källor) eftersom ingen primärproduktion är möjlig utan solljus.
    Till sist kommer så djupvattnet upp till ytan igen. Det har värmts upp en del (både av jordvärme och avvärme som ”läckt ned” ovanifrån) men det är fortfarande kallt, det är syrefattigt, det innehåller mycket koldioxid, det har lågt pH-värde och dessutom innehåller det (relativt) mycket närsalter som härrör från alla organismer som levat och dött och brutits ned i vattnet under 1000 år eller mer.
    Låter avskäckande och livsfientligt eller hur? Men icke, uppvällningsområdena är i stället de i särklass biologiskt rikaste delarna av Världshavet. Den rika tillgången på koldioxid och närsalter gynnar växtplankton, som äts av djurplankton som äts av större djur. Det är i uppvällningsområdena som sälar, valar, havsfåglar och fiskebåtar samlas.
    Dessutom är det tack vare uppvällningsområdena som det finns superfosfatgödsel. Bland de närsalter som finns i uppvällningsvattnet ingår fosfatjoner. En stor del av dem förbrukas av organismerna som frodas i vattnet, men en del fälls ut på havsbottnen eftersom vattnets förmåga att lösa salter minskar när det kommer upp till ytan och värms upp av solen.
    Nästan alla fosfatrika bergarter har en gång varit havsbotten under ett uppvällningsområde. Tydligast är det kanske i södra Marocko där det finns stora fosforitfyndigheter på land (som en gång var grunt hav) och där fosfat fortfarande fälls ut på botten i det stora uppvällningsområdet utanför den nuvarande kusten.

  23. tty

    GoranA #21

    Vad som händer är att vid höga temperaturer (>1200 grader) så fungerar zirkoniummetallen i bränsleelementens skal som ett reduktionsmedel och “sliter åt sig” syreatomerna i vattenmolekylerna och bildar zirkondioxid och fritt väte. I princip är det precis samma mekanism som då kolet i en masugn förenas med syremolekylerna i järnoxiden och bildar koldioxid och fritt järn.

    Detta är en väl känd risk, men det finns ingen annan metall som har både acceptabla mekaniska egenskaper och litet absorptionstvärsnitt för neutroner.

  24. dolf (a.k.a. Anders Ericsson)

    #21 GoranA
    Låter förstås inte alls osannolikt. Fast det är väl lite missvisande att påstå att det är reaktorn som exploderar i det fallet. Snarare så att det i det fallet skett en explosion i reaktorn. Viss skillnad.

  25. Greger Isaksson

    Mitt första inlägg i debatten är helt utanför ämnet, vill moderator radera så blir det inga sura miner 🙂 men det skulle vara kul om det går fram. Vad jag funderar om är hur viktig debatten om Klimatet blir när fokus flyttats till invandring och terrorism. Klimatupplysningen har iof berört dessa ämnen i bloggens kommentarer, men kan man anta anta att bloggen breddar sitt budskap eller kommer klimatet alltid att stå i fokus.. ?
    Klimatupplysningen är för mig den enda nu verksamma blogg där skeptiska, troende och kompetenta akademiker kan utbyta tankar och idéer kring klimatvetenskap. Men i omvärlden så dras snaran åt kring det fria ordet och den fria tanken, jag läser och ser att många regeringar både inom EU och utanför skärper lagstiftningar och att tom. England är på väg att skapa lagar om att förbjuda tankat och kunskap som strider mot…
    Människor söker trygghet, både flyktingar och sedan länge bofasta. Det finns också mäktiga intressen för att destabilisera och att skapa kaos och krig, i krig finns både lidande och profit, varför inte följa pengarna som man gör när jag vill sälja en begagnad bil? Världen är full av dårskap som givetvis göder korruption och nu finns ett förslag i riksdagen som ska göra våra institutioner svårare att att granska. Vi har alltså ett lagförslag som ska göra vårt Sverige lika korrupt som resten av EU, antagligen går det igenom därför att ingen förstår att Riksrevisionsverket är viktigare än kungahuset och att korruption är cancer och att..
    Globalisering, att världen krymper med handel och jättestora flygplan är bara så bra! Merkel är en klok kvinna men inte vet jag hur hon ska få ihop ett pussel med gamla fascister, kommunister , nazister och galna miljöpartister. Sedan har vi alla bakåtsträvande romantiker som tror att häst och vagn och 30 procent bardödlighet är av Gud befallt.
    Jag har bara frågor och inga svar, men bra frågor är mycket bättre jämfört med idiotiska säkra påståenden….
    /Greger

  26. Lars Cornell

    Greger! Invandring har sin naturliga plats här, dock ej hur den skall hanteras. Många försöker koppla samman folkströmmar med koldioxid. Prognosen var att det år 2010 skulle finnas 50 miljoner klimatflyktingar. Ännu har man inte hittat några och FN har avfört begreppet.

    Vi är 7,4 miljarder människor och förväntas bli 11 miljarder år 2100. Syrien har mer än fördubblat sin befolkning på 30 år. Malawi har ökat från 6 miljoner till 17 miljoner. Det är därifrån flyktingströmmarna kommer. 1,4 miljarder människor saknar el. Så ser jordens problem ut.

    Växande befolkning behöver mer mat och andra slag av energi. Det tär på jordens resurser vilket i sin tur kanske förorsakar klimatförändringar som får haven att stiga som förorsakar folkströmmar. Men det hotet verkar överdrivet eftersom koldioxidens växthuseffekt är mycket mindre än vad man tidigare trott. I perspektiv av kommande istid finns det inget sådant hot alls.

    Omvänt fångar mer koldioxid in mer av solens energi vilket är till nytta på vårt överbefolkade klot.

    Dagens artikel “Under ytan” tangerar det överordnade problemet med jordens ökande antal människor. Artikeln ger vetenskap som är nödvändig för att förstå konsekvenserna av en ökande befolkning på vår jord.

    I gårdagens debatt #34 visade OlleBe upp vad som tycks vara det största hotet av alla, vår religiösliknande inställning och politiska beslut som följer av sådan dogmatism.

    Peter har ju alltid intressanta artiklar, men jag vill särskilt tacka signaturen tty #22 för inlägg med mycket nyttig kunskap.

  27. Greger Isaksson

    Moderatorer se upp nu, har jag fått en post igenom så nu kommer fler visdomsord från en äldre man. Äldre man då borde man ju vara konservativ och en som tror att det var bättre på 50-talet då det inte fans pizza eller hamburgare uran bara parisare och varmkorv, nej det var inte bättre då det var bostadsbrist och misär enligt vårt sätt att se det. Det värsta med miljöpartiet och Romson är att de inte förstod det de fick lära i grundskolan, vår historia fanns i böckerna på min tid och samma info borde finnas nu också. Undrar om någon ung idealistisk miljöpartist egentligen var med på en historielektion… Det var inte ”naturligt underbart och ECO” på medeltiden 🙂
    Vi har en liten äktenskaplig kris hemma hos oss, min fru vill köpa ECO och jag vägrar av principiella och ekonomiska skäl. OK jag kan köpa ECO om inget annat finns på hyllan! Men den reklam som nu finns på TV är bara så bra, de visar hur mycket gifter du sätter i dina barn vid varje mål mat. Röda staplar är gifter som ditt barn får i sig om du inte köper ECO och detta är laglig reklam i Sverige!!
    Jag har nu fått mitt tredje barnbarn, hon är bara två veckor gammal och jag älskar henne redan hon är min skatt den första prinsessa i en släkt av småkillar på alla sidor. Vad jag vill lära henna någon gång om ca. 5 år är att inte gå på så uppenbar och kriminell reklam, ok om du går på reklam för att göra dig vacker när du går ut, men inte att tro på vad som helst som gurus och miljöpartister säger. Var stark och tänk kritiskt och se verkligheten lite ovanför, läs allt vad du kan, bli kreativ och prova fastän det kan kan gå åt pipan, det ska jag säga om jag får var med då.
    Du behöver inte alls bli framgångsrik i fråga om pengar, men morfar vill alltid höra din historia vad du vill berätta, din berättelse om dina tankar är det mest spännande jag ser fram emot..
    /Greger

  28. Greger Isaksson

    Kommentar borttagen

    Nu räcker det, Greger Isaksson

  29. Lars Cornell

    #28 Även om man kan se det vackra i allas ögon blandar man inte gärna senap och salt med vaniljglass och smultron.

  30. Peter Stilbs

    Tack, tty #22 för denna upplysande och högrelevanta information

  31. Lasse

    #30 Instämmer!
    Tack tty
    Alltid kul när djupare kunskaper förmedlas!

  32. Lasse

    #31 forts
    Alltid kul när nya undersökningar visar på högre tolerans mot pH ändringar
    I detta fall korallernas förmåga att tolerera högre pH:
    ” implying a high degree of resilience to ocean acidification within the investigated ranges.”
    http://www.co2science.org/articles/V19/mar/a4.php

  33. Mats G

    22
    tty
    “(efter typ 1000 år eller mera)”

    Spekulation. Kan det vara ‘spillvärme’ från MWP som kommer upp ur djupet och värmer planeten?

  34. Guy

    Lika spekulativt som Mats G. Är det här fördröjningen mellan temperatur och koldioxid finns? Den omtalade 800 års fördröjningen har hittils undkommit mej.

  35. tty

    Guy #34

    Jo “800-årsfördröjningen” har med stor sannolikhet att göra med omsättningstiderna i världshavet. Vad som är svårare att förklara är att fördröjningen är mycket större när temperaturen (och koldioxidhalten) sjunker än när den stiger.