Hur är det möjligt?
Det är obegripligt att förstå hur miljörörelsen är för vindkraft men emot kärnkraft om man betänker på den katastrofal inverkan vindkraften har på vår miljö och människors hälsa.
Vi har fyra krav på elproduktion, den skall vara:
- Tillförlitlig, dvs. elen skall kunna levereras när den behövs
- ofarlig, dvs. ej orsaka ”onödigt” många dödsfall i samband med olyckor eller föroreningar
- Billig, ett högt elpris påverkar välfärden negativt
- Miljövänlig,
Det visar sig att vindkraften är betydlig sämre än kärnkraften i alla fyra kategorier ovan. Jag har redan belyst punkt 3) ovan i två inlägg 1 och 2 där jag har visat att kärnkraften (befintlig och ny) är billigare än vind- och sol och hur ökad andel el från vind och solen ökar elpriset dramatiskt.
I detta inlägg kommer jag belysa miljöeffekten av tillverkningen av vindkraft- respektive kärnkraftverk.
Miljöaspekter i samband med gruvbrytning och tillverkning av vind- och kärnkraftverk/bränsle
- All gruvverksamhet påverkar miljön på olika sätt, främst genom utsläpp av metaller och andra ämnen till vatten, men även buller, vibrationer och damm vilket kan skapa olägenheter för närboende, Figur 1. En av de mest uppenbara effekterna är att gruvverksamhet tar mark i anspråk och förändrar landskapsbilden. Påverkan från gruvverksamheten beror på flera faktorer där de mest betydande faktorerna är vad för material som bryts och hur avfallshanteringen ser ut. Gruvverksamheten i fattig länder leder ofta till stora miljökatastrofer.
- För tillverkning av tex. vindkraft- och kärnkraftverk måste först materialet brytas varefter den transporteras från gruva/dagbrott- till smältverk sedan vidare till tillverkare av komponenter till vind- och kärnkraftverk och sedan till slutkunden där avstånden i regel är mycket stora. Alla maskiner använder diesel och transporter via tex. tåg eller båt som också drivs av diesel.
- Stora mängder kol, olja och naturgas krävs dessutom för tillverkning av järn/stål från materialet från gruvorna samt för tillverkning av cement (som ingår i betong) till vindkraftsfundamentet och till kärnkraftverket många konstruktionsdelar.
Figur 1 – Ovanstående bild visar ett dagbrott med maskiner för utvinning av malm för tillverkning av metaller. Bilden till höger visar en motor till fartyg för tex. transport av malmen till smältverket. Alla motorer drivs av diesel. Samtliga maskiner och fartyg är alla dessutom gjorda av stål vilket innebär ytterligare förbränning av kol vid dessas tillverkning.
Här är två instruktiva korta filmer som beskriver omfattningen av de processer som är relaterade till tillverkning av stål (andra metaller tillverkas på i princip liknande sätt), Figur 2 samt betong, Figur 3, de viktigaste komponenterna i ett vindkraft- och kärnkraftverk.
Figur 2 – Tillverkning av stål, (klicka för att se filmen).
Figur 3 – Tillverkning av cement för betong, (klicka för att se filmen).
Man slås av hur mycket material som krävs för att tillverka en vindturbin på 2 MW (idag byggs större vindturbiner). En dylik vindturbin väger 1 700 ton totalt bestående av[1] (vindkraftverkets delar beskrivs i filmen, Figur 4):
- Fundamentet
-
- 1300 ton betong
- Vindkraftverket
- 290 ton stål
- 50 ton järn
- 2 ton koppar
- 0,4 ton neodymium
- 0,06 ton dysprosium
- 25 ton glasfiber som tillverkas från olja och naturgas
För detta krävs storleksordningen 600 ton kol[2] bara för tillverkningen av järnet/stålet och cementen.
Dessutom krävs ytterligare förbränning av fossila bränslen för uppförande av vindkraftverket, Figur 4.
[1] https://energyskeptic.com/2020/900-tons-of-material-to-build-just-1-windmill/
[2] How much coal goes into a wind turbine? | Debunk House (wordpress.com)
Figur 4 – Uppförande av vindkraftverk (klicka för att se filmen).
Figur 5 visar det stora problemet med vindkraftsel nämligen att det krävs mycket stora materialmängder för att producera en liten mängd energi, 10 ggr mer material för vind jämfört med kärnkraft för att producera samma mängd energi, 1 TWh. Figuren visar att både kärnkraftverket och vindkraftverket består till största delen av betong (betong består av 10-20% cement blandat med sand/grus) och stål.
Figur 5. Modifierad Figur av Ane Håkansson, Materialåtgång per TWh fördelat på produktionskategorier. Informationen för kärnkraft i figuren härrör till byggandet av själva reaktorn. Avfallet av kärnbränslet för 1 TWh motsvarar 0,002 ton/TWh (25 ton avfall på 1 år/8700 TWh, dvs. 0,002 ton/TWh).
Den större materialmängden i Figur 5 för vindkraft jämfört med kärnkraft innebär att vindkraften har:
- betydligt större negativ inverkan på miljön pga mer omfattande gruvbrytning av material samt
- större användning av fossila bränslen för bla transporter, Figur 6.
Figur 6. Mängd fossila bränslen som behövs för tillverkning av vindkraft samt kärnkraftverk producerande samma mängd energi.
Livscykelanalyser
Livscykelanalyser, LCA, är en metod att bedöma miljöinverkan av en produkts livscykel, Figur 7.
Figur 7 – Livscykelanalys eller life-cycle assessment (LCA) är en metod för att åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.
Vattenfall har i dagarna publicerat nya LCA analyser för deras 2 800 vindkraftverk i Europa samt 5 kärnkraftverk med följande resultat som visas i Figurerna 8 och 9. Det är tydligt att kärnkraftsel är betydligt renare än vindkraftsel.
Figur 8 – Utsläpp av gaser (SO2 samt NOX) som är giftiga och försurar miljön
Figur 9 – Utsläpp av gaser (CO2) – CO2 är oskadlig för vår hälsa och tom gynnsam för vårt klimat (jag har tagit upp CO2 halten eftersom miljörörelsen är så fokuserad på att vi skall minska denna för klimatet – som vi ser så ger vindelen 6 ggr högre halt CO2 jämfört med kärnkraftsel) samt PM (”Particle Matters”). PM är mycket små partiklar, Figur 10, och genereras framför allt vid förbränning av fossila bränslen samt vid uranutvinningen, de minsta PM har störst negativ inverkan på vår hälsa.
Länkarna till referenserna till båda figurerna är: Data (environdec.com) och Data (environdec.com) .
Figur 10 – Jämförelse av storlet mellan PM samt ett hårstrå.
Dock skall man betänka att vindkraften resulterar i ännu mer föroreningar än LCA analyserna anger om man tar hänsyn till att vindkraften speciellt vid högtryck under vintern, då det är mycket kallt och vindkraften bara ger några få procent av installerade kapaciteten, så måste Sverige importera ”smutsig” el från mestadels kolkraftverk i Danmark, Tyskland och Polen, se Figur 11. Figuren anger CO2 halterna vilket saknar relevans men högre CO2 halter betyder högre halter av SO2, NOx och PM.
Figur 11 – Den övre figuren visar elimporten från kontinenten från mestadels fossila bränslen under 16-17 Februari 2021 (nedre figuren) resulterande i ett tillskott på 375-440 gCO2/kWh. Den nedre figuren visar elproduktionen för olika energislag samt huruvida Sverige importerar eller exporterar el. Om regeringen inte tvingat Vattenfall att stänga RIngals 1 och 2 hade vi inte behövt importera någon el överhuvudtaget under förra vintern.
Slutsatser
Om vi jämför LCA analyserna för vind och kärnkraft är det uppenbart att vindkraftsel resulterar i betydligt högre halter av giftiga föroreningar som försurar skog och sjöar samt leder till fler dödsfall pga av dålig luft. Jag kommer i nästa inlägg förklara dessa miljö- och hälsoeffekter ingående samt ytterligare ta upp de stora miljöproblem som finns med vindkraftsel som inte finns för kärnkraftsel. Slutsatsen är tydlig – vindel är långt ifrån miljövänlig jämfört med kärnkraftsel.
Peter Rudling
Tack Peter för en faktaspäckad artikel.
Lennart Bengtsson uttryckte sig pedagogiskt bra i följande,
https://klimatupplysningen.se/en-varldsomspannande-illusion/
– För alla som tagit sig tid att studera världens energibehov kvantitativt har detta varit uppenbart under de senaste decennierna. Det finns ingen möjlighet att klara världens energibehov med förnybar energi.
Det beror inte på brist på tillgång till sol- och vindenergi utan på den praktiska omöjligheten att samla in den glest distribuerade förnybara energin.
– Problemet är att det finns alltför många med inflytande som vägrar att inse detta, inte minst alla vår tids mediala människor som medvetet eller omedvetet saknar förmåga eller är ovilliga i att tänka färdigt.
Om vi skulle ersätta allt med vindkraft behöver flera tusen nya vindkraftverk byggas varje dag. Till det all annan infrastruktur för elnäts funktion.
Miljö- och landskapsförstörelsen blir svindlande. Kostnaden för de med förmåga att betala blir så stor att det leder till uppror.
Om Hybrit skall få bygga 10 000 vindkraftverk utöver de 5 000 som redan finns blir svenskarna ett fattigt, plågat och sjukt folk utan att jordens temperatur påverkas mätbart mycket.
Vi skall inte glömma att ny kärnkraft kan leverera processvärme, till pappersindustrier, kemiska fabriker, fjärrvärme mm, så att den dyra omvägen över el inte behövs.
Tack Peter.
Vattenfall gör reklam för ett fossilfritt liv.
De har blivit anmälda för att vilseföra allmänheten.
https://effektmagasin.se/effekt-anmaler-vattenfalls-reklam-till-konsumentverket/
Idag lyder budskapet på en helsida:
”Bli en del av bra saker som händer för klimatet”
Symbolpolitik som drivs mot bättre vetande således!
Inte bara vi som utsätts för dessa gröna utopier:
https://wattsupwiththat.com/2021/06/17/bright-green-californian-impossibilities/
Willis E gör en rimlighetsbedömning när de gröna talar om fossilfrihet inom 9 år. Det blir svårt att hinna med! Speciellt när de gröna släcker ner kärnkraftverken samtidigt.
Tidplan och omfattning gör att alla planer blir orimliga!
Onödiga och orimliga!
Jag tycker att det är typiskt för miljörörelsen att se världen i bra eller dåligt (inga mellanlägen).
För tillfället så är vindkraft ”bra”.
Om något är ”bra” så får det inte ifrågasättas. Det är ju bra.
Samma sak gäller om något är ”dåligt”. Allt som är dåligt ska förbjudas.
I den verkliga världen så handlar väl egentligen allting om avvägningar.
Känns som att miljörörelsen helt saknar förmåga att föra ett balanserat resonemang. De vägrar också att diskutera vilka basbehov som vi vill ha tillgodosedda i ett samhälle – t.ex. el 24/7.
Konsekvent undviker de alla resonemang om grundläggande funktioner i samhället, och vägrar också att diskutera en helhet utifrån dessa basbehov.
Genom att göra så så behöver man aldrig ta itu med alla motstridiga intressen som finns i den verkliga världen.
I varje fråga kan man tillämpa sin bra/dålig ”analys” helt isolerat.
– Batterier är bra. Gruvor är dåliga.
– Satsa mer pengar på skolan. Stoppa skogsavverkning.
– El är bra. Kärnkraft är dåligt.
– Bevara öppna landskap. Förbjud köttätande.
o.s.v.
Tack för en utförlig genomlysning av den här delen av fakta kring stôlleprovet vindkraft.
Problemet med utfasning av gamla teknologier och uppbyggnad av nya, särskilt när det måste gå fort är ju inte direkt optimalt. Man bortser oftast från redan befintlig infrastruktur som inte innebär några nya materialutvinningar och därmed miljöförstörelse eller koldioxidutsläpp.
Betänk följande lista:
-vattenkraftsdammar
-befintliga kärnkraftsanläggningar
-fossilbil flotta
-skoglig tillväxt
och fundera på när dessa ska ersättas med:
-vindkraft
-elbilar och laddstolpar
-höghastighetsjärnväg
-biobränsleproduktion
Om dessa förändringar på sikt ändå behöver göras, vore det bättre om utfasningen på ett för miljön bättre sätt kunde ske i samma takt som ny utvecklas, då ny teknologi kan ersätta gammal teknologi då den ändå faller för åldersstrecket. Nu monterar man ner funktionsduglig befintlig kärnkraft och tvingas bygga vindkraft och stamnät i en väldig hastighet för att hinna ersätta den nedlagda kärnkraften.
#6
Fort och fel hänger ofta samman.
Bilarnas miljöbränsle är ett bra exempel!
Tack för en avslöjande tydlig jämförelse mellan kärn- och vindkraft! Må detta spridas vida omkring i landets skolor! Fråga: Finns det någon LCA av vindkraft som beaktar behovet av balanskraft (inklusive import av kol- och gaskraft) vid vindstilla?
Tack Peter för din analys i detta och tidigare inlägg.
Koldioxidens klimateffekt har ju över tid nedvärderats. Trots detta fortsätter jakten på fossil CO2 i primärt i fokus. Men övriga, verkliga problem kring vindkraft och elbilar ignoreras. Genom elbilens större vikt (ca 20 procent mer än för motsvarande bil med förbränningsmotor) skapas partikelutsläpp från däck, bromsar och asfalt som är avsevärt större än för ICE-bilen med förbränningsmotor. Studier visar att halten av dessa farliga cancerogena partiklar är mycket högre än i avgaserna från en motor som uppfyller EURO 6-normerna. Icke avgaspartiklar var i den aktuella studien 5,8 g/km jämfört med max 4,5 mg/km enligt lag för avgaserna. Storleksordningen 1000 ggr mer! Ökar i direkt proportion till fordonets vikt. Detta är väldokumenterat, men då man inte har någon lösning och att det talar mot elbilen så väljer politikerna att knipblunda med båda ögonen.
https://www.emissionsanalytics.com/news/pollution-tyre-wear-worse-exhaust-emissions
Kan man hoppas på att den aktuella fördjupade regeringskrisen kan leda till att MP blir avhängt från regeringsmakt för tid och evighet, samt att S ensamt bildar en ministär fram till nästa val ( enda alternativet med nuvarande mandat)?
Det skulle kanske innebära att S tillsammans med M och SD kanske kan börja återgå till förnuftig energipolitik, bromsa vind och t.o.m. återstarta Ringhals så småningom?
MP’s oproportionella inflytande, orsakat av att S är beredda till nästan vad som helst för att inneha regeringsmakten, måste bara brytas först. Därefter kan kanske S titta till höger vad gäller energi- och miljöpolitik.
Tänk om oppositionen kunde ställa misstroendevotum mot Löfven-regeringen i energifrågan (”grön” omställning) ist f bostadshyror…
Jag struntar i om Lövén faller för att han har prickiga kalsonger eller av nåt annat skäl så länge vi blir av med MP.
#12 Håkan Bergman. Håller med till fullo! Plötsligt kanske detta händer men på ett oväntat sätt! V är väl rätt positiva till kärnkraft…
Vindkraften är billig lyder reklamen. Men inte i SE4 där elen kostar 84 öre/kWh och i SE1 och SE2 28 öre/kWh.
Vindkraften är en förorening i naturen och ska därför byggas i städerna som redan är förorenade. Då kan vindkraftsälskarna få njuta av ljudet och ljuset från vindkraften 24/7.
Peter Rudling, tack för oerhört intressanta redovisningar. Kanske kan vi, trots Rockefeller/FN-nätverket, G7, EU och våra inhemska politiker, tack vare inlägg som detta till slut få svenska medier att sprida lite förnuft i klimathotsfrågan.
GWPF sprider hopp för GB.
Kika på GB News, många bäckar små …
https://www.thegwpf.com/gb-news-scrutinises-the-cost-of-net-zero/
Mer vind! Det höjer BNP och det är väl bra?
Å andra sidan så höjer onödigt arbete och katastrofer BNP också..
#14
Just nu levererar inte vindkraften mycket i Danmark. De får importera mer än 2/3-delar av sin el.
Förbrukar 4608 MW och importerar 3163 MW.
Så bra! Eller?
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/
EU sätter målet 55 procent minskat koldioxidutsläpp till 2030. För att den siffran ska säga något alls måste man veta från vad och hur mycket återstår. Då är det så att det räknas från 1990 och då har vi klarat 24 procent reduktion på 30 år. Nu har vi alltså 9 år på oss att fixa 41 procent från nuvarande nivå. En exponentiellt ökande takt krävs när vi vet att i alla sådana projekt är den resulterande sänkningen asymptotiskt avtagande. En omöjlighet. Pär Holmgren är missnöjd. Med bekymrad min i TV säger han att det skulle varit 60 procent. Som om det gjorde någon skillnad. Jublet över att man kommit överens borde fastna i halsen när vi vet att EU nu använder 72 procent fossil energi i sin energimix.
Vi kan ta ett annat mål inom EU som visar på den fundamentalt tappade kontakten med verkligheten.
Det svenska målet för utsläppsminskning från trafiken är att den ska sänkas med 70%. Tanken är naturligtvis att detta i huvudsak skall åstadkommas med ökande andel elbilar. Men då kommer EU in med sin piska och kommer antagligen från 2025 att klassa laddhybriderna som inte hållbar teknik.
https://teknikensvarld.se/nyheter/miljo-och-teknik/eu-hotar-med-tuffare-regler-for-laddhybrider-redan-2025/
Utgångsläget i Sverige 2021 är att antalet batteribilar är ca 70 000 vilket utgör en dryg procent av fordonsflottan (bilar + lastbilar) som enligt SCB var ca 5,5 miljoner 2019/20 totalt. En mycket optimistisk prognos anger 1,7 miljoner batteribilar år 2030 samtidigt som totala antalet fordon i trafik troligtvis har växt till ca 6,5 – 7 miljoner. Andelen fordon med förbränningsmotor är då fortfarande drygt 70 procent. Det är övertydligt att en utsläppsreduktion med 70 procent är helt uppe i det blå – helt verklighetsfrånvänt. Det bekymrar tydligen inte den nuvarande S-MP: regeringen. De kan ju inte räkna, ens med plus och minus i grundskolematematik.
https://infogram.com/elbilslaget-2018-1h1749rjvkrq4zj?live
Det finns ingen anledning att tro, att övriga länder är mer seriösa i den här klimattävlingen.
Väl samlad pedagogisk redovisning som politikerna borde få i hemläxa, ordna med öppen debatt i media, serie utfrågningar / hearings etc.
Svenska folket måste få veta mycket mer om
konsekveserna.
Vi vet att Kina sitter på många av de speciella strategiska metallerna som förekommer i små mängder i jordskorpan ibland tillsammans med uran. Genom små eller inga miljökostnader och slavliknande arbetskraft har man konkurrerat ut
de flesta gruvor i västvärlden.
Guillaume Priton i boken The rare metal war
menar att utvinning jordartsmetallerna kräver 100 ggr mer energi och 1000 ggr mer vatten
med förgiftning av jordbruk, floder och människor.
Aningslös idioti att att ödelägga landsbygd för att kunna förse t.ex Tyskland med grön el.
Ifrågasättandet av tyska företagens kolonisering
via svenska bulvan företag är skandallöst och
borde hejdas.
Tack för en väldigt bra artikel!
Var är alla trädkramare? Varför accepterar man vindkraftens utbyggnad och skövlandet av den Svenska skogen och naturen när det helt uppenbart är till ingen som helst nytta? Hyckleriet från miljörörelserna är monumentalt.
Peter R.
6 ton disposium kostar ca 12 miljoner kronor och ett 2 MW vindkraftverk ca 25 miljoner kroner. Har du kontrollerat dina siffror?
Enligt källhänvisningen: ” As you’ll see in post 54 Reasons why wind power can not replace fossil fuels, a 2 MW wind turbine weighs 1688 tons: 1300 tons concrete, 295 tons steel, 48 tons iron, 24 tons fiberglass, 4 tons copper, .4 tons neodymium, .065 tons dysprosium and more (Guezuraga 2012; USGS 2011).”
Dysprosium 30.000kr/kilo tydligen. Helt galet mycket material för skiten i alla fall…
#21 Lars-Eric
Har du kontrollerat dina siffror? Kostnaden för ett VKV är ca 40 milj. kr.
https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vindprojekt/faq-vindkraft/hur-mycket-kostar-ett-vindkraftverk
Lars Eric
Du har rätt, tack för att du påtalade detta. Har bett att Ingemar skall korrigera
Peter
Mats, jätteintressant text från vad gäller elbilar
Ha en fin dag,
Peter
#22
Källhänvisningen säger ju 400 kg neodym och 65 kg dysprosium vilket är betydligt mindre än vad som anges i Peter Rudlings artikel.
Dessutom har bara en del vkv permanentmagneter. År 2015 bedömdes den andelen vara 12 % av alla vkv, men andelen ökar.
Totala mängden Neodym-magneter i vkv (2015) var hälften så stor som i alla datorer och hemelektronik i världen. Av en neodym-magnets vikt är ca 1/3 neodym.
#22
Källhänvisningen säger ju 400 kg neodym och 65 kg dysprosium vilket är betydligt mindre än vad som anges i Peter Rudlings artikel.
Dessutom har bara en del vkv permanentmagneter. År 2015 bedömdes den andelen vara 12 % av alla vkv, men andelen ökar.
Totala mängden Neodym-magneter i vkv (2015) var hälften så stor som i alla datorer och hemelektronik i världen. Av en neodym-magnets vikt är ca 1/3 neodym. Resten är järn och bor.
#24 Peter R.
Du bör även se över din skrivning om vad glasfiber till turbinbladen består av. De tillverkas av av glas- eller kolfibrer samt polyester eller epoxy.
Har ni sett Michel Moores presentation av Planet of the Humans på YouTube? Här åskådliggörs tydligt konflikten mellan klimat och miljö. Vill man bevara miljön, är det klokt att glömma alla åtgärder för att påverka klimatet.
#29 Håkan. Ja, det var en omväxlande film, sevärd.
https://www.youtube.com/watch?v=Zk11vI-7czE
Se http://www.energyeducation.se för många bra relevanta inlägg i energifrågan samt även vad gäller elbilar
#29, 30
Filmens slutsats att vi är för många på planeten och att vi måste minska vårt ”avtryck” känns onödigt dystopiskt och ger mig otäcka vibrationer. Om vi på mindre än hundra år ökat folkmängden till drygt 7 miljarder och lyckats förse (nästan) alla med mat så vore det väl underligt om vi inte skulle kunna lösa vårt energibehov också, om vi inte tar en massa omvägar in i återvändsgränder.
En sådan återvändsgränd är biobränslen. I filmen sägs att om USA helt skulle få sin energi från biobränsle skulle alla träd i USA räcka i ett år. Vad skulle man sedan elda med i väntan på att nya träd skulle växa upp? Det finns inte tillräckligt många träd varken i USA eller resten av världen för att biobränslen i någon större grad ska kunna ersätta vårt behov av fossila bränslen.
Ingenting nämndes om kärnkraft som (den enda?) realistiska lösningen.
Annars en bra film som visar hur naiva ”grönaktivister” är och hur ”Big Money” nu driver den ”gröna” omställningen och tjänar grova pengar.
Påminner lite om klippet där man filmade aktivister som bads att skriva på ett upprop om förbud mot diväteoxid. Folk dör av det, det finns i vår mat, kan orsaka förgiftning om det intas i stora mängder etc.
Saklig fakta borde uppdateras
I vindkraftsutredningen från 2008 förutsatt att beslutsfattare
orkar och vågar läsa in ny kunskap i ämnet
Janne
#10 Det är inte lätt att återstarta en kärnkraftverk som varit avställt länge för skrotning. Pumpar, ventiler, packningar, skarvar etc. etc. förfaller snabbt. Man kan nästan jämföra med ett aluminiumsmältverk: Ett avstängt och avstannat smältverk är ett förlorat smältverk.