Vindkraften till havs

Tittade på Stefan Sauks Youtube (utlagt 5 Juli) angående vindkraften i Östersjön se nedan. Han refererar till en studie om vindkraftens problem med utsläpp från turbinerna.Jag har i bifogat word dokument gjort ett utdrag av forskningsstudien vilket tar upp väsentliga frågor kring vindkraftens turbiner och utsläpp.

vindkraft aurora

Jag har också en länk till studien så att den som vill fördjupa sig lätt kommer åt materialet. https://www.youtube.com/watch?v=0-aes4unIQI&ab_channel=SaukTube

Är vindkraften bra för oss och för våra barns framtid, döm själv!

Nedanstående text är utdrag från Fallstudie i Irland och Storbritannien” University of Strathclyde, 2021”.

Studien är gjord av av Norska Forskarna Asbjørn Solberg, Bård-Einar Rimereit och Jan Erik Weinbach (juli 2021)

De har sammanställt en rapport om ett underkommunicerat ämne;  utsläpp av mikroplaster och eventuella giftiga föreningar från Vindturbiner.

De skriver: ”våra uppskattningar för utsläpp är baserade på rapporten ”Rain Erosion Maps for Wind Turbines Based on Geographical Locations Irland och Storbritannien”.

Nedan följer en översiktlig sammanfattning av texten i studien:

  • I Storbritannien och Danmark har det förekommit stora reparationer eller rivningar av vindkraftverk efter 5 år.
  • Experiment vid University of Strathclyde visar att regnvatten kan orsaka massförlust på turbinbladen, och havsvatten har en ännu större effekt.
  • Turbinbladen består av glasfiber, epoxi (som kan innehålla hälsofarligt ämne Bisfenol A) och härdare.
  • En 4,2 MW turbin kan väga över 60 ton, och den exponerade framkanten väger cirka 700 kg.
  • I Norge finns det cirka 400 turbiner med en vingdiameter på 130 meter eller mer, och de beräknade utsläppen från dessa turbiner uppgår till 25 ton per år och 620 ton under 25 år.
  • Klimatet längs norska kusten medför isbildning och hagel under minst 5 månader om året, vilket ökar mekaniska påfrestningar och utsläpp från turbinerna.
  • Årliga utsläpp av mikro- och nanoplaster uppskattas vara 25 ton och sprids över land- och havsområden.
  • Osäkerheten kring hur mycket Bisfenol A (BPA) som finns i utsläppen, men ett kilo BPA kan förorena 10 miljarder liter vatten.
  • Påverkan på livsmedelsindustrin och exportindustrin för fisk och skaldjur kan bli betydande.
  • Det nämns att det inte finns några kända vindkraftsanläggningar som har sökt eller fått utsläppstillstånd.

Är det kanske dags att syna vindkraftens miljöpåverkan på riktigt?

Den intresserade kan läsa hela rapporten här https://www.soltek.se/download/Leading-Edge-erosion-and-pollution-from-wind-turbine-blades.pdf

Göran Johansson

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lars Cornell

    Det var en intressant rapport. När miljödomstolarna får tag i den blir det tvärstopp för vindkraft.

    På sid 3 är det förvirrande. Först står det att ett blad väger 60 ton. Sedan gör man påståendet ”We estimate a total weight of 60 tonnes per. turbine.”

    Det rätta tycks vara 60 ton per turbinblad. Således,
    ”En 4,2 MW turbin kan väga över 180 ton” ?

    Kan man jämföra mikrofibrerna med hur asbets påverkar?

  2. johannes

    Domstolarna tar ingenting, man måste presentera vid en talan.

    Bilda en miljögrupp? Så kan vi föra talan och vara sakägare.

  3. Andreas Oxenstierna

    Nedanstående är givetvis en partsinlaga men hittar i en hast ingenting som bekräftar den norska rapportens påståenden.
    https://cleanpower.org/wp-content/uploads/2023/03/ACP_MicroplasticsFactSheet_March-2023.pdf bemöter alla påståenden inklusive detta:
    For perspective, to meet the claim, yearly blade erosion would have to result in removal of 2 centimeters (cm) deep (15 to 20 layers of glass fibers), 5 (cm) wide area the length of 11 meters along a blade. This amount of erosion is not seen in the real world and would make the blade inoperable, so it would be replaced.

    En mer generell inlaga: https://energycentral.com/news/norway-fact-checks-nine-disputed-wind-power-claims

  4. Patrick

    Vattenfall avbryter vindkraftsparken Norfolk Boreas i Storbritannien, uppger Samnytt. Det är ännu inget annat media som har nämnt detta. Så sent som för några månader sedan vann de upphandlingen och nu bär det sig inte av ekonomiska skäl och de gör en förlust på denna affär på 5,5 miljarder kronor.
    Det börjar hopa sig i skräpkammaren hos Vattenfall.

  5. Göran J

    Ytterligare intressant är hur Naturskyddsföreningen hanterar problemet med mikroplaster och Bisfenol.

    Man vilseleder och skriver på sin hemsida under frågor och svar :” Stämmer det att vindkraftverk släpper ut mikroplaster i naturen?
    Ja det är sant, men vindkraftverk släpper ut mycket små mängder av mikroplast i jämförelse med andra befintliga källor. Utsläppen kommer främst från färg som lossnar från rotorbladen. Alla Sveriges vindkraftverksparker släpper tillsammans ut cirka 645 kilo mikroplast, baserat på en uppgift från norska branschorganisationen NORWEA, numera Fornybar Norge,”
    Och sedan påstår man att totala utsläppet från alla svenska vindkraftparker totalt är 650 kg/år!?

    Länk till Naturskyddsföreningens hemsida
    https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vanliga-myter-om-vindkraft/

  6. Patrick

    En kort video på tuben visar dumpade blad och man ser tydligt hur slitna de är och har trasats sönder.
    https://www.youtube.com/watch?v=WQicWEp9P-s
    Hur många sådana upplag har vi om 15-20 år?

  7. Lasse

    Vattenfall gör förlust med 5,5 miljarder på ett havsbadet projekt som ännu inte påbörjats.
    Storsatsar på solkraft i Tyskland.
    Hur mycket skall vi aktieägare förlora på dessa satsningar utanför landet?
    Hur kan ett projekt som bara planerats få kosta så mycket.
    Är ekonomerna vilseleda av klimatalarmisterna?

  8. Mikael Kreuger

    I USA väntas att för ett företag så kommer kostnaderna för stämningar gällande PFAS kosta 10 miljarder dollar.

    Se detta youtube klipp om PFAS giftighet. PFAS evighetsämnet.

    https://youtu.be/y3kzHc-eV88

  9. Daniel Wiklund

    # 3 Andreas O Det var verkligen en partsinlaga. Stefan Sauk är suverän. Vattenfall måste ju satsa för att ha råd att betala Anna Borgs lön.

  10. Matsa

    #4
    Jodå, även annan media nämner Vattenfalls avbrutna havsbaserade vindkraftsparkprojekt. Omni hade det igår kväll, https://omni.se/a/4oK0bE t.ex. och SvD och TT hade det igår morse, https://www.svd.se/a/Mo2aO5/forlust-for-statliga-vattenfall , dock dolt i en kort notis om köpet av solkraftsköpet. Även Dagens industri hade det igår, https://www.di.se/nyheter/vindkraftsstrul-sanker-vattenfall-avbryter-projekt/

  11. Erik P

    Det bästa med vindkraften är att den kommer att kväva sig själv.

    För varje nytt verk tillkommer ytterligare en leverantör som producerar för fullt tillsammans med andra vindkraftverk när ingen extra el efterfrågas.

    Ekonomin torde bli ganska risig över tid.

  12. Ivar Andersson

    Försiktighetsprincipen tillämpas inte på vindkraftsatsningen. Då är all miljöpåverkan försumbar enligt de klimathotstroende inklusive myndigheterna. Inte end området runt ett vindkraftverk behöver inhägnas trots att det är en roterande maskin.

  13. Anders

    #5 Göran J. SNF har väl goda inkomster från ”miljömärkning” av ”grön” vindkraftsel? Så deras ståndpunkt måste ses som en partsinlaga. Vidare har de extremt starka kopplingar till vindkraftsfubbickarna i Miljöpartiet.

  14. Göran J

    Hittade faktiskt en senare upplaga av rapporten som då har rubriken ” Pollution from wind turbin blads”

    och kan laddas ner här https://www.soltek.se/download/Pollution%20from%20wind%20turbine%20blades.pdf

  15. Anders

    # 2, 11. När domstolarna börjar yra om ”allt överskuggande allmänintresse” släpper de alla tyglar. Bevisbördan har dessutom numera överförts på natur- och folkskyddande parter… Ur led är Sverige!

  16. Mats Kälvemark

    #7 Lasse m. fl. om Vattenfall

    Om Vattenfalls nuvarande lednng kan man säga att de inte kan se ett nytt klaver utan att trampa ner i det med dunder och brak. Nytt klaver nu är solkraft i Tyskland! Det verkar som VF som ekonomiskt mål har att så snabbt som möjligt komma upp i 300 försnillade miljarder av skattepengar. Man har nog redan passerat den gränsen om man väger in vad den förtida stängningen av R1 och R2 har kostat per år och kommer att kosta oss för all framtid.
    Se länken nedan och inklippen inklusive slutorden.

    https://klimatupplysningen.se/elpolitik-ar-att-valja/

    Ur texten:
    ”Bara R1 och R2 avvecklades genom foglighet mot politiskt inflytande och konsekvenserna på systemnivå är stora. Kraftbalansen försvagades med 10 % av säkert tillgänglig effekt och med det också 20 TWh / år. VF missade inkomster redan 2022 på 40 miljarder och framåt per år. Det marknadspris det ledde till kostar abonnenterna 50 miljarder per år. Hade de behållits i drift under sin tekniska livslängd är det förutom stora pengar förlusterna i nätnytta.”

    Sammanfattning och att göra
    Sätt ihop en kompetent arbetsgrupp baserad på teknisk kompetens för att hamra ut vägvalet för att restaurera vårt elsystem.
    Ge en institution totalansvar för landets elförsörjning. Förslagsvis SVK.
    Ge Vattenfall en helt ny ledning, styrelse och VD, med kompetens och vilja att genomföra regeringens nya ägardirektiv, som också ska innehålla krav på att ta samhällsansvar i sina beslut.

    Jakten på fossil koldioxid är det som driver. Värt att citera Dr Bruce Everett: ”Ekonomiska data och analyser visar varför elimineringen av koldioxid är onödig, inte önskvärd, omöjlig och kommer inte att hända.”

    Mycket mer än så här erfordras inte för att göra ett rätt vägval.

  17. Håkan Bergman

    Erik P #10
    Tyvärr lär vi få dras med idiotin tills parasiterna har sugit ut sista droppen blod från oss, det är alltid vi skattebetalare och elkonsumenter som får ta notan.

  18. Katarina

    Man har nyligen omvärderat bisfenol och vill skärpa gränserna för den med ganska många 10-potenser. (https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/efsa-skarper-bedomningen-av-bisfenol-a) Om detta kommer att påverka vindkraften kan man fundera över. Kanske kan man argumentera på många sätt för att slippa denna diskussion. Men man kan samtidigt fundera över moralen att skärpa kraven i livsmedelsindustrin men inte göra något gällande utsläpp i naturen från vidkraftindustrierna

  19. Tege Tornvall

    #4, Statsägda Vattenfall “skriver ned” 5,5 miljarder kronor. Lappri! Det är ju “bara” våra pengar. En första klassens skandal som bör ge efterräkningar! Var finns dessa pengar? Har de någonsin funnits annat än i Vattenfalls balansräkning? I klimatpolitiken uppstår och försvinner fiktiva pengar från dag till annan.

  20. Håkan Bergman

    Mats K. #16
    Ja solenergi i Tyskland är ju inte en lysande idé precis, ser bra ut nu på sommaren och på politikernas tårtdiagram över årsproduktionen. Men vi kan inte göra nåt åt att det civiliserade Europa bara omfattar två tidszoner. Finns bara en fördel med solel, man vet åtminstone när den inte levererar.

  21. Andreas Oxenstierna

    9
    Finns det någon annan rapport som stödjer vad de 3 norrmännen hävdar? Jag hittar ingenting.
    https://nordic.baywa-re.com/en/wind/wind-facts-sweden
    listar en del fakta som verkar relevant som att ett blad som väger 20 ton innehåller ca 20 gram bisfenol i de inre delarna av bladet och att alla svenska vindkraftverk släpper ut ca 645 kg mikroplaster per år. TTG:s siffror skulle innebära 10000 ton om året.

  22. Björn

    Vindkraftens utbredning är en obegriplighet. Det finns inget positivt med den. Skall vi tolerera miljöförstöring och allt annat elände i spåren av klimatfrågan? Nej, vi behöver en genomtänkt politik, med politiker som kan hantera frågan, utan att skapa större problem än problemet självt.

  23. TorbjörnR

    #21 Andreas O

    Det blir ju så att ingen myndighet eller universitet har velat forska på skadliga delar från vindkraften tex microplaster och buller för deras ”regleringsbrev” och allmänna instruktioner har ju varit att ”förnybar energi” ska stöttas och drivas igenom med högsta fart.

    Inte har Energimyndigheten velat skjuta till några pengar så att sådan forskning ska startas upp. Givetvis inte heller den multinationella vindkraftbranchen som vill tjäna pengar.

    Jämför med tobaksindustrin förr i tiden…

    Energimyndigheten lägger hellre miljoner på att forska på klimatförnekelse på Chalmers

  24. Andreas Oxenstierna

    22
    Sol- och vindkraft är globalt de billigaste energikällorna och där den tekniska utvecklingen går snabbast just nu.

  25. Andreas Oxenstierna

    23
    Globalt måste det finnas miljontals vindkraftverk så det är mycket märkligt att jag inte hittar någon annan kritisk rapport förutom norrmännens. Vindkraften är ju ifrågasatt från många håll.
    Och om nedanstående stämmer skulle vindkraft bolagen tvingats ta itu med denna enorma erosion av lönsamhetsskäl – från länken i 3:
    For perspective, to meet the claim, yearly blade erosion would have to result in removal of 2 centimeters (cm) deep (15 to 20 layers of glass fibers), 5 (cm) wide area the length of 11 meters along a blade. This amount of erosion is not seen in the real world and would make the blade inoperable, so it would be replaced.

  26. Christer Eriksson

    #22 Axel O
    Ändå så går många vindkraftverk med förlust,flera går i konkurs.
    Vattenfall avbryter sitt senaste projekt.Billigt ,verkar inte så..

  27. TorbjörnR

    #25 Andreas O

    Läs min post #23 igen.

    Inget anmärkningsvärt att det inte forskats på skadliga delar av vindkraft.

    De har ju inte ens velat forska om infraljud som gör människor och säkert djur sjuka

  28. Göran J

    Andreas Oxenstierna #22

    Gällande Solkraft finns det många problem när det gäller tillgängligheten. Det är bara under dygnets ljusa timmar som solcellerna producerar energi. Av årets 8760 timmar är det bara 4380 som det teoretiskt är möjligt att få någon energi från solpaneler.
    Solpaneler kan man mycket väl sätta på sitt hus för att minska sin energiförbrukning men har mycket lite med Sveriges Energisystem att göra.

    Jag har jobbat med solenergi i sedan 70 talet och då var verkningsgraden på solpaneler 15- 18 % idag är det ca 22-24% verkningsgrad på solcellerna. Tycker du att utvecklingen fortfarande går snabbt?

    Vindkraften har kommit i en återvändsgränd och har under alla år mörkat problemet med hur illa det är med utsläppen från turbinerna.

  29. Fredrik Lundell

    #22 Andreas O.

    Alldeles oavsett de ekonomiska kalkylerna, vilket kraftslag förordar du som reglerbar kraft när det inte blåser och solen inte skiner?
    Fossileldning? Eller kärnkraft?

  30. Nr 24 och 25 Andreas O
    Nej – nu seglar du iväg i fullständiga villfarelser!

    Exemplet med havsvindkraft och vindkraft är Verkligen Inte billigt – det är den gröna villfarelsen – titta bara på Storbritannien…deras vindenergisystem har totalhavererat elsystemet och hotar sedan 2021 hela landets ekonomi och elfattigdomen är våldsamt utbredd.

    Sommaren och hösten 2021 blåste det dåligt och deras energibolag tvingades köpa back- up i form av fossil gas – till spotpris…och då storbritannien ligger i samma vädersystem som övriga europa drabbades hela europa – alla behövde gas samtidigt!

    2/3 av alla energibolag i storbritannien gick plötsligt i konkurrs den hösten – staten, folket och pensionsbolagen tog en våldsam smäll – vanligt folk kunde plötsligt inte betala skenande energifakturor.

    Svt och media har mörkat Storbritanniens totalhaveri från 2021 – och hela europa fick en släng av sleven, inflationen stack iväg Den hösten – elhaveriet startade Före Ukraina kriget.

    Det finns ett facit för detta ohemula haveri – titta på det!

    Angående miljöpåverkan från vindkraft – så kan du och andra ställa frågan – varför finns det inga tillförlitliga uppgifter om utsläpp och påverkan?

    Världens enklaste fråga – varför får byns ungar vistas i dessa vindkraftparker?
    Branschen hade själva en undersökning om exv iskast från rotorblad i en vindpark i dalarna – dom tyckte 600 iskast var obetydligt.
    Tänk dig en isklump som kommer farandes från 200m höjd i full sving – extremt stor fara för liv – behöver dom ens hägna in området – nej, självklart inte…det är ju ofarligt.

    Idag står det 1000 – tals vindtorn runt våra nordliga glesbygdsbyar – helt ofarliga och inte sällan i kungsörnsrevir, ty även örnar gillar bergsryggar för sina nödvändiga uppvindar.

    Vindparker byggs på våra berg och höjder – områden som man normalt inte ens får avverka pga deras vikt för hydrologin och artskydd.

    Vindkraften har fritt spelrum i alla lagrum – och är Våldsamt oseriös och kostar våra samhällen enorma resurser.

    Tvivlar du? -Läs på om Storbritannien och passa på att läsa om vattenfalls kamp för att få bygga en park mitt i ett skottskt vildkattrevir, en 1 000 000 namnunderskrifter har samlats in mot projektet men vattenfall fortsätter att trycka på – helt vidrig verksamhet!!

  31. johannes

    #11
    Beror på vart pengarna kommer ifrån.
    Satsa 2 miljarder fulpengar från vapen, droger, insideaffäer, flyktingsmuggling, you name it, och få tillbaks 1 miljard är mycket bra. Eller att Kinaregimen stödjer egna landets industri och expandera i världen.
    De första 2 miljarderna var ju värdelösa eller mycket svåra att exponera. Helt plötsligt blev det 1 användbar miljard.
    Därför kommer detta att fortsätta under påhejande av politiker.
    Stora viftande tvättmaskiner, är vad det är. De borde ha svart färg i stället för vit.

  32. Evert Andersson

    #28 Göran J

    Vet inte hur du definierar verkningsgrad, men på våra breddgrader hittar du inte över 10 -12 % genomsnittlig leverans på årsbasis. Inte ens i tidningarnas hyllningsartiklar.

    1 – 2 % av årsproduktionen per månad november till och med februari.

  33. Gunnar Juliusson

    Henrik Jönsson har dokumenterat vindkraftbolagens ekonomi mm i en serie lördagsvideoprogram, exempelvis

    https://www.youtube.com/watch?v=gckqg-r_oFs
    https://www.youtube.com/watch?v=5Cgwnugh2Yo

  34. Håkan Bergman

    Evert A. #32
    Tyskland hade 221221 62279 MW solel installerat. Under första halvåret i år levererade solen en medeleffekt på 6664 MW knappt 11% av installerad effekt. Sen lär det ha tillkommit effekt under innevarande år.
    https://drive.google.com/drive/folders/1L3g1OssYtZi5VO58L-IDQpEa6N165FyC

  35. Thorleif

    Ang Vattenfall’s nedskrivning å det brittiska vk-projektet.

    Vet någon vad själva prisauktionen innehöll och vad man betalade?

    Vad gick man för pengarna?

    Är nedskrivningen mest utgiften för rättigheterna? Alltså en immateriell rättighet att bygga på brittiska vatten? Eller ingick även materiella värden?

  36. Göran J

    Evert Andersson #32

    Du har helt rätt. Jag angav en solpanelverkningsgrad vilket inte är hur mycket panelen producerar utan hur mycket max ström x max spänning som kan produceras av panelen.

    Systemverkningsgrad ur min testanläggning har jag som bästa värde en systemverkningsgrad på 12,5% vilket skedde en vårdag med kallt väder. På sommarperioden ligger verkningsgraden betydligt lägre.

  37. Thorleif

    Aurora

    OX2’s kunder är till stor del rena finansiella investerare.

    Var är kulturelitens frontfigurer i detta miljöskadliga projekt? Varför är det så tyst? Ja det frågar sig Sauk med rätta.

  38. UWb

    Aurora och Kultje har fått nej av Försvaret. Teoretiskt kan Regeringen fortfarande godkänna parkerna, men förhoppningsvis gör de inte det.

  39. UWb

    Jag gjorde en uppskattning av de faktiska kostnaderna igår för Vattenfalls stoppade park i England.

    https://klimatupplysningen.se/klimataktivisterna-trappar-upp/#comment-442106

    Om man nu kan anta att 850 kr per MWh är den sanna kostnaden idag innebär det att de 510 kr som Energiforsk kom fram till för ett par år sedan var kraftigt underskattat.

    Var det någon som pratade om billig vindel?

  40. UWb

    Lite information om vikter och annat för vindturbiner.

    Vestas blad rapporteras väga 35 ton styck.

    https://wemakeconsultores.com/en/clash-of-the-wind-titans/

  41. Håkan Bergman

    Evert A. Göran J.
    Vad man vill veta är väl vad man får för avkastning på sin investering och då menar jag att man får räkna på medeleffekten per timme över en längre tid, helst ett helt år men ett halvår kan duga även om årshalvorna sannolikt inte är helt symmetriska för fallet Tyskland, tyskt höstväder ni vet. Helst skulle man vikta det med elpriset under den aktuella perioden, ska se om det går att göra. Grafen jag länkade till är plottad per timme men man ser tydligt att det är i princip dygn som visas, syns bättre på en bredare graf för dom som har breda skärmar.
    https://drive.google.com/file/d/1jGG5rS_87B3TSc3PJIfHS_iMsWW4Fm5W/view?usp=sharing

  42. Bengt

    När vi ska ”rädda” klimatet förstör vi miljön.

  43. Thorleif

    UWb #39

    Jag såg din länk. Utmärkt redovisning. Jag undrar bara vad tillgångsposten i Vattenfalls balansräkning består av? Den som nu skrivs ned med förväntade förluster pga ett för lågt anbud. Såvitt jag förstår har man inte hunnit lägga ner några miljarder i byggnation etc. Den diskonterade framtida kostnaden motsvarar på något sätt kostnaden för att dra sig ur i förtid men någon tillgångspost av storlek fanns väl inte?

    Däremot kan man tänka sig en kostnads-reservering för avbrutna kontrakt som skuldpost tills ”skadeståndet” är färdigförhandlat.

  44. Håkan Bergman

    UWB #39
    Var det möjligen den här rapporten som låg till grund för energiforsks beräkning.
    https://energiforsk.se/media/30978/energiforsk-rapport-2022-845-impact-on-electricity-prices-of-added-generation-in-southern-sweden.pdf
    På sidan 51 i rapporten hittar man följande faktaruta,
    https://drive.google.com/file/d/1Q1UgWRt5oJ1CGBTgQuVQCZ-d1KOxdzd-/view?usp=sharing
    Vad man missar är att danska delen av Kriegers flak går i drift just när deras mätperiod börjar, i realiteten har parken levererat sen nån gång i maj-juni samma år. Det är en ökning från 1700 till 2305 MW av installerad dansk offshore vind. Varför höjde man inte ens på ögonbrynen när kapacitetsfaktorn gick upp från 42 till 48 %?

  45. Håkan Bergman

    Bengt #42
    Eller kokar några pensionärer.
    https://klimatupplysningen.se/oppen-trad-501/#comment-442148

  46. UWb

    # 43

    Jag är inte insatt i hur Vattenfall gör sina ursprungliga beräkningar, men i UK är det som i Sverige, att bolagen får ta alla kostnader för undersökningar etc., däremot är de garanterat ett område, så vissa kostnader har Vattenfall.

    Det som redovisas är den framtida uteblivna vinsten från anläggningen. Den är viktig för de innebär en tillgång för Vattenfall som de kan använda för framtida projekt, t.ex. deras nya äventyr med solparker i Tyskland 😀

    Den förväntade vinsten per MWh är då cirka £3.

  47. Paul Håkansson

    Thorleif
    12:25, 2023-07-21

    Jag gissar på att det inte stannar vid 5,5 miljarder utan slutnotan kanske hamnar närmare 20 miljarder när ytterligare två projekt kan läggas ner.

    Kostnaderna för vindkraft till havs rusar i höjden – Vattenfall drar i nödbromsen

    Det statliga svenska energiföretaget Vattenfall har återkommande uttryckt tveksamhet kring om vindkraft till havs i Sverige går att utveckla lönsamt. Nu drar företaget i nödbromsen för sin satsning på vindkraft till havs i Storbritannien, det meddelade företaget i dagens rapport.

    Vattenfall har beslutat att avbryta utvecklingen av det havsbaserade vindkraftsprojektet Norfolk Boreas i Storbritannien till följd av utmanande marknadsförutsättningar. En nedskrivning och avsättning om 5,5 miljarder kronor har gjorts under andra kvartalet 2023. Den havsbaserade vindkraftsindustrin har haft kostnadsökningar på upp till 40 procent vilket i kombination med ökade kapitalkostnader sätter press på nya havsbaserade vindkraftsprojekt. Vattenfall kommer utreda den bästa vägen framåt för hela Norfolk-zonen, vilket utöver Boreas även inkluderar projekten Vanguard East och Vanguard West.

    https://ravarumarknaden.se/kostnaderna-for-vindkraft-till-havs-rusar-i-hojden-vattenfall-drar-i-nodbromsen/

    On inte Borg, Kåmarker mfl får kicken efter detta katastrofala agerande ja då vet jag inte vad. Straffskyldiga borde de vara dessutom.

  48. UWb

    #44 Håkan

    Nej, det är denna, men jag håller med om räknefelet. 2021 var dessutom ett ”dåligt” vindkraft, vilket ses på siffran för onshore.

    https://energiforsk.se/program/el-fran-nya-anlaggningar/rapporter/el-fran-nya-anlaggningar-2021-714/

  49. UWb

    Vidare, danska ”Den korte avis” har en hel del bra artiklar om vindkraft och dess tillkortakommanden.

    I denna artikel anges att Krieger’s Flak under 2022 hade 42 % kapacitetsfaktor, långt under de västliga danska (och äldre) havsbaserad vindkraft.

    https://denkorteavis.dk/2023/nu4-danskere-kender-ikke-de-ringe-resultater-i-omstillingen-til-groen-el/

  50. Paul Håkansson

    Elsa Widding: ”Klimatkrisen” är inte vetenskaplig – den är politisk

    Den så kallade ”klimatkrisen” saknar vetenskapliga bevis. Det är ett politiskt begrepp, inte ett vetenskapligt sådant, säger energianalytikern Elsa Widding i Swebbtv. Samtidigt påpekar hon att SD, hennes tidigare parti, borde tuffa till sig. Dagens stora frågor är alldeles för viktiga och livsavgörande för att inte våga ta i.
    – Med rätt ledare vid rodret, skulle Sverige och världen kunna vara en helt underbar plats.

    Den skrämselpropaganda som media pumpar ut om ”klimatet” saknar stöd i vetenskapen. Det förklarar Elsa Widding i Swebbtv.

    ”Klimatkrisen” kan uppfattas som ett vetenskapligt begrepp. Men det är ett politiskt begrepp, som även media använder i sin propaganda.

    Elsa Widding, som tidigare var rikdagsledamot för Sverigedemokraterna men som idag är ”politisk vilde”, beskriver riksdagen som en plats där verkligheten, sanningen, är tabu.

    – Efter valet såg jag med spänning och entusiasm fram emot att som ny riksdagsledamot påverka Sveriges utveckling inte minst i klimat- och energifrågor. Vad jag inte riktigt hade klart för mig från början var att man i riksdagsarbetet måste vara försiktig med att använda sig av den kompetens man som expert tillskansat sig genom ett tidigare professionellt liv utanför riksdagen. Jag skulle närmast passa mig från att tala sanning i talarstolen. I stället förväntas man som politiker att hålla tyst om de viktigaste och mest livsavgörande frågorna, berättar hon.

    – Anledningen till mitt engagemang i politiken var likväl förhoppningen att kunna bidra med min kompetens och erfarenhet. Det finns naturliga och mänskliga klimatförändringar. Dessa har jag aldrig förnekat. Däremot finns det inga vetenskapliga bevis för att vi befinner oss i en klimatkris. Det är ett politiskt begrepp, där det vetenskapliga underlaget till IPCC, FN:s klimatpanel, har tolkats av politiker på det sättet, men begreppet klimatkris återfinns inte i det vetenskapliga underlaget. Det är vad jag har påtalat, och kommer att påtala – med en dåres envishet om och om igen, i talarstolen eller så fort jag får chansen.

    Sverige står inför en stor utmaning – att återuppbygga ett raserat energisystem, påpekar hon. Man måste se mer tekniskt på detta, och mindre politisk, menar Widding.

    – Annars är jag rädd att det kommer gå riktigt dåligt för vårt land. Den som inte har makt över landets energiproduktion har heller inte makt över landet.

    – Fokus måste skifta från politiska önskedrömmar till den tekniska verkligheten.

    Enligt Elsa Widding har ”vetenskapen kidnappats av politiken och alla de agendor som styr vad vi får och inte får tycka”.

    – Politiken måste bli mer vetenskaplig, och vetenskapen mindre politisk.

    Det som man egentligen kan förstå utifrån IPCC:s material är att ”det är stor skillnad mellan vetenskapens osäkra uttalanden och politikernas tvärsäkra”, påpekar hon.

    Widding talar även om ”vaccinet”, WHO:s planerade totalitära pandemifördrag samt globalism.

    – Den viktigaste frågan för mig är att Sverige inte åker med i den massiva och snabba globalisering där vårt land allt mer förvandlas till en lydstat till EU och i förlängningen till USA. Vart tog vårt självbestämmande vägen?, fortsätter hon. Här hoppas jag att SD snart vågar lite mer, i sin iver att vara till lags och framstå som ett regeringsdugligt parti.

    – Vi har inte lång tid på oss. Om man sköter sina kort väl, och vinner folkets förtroende, finns alla förutsättningar att utmana Socialdemokraterna som det största partiet. Med rätt ledare vid rodret, skulle Sverige och världen kunna vara en helt underbar plats.

    https://nyheter.swebbtv.se/elsa-widding-klimatkrisen-ar-inte-vetenskaplig-den-ar-politisk/

  51. Det har varit ovanligt tyst i SVT idag om klimat och vindkraft. Vad har hänt? Jo, Svt har visst upptäckt att trädgränsen höjts https://www.svt.se/nyheter/lokalt/jamtland/matningar-visar-klimatforandringar-pavarkar-tradgransen-200-meter-hogre-pa-fjall-i-jamtland

    Oj, det visste vi inte. (inte fler än vi som följt Kullmans forskning i åratal). Träd och växter bekläder fjällens sluttningar. Nya arter finner hemitat.

    Men nog finns det nackdelar med uppvärmningen? Jo, såklart:

    ”Arter kan försvinna

    En förlängd växtsäsong kan ha fördelar, men det finns också nackdelar. Många känsliga växter och djur i fjällen, riskerar att konkurreras ut och i värsta fall försvinna.

    Snösparven kan komma att försvinna helt och hållet från de svenska fjällen i ett varmare klimat, varnar klimatforskare vid Abisko naturvetenskapliga station.

    I Jämtlandsfjällen får arter som dvärgvide allt svårare att klara sig när snön smälter undan snabbare än tidigare, konstaterar Lisa Öberg.”

    Visst är det patetiskt med denna ständiga alarmism? 🙂

  52. Thorleif

    #46, 47 UWb o Paul H

    Tack men jag har svårt att förstå vad för värde man aktiverat i balansräkningen upp till redovisade nedskrivn om 3,7 Mdr (enl delårsrap). Har man lagt ner kapital i de övriga områdena sedan tidigare i Norfolk t.ex? Nedskrivningen avsåg väl bara det senaste auktions-budets värden?

    Avsättningarna avser 5,5 ./. 3,7 = 1,8 Mdr.

    Har svårt att förstå att man på förhand kan beräkna en diskonterad vinst på kontraktet och lägga det i balansräkningen. Fastighetsbolagen däremot har hyror och har hyresgäster men vindkraften har som vi vet lite andra odds.

    Men…..
    Fattar jag det rätt har man lovat sälja till ca 60öre/Kwh och samtidigt räknat fram en periodmässig produktionskostnads-marginal som netto diskonterats som tillgång redan innan anläggningen är byggd och i drift? Vad är det för ekonomisk redovisning?

    Ja det finns väl allmänt en förhoppning om betydligt högre elpriser men såvitt jag förstår tillfaller dessa motparten i detta fall samtidigt som lägre elpriser än 60 öre kompenserar Vattenfall? Eller är jag helt ute och seglar där?

    Skulle det vara så handlar det bara om produktionskostnader under kontrakts-tiden mot det s.k strike-priset. Man härmar mao isf fastighetsbranschens värderingsmodeller som främst baseras på marknadsräntan och hyresnivåerna, dvs det diskonterade hyresnettot.

  53. Claus Sörensen

    Radera nu inte detta, men vindkraft behövs, likaså Solenergi, vatten kraft samt Kärnkraft och varför inte vågkraft. Vi måste få bort det fossila i vår energi produktion. Men för att hjälpa Världen måste vi bygga i Solcellsanläggningar på ALLA industribyggnader på ALLA ny producerade hus och nybyggen, vi ska INTE använda vår goda matjord till solcellsanläggningar. Det är bara en början för oss i Sverige, vi måste bygga Mega Stora Solcellsanläggningar i Sahara 0ch i andra öknar. Havsbaserat vindkraft är bättre än vindkraft på land.

  54. johannes

    #53
    Ja! Och så måste vi ha elektrolytisk vätgas med stora lager och rörsystem, och trefaldigt elnätsystem. 70% av klotet är ju hav, tänk vad mycket vindkraft det kan bli!
    Skicka upp solpanelerna i rymden, lyser jämt och så kan vi få den där efterlängtade solskärmen som kyler samtidigt den överhettade jorden.
    Tänk så många arbetstillfällen det skapas med alla nya gruvor för alla batterier som behövs.

  55. Håkan Bergman

    Claus Sörensen #53
    En kalkyl på det där tack?

  56. Håkan Bergman

    Monaco just nu, 29 grader, 1 m/s och inget regn så långt ögat når, Mondo kommer att hoppa till månen i kväll.

  57. tty

    #53

    Solenergi i ett land där man knappt ser solen alls på vintern är hål i huvudet.

    Och vi hade en nästan helt fossilfri elproduktion ända tills mp och s kvaddade den. Nu när vi inte har tillräckligt planerbar produktion för att parera variationen i sol- och vindel, kommer en ytterligare utbyggnad tvärtom att öka mängden fossil elproduktion. Har det gått dig förbi att t ex Öresundsverket (gas alternativt diesel) skall startas upp igen?

  58. Staffan Lindström

    56 Håkan Bergman

    Han är ju redan där Månako, mitt stavningssätt är rätt…. ”Det är mycke nu”-Stefan Sauk och udt. är födda samma dag, samma år, i samma stad men olika sjukhus… Bara det oestetiska är skäl nog att inte satsa på vindkraftseländet….

  59. Håkan Bergman

    #58
    Han hoppar rån Månak One.

  60. JonasW

    #57

    Håller med. Solenergi är ofattbart korkat i ett land som Sverige. För individen kan det vara en bra affär. De som installerar solceller har nog bra koll på vad de tjänar.
    Problemet är att det är en usel affär om man tittar på Sveriges energiförsörjning.
    Dessutom måste man ta med den energi som gått åt för att tillverka solcellerna – gruvbrytning, smältning,…

    Tveksamt om man någonsin får tillbaka den energin (i Sverige) innan solcellerna har slutat fungera.

    Dessutom sker huvuddelen av tillverkningen i Kina (med ström från kolkraftverk) och under slavliknande förhållanden (Uyigurerna).

    En produkt som tillverkas av slavar med ström från kolkraftverk är ”grön omställning”?

  61. Jan Ågersten

    Hej
    #53
    Egentligen så krävs det ett väldigt långt svar men jag skall försöka förenkla det hela så mycket jag kan.
    Alla kraftslag som inte är planerbara skapar oreda i vårt elsystem. Dessutom går det åt ofantliga mängder råvaror som bärgkross, cement, slaggrester efter förädling av ex. jordartsmetaller. Verkningsgraden är dessutom väldigt låg i förhållande till mängden byggmaterial. Sist men inte minst måste vi även se till de stora arealer som de så kallade förnybara kraftverken tar i anspråk. Det är inte rimligt av miljöskäl att satsa på dessa typer av kraftverk. Ingen vet i dag hur vätgas skall kunna lagras i så stora mängder som miljötalibanerna drömmer om.
    De tryckvattenreaktorer som vi har kvar idag utnyttjar kärnbränslet dåligt och anses skadliga med tanke på mängden kärnavfall som måste slutförvaras men kunskapen är låg inom detta område tack vare medias censur om kärnkraft. Tryckvattenreaktorernas avfall skall egentligen ses om förnybart bränsle. Efter upparbetning kan det användas som bränsle i så kallade snabbreaktorer. Den första snabbreaktor som startades om jag minns rätt var 1983 i dåvarande Sovjetunionen. Ryssarna använder smält salt som självreglerande kylmedia. USA. Var något senare men de använder smält bly som självreglerande kylmedia. Personligen så föredrar jag amerikanarnas lösning då saltet blir lömskt vid en eventuell läcka. Mellan tummen o pekfingret så räcker vårt så kallade kärnavfall i 600 år med den ökande användning av el om vi har idag om vi bygger snabbreaktorer. Som bonus så är avfallet ifrån dessa reaktorer bara radioaktivt i ca. 200 år, därefter så har avfallet lägre strålning än den bakgrundsstrålning som vi får från solen.

  62. tty

    #51

    Nu har ju våra fjällarter klarat den betydligt högre trädgränsen som gällde under tidig holocen, med tallskog t ex på Åreskutans topp och vid Kebnekajse fjällstation.

    Dessutom är det ofta vind och inte kyla som begränsar vegetationen, så en del områden kommer inte att bli trädbevuxna även vid ett varmare klimat.
    Faktum är att mindre snö är i så fall ett större hot än mera värme, många fjällväxter är beroende av snölegor, både som skydd vintertid och för vatten sommartid.

    Dessutom är det ju ytterst få organismer som är beroende av just våra kalfjäll. Kom ihåg att ALLT som finns i fjällvärlden har invandrat de senaste 10 000 åren, och de allra flesta arterna där uppe har mycket stor världsutbredning, ofta cirkumpolär, så t ex snösparven:

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Sn%C3%B6sparv#/media/Fil:Plectrophenax_nivalis_map.svg

    Vi har några mycket få endemer i de skandinaviska fjällen, som skulle kunna vara hotade, dock inte fjällämmeln, som ofta påstås vara endemisk, för nyligen fann man att det är samma art som finns på Novaja Zemlja. Men några finns det som t ex brudkulla, en orkidéart som uppstått genom hybridisering under den nuvarande mellanistiden.

    Men de flesta arktiska arter är mycket rörliga, de har ju tillbringat de sista miljonerna åren med att flytta fram och tillbaka mellan Medelhavet och Norra Ishavet och ofta ”i sidled” runt Ishavet. Fjällugglorna t ex kan häcka i Skandinavien ett år, i Sibirien nästa år och i Kanada ett tredje år, allt beroende på var lämlarna finns.

    Och de arktiska arterna klarade ju även den förra mellanistiden då det växte hassel i Svappavaara och lärkträd på Nysibiriska öarna.

    Många av dem tycks f ö ursprungligen härstamma från Tibet, där de äldsta tertiära fossilen från många arktiska taxa hittats. Fram till för typ 3 miljoner år sedan fanns det ju knappt någon tundra i Arktis, så när det blev kallare låg ju arter som utvecklats på den tibetanska högplatån bra till att kolonisera de nya markerna.

  63. Robert Norling

    Ett klipp från en rapport på Science Direct om nedslitna blad. Fem år och de flesta var slut…

    ”Dessutom har det nyligen förekommit flera uppmärksammade fall av erosion i framkant. I mars 2018 var Siemens Gamesa tvungen att utföra ”nödreparationer” av blad på 140 av de 175 turbinerna i vindkraftparken London Array på 630 MW på grund av tidigare erosion än väntat [15]. Detta kom en månad efter att Siemens Gamesa tvingades ta bort 87 av 111 turbiner i en 400 MW park i Anholt, Danmark [16]. I båda fallen var turbinerna 3,6 MW med en rotordiameter på 120 m och installerades 2013. Det faktum att det som nu är relativt små turbiner upplevde erosion i framkant i denna skala efter bara fem år belyser allvaret i det problem som den havsbaserade vindkraftsindustrin står inför. Kostnaden för reparationerna är ännu okänd och Siemens Gamesa planerar att minimera förlorade intäkter genom att utrusta knivarna med en aerodynamisk uppgradering för att öka avkastningen. Reservblad har också monterats under reparationerna. Erosion är nu en av de främsta orsakerna till driftstopp tillsammans med rotorobalans, bakkantsdisbindningar, blixtnedslagsskador och kantvibrationer.”

    https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364032119305908?fbclid=IwAR0QMFQSl9-A89P0q5KZVi8S9nClrYw1J2zd5gJQJW9Gh1Muk3MEL5fGHtk

  64. UWb

    #62 TTY

    De flesta verkar helt omedvetna om att det är bara lite mer än 10 000 år sedan den senaste nedisningen tog slut och att nästa kommer att starta om lite mer än 10 000 år (en förhållandevis lång interglaciär tid).

    Jag frågade ett par demonstranter för återskapande av våtmarker varför de flesta våtmarker finns långt norrut och väldigt få närmare Medelhavet och de var övertygade om att de var utdikade och då ganska nyligt.

    De hade dock ingen siffra på hur stora utsläpp av koldioxidekvivalenter dessa försvunna våtmarker stod för. Tydligen ingick inte de i kompetensreserven.

  65. Nr 51 Ingemar.
    Ja, det där med arter och miljö är inte lätt för svt och media – det dyker upp knäpphistorier med jämna mellanrum!

    Fågelbestånd lider oftast mest skada av ovanligt kallt och inte minst ovanligt blött, som påverkar häckning och insektsliv.

    Växtlighet i fjällvärlden påverkas naturligtvis av väder och temperatur – men faktiskt även av tillgången på Co2, vilket kanske fått för lite uppmärksamhet – gynnar olika arter.

    För arter som snösparv är det sannolikt mer åverkan på sydliga vintervisten som påverkar bestånden än förändringar i fjällvärlden – där miljöförändringar ändå är små, gällande areal biotop.

    Co2, vattenförändringar, dämning, ph och konkurrens och sjukdomar påverkar – se exempelvis grönsparvarnas tillbakagång förra året pga virus – betydligt mer än dagens klimatvariation.

    Faktum är ju att om något så har ju faktiskt delar av fjällvärlden blivit kallare i juni än under senaste klimatperiod 1961 – 1990!
    Vilket skulle kunna påverka häckning för känsliga arter – skillnaden, variationen under dom senaste 50 åren är dock minimal.

    Ser man till arten fjällripa, som lever året runt i fjällvärlden, så har den utvecklats utmärkt!

    Försurning, skogsgödsling och mer näring i form av Co2 påverkar ännu så länge miljön betydligt mer än klimatet.

    Insektslivet oroar dock över stora områden i Skandinavien, men beror på miljöpåverkan, inte klimat!

  66. Jan Ågersten

    Hej

    Intressant det här med våtmarker. Torven läcker ingen koldioxid utan det är Mikroorganismer som bryter ned växtmaterialet som avger koldioxid. När torvmossen har återställts till våtmark så dör mikroorganismerna som avger koldioxid. Men de mikroorganismer som lever i våtmarker avger metangas när de bryter ned växtmaterialet. Nu spelar detta inte någon roll då dessa gaser saknar korrelation med klimatet. Ur klimataktivisternas synpunkt så verkar det vara pest eller kolera.
    Jag undrar om de spelar tärning om våtmarkens kontra torvmossens vara eller icke vara.

  67. Anders

    #65. Tryckfelsnisse, eller vad cybervarianten ska kallas, var visst framme 😉 ”grönsparvarnas tillbakagång förra året pga virus” ska, som du vet, vara ”grönfinkarnas” .

  68. tty

    #64

    ”Jag frågade ett par demonstranter för återskapande av våtmarker varför de flesta våtmarker finns långt norrut och väldigt få närmare Medelhavet och de var övertygade om att de var utdikade och då ganska nyligt.”

    I och för sig inte helt fel. Det har dikats ut ett antal stora våtmarker runt medelhavet under 1900-talet. T ex Pontinska träsken, Tenaghi Philippon, Kopais, Amik Gölü och Huleh.

    Men det har aldrig funnits särskilt många, eftersom Medelhavsområdet inte varit nedisat. Istider skara sjöar som i de flesta fall växer igen under den följande mellanistiden.

  69. Nr 66 Anders!
    Tack! Det blev för många sparvar i min gamla hjärna..

  70. Håkan Bergman

    Aj aj, Mondo slutade på 5.72, antagligen blir hans stavar för mjuka pga den globala uppvärmningen, vi måste genast göra nåt åt uppvärmningen och vi har bara fram till VM på oss. Positivt var ändå att det inte dök upp några våtmarksdemonstranter på galan i Monaco, kanske inte en tillfällighet se tty #68 ovan.

  71. tty

    #70

    Det finns dock en förnämlig våtmark inte alltför långt från Monaco, nämligen Camargue. Men det är ett delta, inte en sjö. Ska man hitta sjöar måste man upp i Alperna där det funnits glaciärer under istiden.

  72. Frej

    Om nu Grönland var isfritt för en 400 tusen år sen . Och co2 var lägre än nu . Då undrar jag , vad är det vi håller på med i klimatforskningen ? Kan det vara så att det finns en agenda . Kan det faktiskt vara så att konspirationsteorierna har rätt igen ?

  73. tty

    #72

    Grönland var INTE isfritt för 400 tusen år sedan. Däremot var södra Grönland nästan (men inte helt) isfritt och delvis bevuxet av granskog under MIS 11, vilket framgår av IRD och pollen i havsbottenavlagringar.

    Senast även norra Grönland var delvis isfritt var MIS 31 för ca 1 miljon år sedan. Det var senaste gången Camp Century (150 km från iskanten i NV) var isfritt.

    Senast Grönland var till större delen isfritt var för ca 2,5 miljoner år sedan då det var skogstundra på Norra Grönland, men högländerna på Östgrönland var istäckta även då. och har varit det i åtminstone 15 miljoner år.

    Bergsglaciärer som når till kusten har funnits i Östgrönland i ca 35-40 miljoner år

  74. Håkan Bergman

    Frej #72
    Var det en kommentar på mitt inlägg här:
    https://klimatupplysningen.se/oppen-trad-501/#comment-442174

  75. Frej

    Om våtmarker fick jag lära mej i skolan på slutet av 60 talet 3 an Att det var varmare på bronsåldern och myrarna växte efter dess slut då det blev kallare . Men är det landhöjning eller nederbörd som styrde det ? Det är ju ett faktum att dom växte , men alla myrar har ju varit en sjö. Är det så att blir det kallare blir det våtare här och torrare söder ut ? Det här har jag funderat på länge , är det landhöjningen .

  76. Håkan Bergman

    tty #73
    Mitt fel som la in den här länken i öppen tråd
    https://www.svd.se/a/y6pbpr/gronland-var-isfritt-for-400000-ar-sedan
    Det framgår sen i artikeln att det var bara delar av Grönland som var isfritt. Men det som fick mig att höja på minst ett ögonbryn var följande avslut på artikeln som är skriven av tt.
    ”Det bör också påpekas att halten av koldioxid i atmosfären var betydligt lägre för 416 000 år sedan, 280 ppm (miljondelar) – att jämföra med den nuvarande halten på 420 ppm.”
    Som sagt vart är vi på väg?

  77. tty

    #75

    Torvmossar påverkas bara av landhöjningen i så motto att havsvikar snörs av och blir insjöar och så småningom växer igen och blir ibland mossar.

    Torvmossars tillväxt styrs främst av nederbörden, eller rättare sagt av balansen mellan nederbörd och avdunstning. Så temperaturen spelar främst in indirekt. dels genom att påverka avdunstningen, och även vilken vegetation det blir i våtmarken.

    Men landhöjningen, nej, mycket litet.

    Det finns förresten faktiskt även subtropiska och tropiska torvmossar,men de är mycket mindre vanliga än i taigazonen. Men de behöver inte vara små. Det finns en mosse i Grekland (Tenaghi Philippon) som beräknas innehålla nästan en miljard ton torv och brunkol (torv blir brunkol vid högt tryck).

  78. Frej

    #73 Tack Det här med granskog var ju med så jag tror dom drog till lite där med hela.

  79. tty

    #76

    Det som var unikt med MIS 11 var att det var den i särklass längsta mellanistiden någonsin, ca 30 000 år.

    Den förra mellanistiden, MIS 5e, var 5-8 grader varmare än nu på Grönland under ca 10 000 år. Om MIS 11 var ännu varmare än MIS 5e är osäkert. I vissa delar av världen tycks den ha varit det, på andra håll inte. Hur varm den var på Grönland vet vi inte eftersom det inte har hittats någon så gammal is där.

    Koldioxidhalten under båda var som mest 280-300 ppm (fast den kan ha varit betydligt högre under korta intervall, typ några århundraden, så korta avvikelser går inte att mäta).

    Men korrelationen mellan koldioxidhalt och temperatur är inte särskilt bra, framför allt så svänger temperaturen alltid före koldioxidhalten.

  80. tty

    #76

    Nu har jag hittat artikeln. Det gäller alltså Camp Century-borrkärnan. Tyvärr kommer man bara åt abstractet:

    https://www.science.org/doi/10.1126/science.ade4248

    Personligen är jag litet skeptisk, tidigare dateringar (TL och kosmogena isotoper) på samma kärna har gett betydligt högre åldrar:

    https://www.pnas.org/doi/pdf/10.1073/pnas.2021442118?download=true

    Dessutom är Science extremt PK och släpper ibland igenom ytterst tvivelaktiga saker om de stämmer med ”värdegrunden”.

  81. tty

    #76

    Artikeln i SVD är uppenbarligen en rak översättning av en engelsk förlaga (Guardian?). Den kallar MIS 11 för ”Hoxnien” vilket är en lokal engelsk stratigrafisk term som aldrig används på Europas fastland. Här heter den aktuella mellanistiden ”Holstein”

  82. Frej

    # 77 Tack igen Jag hade en super fröken i 1,2 3 an . Jag var för övrigt helt värdelös i övriga ämnen , men historia det var min grej . Så med andra ord det blev kallare och det växte igen, och det blev mossar . Jag bor ju i Bergslagen , vi ligger 200 – 300 m övh . Jag plockar ju hjortron på en mosse som ligger på en bergshöjd och sluttar nedåt, där är det 450möh . Jätte skumt att det finns sånt . Det känns som någon lagt en filt med mossa . Dom bästa hjortron mossarna ligger ju högt här , har väl med frosten att göra . För några år sen var jag och min son där , man ser typ20-40 m upp åt . Jag gick åt högra sidan av myren och såg färska björn spår som var som mina fötter, dom hade snurrat runt som dom inte visste var dom skulle Det var väl en björnunge . Då blev det lite spännande på den där myren, då jag inte såg mer än varje steg när jag gick uppåt . Det var mycket hjortron då kan man inte bara släppa och gå . Antagligen hade dom bara dragigt åt sidan och försvunnit . Jag bodde i dom trakterna 86-90 . Första året 86 högg jag ved och det första jag såg vid en vändplan var björnspår det var stora . Och min tanke var vad gör jag här . Det här är vid Nittälven Kopparberg . Det här är ju helt OT men ändå inte . Nu har dom huggit ner nästan all skog , så det ser väl ut som det gjorde för en 150 år sen . Då allt gick till kol och timmer . Problemet är att ingen kan se och minnas hur gammal en skog är .Det är ju därför det blir så fel när aktivister ska styra våra liv

  83. tty

    #82

    Det är inte helt ovanligt med sådana mossar som ”hänger” på en sluttning. Torv, i synnerhet vitmossetorv, håller vatten extremt bra.
    Det förekommer dock att sådana mossar ”brister” efter ovanligt stark nederbörd, en s k ”Bog-burst”

    https://s0.geograph.org.uk/photos/17/91/179127_982bdbce.jpg