To provide the best experiences, we use technologies like cookies to store and/or access device information. Consenting to these technologies will allow us to process data such as browsing behavior or unique IDs on this site. Not consenting or withdrawing consent, may adversely affect certain features and functions.
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
Jag såg för en tid sedan ett inslag om forskning på nya batterier. Dessa var mycket lättare än dagens batterier, men hade givetvis samtidigt lägre kapacitet.
Finns det teknik inom synhåll där billigare material och lägre vikt kan konkurrera ut dagens batterier?
jag tror att det är tvärtom.klimatalarmisterna tar mer och mer utrymme. lyssnar på radio på eftermiddagen och har blivit förvånad över att det varenda dag finns något negativt om klimatet. likadant på tv där tv4 börjat låta som SVT. tidningarna är just nu fulla med nyheter om värme men ingenting om kylan på södra halvklotet. den ”vanliga” människan har slutat lyssna på vetenskapen eftersom den inte får utrymme i MSM.
#1
Nej.
Det finns en uppsjö av artiklar här på forumet som behandlar just den frågan. Sök och läs.
Den förbannade kemin sätter stopp.
Klimatsans visar idag kort en bra artikel ang jordens cykler.
Stämmer väl med variationer i mätta temperaturer på senare tid förefaller det.
Ett klippp från SvD-94 från en Stefan i Stockholm. Kanske du finns här på sidan också och kan ge mera material i frågan?
https://klimatsans.com/2023/07/22/vink-om-kommande-istid/
I dagens kurir nästan en helsida med ”Hettan: Hemlösa dör när Phoenix slår värmerekord”. Här I Luleå saknar vi hettan. Just nu 13 grader, regnet är på väg. Tar kanske bilen idag istället för cykeln. ( min 1586-e dag med cykel av 1619). Vi behöver mer koldioxid i Luleå.
”Det kan bli rekordvarmt i ” har varit sommarens följetong i SVT Nyheter.
Finns det någon sammanställning någonstans av dessa förutsägelser tillsammans med det faktiska utfallet?
#1
Titta på det periodiska systemet så ser du att naturlagarna sätter begränsningar. Naturlagarna kan till skillnad från de juridiska lagarna politikerna inte ändra även om många politiker tycks tro det.
Johan ”Tippingpoint” Rockström var gäst i TV4s morgonprogram. Enligt honom är värmen i Europa den värsta på flera hundratusen år. Hur fan kan han veta det? För 7000 år sedan fanns inga glaciärer i Skandinavien.
Hela ”klimatfrågan” är ren politik. Jag beskriver den så här:
En politisk huggsexa om finansiering och fördelning av utlovade 100 miljarder USD per år för att få fattiga och resurssvaga länder att avstå från energiformer baserade på kol, olja och gas ur Jordens inre – med påstått klimathot som ursäkt.
Denna enkla förklaring borde vi sprida över allt.
I TV4s Nyhetsmorgon idag ett långt inslag först med Rockström på länk från Berlin, sedan en svensk klimatekonom som inte tycktes ha läst Björn Lomborg. Varför får inte Lomborg framträda i svensk media? Visst ja, fel narrativ.
# 9
Här är en av ”Rockströmarna” i gång;
’What El Nino means for the world’s perilous climate tipping points’
https://picks.my/contentsDetail.php?idx=5815&utm_source=global&utm_medium=app&utm_campaign=5815
#6 Jan
Jag är dessvärre inte bekant med batterikapacitetens direkta samband med det periodiska systemet. Hur fungerar det?
Finns det en specifik definition på batterier, typ att energin ska laddas och återanvändas enligt vissa kemikaliska eller fysiska principer? Eller direkt avge elektricitet?
#1
”Finns det teknik inom synhåll där billigare material och lägre vikt kan konkurrera ut dagens batterier?”
Nej. Det kommer säkert bättre batterier, men inte snart och inte mycket bättre. Det finns helt enkelt inte något bättre grundämne i universum att göra batterier av än litium.
Det finns varianter av litiumjonbatterier som inte använder så exklusiva metaller, men de har lägre energitäthet. Och inte ens det bästa batteri som är teoretiskt möjligt, litium-syre, kan konkurrera med bensin. Och ett litium-syre batteri ligger långt i framtiden om det överhuvud taget är praktiskt möjligt.
De länder som kan anses höra till västvärlden, där totalt ungefär en miljard människor lever, står numera för mindre än hälften av de ackumulerade, historiska utsläppen. Andelen minskar med tiden. Varför ska de då minska sina utsläpp? Varför ska de betala resten av världen för påstådda klimatskador?
Då kan någon klimathotsreligiös invända att de drygt 7 miljarderna i den övriga världen per capita står för bara lite av de ackumulerade utsläppen.
Än sen? Någon klimatkris pågår inte nu. Om en klimatkris kommer i framtiden, så beror den i så fall på de ackumulerade utsläppen fram till dess. De totala utsläppen, inte utsläpp per capita. Då är den övriga världen mest skyldig, inte västvärlden.
Juli i Sverige har varit kall, regnig och blåsig. Är det en typ av sommar som var vanligare i Sverige under ”förindustriell tid” – dvs runt 1850? Har Sverige en idealsommar, med miljöpartistiska mått mätt?
De klimathotsreligiösa vet att de håller på att förlora, bland annat för att verkligheten ”vägrar att samarbeta”. Klimatförändringarna har bromsat in i stället för att accelerera. Haven stiger för långsamt för att det ska vara fara och färde. De flesta typer av extremväder är oförändrade eller minskar i en varmare värld, trots de klimathotsreligiösas lögner om allt mer extremväder.
De klimathotsreligiösa vet att det är så, innerst inne. Men de vill inte erkänna. De vill använda den hopljugna klimatkrisen för att förstöra mänsklighetens framtid. Varför de vill förstöra framtiden begriper jag inte. Jag bara konstaterar att de bara ska kunna fatta att föreslagna klimatåtgärder leder till ekonomisk katastrof och kollapsad livsmedelsförsörjning.
De klimathotsreligiösa vägrar att ge sig och lägga ned. I stället trappar de upp sitt ljugande, sin propaganda och sina aktiviteter. Medierna ljugande om skräcktemperaturer i södra Europa är bara en del av detta upptrappande.
Värmeböljor har nog blivit lite vanligare i Europa, men inte beror det på växthusgasutsläpp. Det beror på minskade luftföroreningar, så att mer solsken når jordytan.
De påstådda rekordtemperaturerna vi matas med, kommer nästan utan undantag från stora städer, som är värmeöar, och oftast växande värmeöar. Kombinationen mer solljus som når jordytan och mer mänsklig aktivitet nära termometrarna samverkar till höga temperaturer. Borde egentligen något av de senaste värmerekorden godkännas?
Vi har ju ett exempel nyligen från Storbritannien. En ny rekordtemperatur uppmättes. Och var uppmättes den? Jo, vid en start- och landningsbana vid ett militärt flygfält. Och när uppmättes den? Jo, när tre stycken jetplan i snabb följd landade. Trots att det uppenbarligen var utblås från jetmotorerna som fick temperaturen vid termometern att tillfälligt stiga, har tydligen rekordet godkänts.
#13 tty
Mänskligheten kommer att behöva energi.
Sol, vind och batterier/vätgas verkar inte räcka till på långa vägar.
När kommer användningsbara fossila och nukleära bränslen ta ”slut”?
Varifrån kan vi då få vår energi?
Hur kommer vi att lagra energi i framtiden?
#12
Ett batteri lagrar elektricitet kemiskt, och fungerar genom en kemisk reaktion där man skickar de elektroner som frigörs mellan katoden och anoden via en yttre ledning.
Ett bra batterimaterial måste därför kunna frigöra så många elektroner som möjligt i förhållande till atomvikten, och de måste vara så löst bundna att de kan frigöras vid en någorlunda låg temperatur. Skall batteriet vara återladdningsbart måste reaktionen dessutom kunna gå i båda riktningar.
Det bästa grundämne som finns är därför litium, med en valenselektron (”löst sittande elektron”) på en atomvikt av 6,94.
Aluminium är faktiskt nästan lika bra men där spricker det på att reaktionen inte är reversibel. Att återställa aluminiumoxid till aluminiummetall kräver höga temperaturer och mycket energi.
Apropå temperaturer så finns det något som heter termobatterier som fungerar vid mycket höga temperaturer (300-400 grader). De är också litiumbaserade och kan leverera höga uteffekter men bara under kort tid. De är svindyra, men kan lagras nästan hur länge som helst utan att tappa effekt och ger omedelbart full effekt när de upphettas. De används nästan bara militärt. Åtminstone de tidiga versionerna av JAS 39 hade ett termobatteri som kunde driva styrsystemet ett antal minuter vid elfel. Det var engångs, men numera lär det även finnas återladdningsbara termobatterier. En kuriositet är att dessa batterier kom fram långt före litiumjonbatterierna.
En artikel på debattsidan om ”EU:s gröna giv är ett planekonomiskt experiment”
”EU är på väg att stöpas om till en grön kommandoekonomi när statliga industrisatsningar kombineras med krav på tullar och överreglering. I en ny rapport kan vi visa hur dyr EU:s gröna giv kan bli för Europa.
EU:s handel med utsläppsrätter är ett bra exempel på klok klimatpolitik som kombinerar sänkta utsläpp med ekonomisk tillväxt. Tyvärr sker nu ett skifte och politiker i både EU och USA försöker i stället via tullar och subventioner skapa grön omställning. I USA går utvecklingen under namnet ”Inflation Reduction Act” och i EU är det ”Green Deal”.
I en ny rapport som Timbro har släppt granskar vi EU:s ”Green Deal” och kan visa att politiken är dyr och skadlig.”
Christian Sandström, biträdande professor vid Handelshögskolan i Jönköping, knuten till Ratio och rapportförfattare på Timbro.
Carl Albinsson, Programansvarig för EU-frågor på Timbro
#4
Ack ja.. En artikel från den gamla goda tiden innan klimatprästerna började censurera.
#18 tty
Tack för förklaringen kring batterier!
Då förstår jag att toppen där i princip är nådd.
Vägs ände, exempelvis för batteribilar. Är atomdrivna bilar en möjlighet?
#13
Vad tror du om solid state batterier? Toyota påstår sig ha en sådan lösning i närtid. De lär öka energitätheten rejält, ladda snabbare och vara mindre brandfarliga. Svårt att hitta siffror dock.
Hetta i Phoenix behandlas på sedvanligt sätt av Tony Heller.
Lite urban heating, stor tillväxt och mer folk.
Realclimatescience.com
#17
Olja och naturgas kommer att räcka i många årtionden ytterligare. Bland annat p g a nya utvinningsmetoder. ”Fracking” har ju t ex flerdubblat USA:s olje- och gasttillgångar och åter gjort landet självförsörjande på olja och till storexportör av gas. I EU har givetvis fracking förbjudits efter en framgångsrik skräckkampanj av bl a Greenpeace. Det finns annars med största sannolikhet mycket stora mängder gas i t ex Parisbäckenet som skulle kunna utvinnas med fracking.
Koltillgångarna är mycket stora, och kommer att räcka i många århundraden, i synnerhet de amerikanska och ryska.
När det gäller uran beror det på reaktortyp, de nu använda lättvattenreaktorerna är beroende av anrikat uran, där man ökat andelen uran 235 vilket är ett slösaktigt sätt att använda uranet. Tungvattenreaktorer och breedreaktorer kan använda även uran 238, då räcker kända urantillgångar i många århundraden eller längre.
Sedan finns det en helt separat bränslecykel baserad på Torium 232. Torium förekommer mycket allmännare än uran i jordskorpan, och toriumtillgångarna kommer att räcka i många årtusenden. Indien är mycket intresserade av toriumreaktorer, begripligt, eftersom sanden längs Keralakusten till stor del består av monazit, som är ett toriummineral. De kan alltså i princip tillgodose sitt energibehov med hink och spade.
Detta innebär f ö att befolkningen i Kerala är utsatt för mångdubbelt högre stråldoser än genomsnittet, men inga negativa effekter har kunnat påvisas.
En liten kuriositet. Att Europa hittills har kunnat hantera bortfallet av rysk gas är faktiskt president Trumps förtjänst. Under Trumps tid godkändes byggandet av ett antal stora gaslikvifieringsanläggningar vid USA:s syd- och östkust. Sådana tar flera år att bygga, men nästan alla är nu i drift. Bidenadminstrationen har konsekvent stoppat tillstånd för nya anläggningar i ”klimatets” namn.
En annan kuriositet. För några årtionden sedan talades det om att USA:s energikris skulle räddas genom import från Mexiko, men PEMEX, Mexikos genomkorrumperade statliga oljemonopol klarar inte ens av att förse Mexiko med energi. Istället importerar Mexiko nu väldiga mängder ”frackad” gas från USA, bl a från Eagle Ford-fältet, som faktiskt delvis ligger i Mexiko. USA kan släcka ned Mexiko när de vill.
Skillnaden är f ö slående mot den brasilianska motsvarigheten PETROBRAS som ligger på den absoluta framkanten tekniskt, och delvis har kommit längre än USA när det gäller oljeutvinning till havs.
#22
Jag tror generellt inte på nya mirakelbatterier förrän de är i kommersiell drift i någorlunda stor skala. Det är först då som ”hakarna” blir uppenbara.
Men som sagt, mycket bättre batterier är inte ens teoretiskt möjliga.
#21
”Är atomdrivna bilar en möjlighet?”
Inte med nu känd teknik. För stort, för tungt och för dyrt.
#9
Ännu en sprucken spådom. Nej det råder inte någon el Nino:
http://www.bom.gov.au/clim_data/IDCKGSM000/soi30.png?1690019259
El Nino råder då SOI index ligger under -7.
#15
”Är det en typ av sommar som var vanligare i Sverige under ”förindustriell tid” – dvs runt 1850?”
Faktiskt inte, somrarna var inte så mycket kallare under lilla istiden, däremot var vintrarna mycket kallare. Jag skulle snarare säga att det har varit en typisk 50/60-talssommar.
Nya värmerekord varje dag nu – bl a i Phoenix.
Är Media ute å cyklar när dom säger, som häromdagen – nytt värmerekord Phoenix 47,8 grader..TT osv?
En snabbtitt på USA:s egna väderinstitut Noaa om varmaste dagar i Phoenix, sedan mitten på 1900 – talet.
Varmast 26 Juni, 1990 – 50 C ( 122F )
Varmaste Juli, 1995 – 49C.
Varmaste Augusti, 1972 – 47C
Varmaste September, 1950 – 48C.
Man ser, som ofta i naturen, cykler när man studerar fåglar, fiskar, djur och även så med temperaturer – det var en väldigt varm period i Phoenix från slutet på 1980- talet till mitten på 1990 – talet.
Den perioden sammanföll också med snabbt stigande havstemperatur i nordatlanten, bl a vid Island.
Det har varit en varm och torr period runt medelhavet på senare år – inget nytt med det – men eftersom alarmister, både limmare och media, inte har en aning om klimat och natur så drar dom slutsatser om klimat – som kaniner ur en hatt.
Såå, visst är media duktiga på att vara – Ute å Cykla, Samtidigt som dom drar kaniner ur hatten – det är för övrigt en talang som även meteorologerna på SVT behärskar – med bravur!
Att SVT kan prioritera klimatnyheter före kriget i Ukraina – är ett bevis på ett samhälle i sönderfall, skamligt.
I långa perioder denna sommar har Svt haft 1 nyhet om kriget på 3 rapporter om klimatet – man kan verkligen fråga sig varför!👎
Ojdå, nu visar det sig visst att solpaneler orsakar bränder och förhindrar släckningen.
Undrar om tillverkarna klimatkompenserar för detta…
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/solceller-bakom-flera-brander
1 kg flygfotogen ca 12.6 kWh. 1 kg litiumjon batteri ca 0.25 kWh(inte helt uppdaterad men ungefär rätt). Vem kan tro på batteriflyg förutom för väldigt specifika ändamål?
Svt och SMHI ljuger på friskt,eller så är minnet kort.
Ett inslag från SVT nyheter 19 juli 2023.
”Skulle vi inte få 2018 års värme i sommar?”
PUBLICERAD 19 JULI 2023
Det blir ostadigt och lägre temperaturer åtminstone en vecka till. Så lyder prognosen mitt i industrisemestern.
– Värmeböljan kring Medelhavet drar åt öster och är inte på väg till Sverige, säger SVT:s meteorolog Tora Tomasdottir.
Att meteorologer på SVT skulle ha sagt att temperaturerna i år skulle bli lika höga som den heta brandsommaren 2018 stämmer inte, säger Tora Tomasdottir.
– Sommaren var ju faktiskt ganska varm i början. Nu har vi en lite svalare, eller ganska normal period, och det kan ju sluta med att sommaren blir lite varmare.
Så här sa Madeleine Westin,meterolog på Tv4 den 13 April 2023.
Nu har den första långtidsprognosen kommit och det ser lovande ut för den som önskar en varm sommar full av svalkande bad. Enligt meterologen Madeleine Westin kan sommaren 2023 bli lika varm som 2018.
Långtidsprognoserna har blivit allt bättre på att förutse vädret, och även om de aldrig kan betraktas som exakt vetenskap kan man få reda på mycket om det kommande vädret genom att studera tryckfälten. Två väderfenomen som kan studeras långsiktigt är La Niña och El Niño som påverkar hela jordens klimat.
Genom att studera vädersystemets rörelser och sedan jämföra med data från tidigare år kan man göra vissa förutsägelser om det kommande vädret. I TV4:s Nyhetsmorgon avslöjar nu meterologen Madeleine Westin att vi skulle kunna stå inför en lika varm sommar som den vi hade 2018. “Sommaren 2018 då hade vi La Niña under vintern och sen hade vi den här perioden när vi går över till El Niño och vi fick den här extremt heta sommaren – vi är i samma väderläge nu”, berättar hon.
Jaja,minnet är kort numera.
Skickade ett mejl till reporten och påpekade detta,fick inget svarn naturligtsvis.
erkänna ett misstag är ju väldigt svårt.
Joachim [1]; När det gäller batteriteknik och dess kapacitet, är vi nog vid vägs ände. Någon ny naturlag som förändrar läran om elektricitet, lär vi nog inte heller se. Den elektriska strömmen ger upphov till värme och degenerering av de metalliska ledarna och dess omgivning, om strömmen blir för hög. Så förmodligen blir elbilseran kortvarig på grund av dess räckviddsproblem och inte bara det, med ökad kapacitet, ökar batteriets vikt.
Här kommer en artikel som följare av Uppsalainitiativet ofta drar fram när havets temperatur diskuteras. Har vetenskapliga artikeln bakom behandlats här på KU, och har någon annars kommentarer till den?
uppsalainitiativet.blogspot.com/2012/04/varmare-hav-igen.html?fbclid=IwAR392HiX4isbZuMqyKNYHXAK9KjlwkRYjRcyplYTAweIbtlFSMyp5r-VvFw
Evert A. och Göran J.
Nu har jag kört priserna med tysk solel, det ligger en graf här.
https://drive.google.com/drive/folders/1L3g1OssYtZi5VO58L-IDQpEa6N165FyC
Man får en medelintäkt på runt 76€ per MWh när medelpriset är 103 €, om det är lönsamt bestäms av när man kan sälja el och när man måste köpa, så värst lysande kan det inte vara.
Rallycross har gått över till elbilar.
Går ju sådär…
https://www.svt.se/sport/rallycross/rallycross-brand
#36
Ren idioti. Litiumjonbatterier är känsliga för mekanisk åverkan. Och även när de inte brinner måste de av säkerhetsskäl i regel skrotas även efter en liten skada.
#37 tty:
Men de är ju iaf bra för miljön, röken är säkert CO2-kompenserad…
# 32
I P4 Göteborg påstod en meteorolog att denna sommar skulle bli torrare än vanligt trots regnen i juli. Han hade nämligen tidigare gjort en prognos, som tydde på torka. Dessutom skulle El Nino se till att hans prognos blev verklighet. Qui vivra verra!
Timmermans vs holländska bönder och vanligt folk.
”Who knows, perhaps this November will mark the beginning of the end of the EU’s Green Deal.”
https://unherd.com/thepost/the-dutch-election-will-be-a-referendum-on-the-green-agenda/?mc_cid=0afbec4cad&mc_eid=38f30969c1
https://www.euractiv.com/section/politics/news/timmermans-candidacy-for-dutch-pm-angers-right-wing/?mc_cid=0afbec4cad&mc_eid=38f30969c1
Rapport från olika tyska nättidningar:
Det här visste vi ju för länge sen…
Grönland är en stor ö mellan Nordatlanten och Norra ishavet och har det näst största isarket på jorden. Nya rön visar hur känsligt Grönlands istäcke reagerar på värme – och vad det betyder för havsnivån.
OchEn stor del av Grönland var isfritt för cirka 400 000 år sedan och liknade ett tundralandskap. Det rapporterar en internationell forskargrupp efter att ha analyserat en iskärna från nordvästra delen av ön i tidskriften ”Science”. Enligt forskarna visar resultatet hur känsligt Grönlands istäcke – den näst största ismassan på jorden – reagerar på temperaturförändringar.
En slump bidrog väsentligt till det nuvarande resultatet: Under det kalla kriget hade USA byggt en underjordisk militärbas på nordvästra Grönland och förklätt den till en arktisk forskningsstation. Detta Camp Century visade sig vara en dålig plan och övergavs 1967.
Strax innan hade forskare tagit en iskärna som var nästan 1400 meter lång och därmed nådde nästan 4 meter under inlandsisen. Denna borrkärna gick dock förlorad och återupptäcktes först av en slump i Danmark 2017.
Issmältning i tundran på Grönland
Quelle: Josh Brown, University of Vermon/Joshua Brown
En första utvärdering av borrkärnan som publicerades 2021 i tidskriften ”PNAS” av ett team lett av Andrew Christ och Paul Bierman från University of Vermont i Burlington hade visat att Grönlands istäcke hade krympt kraftigt minst en gång under de senaste 1 miljon åren. Den exakta tidpunkten var dock oklar.
Första beviset på att en stor del av Grönlands istäcke försvann
I den aktuella studien daterade teamet som leddes av Christ och Bierman denna fas till det så kallade marina isotopstadiet 11 (MIS 11) med olika metoder. Denna interglacial sträckte sig från 424 000 till 374 000 år sedan och för 50 000 år sedan är en av de längsta interglaciala perioderna i jordens senaste historia. Deras exakta orsak har ännu inte klargjorts – till exempel diskuteras långsiktiga förändringar i jordens bana eller havsströmmar.
Det mystiska hoppet i havstemperaturen
Olika metoder för luminiscensdatering och isotopanalyser visade att avlagringarna som låg i borrkärnan under isen – inklusive sand, stenar och växt- och djurrester – senast utsattes för solljus för ungefär 416 000 år sedan. Totalt varar denna exponering högst 14 000 år.
”Detta är det första tydliga beviset på att mycket av Grönlands istäcke försvann när det värmdes upp”, säger Bierman i ett uttalande. Hittills har det bara funnits indirekta bevis för detta, till exempel från analyser av sediment från Nordatlanten.
Quelle: Josh Brown, University of Vermon/Joshua Brown
I ett nästa steg använde teamet klimatmodeller för att simulera hur mycket Grönlands istäcke måste ha smält vid den tiden så att nordväst om ön vid Camp Century – cirka 1300 kilometer söder om Nordpolen – var isfri. Och hur mycket denna förlust bidrog till höjningen av havsnivån vid den tiden.
Enligt rapporten orsakade försvinnandet av stora isområden, som anses vara säkra för södra och nordvästra delen av ön, att havet steg med minst 1,4 meter, möjligen med 5,5 meter – totalt var havsnivån vid den tiden 6 till 13 meter högre än idag. Enligt simuleringarna var en del av isen på öns östra högland troligen bevarad, möjligen också i mitten.
Jag ser det som att elbilstillverkarna är på god väg i full fart rakt mot en bergvägg. Frågan är vem som kraschar först, när och vilka följer efter? VW är illa ute. Tesla har stora volymer med osålda lagerbilar som man måste prisdumpa för att bli av med om man blir av med dem. Privatbilsförsäljningen har störtdykt. Inte ens politikerna straffbeskattning av moderna rena bränslebilar har haft en avskräckande effekt.
Men långsiktigheten finns inte där. Hela tiden vända kappan efter vinden och hoppa från tuva till tuva.
Efter sommaren väntar ett blodbad när flera tillverkare har tomma orderböcker efter långa leveranstider. Samtidigt står flera kinesiska tillverkare på kö. Lägger man ihop Kinas dominans på råvarufronten, batteritillverkningen, vindkraftverk med mera så tycker jag iaf att vi är ute på tunn is. Kineserna kan sätta vilket pris de vill för de vet att vi är så beroende av dem att vi är beredda att betala nästan vad som helst. Att själva mineralbrytningen har en enorm miljöpåverkan verkar många låtsas som det inte finns.
”Superkalla sommarnätter väntas i Östergötland
Kylan kommer bara att fortsätta. Även om det inte är onormalt med kalla somrar i Sverige så är det nog dags att ta på dig en varm jacka om du ska vara ute i sommarnatten just nu.
Som kallast i Östergötland det senaste dygnet var det i Horn där temperaturen sjönk till 5.2 grader klockan fem i morse, rapporterar SMHI.
Horn var definitivt kallast i länet, I andra delar av Östergötland var det några grader varmare.
Men i Småland var det ännu mer höstlikt. Både från Målilla och Kalmar flygplats rapporteras om att temperaturen var 4,8 grader natten till lördag, enligt Dagens Vimmerby.
Det var landets tredje lägsta temperaturer det gångna dygnet. Kallast var det i Hedeviken i Härjedalen, 3,2 grader.
Finns det sol och bad vid horisonten? Nej säger SMHI. Lågtrycket över Östergötland är här för att stanna den kommande tiden.”
Nu har verkligheten hunnit ifatt prognoserna från början av sommaren som spådde att sommaren skulle bli lika varm och torr som sommaren 2018. Det måste vara något fel på SMHIs spåkula eller på meteorologerna.
Om koppar reflekterar nästan alla fotoner från 0,5 μm till 4 cm, så betyder det väl att koppar inte heller kan avge någon större mängd fotoner inom de våglängderna? Det ger en förklaring till varför koppar är en så effektiv kylare, för vad koppar gör är att den ackumulerar värme och avger fler och energirikare fotoner per tidsenhet jämfört material som är dåliga kylare. Detta i linje med formlerna för fotongasens entropi i Leff 2002 Teaching the photon gas in introductory physics tabell 2, som visar att temperaturen i kubik är proportionell mot N, antalet fotoner.
Formlerna för fotongasens entropi enligt Leff:
S = 4/3 bVT^3 = 3,6Nk
visar att fotongasens entropi är beroende av antalet fotoner, samtidigt är den proportionell mot T^3. Om vi har en yta som nås av en fördelning fotoner som har en kortare våglängd än ytan, dvs ytan värms, så kommer ytan att tillföras energin från fotonerna minus ytans befintliga temperatur, då denna energi krävs för att vidmakthålla ytans temperatur. En solcells verkningsgrad är beroende av panelens temperatur, då fotongasens entropi avgör hur mycket av energin i fotonerna som kan användas till arbete vid en given fotonfördelning, som den från solen. Placeras solcellen på en grön gräsplan kommer omgivningstemperaturen att vara lägre jämfört en byggnad, då exergin {W] från den omgivande markens solinstrålning förbrukas av växternas transportsystem genom att förånga vatten. Monteras solcellerna på en byggnad kommer solinstrålningen på omgivande ytornas endast att värmas, vilket leder till en högre omgivningstemperatur och sämre verkningsgrad. Därtill kommer skillnader i ytornas albedo, men det det är alltid temperaturen som styr en solcells verkningsgrad, därför att den avgör hur mycket av fotonenergin som kan användas till arbete. Entropins enhet J/K visar att det för varje grad som solcellens temperatur ökar, minskar den tillgängliga energin med differensen mellan T0^3 och T1^3 vid en given fotonfördelning.
Att en varmare kropp kyls snabbare än en sval beror alltså på att fler och energirikare fotoner lämnar den varma ytan än den svala. Detta är i linje med observationer från Merkurius, månen, öknar på jorden, Mpembaeffekten och rörmokares observationer att varmvattenledningar fryser före kallvatten. Det ligger också i linje med planeter med atmosfär, då atmosfärer minskar solinstrålningen som når markytan, vilket sänker yttemperaturen. Därtill kommer att atmosfärer omfördelar värme latitudinellt och växthusgasernas återstrålning, vilka alla sänker jordens svartkroppstemperatur. En atmosfär fungerar utjämnande och stabiliserande, då den minskar utstrålningseffekten genom att färre och energifattigare fotoner vid varje stund lämnar planetytan.
Växthuseffekten är således en delmängd av atmosfärseffekten.
Då mängden kol bundet i levande organismer beror av koldioxidhalten, ju högre halt desto fler organismer, ger en högre koldioxidhalt – och därmed en större yta täckt av växtlighet – ett stabilare klimat på jorden. Detta antyder att koldioxidbrist förvärrar istider. Mer växtlighet på jorden leder också till lägre havsnivåer, då mer sötvatten omsätts lokalt av växterna, jämfört glest och obevuxen mark. Öknar är en konsekvens av kolbrist. Finns kolet, kommer vattnet.
Warum kauft keiner deutsche E-Autos? Nicht mal deutsche Autokäufer.-..
Frågar flera tyska tidningar. Den enkla sanningen om att förbränningsmotorer i bilar är bättre kan väl inte vara orsak. En ”expert” som man inte gillade, sade: tyska bilar är för dyra, i synnerhet om de är elektriska.
Största delen av bilköparna vill ha kontinuitet, och kunna tanka sina bilar också i framtiden på väg ner till hettan i södern… – 12 miljoner tyskar med sina bilar bilar till eller finns nu i f.d Juguslavien, Ilalien, Österrike, Schweiz, Frankrike, Spanien och Portugal. Det satte skrämselhicka åt nyhetsklimatisterna.
”Inte ens att hela söder brinner stoppar dem” beklagas det..
Kan man inte bara förbjuda detta, frågade en ”expert”. Vad gör regeringen?
Nr 43 Ivar A
Det Är absolut fel på meterologerna – igår på Aktuellt sa den kvinnliga meteorologen 2 gånger att temperaturerna var nästan normala sommartemperaturer.
Idag, när vi kom hem efter bärskogen – blöta å kalla – var det 12,5 grader, 14.30 i trollhättan.
Imorse, vid kaffet, var det 10 grader.
När solen fått lysa en stund kommer vi upp i dryga 16 grader, das ist nicht normal.
Man har ju hört att man ibland kan hitta ett körkort i flingpaketet – man kan nog numera även finna en meteorologexamen i dessa flingpaket.
Det är beklämmande att höra nyhetssändningarna proklamera dessa nya normala sommartemperaturer – medans 25 räknas som klimathot…vad mer ljuger dom om?
Flera tyska tidningar rapporterar
att försäljningen av värmepumpar går mot noll. Och att äver 6 miljoner nya gas/olja/kol -pannor har beställts som bör monteras före årsskiftet. Och nästan lika många har beställt en renoveringa av sina gamla pannor. Den enda branchen som ännu trotsar den kommande lågkonjunkturen, Tyska regeringens lagförslag har åtstadkommit motsatsen: Man hade inte med sig sina medborgare…
Och i Aftonbladet kan man läsa om att älgarna krymper pga värme…..
Ӏlgarna i Sverige krymper, rapporterar P4 Uppland.
Anledningen är, enligt experten Fredrik Widemo, att de inte mår bra i det varma klimatet.
– Deras päls är för varm. Dessutom håller de sig i skuggan vilket begränsar var de kan röra sig, säger Fredrik Widemo docent i zooekologi på Sveriges lantbruksuniversitet till kanalen.
Vidare säger han att älgarnas energi går till att kyla ner sig själva, vilket begränsar deras möjligheter att hitta mat.”
Du milde himmel……..
#46
Normalt och normalt….
Det är faktiskt kallt jämfört t o m med SMHI:s favoritnormalperiod 1961-90 (som bar ovanligt kall):
https://www.smhi.se/data/meteorologi/dygnskartor/temperatur/2023/juli/21
#48
Djur blir generellt större i kallt klimat och mindre i varmt. Känt som ”Bergmanns regel”. Det är så generellt att paleontologer kan använda fossilens storlek för att avgöra om de kommer från en istid eller en mellanistid.
Nu finns det dock en komplikation, nämligen att ett högt mänskligt jakttryck har samma effekt eftersom jägare tenderar att döda de största exemplaren först.
Kemisk energi kan aldrig slå nukleär energi, på precis samma sätt som mekanisk energi inte kan slå kemisk.
Ett annat sätt att säga det på…
Vi slutade inte med stenåldern för att vi fick slut på stenar…
Utvecklingen går framåt och kärnkraft är framtiden.
Dock bör tilläggas att fusionsenergi inte kommer att bli något detta århundrade av flera anledningar…
1, för komplicerat, för många problem
2, för dyrt, kommer vara faktor 5-10 ggr dyrare än fission
42,
Håller helt med, det kommer att bli ett stålbad på sikt.
Många elbilstillverkare kommer att slås ut. De bolag som har tagit beslut på att endast tillverka elbilar kommer att få omvända dessa beslut.
Diesel är den bästa lösningen.En helt fantastisk motor.
Med Sven’s lösning, här på forumet, kommer Euro7 att ta marknadsandelar.
Varför?
Diesel har infrastruktur, kunnande, effektivitet, rening ochframförallt ekonomi. En bra dieselbil fungerar i 50 tusen mil.
# 30
”bränder” … blir mycket koldioxid när solceller hindrar släckning …
# 31
”Vem kan tro på batteriflyg förutom för väldigt specifika ändamål?”
Heart Aerospace har ”uppfunnit” någonting som kallas ”Range Extender” som drivs av flygfotogen och laddar batterierna under flygning. Den är väldigt lik en APU (Auxilary Power Unit) som finns på större flygmaskiner för att man skall kunna få ”markström” på mindre flygplatser som saknar just markström …
#50 tty
Jägare tenderar inte att döda de största exemplaren först. I varje fall inte på svensk älgjakt, kanske på trofejakt i Afrika.
Stora exemplar har kunnat växa sig stora just för att de har större skygghet och är skickligare på att undvika närkontakt med jägare.
En stor majoritet av skjutna älgar är kalvar och unga tjurar och kor. Samtliga är små älgar. Det är de som går i pass först.
Sen är det förmodligen så att i en situation där två älgtjurar av olika storlek visar sig samtidigt på passet, så kommer jägaren att först skjuta den större tjuren. Den situationen är dock så ovanlig att den saknar betydelse.
#41
Som sagt, inte mycket nytt där. Vi visste redan från DYE-3 borrhålet på södra Grönland och borrkärnor från havet runt Grönland att. södra Grönland var nästan (men troligen inte helt) isfritt under MIS 11 och att det växte granskog där, men att isen fanns kvar och även nådde ut till kusten på Norra Grönland.
Detta kan utläsas ur pollen och ur IRD (sand och grus som förts ut till havs av isberg). Av mineralsammansättningen kan man grovt se varifrån det kommit.
Det enda nya är att Camp Century (150 km från iskanten i nordväst) skall ha varit isfritt under MIS 11. Det var tidigare känt att där varit isfritt en, och endat en, gång på 2,5 miljoner år. Det finns två ”superinterglacialer” MIS 11 och MIS 31/33 att välja på, båda var exceptionellt långa (30 000 resp. 50 000 år) och de inträffade för ca 400 000 och 1 miljon år sedan. Hur varma de var på Gröbland vet vi inte, eftersom det inte hittats någon så gammal is, eller annan profil där, men i meteorkratersjön Elgygytgyn i östra Sibirien var MIS 31/33 varmast. Elgygytgyn är förresten den enda platsen i hela Arktis som har en kontinuerlig sedimentprofil genom hela den senaste istidsepoken om ca 2,5 miljoner år och 50 istider.
Granskog på Grönland säger förresten inte så mycket om temperaturen. Det går att få granskog att växa på sydligaste Grönland idag, jag såg att man gallrade ett bestånd för några år sedan, den första avverkningen någonsin på Grönland. Nu är det ju så att allt liv på Grönland utplånas under varje istid, och det är troligen mycket svårt för granar att naturligt sprida sig dit. Granarna under MIS 11 var troligast Picea abies och kom alltså från Europa, troligen via Island. Under den nuvarande mellanistiden har ju granen inte nått Island. Den undviker generellt maritimt klimat, den finns ju inte alls naturligt på de brittiska öarna eller ens i västra Norge.
https://ign.ku.dk/english/about/arboreta/arboretum-greenland/forest-plantations/
Att isen hela tiden låg kvar i Östgrönland är ingen nyhet, där har funnit glaciärer som når ut till kusten i ca 35 miljoner år. Däremot var det låglänta inlandet troligen isfritt för 2,5 miljoner år sedan, då det växte skogstundra på Peary land längt upp i norr.
Observera att resultaten även kan tolkas så här: bara under en exceptionellt lång (30 000 år) och exceptionellt varm mellanistid drar isen på nordvästra Grönland sig tillbaka så mycket som 150 km. Och det har bara hänt en gång på 2,5 miljoner år. Andra mellanistider som varit varmare och lika långa eller längre än den nuvarande har inte lett till det. T ex den förra som varade drygt 10 000 år, och var 5-8 grader varmare än nu på Grönland.
Och att det är förändringar i jordens bana som styr mellanistiderna är väl dokumenterat, även om man helst inte låtsas om det. Både under MIS 11 och MIS 31/33 var insolationen på norra halvklotet exceptionellt hög exceptionellt länge p g a hur de olika cyklerna samverkar.
Havsnivån under MIS 11 är ytterst osäker. P g a att den var så lång gick de isostatiska justeringarna (”Landhöjning” här i Sverige) mycket längre än under någon annan mellanistid vilket gör läget mycket svårtolkat. Studier i Australien som ligger långt från närmaste inlandsis tyder inte på exceptionellt höga nivåer.
#50, 54
Jag menade nu rent generellt och över längre tidsperioder. Det syns tydligt t ex i Mellanöstern där de djurarter som inte utrotats helt är betydligt mindre än under tidigare mellanistider.
Jag är fullt medveten om att bra jaktvård under en längre tid kan ha motsatt effekt. Jämför t ex dovhjortarna i Ottenbylund med dovhjortar på andra håll i Sverige.
#53
Jo det behövs nog. Det finns en regel inom civilflyget ”alternate + 45” som innebär att ett flygplan i linjetrafik när det nått sitt mål måste ha bränsle nog att gå till en alternativ flygplats plus bränsle för ytterligare 45 minuter. I vissa fall räcker det visserligen med 30 minuter, men utan ”range extender” så är det väl tveksamt om Heart Aerospace plan överhuvud taget kan lyfta lagligt med passagerare.
#32
Vad meteorologerna glömde bort är att vår förmåga att prognostisera ENSO är lika med noll. El Nino har kommit av sig och ingen vet om och när den kommer igång igen.
#53 Magma
Verkar som om Heart Aerospace tittat på hybridbilskonceptet. Två ”drivlinor” i farkosten, ”fotogenelektrisk drift”. Vad vinner man då, lösningen måste bli tyngre och mer komplicerad än ren ”fotogendrift”? Är det måhända samma resonemang som med hybridbilar, som räknas som lågutsläppande, men vid körning längre sträckor ger lika stora eller större utsläpp som motsvarande bensinbil pga den högre vikten.
60,
Vissa lär sig aldrig.
Det talas även om vätedrivna flygplan.
Allt dör detta skadade beteende att försöka utesluta CO2…
# 60
”Vad vinner man då, lösningen måste bli tyngre och mer komplicerad än ren ”fotogendrift”?”
Man vinner inte ett smack, men huvudproblemet är att batteriet som räcker till ca 200 km flygning samtidigt är en barlast på ca 5 ton … som dessutom knappast kan vara en önskedröm för en pilot att behöva buklanda med …
#62
Nu är ju flygbränsle inte kul att kraschlanda med heller, men skillnaden är att en krasch med tomma tankar brukar bli godartad, medan även ett urladdat litiumjonbatteri brinner bra.
Det kan bli intressant att se hur luftvärdighetsreglerna för ett elflygplan kommer att se ut. För ett konventionellt flygplan dimensionerar man för att man har 90 sekunder på sig att evakuera efter en krasch, undrar vad som gäller för ett elflygplan? Jag kan tänka mig något, men inte mycket, mer. En annan sak som skiljer sig är att flygplan normalt är betydligt lättare vid landning, vilket inte gäller elflygplan. Det innebär att kraven på landställ och primärstruktur blir högre för att klara en hård sättning eller avkörning.
Ett elflygplans förmåga att ligga i vänteläge lär bli mycket begränsad, skall de få generell prioritet före vanliga flygplan, eller deklarera emergency om de inte får landa omedelbart?
#27 tty
Hur är det med årets El nino egentligen? Jag får inget grepp om detta. Enligt El Nino index 3.4 råder fortfarande El Nino: https://www.climate.gov/news-features/blogs/july-2023-el-ni%C3%B1o-update-learning-steps
Din referens säger något annat. Kan du förklara?
#64
Nino 3.4 mäter den lokala temperaturen i östra Stilla Havet. SOI index mäter effekten av ENSO på Walkercirkulationen.
Nino 3.4 visar att det är en (rätt svag) El Nino i östra Stilla Havet, medan SOI-index visar att dess effekt på den storskaliga cirkulationen i stort sett har upphört.
Vilket är rätt uppenbart eftersom inga av de klassiska telekonnektionseffekterna av en el nino föreligger, som t ex en svag monsun i Indien.
M.B. #46
Det verkar vara dags för klimatupphetsningen på SVT att kyla ned sig.
#13 tty
Frågan är vad man menar med ”bättre” och ”mycket” och i vilken tillämpning. I en bil kan energitäthet vara viktig men det finns ju en gräns där det inte värdesätts längre. Skulle man kunna köra 80 mil på en laddning är det inte mycket värt att ha längre räckvidd. Jag kör på bensin och tar mig ca 80 mil på en tank men har aldrig efterfrågat en större tank för att öka räckvidden. I andra tillämpningar kanske energitäthet är mindre värt men att kunna slippa dyra och sällsynta metaller är viktigare. Få ner produktionskostnad och pris är nog viktigt i alla tillämpningar.
Hur mycket är mycket är också en fråga, är dubbelt så bra som antyds här mycket? https://fof.se/artikel/2019/2/myten-om-superbatteriet/
är 20% bättre mycket?
Att batteriutvecklingen är vid vägs ände och diesel är framtiden kan man ju tro, men själv lägger jag en del av mina sparpengar i de som tror på batteriutveckling (och hittills har det varit väldigt bra, men det kan ju ändras)
Ja 20 % förbättring är mycket i batterisammanhang, men försumbart när det gäller att närma sig kolvätenas energitäthet.
Det gäller alltså att få fram ett material som kan innehålla litet flera litiumatomer utan att det bildas dendriter som kortsluter batteriet, med känt resultat.
Som det står i artikeln har dagens litiumjonbatterier ungefär 4 % av bensins energitäthet. Nu har visserligen elmotorer mycket högre verkningsgrad, men å andra sidan har bensintankar inget inre motstånd som batterier har och som äter typ 10% vid vardera laddning och urladdning.
Och en stor del av artikeln berättar ju om den långa och mödosamma vägen mot det optimala batteriet, litium-syrebatteriet, det bästa som överhuvud taget är fysikaliskt möjligt.
Förresten glömde man att påpeka en liten egenhet med ett sådant batteri. Det blir mycket tyngre när det urladdas. Reaktionen är 2Li + O2 –> Li2O2. Det innebär att t ex 1 kg litium blir 3,3 kilo litiumperoxid. Mindre bra i t ex flygplan.
Dessutom är litiummetall explosivt vid kontakt med vatten och litiumperoxid kemiskt instabilt, så ”utmaningarna” är inte små.
#68 tty
Är det inte också så att metall-luft/syre batterier ej är uppladdningsbara?
Ett litium-syrebatteri är uppladdningsbart, men som sagt det finnns flera svåra olösta problem med den.
#44 Göran
Om koppar reflekterar nästan alla fotoner från 0,5 μm till 4 cm, så betyder det väl att koppar inte heller kan avge någon större mängd fotoner inom de våglängderna? Det gäller en kopparplåt 2×2 cm. En stor kopparplåt reflekterar från 0,5 μm till många kilometer om plåten är stor nog. Storleken behöver vara minst en halv våglängd. Det är plåtens elektriska ledningsförmåga som avgör, Maxwells ekvationer beskriver fenomenet. Den absorption som sker beror på kopparns resistivitet. Det går inte att värma en kopparkastrull på en induktionshäll och inte heller i en mikrovågsugn.
Det ger en förklaring till varför koppar är en så effektiv kylare, för vad koppar gör är att den ackumulerar värme och avger fler och energirikare fotoner per tidsenhet jämfört material som är dåliga kylare. NEJ!! För att koppar skall avge nämvärt med värmestrålning måste temperaturen vara mycket hög. Då ser vi strålningen som rött ljus. Det är inte sådana temperaturer man är intresserad av i kylarsammanhang. Koppar används i kylare för att sprida ut värmen över större yta. Oftast konfigurerar man kylaren för optimal kylning genom konvektion eller med fläkt. Kylare för elektronik är ofta svarta. Kylning genom strålning ger ett bidrag, särskilt om man inte kan konfigutera kylflänsar för maximal skorstenseffekt. Lite koppar närmast effekthalvledaren, därefter aluminium när värmeflödet spridits ut över en större yta.
Det speciella med koppar är den höga ledningsförmågan för såväl elektricitet som värme!
Att en varmare kropp kyls snabbare än en sval beror alltså på att fler och energirikare fotoner lämnar den varma ytan än den svala. Detta är i linje med observationer från Merkurius, månen, öknar på jorden, Mpembaeffekten och rörmokares observationer att varmvattenledningar fryser före kallvatten.
Att en varmare kropp kyls snabbare, antal grader per tidsenhet är större, betyder inte att en varm kropp fryser snabbare. Den varma kroppen måste passera det stadium där den kalla startade. Rörmokares observationer kan bero på att varmvattenledningar ofta har mindre diameter och/eller att de installerats senare i gamla hus.
Beträffande Mpembaeffekten, titta här: https://ehinger.nu/undervisning/index.php/kurser/1109-mpemba-effekten Det heta vattnet finfördelas och får mycket större yta och kyls därför snabbare. Detta gäller inte vatten i rörledning.
Spännande sjö-isläge på Antarktis för 2023.
En klar avvikelse som behöver en förklaring.
Att någon placerat ett förstoringsglas ute i rymden som eldar på en punkt eller att CO2 plötsligt gaskat upp sig och plötsligt isolerar med 200 Watt/m2 är inte heller troligt.
När det blir varmt på ett ställe brukar värmen ha ”lokalt ursprung” och kosta att det blir kallt på någon annan plats.
https://nsidc.org/arcticseaicenews/charctic-interactive-sea-ice-graph/
(Välj ”Antarctic” ovanför grafen)
Vi får se med åren om det är något nytt fenomen eller om någon ändrat hur man registrerar vad som räknas som is? Man vet ju aldrig i dessa dagar.
Den senaste tiden har det talats mycket om rekordvärme och torka i sydeuropa. Undertecknad är just hemkommen efter tre veckor på ett bygge i Alsace. Regionen tillhör förvisso inte södern, men är likväl känd för sina värmeböljor. Under några dagar hade vi runt 35° på eftermiddagen, men mesta tiden låg högsta temperaturen mellan 24° och 30°. Samtliga nätter var svala.
Mest intressant var att växtligheten, såväl ogräs som grödor, mellan bygget 42 km väster om Karlsruhe och södra Normandie utan undantag var frodig och vackert grön. Det är ovanligt i slutet av juli. Hemma är gräset tjockt och smaragdgrönt på grannens betesmark just utanför mitt vardagsrumfönster. Den senaste veckan föll 52 mm regn enligt grannen. Under förmiddagen idag hade vi 14° och just nu 18°.
Med andra ord, rekordvärme och torka som aldrig förr, om man ska tro väderrapporternas illröda kartor.
Från svensk press just nu: ”Fartyg med 3000 bilar brinner utanför Nederländernas kust…”
På Reuters sida kan man läsa följande:
”A spokesperson told Reuters an electric car was the source of the blaze. The cargo ship was transporting 2,857 cars from Germany to Egypt, 25 of them electric.”
#74 UffeB
Svt har tagit upp eländet. De har faktiskt också nämnt att det startade i en elbil.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/fartyg-brinner-i-nederlanderna-3-000-bilar-ombord
tty #50
Nu har du fel igen. Att älgarna i Sverige blir mindre beror främst på att vintrarna numera inte är så kalla. Kalla vintrar överlever inte de minsta exemplaren.
Sigge #76
Och du har fel som vanligt. Om en älg ökar till 1,5 gånger vikten så ökar kroppsytan bara till runt 1,3 gånger, en uppenbar fördel i ett kallt klimat.