Konstnär Kjerstin Krantz
Radioprogrammet och bloggen ”Klotet” är tillbaka efter sommarledigheten. Första programmet ägnades åt den energiomställning som pågår i Tyskland. 80 procent av landets energiförsörjning ska vara förnybar år 2050 mot ca 20 procent idag är det tänkt.
Ett av de största problemen med el från exempelvis sol och vind är att vi idag inte har något bra sätt att lagra den. I en särskild artikel beskrivs en möjlig väg, genom vätgas.
Tanken är att en elektrolysator som drivs med el från vindkrafts producerar vätgas. När det inte blåser förbränns den lagrade vätgasen i turbiner och omvandlas tillbaka till el igen. Det enda utsläppet är vanligt vatten.
Jag är verkligen ingen energiexpert men borde inte energibortfallet vara rätt betydande i den här processen?
I min kristallklimatkula ser jag att H2O-hypotesen har framtiden för sig: ”Om vi inte slutar med vätgasförbränningen/missbruket kommer utsläppen av vatten att dränka Manhattan inom 20 år”. 😉
Om alternativet är att vindkraftverken skall stängas ner så spelar energieffektiviteten obetydlig roll. Men det riskerar bli en dyr historia.
Har de inga tomma gruvor i Tyskland. Pumpkraftverk vore ett alternativ!
Gasturbiner har en verkningsgrad av ca 40 % vid elproduktion. Om man kör en kombicykel gasturbin + ångturbin kan man komma till 60% vilket vad jag vet är det bästa som något värmekraftverk överhuvud taget kan uppnå.
Verkningsgraden vid elektrolysen har jag ingen uppfattning om, men den är inte 100%.
Dessutom får man förluster vid den ”extra” överföringen av elen från vkv till elektrolysanläggningen (troligen av storleksordning 10%) och för komprimeringen av vätgasen (den måste lagras under mycket högt tryck, annars krävs enorma tankar).
Sammantaget blir förlusterna från vkv till och med gasturbinverket långt över 50 %.
Att hantera och lagra stora mängder väte är dessutom inte oproblematiskt. Vätemolekylerna är mycket små och täthetskraven är därför extrema.
Dessutom finns det materialproblem med vätgasdrivna kraftverk p g a väteförsprödning. Detta går i och för sig att undvika genom lämpligt materielval, men det kostar.
Lasse #2
Det blir garanterat billigare att stänga ner vindkraftverken och köra gasturbinerna på naturgas.
Det nämndes också i programmet att det var stora förluster i omvandlingarna, framförallt i att göra om vätgasen till el igen. Det hade varit intressant att få siffror på, men till jämförelse skulle man då ha t.ex. förlusterna i fjärrvärmenäten.
Jag ser i artikeln att man tänker köra vätgasen i de vanliga stadsgasnäten, vilket förefaller mig milt sagt riskabelt. Vätgas läcker som sagt mycket lätt, och har man verkligen byggt stadsgasnäten av material som inte drabbas av väteförsprödning?
Att påstå att det inte blir några utsläpp av annat än vatten är också optimistiskt. Väte brinner med mycket hög temperatur så produktionen av kväveoxider blir avsevärd.
Tog mig en tur mellan Hamburg och Rostock häromdagen. Bortsett från hundratals stillastående vindkraftverk var det iögonfallande att man nu faktiskt bygger GIGANTISKA kraftledningsgator kors och tvärs.
Hela Tyskland har drabbats av ett kollektivt vansinne. Däremot var motorvägen härligt tom på trafik och jag och min tyske kollega kunde hålla 200 knutar under långa perioder i vår BMW 530 hyrbil. Just detta bidrar till känslan av galenskap. Samtidigt som man kör total PK med energiproduktionen är man ovillig att ändra på någonting när det gäller bilismen.
tty
Vad med metallhydrider som lagringsmedium. Har det någon framtid för sig?
#3
Tack för siffrorna och sakupplysningarna. Kommentaren fanns inte när jag skrev (#5) Tänk om radion vore lika bra!
Frågan i Tyskland blir bakvänd. När nu vindelen är så stor; Går det att använda den lite bättre? Kombinationen med väl utbyggda gasnät var tydligen en bra förutsättning. Ingenting för oss.
Vår bakvända fråga, när vi har så stora lager av utbränt kärnbränsle, borde väl vara:; Går det att använde dem lite bättre?
Intressant att Norge river 9 år gamla vindkraftverk som kostat 25 milj NOK att uppföra. Det lönar sig. Rivningen kostar kring 3,3 milj. Här en video som visar den våldsamma rivningen av 450 ton som slutade i häftig brand.
Alternativet att producera vätgas föresvävade inte ägarna.
http://www.namdalsavisa.no/naringsliv/article6198883.ece
Jag skrev lite om detta med vätgas för något år sedan i ett TCS-inlägg. Speciellt Abbott’s skrift är av intresse i sammanhanget:
https://www.klimatupplysningen.se/2011/12/19/latt-att-saga-svarare-att-gora/
Utdrag: ”En intressant artikelserie av en Derek Abbott i Australien fanns för några år sedan i tidskriften Proceedings of the IEEE. Den finns utlagd på webben i en kopia som är allmänt åtkomlig, och också i en pre-releasesammanfattning.
Den extremt läsvärda huvudartikeln (del 3 i länken ovan) – som är alldeles för omfattande för att sammanfattas här finns i Proceedings of the IEEE, 98 (2009) 42-66. att Abbott talar starkt för att vätgasframställning via solenergi (ex i fabriker i öknen) är den mest realistiska vägen mot storskalighet i en framtid, dvs om ca 100 år, när de fossila bränslena tagit slut/blivit för dyra – allt annat är bara stickspår (troligen även då kärnkraftverk av olika slag – som i dagsläget ger oss ca 6% av vår energi). Abbott tar upp en rad centrala frågor, som man lätt kan räkna på ”on the back of an envelope”.”
En 45 år gammal nyhet, nästan ett halvt sekel gammal nyhet.
Jag skrev en uppsats om väte som energibärare för 40 år sedan, väte var stort strax efter oljekrisen . Inget nytt under solen.
Det enda som hänt sedan dess är väl att BMW har skrotat sitt väteprojekt.
Vätgas i vilken form? Bunden till kol som metan finns det kanske hopp om att det finns under våra fötter. Skiffergas oomen i USA kanske kommer i Sverige med. Vi har i alla fall förutsättningar med skiffer.
Och av alla ställen är siljansringen, ja Dala djupgas mm, kanske det mest lovande stället att börja leta igen. Nu med ny teknik och kanske inte söka på de stora djup som skedde i tidigare försök.
http://www.di.se/artiklar/2012/8/21/drommen-om-gas-jackpot-lever-an/
Skiffer finns, gas har tidigare hittats men i för små mängder.
Med ny fracking teknik ( ge mig ett bra svenskt ord för fracking) kanske detta med skiffergas ändrar förutsättningarna helt för energiförsörjning även i vårt land.
Det som vore intressant är möjligheten att lagra vätgas för användning i bilar där vätgasen nyttjas i bränsleceller. Saken utreddes i USA för säkert 10 år sedan. Man konstaterade att det skulle vara möjligt, men dyrt.
Eftersom det enda energiproblem vi har som är av någon storlek är just det vid individuella och självgående transporter, anser jag att möjligheten att använda vindkraft (och solel) på detta sätt bör fortsätta utredas. Men beslut om storskalig satsning på det systemet måste vänta till vi har rätt kunskap och teknik.
Detta erbjuder trots allt en möjlighet att lagra intermittent energi, som alternativ till att bygga dyra och överdimensionerade (intelligenta) ledningsnät.
tty,
stort tack f ör din upplysningsverksamhet på TCS. Precis som du är jag bekymrad över väteförsprödningen.
Jag har i största allmänhet undrat om det skulle gå att köra processer som dels spjälkar koldioxid (förmodligen med elektricitet och katalysator) och vatten och som istället för vätgas producerar metan. Är det någon som vet något om sådana processer?
Peter Stilbs #11
”vätgasframställning via solenergi (ex i fabriker i öknen) är den mest realistiska vägen mot storskalighet i en framtid, dvs om ca 100 år,”
Jules Verne propagerade för vätgas för 100 år sedan, en 100-års cykel alltså.
Oberoende av vad man tycker om vindkraft så är energilagring ett viktigt område för forskning och teknikutveckling. Vätgas har varit (är?) aktuellt även för fordon. Avsevärda säkerhetsproblem tror jag.
En annan lösning som tillämpas i USA och som jag tycker är mer intressant är en motor/generator som man med motorn varvar upp till mycket hög hastighet och där man tar ut denna energi via generatorn. Det senaste är att försöka hänga rotorn fritt svävande i magnetfält och därmed eliminera friktionsförluster. Lösningen används i kraftsammanhang med har också tillämpats i en demobil (!). Men verkningsgrad, någon som vet?
Det mest ekonomiska sättet att tillverka vätgas är via kärnkraft. Sydkorea sätter nu upp en flotta med vätgasbilar och avser producera vätgas med sina kärnkraftverk. Sydkorea är ett föregångsland i mycket. Bland annat har de nästan staplat reaktorer på varandra där. Det finns 28 st i det lilla landet,
Göra vätgas med vindkraft måste ju vara ett självändamål för att få montera fler vispar… luktar lobby lång väg.. i dess mest krystade form.
Tack för en lektion i vätgasens problem! Tänk att man på en halvtimme i SR inte kunde få en vettig bild av dessa!
Med flödande energibärare typ vind och sol så kommer det att uppkomma behov av vettiga alternativ. Min bergvärmepump kyler berget effektivt under vintern. Kanske finns det en tratt att hälla värme i där, speciellt om den är gratis.
Lars W #8
”Vad med metallhydrider som lagringsmedium. Har det någon framtid för sig?”
Finns redan. Laddningsbara NiMH-batterier fungerar just på det sättet.
Svaret är att energitätheten är av storleksorningen 0,1 kWh/kg och verkningsgraden 60-70%, alltså bättre än bly- och NiCd-batterier och i nivå med t ex litiumjonbatterier.
Lasse #19
Bergvärmepumpar är inte alls något orealistiskt energilagringsalternativ. De kan i princip köras lika effektivt ”baklänges” om de byggs för det. I USA finns redan sådana anläggningar som används för luftkonditionering sommartid och uppvärmning vintertid. I det fallet är ju värmen dessutom helt gratis vilket naturligtvis är ekonomiskt mycket bättre än dyr vindel.
tty #20
Han syftar nog på gaslagring i metallhydrid. Det funkar men dyrt och tungt att släpa på.
Vill man använda vindkraft för att lagra värme bör man ju driva en kompressor med propellern och sen köra värmepumpcykel direkt mot vindkraften. Varför gå omvägen via el??
John Silver #22
NiMH-batterier fungerar faktiskt just genom att lagra väte i nickelmetallhydrid vid laddning, och ja, de är tunga att släpa på som alla batterier. Tyvärr finns det inget bra sätt att lagra elektricitet i kemisk form, och inget sådan kommer någonsin att uppfinnas heller.
Anledningen är djupt inbyggd i universums struktur, nämligen i skillnaden mellan stark och elektromagnetisk växelverkan. Elektricitet består ju i princip av elektroner, och kemi rör sig i princip om hur olika atomkärnor byter elektroner med varandra.
Tyvärr måste därför varje elektron motsvaras av en proton och mellan noll och en och en halv neutron i en atomkärna. Eftersom den starka växelverkan just är (mycket) stark så är protoner och neutroner tunga (=innehåller mycket energi) och den mängd elektricitet som kan lagras kemiskt kommer därför alltid att vara liten per viktenhet.
tty
Vi syftar på gaslagring för att förbrännas i en lätt konverterad Ottomotor.
George W Bush var en stor fan av vätedrift, vilket kan förklara Obamas stöd av elbilar.
Hittade nedanstående:
http://www8.tfe.umu.se/courses/energi/Energilagringsteknik/2011/4_Svanghjul_i_Elnatet.pdf
”Svänghjul som energilager är en ny teknik men har redan börjat byggas och installeras på flera ställen. Det är framförallt förekommande i fordon, men en energilagringspark i New York har byggts upp med ett hundratal svänghjul för att jämna ut energiproduktionen. Parken ska under en kort tid kunna leverera upp till 20 MW med en verkningsgrad på 90 %. ”
Om man vill bli av med fosilenergin så är väl inte lösningen att skapa ett farligare samhälle. Gas i alla former är farligt. Gas i bilar, i våra hem och andra fastigheter, framställning av gas i vårt närområde, gasledningar kors och tvärs, etc. Allt på grund av oro för CO2. Vi behöver politiker och ledare som inser galenskapen i klimathysterin.
Hej
Jag hoppas det är okej med en OT-fråga?
I DN idag skriver Karin Bojs att årets juni är den globalt varmaste junimånaden sedan 1800-talet. Det står dock ingen referens så jag undrar varifrån hon har fått det?
När jag lyssnade på intervjun med Richard Muller (som ni länkat till här) svarade han på en närliggande fråga, att temperaturen globalt sett var lägre än normalt den torra och heta amerikanska sommaren till trots.
erik #28 – strunta i KB – hon bara hittar på
erik # 28
Den verkar inte finnas i nätupplagan än. Skall ta och kolla GISS, de brukar väl vara högst av någon anledning.
😀
Vanadin- redox- batteriet har utvecklats över 25 år. Patentet innehas av ett universitet i Australien. De har rätt bra kapacitet men har stor volym. Tekniskt utnyttjas vanadinets förmåga att i lösning inta fyra olika stadier av oxidering.
Den här batteritypen finns på några ställen i Asien och Oceanien, bland annat vid vindkraftparker och fabriker. En generation 2 är under utveckling. Vanadin finns i betydande mängder i alunskiffer i Jämtland.
http://en.wikipedia.org/wiki/Vanadium_redox_battery
erik # 28
Vad skriver hon mer exakt? Fick just en idé om att hon kanske ”räknar bort” El Nino-år?
Hon skriver inget alls mer om det. Egentligen handlar det om att vi kan förvänta oss mer av samma väder som vi haft i somras pga av ändrat klimat och i samband med det påstår hon det ovan nämnda.
Jag har inte artikeln framför mig nu – kan återkomma senare såvida den inte återfinns på nätet då.
LBt #26
”Svänghjul som energilager är en ny teknik ”
Håhåjaja, det skall till grönröda akademiker från Umeå för att vara så okunniga.
http://en.wikipedia.org/wiki/Gyrobus
tty
Precis vad jag tänkte när jag läste Lbt:s prat om ”ny teknik” och svänghjul.. 🙂
OT
Men apropå att lagra….
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/dna-kan-lagra-en-miljard-gigabyte
Hej Lena Krantz.
Jag är precis som alla andra som skriver här inte någon energiexpert utom möjligen på området uppvärmning och fjärrvärme. Men eftersom jag varit i energibranchen så tar man till sig en del information om energiförsörjning i allmänhet.
Bästa metoden att lagra vindenergin är att spara på vatten i vattenkraftverk när det blåser mycket, så att det finns mer vatten att använda när det blåser lite. Det ger nästan inga energiförluster.
Den näst bästa metoden är pumpkraftverk, och det finns det många av i Alperna. som regel är pumpkraftverken en kombination av vattenkraftverk och pumpkraftverk. I Frankrike som har stor andel kärnkraft så finns det ett flertal pumpkraftverk. Att lagra energin med pumpkraftverksteknik ger energiförluster på 20%. Man vill ha höga fallhöjder när man jobbar med pumpkraftverk för att energiförlusterna minskar något vid högre fallhöjder och byggkostnaden är förhållandevis lägre.
En tredje variant, som man börjat använda på Jylland, där pumpkraft av naturliga skäl inte fungerar så bra, är att fjärrvärmeverk värmer upp vatten vid elöverskott från vindkraft. Det sparar bränsle, som i Skandinavien oftast är biobränslen och på Jylland halm. Det bränslet kan sedan användas som bränsle i värmekraftverk när det inte blåser. Hur stora energiförlusterna blir där beror lite på hur man räknar och vilken teknik som används. De danskar jag varit i kontakt med är väldigt entusieastiska, om att använda värmepumpar vid elöverskott och kraftvärme när det inte blåser. På sikt ser danskarna att kolet kommer helt bort från el- och värmeproduktionen och natur- och biogas används vid spetsbelastningar. Danmark har ju en lång tradition av att använda biogas. Redan på 60-talet började man röta dynga för att det skulle lukta mindre och på 70-talet började man utnyttja biogasen i större skala.
Vätgas har jag väldigt lite kunskap om vilka energiförluster det kan bli där.
Vätgas har man på försök använt till bränsleceller i bussar. Det har aldrig blivit mer än försöksverksamhet som vad jag vet aldrig blivit förlängd utöver den ursprungliga försökstiden.
Jag har fått för mig att vätgas är svårt att transportera, därför bör vätgasproduktionen ske där den används. Så om lokaltrafiken använder vätgasbussar, så skall vätgasproduktion ske vid bussgaraget och likaså lagringen.
John Silver #25
”Vi syftar på gaslagring för att förbrännas i en lätt konverterad Ottomotor.”
Mycket ineffektivare än att använda elektriciteten direkt för att driva en elmotor (som har nära 100 % verkningsgrad), så du kan glömma metallhydrider. Det är väte under högt tryck i tankar som gäller då. Och då menar jag verkligen högt tryck. För att väte skall få samma energitäthet som bensin per liter krävs ett tryck av drygt 5000 bar.
Lena Krantz
Vill bara skriva att jag tycker att Kjerstin Krantz bilder är underbara!
Illustrationen till denna artikel har en magisk drömstämning.
Då jag misstänker att Kjerstin är en nära släkting till dig, hoppas jag att du kan förmedla min uppskattning!
Jan E M #36
”Bästa metoden att lagra vindenergin är att spara på vatten i vattenkraftverk när det blåser mycket, så att det finns mer vatten att använda när det blåser lite. Det ger nästan inga energiförluster.”
Jo det gör det, eftersom verkningsgraden på ett vattenkraftverk är belastningsberoende. Att köra en vattenturbin med reducerad effekt minskar verkningsgraden avsevärt.
tty #21
Såna system finns på närmare håll:
http://www.arlanda-flygplats.com/en/Information-about/Environmental/Reducing-carbon-dioxide-emissions/Energy/The-aquifer/
Instämmer i # 38.
Pelle L och Labbibia
Jag skall hälsa min mamma det, hon kommer att bli mycket glad!
erik – ett bra tips är att kolla själv på http://www.climate4you.com
Lena – jag gillar också tavlan skarpt
tty #37
Skyll inte på mig, jag bara redovisar vad man forskat i. Poängen var att man inte skulle behöva bygga några nya elbilar.
(Ottomotor = vanlig bensinmotor)
BMW använde trycktankar i sina vätgasbilar.
LBt #26
Du ska ha klart för dig att grabbarna här har varit med ett tag. Inget nytt under solen. I princip allt som påstås vara nyheter idag, var ochså nyheter på 70-talet.
Här finns kul läsning om Storvreta, Solvreta, energilagring.
Sidorna 15 och 16 är roligast:
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:469957/FULLTEXT01
erik
Jag skall köpa DN ikväll om den inte har kommit på nätet då. Blir nyfiken i en strut.
Här kan du kolla varje månad
http://data.giss.nasa.gov/gistemp/tabledata_v3/GLB.Ts+dSST.txt
tty #39
Numera har francisturbiner en hög verkningsgrad från ungefär 50% flöde till fullt flöde. I äldre kraftstationer så löst man problemet med att ha många turbiner. T o m relativt nya vattenkraftverk som Messaure, byggt 1962, har 3 aggregat för att kraftverket skall kunna köras med starkt varierande effekt utan att verkningsgraden skall bli lidande. Äldre kraftverk som Trollhättan har 10 aggregat. Det är ganska få vattenkraftverk som bara har ett aggregat med effekt på över 100 MW Det finns på sin höjd 5 st, kanske 10 i landet.
I Sverige är det mest francisturbiner och det är ovanligt kaplanturbiner och peltonhjul. I Norge är det vanligt med peltonhjul, de har ju ofta flera stålar där man kan stänga av enstaka strålar och ändra flöden i munstycken utan att det påverkar verkningsgraden.
tty #34, Labbibia #35, John Silver #44,
det är inte jag som kallat tekniken ny, jag bara saxade ett stycke ur den rapport jag refererar till. Jag uppfattar tekniken som intressant som elenergiutjämnare pch i detta sammanhang är tekniken tämligen ny (tror jag) med hög verkningsgrad och stor potential. Att Forsmark använde den visste jag inte.
John Silver # 12
”…..Det enda som hänt sedan dess är väl att BMW har skrotat sitt väteprojekt…..”
Det lutar nog istället åt ”Bränslecellbatterier” där även Daimler ligger mycket långt framme,
http://www.welt.de/wirtschaft/article13761445/BMW-und-GM-planen-gemeinsame-Wasserstoff-Autos.html
BMW und GM planen gemeinsame Wasserstoff-Autos
Die Münchner verwenden flüssigen Wasserstoff, der einen herkömmlichen Verbrennungsmotor antreibt.
”Wir wissen, dass das nicht die Technologie der Zukunft ist”, sagt ein BMW-Manager. Durchsetzen wird sich wohl die Brennstoffzelle, die Wasserstoff in Strom für einen E-Motor umwandelt.
OT
Den här mannen, journalist på VK, har en egen blogg på Västerbottens Kuriren. Detta är hans 2a resa till arktis på stipendier från Nordiska Rådet !!. Och NU vet han varför det blivit kallare på vintrarna. Har det ? Jag har försökt kommentera hans artiklar men blir alltid stoppad, likaså på VKs hemsida som gör reklam för bloggen. Jag skrev bl a nåt i stil med ”Grattis Tom. På skattebetalarnas bekostnad får också du bidra till koldioxidutsläppen, samtidigt som du kan avnjuta en exotisk semester i arktis”. Klart jag får väl skylla mig själv att bli refuserad.
http://blogg.vk.se/klimatresan/2012/08/23/svinkalla-vintrar-925200
AOH #48
”Die Münchner verwenden flüssigen Wasserstoff”
Det tror jag inte ett ögonblick på. Flytande väte kokar vid -252 grader och har en kritisk temperatur på -240 grader. Hur väl isolerade tankar man än använder kommer vätet att kontinuerligt koka bort (och måste på något sätt oskadliggöras).
Lena – som flera andra här på bloggen tycker jag mycket om din mammas tavla(/or). Tyvär är jag inte tillräcklig kulturellt bevandrad för att kunna tolka den. Det vore mycket intressant om du ville ge en liten guidning i vad tavlan vill säga till betraktaren.
Dessutom uppskattar jag verkligen att du ”Kollar Klotet” som Povel en gång uttryckte sig. För några år sedan försökte jag mer eller mindre varje vecka kommentera deras program, men det verkade mest som att hälla vatten på en gås eftersom detycks vara fast beslutna att vara miljöaktivisternas megafon och deras hejarklack uppskattar att de förstärker och tolkar tecknen från ”ModerJord”. Det är märkligt att de får hålla på i sin lilla bubbla med stöd av undervisningsråd mfl. Kanske det är dags för nya tag nu i höst när sommaren hr brakat över.
Jag tycker det ser ut att vara Valhall, Skidbladner, Fenrisulven, Gyllenkamme. Sedan är frågan om det är en kristen riddare eller Odin och Sleipner?
Vad detta betyder? Ragnarök?
OT! Its the sun stupid!
Man har funnit att våra kalla vintrar med frusna vattendrag är kopplade till solcyklerna. Om man undrar vad de pysslat med där i IPCC så kan v i alla fall mäta vad de INTE sysslat med ….. solen! Anmäl dem för tjänstefel!!
http://wattsupwiththat.com/2012/08/23/agu-link-found-between-cold-european-winters-and-solar-activity/#more-69808
Ann L-H och Mats J
Jag vet faktiskt inte säkert vilka mytologiska väsen som är avbildade men Mats gissning är väl så god som någon. Förmodligen är det ingen som vet säkert.
😉
tty # 50
Tack för informationen. Det är väl bl.a. av den anledningen som BMW som nu intresserar sig för bränslecelltekniken igen.
http://www.welt.de/wirtschaft/article13761445/BMW-und-GM-planen-gemeinsame-Wasserstoff-Autos.html
„……Denn BMW und der Opel-Mutterkonzern General Motors (GM) verhandeln über eine enge Kooperation bei der Entwicklung von Modellen, die mit Brennstoffzellen angetrieben werden….“
Intressanta kommentarer –
— ” för länge sedan borde BMW ha insett –vätgas som bränsle i en Otto-motor är en flop”
— „GM ???? – har man inte lärt sig av Opel?
Helt OT : Exakt idag har OPEL 150-års jubileum. Samtidigt som fabrikerna i Ruesselsheim och Kaiserslautern varslas om 20 arbetsdagars nedskärning till årets slut.
Allt enl. ”his masters voice” GM
Slabadang [53]; Intressant artikel! Har personligen hela tiden insett att solen är den viktigaste och dominerande faktorn som klimatpåverkare. “Climate is not ruled by one variable,” said Sirocko. “In fact, it has [at least] five or six variables. Carbon dioxide is certainly one, but solar activity is also one.”
AOH #55
Honda har haft H2-bilar i många år nu:
http://world.honda.com/FuelCell/
John Silver
Det är just utvecklingen av fuel-cell tekniken som BMW har eftersatt och nu försöker hänger på tåget.
Redan 1964 byggde ett stort el-företag i Västerås FC-batteri-prototyper till marinen. Vi hade då stora problem med läckage mellan batteriplattorna.
Jag förutsätter tidigare inlägg ovan vet om Honda vätebil,
För övriga den 50 11 gången,Honda vätebil har en elmotor som
drivs av generator som är vätedriven,inga batterier alltså.
Hur denna Honda fungerar rent praktiskt,som eventuella barn-
sjukdommar eller problem,vet jag inte så exakt mycket om.
Men som billig bil ,lär nog dröja,men som sagt intressant för fram-
tiden får man hoppas.
ALI.K.
Honda bilen har testats av TOP GEAR för några år sedan i USA,
de höjde den till skyarna,framtidens bil finns redan.
Men tankning har en problematik med vätet som är flytande.
Hårda krav med tätningar är nog en förutsättning,några läcka-
får ej finnas.
ALI.K.
Hondas tankstationer är av’soldrivstyp’,men laddande av batterier
inte frågan om.
Om solenergi användande till vätgas produktion,så är den idealisk.
Det är nånting helt annat än den solcells produktion, är dock
knappast någon framtida lösning i större skala,mer som nisch
produkt som tillämpning.
ALI.K.
John Silver #57
Apollo 13 hade bränsleceller också.
Det enda f n realistiska sättet att lagra väte är som gas under högt tryck i trycktankar. Det fungerar förvisso även om tankarna är tunga.
Det största problemet med väte som bränsle är de höga täthetskraven. Vätgas + luft är explosivt även i mycket olika blandningsförhållanden och antänds extremt lätt. Väte är ju dock lättare än luft så utomhus är riskerna med små läckor liten.
Inomhus är det helt annorlunda och normalt rekommenderas det att taket i hus där väte hanteras i större mängder byggs så att det vid en explosion ”blåser bort” utan större skador. Jag skulle definitivt inte vilja bo i ett hus med vätgasdrivna bilar i källargaraget.
Vätgasbränder (t ex när läckande vätgas antänds direkt vid läckpunkten) är också otrevliga eftersom förbränningstemperaturen är så hög att flamman strålar huvudsakligen i UV-området och därför är nästan osynlig (det var därför som raketstrålen från rymdskytteln var nästan omärkbar, i motsats till de båda krutraketerna).
tty: #63: Ytterligare en komplikation är storleken på Vätgasmolekylen. Den är ju tillsammans med Helium den minsta i storlek och nästan omöjlig att innesluta utan läckage.. gasen sipprar ut tvärs genom de flesta strukturer.
Såg för övrigt att världens Heliumreserv är slut om 15 år. Där har vi ett reellt hot att slå larm om. Bäst att förbjuda alla ballonger.
Läckageproblemet är ett lätt problem att lösa.
Svårare är explosionproblemet, det kunde inte ens experterna i Fukushima lösa.
Det kan vara svårt att se att medelsvensson skulle kunna hantera det. Men å andra sidan så kan han ju hantera bensin som är nog så farligt.
tty [63]; Intressant info om vätgasen. Personligen tycker jag illa om all gas i koncentrerad form. Det är ju vansinne om man på grund av tron att man kan påverka klimatet, skall börja driva samhällets behov av energi, med gas. En infrastruktur med elnät är ofarligt jämfört med ett gasnät. Det ideologer och en del politiker inte förstår, är att teknikutvecklingen på energiområdet kommer att göra alla de s.k gröna energiomvandlarna, helt överflödiga. Det som nu håller på att hända, är att vi kommer att gräva sönder vårt land för att bereda vägen för vindkraftverk, diverse småskalighet, gasledningar etc. Ett antal kärnkraftverk löser eneriproblemet och den infrastruktur i fom av elledningar finns redan och det är bara att ansluta de nya verken.
I Californien har de pysslat med vätgas länge. Här finns en rapport från 2004. Sidan 5-10 ger en jämförelse med naturgas avseende risker.
http://www.energy.ca.gov/2005publications/CEC-600-2005-001/CEC-600-2005-001.PDF