Klimatfrågan är den största gröna bubblan i världshistorien. En erfaren EU-byråkrat som professor Samuel Furfari beskriver i sin bok The hydrogen illusion hur tidigare satsningar på väte alltid stupat på ohållbar ekonomi. Främst beroende på enormt låg verkningsgrad i avsedda tillämpningar. Naturlagarna är inte politiskt följsamma.
Att världens ledare nu ser ”grön vätgas” som en nödvändighet som bränsle i övergången till förnybar energi blåser liv i drömmarna igen. EU:s planer för vindkraft, inte minst till havs, är en utopi utan möjlighet att leva på egna meriter. Räddningsplankan har blivit vätgas för att lagra elenergi för att hantera vindkraften volatilitet. En räddningsplanka som leder oss ut på ännu djupare vatten.
Renewable Energy Directive (RED) och Renewable hydrogen production: new rules formally adopted (20 June 2023Directorate-General for Energy) element som förutsätts i Fit for 55. Avgrundsdjup brist på perspektiv och proportioner. Kostnads- och konsekvensanalys saknas helt.
För den tunga industrin gäller skarpa, lagstiftade krav att reducera koldioxidutsläppen genom att växla från naturgas och kol till vätgas. Grön vätgas.
Väte finns i naturen i föreningar som vatten och metan. Väte används i stor skala inom till exempel konstgödseltillverkning. Årligen produceras 95 miljoner ton vätgas 2022. 90 % av den utgår från naturgas / metan. Den vätgasen är inte så dyr. Att framställa vätgas genom elektrolys av vatten är däremot väldigt dyrt och elkrävande.
Varför inte börja med att försöka med växla nuvarande vätgasproduktion mot ”grön vätgas”. Världen använder som sagts 95 miljoner ton vätgas, huvudsakligen framställt genom reformering av metan. Att producera den mängden med elektrolys av vatten behöver 55 kWh / kg vätgas. Det är 5225 TWh el. IEA spår att 2030 kommer 180 miljoner ton att behövas. 9900 TWh förnybar el. Global elproduktion är nu 27000 TWh/år. Och av dessa är 7 % vind och sol. Är det någon som över huvud tänkt på det? Industrin väntas stå för den ökade användningen.
I den fysiska verkligheten ser det väldigt svårt ut. Beräkningar tyder på att det är ekonomiskt ogenomförbart också. Vätgas från elektrolys av vatten blir fem gånger dyrare än dagens reformering av metan.
Inte bara det enorma elbehovet och ekonomin
Man behöver inte leta problem kring vätgasen. Det finns inga regionala marknader för vätgas för att vätgas är mycket svår att transportera, vilket adderar till det redan orimliga priset. Ändå förutsätter EU:s vision en omfattande infrastruktur för vätgas.
Vätgas är det periodiska systemets minsta molekyl. Satt under tryck är vätgas därför extremt benäget at diffundera ut från tryckkärl. Vätgas är mycket reaktiv och bryter ner metall i en process vid namn vätesprödhet. Ett svårt tekniskt problem att övervinna såväl för pipelines som för lagringsutrymmen.
Fartygstransport är dyrbart. Det finns två sätt att hantera vätgasen. Antingen komprimera den eller kyla den till flytande form. Att kyla den, som för fartygstransport, är dyrast. Att kyla till – 253 OC kräver energi motsvarande vätgasen själv. Det går också att omforma vätgas till ammoniak, som är flytande vid 35 OC, men det är lika energikrävande.
Nya användningsområden för klimaträddarna
Här nämns vätgas som ersättare för naturgas som bränsle i industriprocesser. Förlusterna i kedjan från el till el via vätgas är stora. Även om vätgasen används i processer så är den dyr att tillverka. Vätgasstålet som ska tillverkas i riskfyllda oprövade processer blir 30 – 50 % dyrare utan andra fördelar än att kvala in på tullskyddade marknader och slippa kostnader för utsläppsrätter. Vilar bara på politik. Klimateffekten är så liten att den inte är mätbar men kostnaderna är enorma.
Den andra stora visionen är att lagra överskott av el när det blåser mycket i vätgaslager att använda med gaskraftverk när vinden viker och el måste komma någon annanstans ifrån. Väderberoende elproduktion och vätgaslagring som bas i EU:s elförsörjning.
En lika infantil tanke. En skrivbordsprodukt från EU-byråkratin. Börja med att se verkningsgraden i systemet. Det går åt 3 MWh in för att få ut 1 TWh el från vätgaslagret via gasturbinen. I det lilla perspektivet om vi tänker att 1 TWh ska kunna tas ur ett buffertlager vätgas, behöver det vara 3 miljoner m3. Motsvarar 21 fotbollsplaner golv och 20 meter högt i tak.
EU kommunicerar nu krav på mer vindkraft. Planer ligger för cirka 300 GW havsbaserad vindkraft i Nordsjön plus runt Östersjön. Vi talar då om 20 000 turbiner och storleksordningen 1000 TWh / år. Försiktigt spekulerat behövs buffert på 50 TWh.
Vi behöver lagerkapacitet på 150 miljoner m3. Och till det gaskraftverk för vätgas, som ska utvecklas. Och att börja med någon som tillverkar elektrolysörer i den mängden. Många arbeten blir det i alla fall. Har debatterna i kommissionen och parlamentet ens haft volymer och pengar med i diskussionerna?
Vätgasbubblan kommer att spricka
I samhällsdebatten pekas ofta vätgas ut som en viktig ingrediens i strävan att minska utsläppen av koldioxid. Det är också den lösning som såväl EU som den förra regeringen lyft fram. Inom ramen för EU Hydrogen Strategy kommer EU att satsa 430 miljarder euro på vätgas fram till år 2030. Den av regeringen initierade organisationen Fossilfritt Sverige förordar att Sverige år 2045 har byggt ut sin kapacitet att producera väte till 8 GW. För detta krävs 70 TWh el per år, vilket motsvarar hälften av dagens totala elförbrukning i Sverige.
(2022-12-07, Kvartal, Jan Blomgren, Magnus Henrekson, Christian Sandström)
Det går inte att diskutera vätgasdirektivet utan att koppla det till direktivet om förnybar energi. Tiden för tillståndsprocesserna irriterar förstås EU-byråkraterna.
En utopi ska göra en annan utopi möjlig.
Klippt ur Renewable Energy directive (RED).
20 000 000 ton H2 behöver 1100 TWh förnybar el. Det är mer el än Tyskland och Frankrike tillsammans använder idag.
1200 miljarder kronor bara i rörlig kostnad för att mätta EU:s aptit för vätgas. Motsvarar nästan hela Sveriges statsbudget!
EU-direktiven om förnybar energi är en väsentlig del i planen Fit for 55.
Vem har kraften och mandatet att avslöja utopierna innan de raserar välfärden i hela Europa. Professor John Hassler, som har snabbutrett hur svensk anpassning till EU:s lagstiftning och direktiv ska gå till, ser tydligen inga svårare utmaningar. Vi måste inse att vi står inför ett katastrofalt ekonomiskt nödläge. Naivitet, makthunger och politiskt spel har för länge vunnit. Nu närmar det sig vägs ände. Vakna upp tillverkligheten. Sätt stopp och punktera den största gröna bubblan.
Det kommer att vara hedrande att vara föregångare där istället.
Evert Andersson och Mats Kälvemark
Tack för allt arbete med artiklar och samhällsdebatt – mycket bra!
Det som alltid förvånar i klimatpaniken är tidsaspekten och oviljan att föra en utveckling i vetenskaplig anda.
Eu, fn och andra ledare försöker använda klimathotsteorins retorik även i teknikperspektivet – otroligt ansvarslöst.
Vi hör hela tiden politiska ledare i sverige och väst tala om att tekniken för lagring, överföring och användning av vätgas är färdigutvecklad – och snabbt kan byggas – exakt samma resonemang som med klimathotet ” nu vet vi, nu kan vi, nu är det bevisat”….
Det finns sedan många år storskalig vindkraft – lagringsstrukturen fortsätter dock att lysa med sin frånvaro – det påminner om gammaldags kommunistisk samhällsbyggnad.
Frågan varför vi fortsätter bygga massor av vindkraft utan lagring 2023 finner inga svar.
Storskalig vindkraft fortsätter att byggas i våra vildaste vildmarksområden – vi förstör genom dessa industrier våra sista rester av fungerande ekosystem, både till havs och på land.
Människan är en obegriplig art.
Tack för en intressant sammanställning.
Energipolitiken har gått helt vilse de senaste åren där verkligheten har ersatts av önskedrömmar och visioner presenterade i powerpoints med färgglada tårtdiagram. Det pratas om tiotals, ja hundratals TWh hit och dit, men ingen förstår vad en TWh är. De styrande förstår ju oftast inte ens skillnaden mellan energi och effekt.
Intressant i sammanhanget är att John Hassler tog hjälp av ”den oberoende miljökonsulten” (!) Magnus Nilsson att skriva två kapitel i sin utredning. Magnus Nilsson är förstås ingen oberoende konsult på riktigt, utan har ett långt CV som klimataktivist i olika sammanhang. Han satt bland annat 15 år i styrelsen för lobbyorganisationen Transport and Environment (T&E) i Bryssel som ser elektrifiering och digitalisering som mänsklighetens enda väg till frälsning från klimathotet. Jag skrev kort om T&E i en kommentar här för ett par veckor sedan, deras infantila syn på komplexa frågor och om hur de delvis finansieras direkt av EU (!) men förstås även av Claus Schwab och familjen Rockefeller via deras stiftelser.
Prova gärna att Googla lite på både T&A samt på ”den oberoende miljökonsulten” Magnus Nilsson, det är intressant. Att hela klimatfrågan är korrupt vet ju de flesta här i forumet sedan tidigare, men i alla fall jag slutar aldrig förvånas över hur lätt det är att se denna korrupthet med några enkla sökningar på internet, och likväl väljer så få att våga se det.
När jag ändå är inne på området vätgas och ”dolda pengar” är det intressant att det spanska energiföretaget Iberdrola, som via Svea Vind Offshore, vill bygga havsbaserad vindkraft utanför våra kuster nu även samarbetar med Nordion Energi om att installera elektrolysörer inom den vätgassatsning som är kopplad till fossilfritt stål i norra Sverige. Iberdrolas störste aktieägare är Qatar Investment Authoraties (QIA) som ägs av några oljeshejker i diktaturen. QIA har anklagats för att inte bara bryta mot mänskliga rättigheter på den afrikanska kontinenten ( anklagelser de för övrigt köpte sig fria från i en överenskommelse innan det hann gå till domstol), men QIA har även anklagats för finansiering av terrorverksamhet. Bland annat har mistankar riktats mot att finansiering gått till terrorverksamhet i Palestinaområdet. Vill det sig illa samverkar alltså ovan nämnda företag med aktörer som finansierat Hamas attack den 7 oktober.
Det här är ju allvarliga anklagelser, så jag vill vara tydlig med att det här är min egen bild av vad jag snappat upp från vad jag bedömer som trovärdiga källor på internet, men lyfter det så att var och en själv kan leta information, och att kanske någon duktig journalist som ser detta kan ”gräva” och rikta ljus mot problemet.
Tack för informationen.
Hybris har knäckt civilisationer förr.
Hur fel kan det hinna gå innan den gröna vätgasen blir brun och är det inte en räddningsväg?
Det finns gott om gas i Snövitsfältet strax utanför Norges kust!
En liten korrigering. Ammoniak är flytande mellan -78 och -33 grader celsius, den är alltså en gas vid 35 grader celsius.
Så antingen kyler man den (vilket kräver energi) eller så trycksätter man den (vilket även det kräver energi).
När vi ändå är inne på det. Nuvarande förluster är ju, som Mats och Evert skriver, i förhållandet 3 –> 1. Välkänt är att Tyskland i någon form av total tankekollaps och med referens till Fukushima (som att tsunamis är vanligt förekommande i Tyskland) lagt ner alla deras väl fungerande kärnkraftverk, som producerade el, när den faktiskt behövdes, till en kostnad av långt under 3 Eurocent/kWh.
Tyvärr har inte senare tankegods varit så lyckat heller – man kan ju inte alltid skylla på otur när man tänker – dels vill ju Tyskland skydda sin industri genom att införa ett kostnadstak på 6 Eurocent/kWh för 80 % av konsumtionen. Notera, långt över produktionskostnaden för kärnkraftsel. Det kommer att kosta 25 – 30 miljarder EUR till 2030.
https://www.clearygottlieb.com/news-and-insights/publication-listing/germanys-proposed-industrial-electricity-price-cap
Vidare har de, sent om sider, insett att vind och sol inte producerar hela tiden. Det är inte för inte tyskarna har ett så bra ord som Dunkelflaute. Hur löser vi det tänker de, jo vi bygger gasturbiner som kan drivas av vätgas (vilket är ett krav från EU och det ska gälla från 2035). Blir det billigt? Blir det bra? Ja, svaret är väl givet, varken eller. En ledtråd, lågt kapacitetsutnyttjande och om insatsvaran kostar 20 Eurocent per kWh blir vätgasen 3*20+X, alltså långt över 60 Eurocent per kWh, där X är kostnaderna för elektrolysörer, lager, gasturbiner, infrastruktur etc. etc.
https://www.hydrogeninsight.com/power/germany-to-build-17-21gw-of-new-hydrogen-ready-gas-fired-power-plants-says-chancellor/2-1-1415040
Tyskarna planerar (önskar sig) ett ”vätgas-nät” för att förse industri och samhälle med ”grön” energi.
Det är svårt nog att bygga nya kraftledningar i landet, och vi får se om det blir lättare att bygga pipe-lines.
https://elfordon.se/tyskland-planerar-5100-kilometer-langt-vatgasnatverk/
På en undanskymd plats i dagens kurir läser jag ” Bara fossilfritt stål till Scania 2030″. Bolagen har tecknat en avsiktsförklaring, skriver SSAB i ett pressmeddelande. Båda bolagen är medlemmar av First Movers Coalition ( FMC), vars syfte är att minska klimatavtryck i sektorer som är särskilt svåra att ställa om. Genom FMC har Scania och SSAB åtagit sig att använda sin köpkraft för att skapa tidiga marknader för innovativa och gröna teknologier, skriver SSAB i pressmeddelandet. Vattenfall och Volvo är också medlemmar av FMC. Det bildades under klimatmötet i Glasgow. Naturligtvis finns WEF också med där. De nöjer sig inte med att vara med, de styr verksamheten. Den gröna omställningen i Norrbotten har inte kommit till av en slump. WEF och Schwab är påskyndare av den gröna omställningen, eller varför inte kalla det för Det stora gröna språnget.
Vi har en politikerkår som övervakas av en journalistkår vilka har gemensamt att de har en så låg teknisk/naturvetenskaplig bildningsnivå så de inte ens förmår att skilja mellan begreppen effekt och energi. Hur det med dessa förutsättningar skall gå att skapa en verklighetsförankrad energipolitik övergår mitt förstånd.
#8
Just nu är eliten inom denna politikerkår uppe i talarstolen i EU debatten i riksdagen.
SDs Kinnunen lade in en bredsida mot EUs renoveringsförslag där tvingande förbättringar successive skall införas inom hela EU. Pappersprodukt som drabbar oss inom kort om ingen reagerar.
Tysk el kostar och är ändå smutsig:
https://notrickszone.com/2023/11/14/green-bloodbath-major-industries-closing-down-as-german-energy-prices-soar/
Hur tänker politiker när de genomför lika lagar inom länder med olika förutsättningar?
Just nu när temperaturen sjunkit producerar vindkraften mindre än 10% av installerad effekt. Priset är 113 euro per MWh (130 öre per kWh) i hela landet. Tur att vi har kärn- och vattenkraft.
Stort tack för en utmärkt sammanfattning av såväl teknik som politikens huvudlösa situation. Må det bära eller brista tycks ansvariga se på saken!
För mig som teknisk dilettant frågar jag mig hur man tidsmässigt liksom kostnadsmässigt ska överbrygga övergången från naturgas-verk (stöd till vindkraften) till vätgas? Vilka företag ska investera i naturgaskraft och hur ska detta finansieras och ge avkastning tills vätgasen även kan ta över när det inte blåser (både lager och direkt som kraft-bränsle).
Lagring av vätgas är inte enkelt.
Hybrit byggde ett bergrumslager på 100 m3 med förmåga lagra gasen vid upp till 200 bars tryck.
Lagret var klart för ett år sedan och har därefter testats i drift. Trycksatts och tömts omväxlande.
Har någon sett en rapport om resultaten?
Evert & Mats 👍, än en gång har ni sammanställt hur orealistisk en viktig komponent, bubbla i klimatomställningen är.
Tack!
Net Zero Watch samlar regelbundet information om hur bubblor ute i världen mött den bistra verkligheten – och brustit.
Även om våra stackars lurade politiker är entusiastiska och media ovilliga att informera objektivt tror jag ändå att de orealistiska bubblorna snart brister tack vare er, verkligheten och andra upplysta föregångare.
I bif artikel finns en annan kritisk rapport (se länk i länken till Expressen’s artikel) från Skandinaviska Policyinstitutet och nationalekonomen Daniel Sundén Handels Sthlm.
https://www.tn.se/article/33343/ledare-hur-hallbar-ar-satsningen-pa-gront-stal/
Intressant att notera är förstås inte bara att självklara SEB och Wallenberg har kritiska tankar kring projekten utan även gamla kloka renäringslivsrebeller som t.ex Rune Andersson, C Gardell och C Bennet även om de delvis dansar med i yran på ytan. Det är ju vanskligt att utmärks sig som ”klimatförnekare” bland eliten.
Ammoniak har kokpunkt -33.4 grader alltså gas i normal temperatur. Är mycket lättlösligt i vatten. Kan användas på det viset. Är dock ändå svår att hantera. Mindre än hälften så effektivt som bensin och diesel. Ger obehagliga gaser vid förbränning. NOxx.
Vi har naturgas i Mora se Igrene. Men den får inte utvinnas, nu vill man omvandla den till vätgas i borrhålet, dom har inte fått något tillstånd där heller.
Jag tänker bara att ett sådant här uttalande från den nya klimatpolitiska överenskommelsen borde stoppa vätgashysterin.
Notera, jag ser fördelar med vätgas inom vissa områden, till exempel gödningsmedel och vissa industriella processer, men det ska ske på det bästa tekniska sättet, vilket i dagsläget är högtemperaturreaktorer (kärnkraft) med SOEC elektrolysörer, som i princip halverar förlusterna från el till vätgas från 50 kWh in för 1 kilo vätgas (energivärde 33 kWh) till 41 – 42 kWh in för 1 kilo vätgas.
”Uppgörelsen innebär att alla partier i riksdagen nu står bakom Sveriges klimatmål.
Överenskommelsen slår fast att klimatpolitiken ska utgå från tre principer: den ska ha ett internationellt perspektiv med fokus på globala utsläppsminskningar, den ska bygga på teknikutveckling med mer fossilfri el och den ska förenas med ekonomisk tillväxt.
– Klimatpolitiken ska vara effektiv, den måste tolereras av medborgarna och skapa incitament för jobb och tillväxt. Vi ska inte ha en nedstängningspolitik, säger Martin Kinnunen, Sverigedemokraternas klimat- och miljöpolitiska talesperson.
Arbetet med att se över klimatpolitiken fortsätter, fortsätter han.
– Det kommer att ske en översyn av etappmålen och det klimatpolitiska rådet kommer också att få nya uppdrag.”
*Internationellt perspektiv – Sverige ska inte springa sitt eget race, utan se vad omvärlden gör och inte gör.
*Teknikutveckling med mer fossilfri el – läser jag tydligt att här är kärnkraft och förhoppningsvis även fjärde generationens kärnkraft som kan verka som burner / breeder.
*Ekonomisk tillväxt – borde innebära för både landet och medborgarna, inga mer drakoniska kostnader som ska bäras av medborgare och företag.
Sedan ska även klimatpolitiska rådet få nytt fokus, det är bra.
Skatter har alltid en negativ påverkan oavsett hur liten skatten än är.
”Vad fan får vi för skatterna”, frågade Leif Östling. Försvararna säger skola, sjukvård, vägar m.m.
Frågan är i stället: vad kunde vi ha fått i stället utan skatterna?
Ironiskt är att när Leif Östling var VD för Scania så byggde Scania upp en privat sjukvård som var både billigare och effektivare än den offentliga sjukvården i Södertälje. Ja, så bra att politikerna fick sätta igång och sabotera Scanias sjukvård.
Ja, vi får en offentlig sjukvård, vilken är den mest korrupta verksamhet som finns i Sverige helt styrd av läkemedelsbolagen.
OT
Nästan allt är möjligt i de grönas sagovärld. Men bara nästan:
Bakslag för tyska regeringen – får inte omfördela 60 miljarder euro till klimatfond, kan påverka budgetförhandlingar (Finwire)
2023-11-15 13:43
Den tyska regeringens planer på att omfördela 60 miljarder euro av oanvända skulder från pandemitiden till en klimatfond är olagligt. Det fastslår landets författningsdomstol, rapporterar Reuters.
https://www.placera.se/placera/telegram/2023/11/15/bakslag-for-tyska-regeringen-far-inte-omfordela-60-miljarder-euro-till-klimatfond-kan-paverka-budgetforhandlingar.html
OT Slår på tv och läser text-tv. Nya larm. En tråd handlar om ”Rekordnivåer av växthus gaser igen”. Rekord och igen är flitigt använda ord när man ska berätta om klimatet. Nästa tråd handlar om ”Klimatvarning: Mer död och sjukdom”. Det är forskare igen som larmar. Minskar inte utsläppen snabbt väntar ond bråd död för miljontals människor. Jag har just varit på cykeltur I det kyliga vädret. Men bara minus 8 idag, igår var det minus 15. CCN jobbar hårt just nu, och har så gjort i många år. Forskarna skriver ” uppvärmningen innebär också mer gynnsamt klimat för virus och bakterier”. Värme är väl bra för människor också. Forskarna längtar nog till nästa istid.
Daniel W. #19
Det kan väl vara sant att värme gynnar bakterier och virus, men dom sprids lättare när vi trängs inomhus för att slippa kylan. Det finns en orsak till att förkylningar och influensor grasserar under vinterhalvåret.
Håkan Bergman
14:49, 2023-11-15
D-vitamin !
#20
Dålig ventilation är befrämjande för smittan. Atmosfärs-forskare och virologer et al har till slut fått CDC och WHO (2021 våren) att i skymundan acceptera att Sars-CoV-2 sprids i mindre men koncentrerade moln av aerosoler särskilt inomhus. Uppehållstiden är inte så lång (jmf m t.ex mässlingen) men tillräckligt vid folksamlingar där ventilationen är dålig och luftfuktigheten hög. Därför smittas också många inomhus på sensommaren i Sverige av C-19
Är normalt själv sällan sjuk/förkyld men har drabbats 3 ggr sedan 2020 inomhus och innan dess inte sedan före 2010. Samtliga 3ggr påsommaren och under hög rel fuktighet.
#21 Paul H
Äter normalt D-vit under de mörkaste månaderna. Däremot drabbades jag av C-19 3 ggr (ovan) under de 2 somrar när jag inte var lättklädd ute i solen särskilt ofta. 2020 och 2 ggr i år. Zink räddade mig vid 1:a tillfället i år från att bli sängliggande med feber. Det började med en ”våldsamt” smärtsam attack mot halscellerna och övergick efter behandling med zink till en irriterande hosta och idag en känslighet i halsen nästan som allergi (har aldrig haft).
Lite OT men en mycket färsk intervju med Judith Curry av Anders Bolling.
https://youtu.be/7XvL2TtTScg?si=CTVsXKakapiyna0Z
Hon hoppas och tror vi står inför en ”peak craziness” i klimatfrågan.
Och jag hoppas hon har rätt!
Evert och Mats!
Citat som ger nonsens:
”Världen använder som sagts 95 miljoner ton vätgas, huvudsakligen framställt genom reformering av metan.”
Skärp er och håll isär energi och effekt.
När klimathotsberätelsen till en del bygger på att blanda absolutvärden med derivator tycker jag att ni ska hålla fanan högt.
Daniel Wiklund #7
Scania sitter nog i klistret eftersom alla ramar för europaproduktionen formas i Luleå med stål från SSAB. Men du kan vara lugn för att de som säljer till produktionen i Brasilien ser nya affärsmöjligheter.
LasseLu #15
Citat: ”Ger obehagliga gaser vid förbränning. NOxx.”
????
Jag har fått lära mig att dieselmotorer med hög temperatur vid förbränningen ger avgaser med hög NOx-halt och att det justeras genom att spruta in urea (AdBlue) som kokas till ammoniak för att MINSKA NOx.
Är jag och våra lagstiftare på området felinformerade?
Lite mer OT.
Svt nyheter Sapmi hade idag ett inslag om isbjörnarna som ökar i både antal och vikt i kanadensiska arktis – ursprungsfolken i byarna får allt svårare att undvika möten med detta massiva djur – och dom konkurerar om samma byten och jaktmarker.
Den gamla jägaren skrockade åt forskarnas oro för isbjörnsstammen – inslaget avslutades med att enl forskarna är havsisen borta 2030….
Det är 20 – 40 minus från oktober till maj däruppe, pga solens frånvaro och under den korta sommaren ligger ett kompakt dimmhölje över havsisen, som håller nere avsmältningen och temperaturen.
Vi får väl se om isbjörnsforskarna och klimatprofessorerna får rätt i sina uträkningar och iakttagelser – det vore annars kanske bra för dessa institutioner att anställa ursprungsfolk för lite information via visuella observationer.
#28
Den ideala reaktionen vid förbränning av ammoniak är:
4NH3 +302 = 2N2 + 6H2O
Men förmodligen får man en del NOx också.
#29
”inslaget avslutades med att enl forskarna är havsisen borta 2030….”
I Hudson Bay och södra delen av Parryarkipelagen (alltså de områden där det finns urbefolkning) försvinner havsisen varje sensommar/höst, men den kommer igen varje år i oktober-december.
Som nu
https://noaadata.apps.nsidc.org/NOAA/G02186/latest/4km/masie_all_r00_4km.png
Och det gjorde den faktiskt även under lilla istiden. De inuiter som var i kontakt med Franklinexpeditionen under deras slutliga dödsmarsch längs sydkusten av King William Island sommaren 1850 hade nog litet dåligt samvete för att de lämnade dem i sticket, men de förklarade att de var tvungna att ta sig över till fastlandet innan havsisen gick upp i juli för att själva överleva.
Att lagra överskottsenergi från vind och sol i form av vätgas kan inte vara i närheten av det bästa sättet.
En uppenbar användning är relativt små batterier som kan användas för att stabilisera nätet genom syntetisk svängmassa och reaktiv energi. Detta skulle ha en marginell betydelse som energilagring, men vara mycket betydelsefullt för elnätets stabilitet. Som jag uppfattat saken måste en marknad skapas för nättjänster. Det måste vara lönsamt att bygga sådana anläggningar. Även kraftvärme, vattenkraft, m.fl. som har tunga generatorer måste kunna få betalt för sin svängmassa.
Jag läste någonstans att SvK upphandlat en löjligt låg effekt från kraftvärme i Skåne med syftet att på så vis få en svängmassa permanent inkopplad på lämplig plats i nätet. Bra så, men det behöver formaliseras och jag antar att det borde hanteras som ett EU-problem.
Nu, när vi redan har för mycket vind och sol ibland och det ändå byggs mer vindkraft blir energilagringsproblemet gradvis mer akut. Det finns en förträfflig lösning för oss i Sverige. Vi kan se till att det blir lönsamt att lagra överskottsel i våra fjärrvärmenät. Värmelager i kombination med värmepumpar kan svälja enorma mängder överskottsel. Värmelagret i Västerås kan förse staden med värme i en till två veckor beroende på utomhustemperatur.
Ett kraftvärmeverk med värmelager kan maximera sin elproduktion utan att behöva dumpa någon överskottsvärme. Att komplettera verket med ytterligare en panna plus generator skulle ge möjlighet till mycket större produktion av värme till lagret vilket skulle passa fint när vindkraften står stilla. Då får man sälja mycket av dyr elström. Det extra bränslet man behöver kan ha sparats in när man använt billig/gratis elström för att fylla värmelagret med värmepump.
Några citat från Per Fahlén::
”På 1980- och 1990-talet hade nästan alla städers fjärrvärmenät stora värmepumpar”
”De stora värmepumparna i fjärrvärmenäten var oerhört lönsamma, återbetalningstiden låg runt 1-2 år. Även om Sverige redan har väldigt mycket värmepumpsvärme installerad, sparar 15-20 TWh/år, finns det stora möjligheter att öka deras effektivitet.”
”Mest populär värmekälla var renat avloppsvatten, som har en tillgång kopplad till befolkningsstorleken och därmed till värmebehovet. Har också en ganska stabil temperatur. Sedan blev el ’fult’ och man gav bidrag för att istället elda flis och andra s.k. biobränslen för att sedan övergå till att elda sopor, då man fick betalt för att ta emot bränslet (svårt att konkurrera med det alternativet).”
När man väl har ett värmelager blir det intressant att använda solfångare för att slippa elda eller köra värmepump under sommarhalvåret.
Riksdagsmotion 2022/23:36 av Per Bolund m.fl. bifallen: ”Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett stöd för energilager, såsom vätgas, batterier och värmelager, och tillkännager detta för regeringen. Värmelager borde stått först….
Arbete pågår, men kvarnarna mal sakta verkar det som: https://www.energimyndigheten.se/496032/contentassets/f7846dde19cc4a26acd415ad267377cb/en-strategi-for-fjarrvarme-och-kraftvarme-och-kartlaggning-av-potential-er-2023_14.pdf
Från politiskt håll har man behandlat kraftvärmen illa med biooljeskatt, koldioxidskatt, avfallsförbränningsskatt och förmodligen flera åtgärder än så. Politiken ville bort från förbränning. Framtidens idealsamhälle skulle baseras på ”flödande energi.” Politik är att vilja – desvärre. Vill man att en orealistisk dröm skall bli sann får medborgarna problem. Förhoppningsvis kommer insikten sakta att sjunka in hos en stor del av befolkningen så att politiken inser vartåt det blåser och justerar sina drömmar om det framtida samhället. Jag tror det kommer att ta rätt lång tid innan devisen ”klimatet kan vänta” blir politiskt gångbar.
”Vi har 6 år på oss att skära ner växthusgasutsläppen, annars kommer Parisavtalets 1,5 grader att överskridas” sa någon på Sveriges Radio P1 nyligen. (Jag tror professor Kjellström SMHI) Underförstått: Katastrof. På vilket sätt undrar jag. Klimatpolitiken har varit mycket framgångsrik sedan AR1. De utsläppsscenarier som gjorts i tidigare rapporter har varit mycket pessimistiska och om de hade besannats skulle vi ha haft en mycket stor påverkan av halogenerade kolväten. Freoner m.fl. Dessutom skulle fossilförbränningen ökat mycket snabbare än den gjort i verkligheten. Enligt AR5 skulle ökningstakten varit cirka 2 GtC/decennium sedan år 2000 men enligt https://www.carbonbrief.org/global-co2-emissions-have-been-flat-for-a-decade-new-data-reveals/ har ökningen upphört och utsläppen planat ut vid cirka 11 GtC/år sedan 2010. Enligt AR1 skulle CO2 år 2023 legat på 450 ppm, men det skulle bara ha varit 55% av de antropogena växthusgasutsläppen. Med freoner och annat skulle totalen alltså motsvarat forcingen från cirka 820 ppm koldioxid. I AR6 anges att CO2 står för 65% av den totala forcingen 2019 och då var CO2 411 ppm. Total focing 2019 motsvarade således 632 ppm CO2. Rätt mycket lägre än man befarat. Den stora skillnaden är dock prognoserna för framtida utsläpp. Dom är mycket lägre.
I motsats till många här på forumet finner jag det rimligt att tro att IPCC:s bedömning av fysiken bakom jordens värmebalans är rimlig. Temperaturen kommer att fortsätta att stiga, men ganska måttligt. Vem vill säga att den lilla ökningen från 1850 till i dag varit katastrofal? Skall vi verkligen tro att en ytterligare ökning med lika mycket, 1,3 grader, kommer att bli en global katastrof?
Det som är en pågående katastrof för fattiga människor i tredje världen är att dom nekas lån till att ta sig ur fattigdom genom att använda billigaste teknik (fossil) för att ta sig ur fattigdomen.
Jag tror att havet kommer att stiga mer än det skulle ha gjort om fossileldningen skulle upphört omedelbart. Jag kan inte se det som ett stort problem. Många megastäder sjunker på grund av att dom är byggda på olämpliga ställen. Jakarta värst. En jämförelsevis obetydlig ökning av havsnivån kommer givetvis att kosta pengar, men det är mycket långt från någon katastrof.
Visst måste CO2-utsläppen minska betydligt på lång sikt – åtminstone så länge som det forskningsläge som rapporteras av IPCC WG1 fortsätter att se ut som det gör. Politiker kan inte ignorera det. Personligen tror jag inte det kommer att ändras väldigt mycket under detta sekel även om jag har skäl att tro att projektionerna för 2100 kommer att justeras ner lite.
Världen skulle kunna spara mycket energi genom att isolera hus lite bättre. Mina erfarenheter från England på 80-talet säger att det skulle ha varit ekonomiskt klokt redan då, men jag misstänker att inte särskilt mycket blivit gjort ännu. Jag har också sett helt oisolerade hus i Dominikanska republiken där man upprätthållit sval inomhustemperatur trots fönster som inte bestått av glas utan bara av snedställda träribbor som i en persienn med fast vinkel mellan lamellerna. Energi har varit väldigt billigt. Tänk 1960-tals amerikanare. 2,5 liter bensin per mil…
Jag är övertygad om att klimatpaniken kommer att släppa så småningom. Vad är det bästa vi kan göra för att påskynda processen?
Berätta om Leif Kullman – värme var inte farligt förra gången.
Berätta om lilla istiden – kyla var farligt förra gången.
Berätta om hur mycket grönare jorden blivit. Mycket på grund av mer CO2.
Läget just nu är inte en katastrof, FN-chefens ”haven kokar” är ren idioti.
#5
”Hur löser vi det tänker de, jo vi bygger gasturbiner som kan drivas av vätgas (vilket är ett krav från EU och det ska gälla från 2035).”
Vilket troligen innebär att man så småningom kommer att upptäcka att det faktiskt finns två sorters väteförsprödning, ”vanlig” och HTHA:
https://en.wikipedia.org/wiki/High_temperature_hydrogen_attack
NOX
NOX – alltså en samlingsterm för ett par olika kväveoxider – bildas av luftens kväve och luftens syre i förbränningsrummet när den övriga förbränningen, framförallt, i en dieselmotor, sker vid högre tryck och temperatur.
Urealösningen, vanligen saluförd som AdBlue, sprutas in i de heta avgaser a omedelbart före katalysatorn och reagerar där med kväveoxiderna samtidigt som bränslets förbränning blir mer fullständig med hjälp av katalysatorn. Här råder inte samma tryck/temperatur som i motorn!
1.) Det är en enkel och rätt billig lösning som fungerar
2.) Har skriftligt tillfrågat Yara, f.d. Norsk Hydro som driver flera fartyg på ammoniak i modifierade fartygsdieslar om NOX och om de använder AdBlue men inte fått svar.
3.) Man kan tänka sig bränslecell som arbetar med ammoniak.
#26 Gunnar Strandell
Så här skriver vi: ”Årligen produceras 95 miljoner ton vätgas 2022. ”
Var ser du fel i detta? Skärmklippet visar källan.
Kanske läste du nte hela texten? Annars får du förklara vad du menar, tack.
#32 Leif Åsbrink
Är du medveten om att länken till carbonbrief är från 2021? Utsläppen fortsätter att stiga sedan dess, ganska säkert även i år 2023. Men det kan du ju i stort sett bortse ifrån. CO2 är ingen kontrollratt som styr klimatet annat än till en liten del.
Kolstål har väl förr ansetts som en stålsort med vissa speciella kvaliteter. I dessa vätgastider är det väl som att svära i kyrkan kanske att tala om detta, eller ska den sortens stål fortfarande kunna tillverkas även med de här ”fossilfria” metoderna?
#34 Hans H. Inte bara vätgas är mycket energikrävande att framställa. Det är även ammoniak. Råolja ur marken (petroleum) är energirik från början och kan direkt användas som bränsle – men med smutsiga avgaser.
Efter rening i raffinaderi blir den energirik bensin eller diesel med mycket renare avgaser, särskilt med katalysator. Måste inte alla alternativa bränslen först tillverkas i energikrävande processer och med mer eller mindre knappa råvaror?
Panisk rädsla för de energirika naturliga energislagen kol, olja och gas driver fram olika orealistiska, dyra, energikrävande och i sig energifattiga alternativ.
#32 Leif Å. Fjärrvärme/kraftvärme bör kunna utnyttjas mycket bättre, bl. a. för lokal elproduktion med måttliga investeringar. Befintlig och jämnt tillgänglig värme- och energikälla utan beroende av växlande vind och sol. Synpunkter på det?
Vätgas – en av nycklarna till klimatomställningen av Sverige
https://www.uniper.energy/sv/sverige/om-uniper-i-sverige/vatgas-i-sverige
Mvh,
#37 K-E Tallmo
Det är inga problem att tillsätta kol i det smälta järnet från Hybrit. Oavsett kolhalt så skapas inget koldioxid förrän stålet går till skrot och smälts på nytt, dock mycket små volymer.
För att stål ska vara smidbart ska kolhalten vara mindre än 1,7 % och i gjutjärn är kolhalten 2-4 %. Det är inte detta som är problemet med fossilfritt stål. Det är nog så att man kan tillsätta kol i form av träkol för att verkligen kunna säga att produkten är helt fossilfri. Den sista svenska masugnen som var baserad helt på träkol stängdes så sent som 1966.
#37 Karl-Erik Tallmo
Det stål som ska produceras med vätgas har inga andra egenskaper än det stål som produceras nu. Produkten stål måste innehålla kol i kontrollerade halter.
#38 Tege Tornvall
Min bakgrund är civilingenjör, kemi så jag torde veta en del om ämnet.
Ammoniak är ett möjligt ”icke fossilt” bränsle för främst sjöfarten OM den vätgas som behövs för att tillverka ammoniak är framtagen ”fossilfritt”. Samt om energi som krävs för den rejält energikrävande processen inte heller förbränner ”fossila” råvaror
Jag har satt ”fossil” inom citationstecken trots att det är ett vedertaget – och dessutom fullkomligt relevant – språkbruk. Jag vill med detta markera mot de befängda attacker du brukar komma med gentemot beteckningen.
Det är i princip korrekt att vid förbränning övergår energirika ämnen till ämnen med lägre energi. Det är därför de utnyttjas som bränslen….
Att i en kemisk process ”lyfta” energisvagare ämnen till energirikare kräver att energi tillförs.
Den processen är inte automatiskt synonymt med förhöjd temperatur. Fotosyntesen ger kolhydrater vid normala ”tillväxttemperaturer” ur koldioxid och vatten och tillförd solenergi i närvaro av katalysatorn klorofyll.
Dagens mer än hundraåriga process att ur kvävgas och vätgas göra ammoniak kräver mycket hög energitillförsel och sker vid temperaturer kring 450 grader och flera hundra bars tryck.
Förhoppningsvis kommer en vacker dag en enklare och bättre process. Kväve är trögreagerat, men vi kan ju notera att så kallade nitrifikationsbakterier klarar detta vid temperaturer i ytjorden vilket utnyttjas av vissa växter.
Vätgasekonomi 2023-2033: Produktion, lagring, distribution & applikationer
IDTechEx räknar med att vätgasmarknaden med låga koldioxidutsläpp kommer att växa avsevärt under det kommande decenniet och nå 130 miljarder USD till 2033 baserat på beräknad produktionskapacitet. Denna rapport utvärderar de nödvändiga komponenterna för att främja tillväxten av väteekonomin, och erbjuder en omfattande översyn av hela värdekedjan. Det inkluderar tekniska analyser av alla relevanta teknologier, teknisk-ekonomiska jämförelser, detaljer om viktiga kommersiella aktiviteter (inklusive projekt såväl som etablerade och framväxande företag), stora innovationer och marknadstrender över alla komponenter i värdekedjan.
https://www.idtechex.com/en/research-report/hydrogen-economy-2023-2033-production-storage-distribution-and-applications/946
Mvh,
Vätgasanvändningen globalt nådde 95 miljoner ton 2022, vilket är en ökning med nästan 3 % jämfört med föregående år.
Baserat på projekt som har nått ett slutgiltigt investeringsbeslut eller är under uppbyggnad kan den totala kapaciteten mer än tredubblas till 2 GW i slutet av 2023, där Kina står för hälften av detta.
Om alla aviserade projekt förverkligas skulle totalt 420 GW kunna uppnås till 2030, en ökning med 75 % jämfört med IEA:s Global Hydrogen Review 2022.
Mvh,
Ammoniak
Det finns intresse för att producera fossilfri ammoniak av tre huvudsakliga skäl:
1. För att ersätta fossil ammoniak i olika industriella processer exempelvis vid produktion av konstgödsel.
2. För att använda den fossilfria ammoniaken som ett bränsle i till exempel fartyg.
3. För att använda den fossilfria ammoniaken som en form av vätgasbärare för långväga transporter där ammoniaken sedan åter konverteras till vätgas.
Den vanligaste processen för att producera ammoniak, som står för mer än 96 procent av världsproduktionen, kallas Haber-Bosch processen och utvecklades redan 1909.
Ammoniakproduktion som den ser ut idag är en integrerad process som syftar till att uppnå hög verkningsgrad och god ekonomi. Processen består av två steg. Först produceras vätgas av metan via ångreformering och ”water-gas-shift”. Vätgasen reagerar sedan med kvävgas från luft vid mycket högt tryck för att bilda ammoniak. Den fossila vätgas som används i processen skulle kunna ersättas med vätgas från elektrolys för att producera fossilfri ammoniak. Eftersom många steg i processen är integrerade på olika sätt skulle flera delar av processen se annorlunda ut i en ammoniakanläggning som använder el för att producera vätgasen (Smith, Hill, & Torrente-Murciano, 2020).
Mvh,
Leif Åsbrink
20:07, 2023-11-15
”En uppenbar användning är relativt små batterier som kan användas för att stabilisera nätet genom syntetisk svängmassa och reaktiv energi. Detta skulle ha en marginell betydelse som energilagring, men vara mycket betydelsefullt för elnätets stabilitet. Som jag uppfattat saken måste en marknad skapas för nättjänster. Det måste vara lönsamt att bygga sådana anläggningar. Även kraftvärme, vattenkraft, m.fl. som har tunga generatorer måste kunna få betalt för sin svängmassa.”
Enligt Jan Blomgren väntas kostnaderna för dessa tjänster komma upp i 18-20 miljarder 2023. Innan vindkraften påverkade systemet låg kostnaderna på ca 1 miljard.
Jag citerar Magdalena Andersson ” vem vill ha dyr kärnkraft när det finns billig vindkraft”.
Infografik – 55 %-paketet: minskade metanutsläpp från fossila bränslen
Metanutsläppen orsakar global uppvärmning och förorenar också luften. Att minska dessa utsläpp har en avgörande betydelse i kampen mot klimatförändringarna.
Energisektorn, som står för 19 % av EU:s metanutsläpp, har den största potentialen för snabba, verkningsfulla och kostnadseffektiva minskningar.
I december 2022 nådde EU-länderna i rådet en överenskommelse om ett förslag till förordning som syftar till att fastställa nya regler för att minska metanutsläppen inom energisektorn. I november 2023 nådde rådet och Europaparlamentet en preliminär överenskommelse om förordningen. Texten måste godkännas och antas formellt av båda institutionerna.
Förslagen ingår i 55 %-paketet, som syftar till att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med minst 55 % fram till 2030.
https://www.consilium.europa.eu/sv/infographics/fit-for-55-cutting-methane-emissions-in-fossil-fuels/
Mvh,
#48 Claes-Erik Simonsbacka
Har stor respekt för din kunskap kring el.
Vår artikel här har ett bärande tema proportioner. Atmosfärens halter är CO2 420 ppm. CH4 metan 1,9 ppm. Hur mycket är människans fel?
S-E S #48,
En ännu större skrämseltaktik än att skrämmas med CO2 är att skrämmas med metan. Dess inverkan rent strålningsfysikaliskt är försumbar. Dessutom är dess överlevnad i atmosfären mycket kort (c:a 7 år). Det här metanbombs-argumentet är sedan länge debunkat.
Vi som lever i nutid – varför måste vi oroa oss för framtiden när det ändå kommer att gå åt hel-te inom sinom tid.
https://www.dn.se/varlden/forskare-da-upphor-livet-pa-jorden-att-existera/
Vi kan väl åtminstone försöka att njuta av den tid vi har kvar utan att dvälja oss i förtvivlan om vår nuvarande tillvaro.
#43
”Förhoppningsvis kommer en vacker dag en enklare och bättre process. Kväve är trögreagerat, men vi kan ju notera att så kallade nitrifikationsbakterier klarar detta vid temperaturer i ytjorden vilket utnyttjas av vissa växter.”
Fast den reaktionen år ju i motsatt riktning den bryter ned ammonium först till nitrit och sedan till nitrat.
#51
Nu kan jag inte läsa artikeln, men jag förmodar att den bygger på att solens intensitet långsamt ökar, med ca 1 % på 100 miljoner år och om typ en miljard år kommer det alltså att bli alltför varmt för liv på Jorden, och om typ 5 miljarder år sväller solen till en röd jätte och slukar Merkurius och Venus.
Vad göra åt det? Tja, man kan ju alltid plantera ut bakterier på Mars (troligen redan gjort), om en miljard år blir förhållanden där mycket bättre och de kan börja utvecklas. Problemet är att Mars bara kommer att vara gästvänligt i några hundra miljoner år, och på så kort tid hinner evolutionen nog inte åstadkomma så mycket.
Och så kan man ju flytta Jorden utåt i samma takt som solen blir starkare. Konstigt nog skulle det faktiskt vara möjligt. Det rör sig bara om meter per år, och om man modifierar en asteroids bana så att den omväxlande passerar nära Jorden och nära Jupiter på rätt sätt går det faktiskt att överföra energi från Jupiter till Jorden. Men det är ett långtidsprojekt, det måste pågå i miljoner år, och asteroidens bana kommer att behöva justeras då och då, eftersom den kommer att perturberas av andra planeter.
Om nu Jorden finns kvar i samma bana om en miljard år vilket inte alls är säkert. Solsystemet är i matematisk mening kaotiskt, även om det inte ser ut så på kort sikt. Vi har haft ovanlig tur att Jorden har hållit sig inom den ”beboeliga” zonen i 4 miljarder år (fast det är faktiskt ett mysterium varför den inte var helt frusen under arkeisk tid då Solen var betydligt svagare).
#49
”Hur mycket är människans fel?”
Officiellt typ hälften. Men det är nog mer.
Enligt iskärnor har halten tidigare svängt mellan 0,3-0,4 ppm under istider och 0,7-0,8 ppm i (början av) mellanistider. Fast det är långtidssiffror, det kan ha funnits korta mycket högre toppar.
Dock har metanhalten inte betett sig normalt den här mellanistiden. Den toppade alldeles i början när permafrosten smälte och arktiska träsk och myrar tinade, och började sedan sjunka, som den gör varje mellanistid. Men för ca 6000 år sedan hände något unikt. Halten började stiga igen och har fortsatt med det ända sedan dess. Troligen är det risodlingens utveckling vi läser av. Detta är dock litet politiskt känsligt, och nämns sällan.
# 41 # 42
OK, fast jag antar att det kol som funnits i traditionellt kolstål inte var något som tillsattes utan något man fick ”på köpet” vid tillverkningen?
#55 Karl-Erik Tallmo
Stämmer. Halten av kol i den färska smältan ut ur masugnen är oftast för hög. För att få smidbart står så blåser man syrgas genom smältan. Syret reagerar med kol till CO och CO2 vilket sänker halten av kol till den man önskar.
# 48 fortsättning
# 49 Evert Andersson; # 50 Ingemar Nordin; #54 tty
Metan är en växthusgas som, enligt uppgift, har en betydande påverkan på klimatet. När metan släpps ut i atmosfären, absorberar det värme och bidrar, enligt uppgift, till den globala uppvärmningen. Metan har en mycket högre växthuseffekt än koldioxid, även om det finns mindre mängder av det i atmosfären. Enligt IPCC har metan en global uppvärmningspotential som är cirka 28 gånger starkare än koldioxid över en 100-årsperiod.
Metanutsläpp kommer från olika källor, inklusive naturprocesser som t.ex. våtmarker samt mänskliga aktiviteter såsom kol- grafit- & alunskiffergruvor, olje- och gasutvinning, avfallshantering och jordbruk.
Arktiska områden såsom tundran och den arktiska havsisen, innehåller stora mängder organiskt material som har potential att frigöra metan när de bryts ned under anaeroba förhållanden. Metan kan även frigöras från flera källor i de arktiska områdena, inklusive permafrost, sjöar och våtmarker. Permafrost, mark som är permanent fryst under markytan, innehåller en betydande mängd organiskt material. Om permafrosten tinar på grund av stigande temperaturer kan det organiska materialet börja brytas ned, vilket frigör metan.
Mvh,
#57 C-E S
Vad är det för källa till din text?
Jag misstror mycket som bara står i text för då finns inget att granska och kolla trovärdighet på. Finns meningar i texten som kan tolkas åt flera håll vilken gör den svårtolkad och ej vetenskaplig.
Vad är det för källa till din text?/# 58 TorbjörnR
– International Energy Agency (IEA) – http://www.iea.org
– United States Environmental Protection Agency (EPA) – http://www.epa.gov
– World Coal Association – http://www.worldcoal.org
– National Aeronautics and Space Administration (NASA) – nasa.gov
– Arctic Monitoring and Assessment Programme (AMAP) – amap.no
– Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) – ipcc.ch
Mvh
#59 C-E S
Tack.
Det var ju då källor med hyfsad låg trovärdighet. De ordbajsar för mycket för mig för att skapa överdrifter som ska göra folk rädda.
I min värld så är metan väldigt ofarlig för klimatet men har själv inte siffrorna i huvudet.
#57
Tyvärr är du dåligt insatt i hur växthuseffekt fungerar.
Nej, metan är inte en starkare växthusgas än koldioxid, den är svagare. Påståendet att den är starkare bygger på att koldioxidens effekt är i det närmaste helt mättad, medan metan däremot förekommer i så extremt små mängder i atmosfären att den fortfarande har en i stort sett linjär effekt med mängden. Den är alltså en stark växthusgas bara så länge den har liten effekt.
”När metan släpps ut i atmosfären, absorberar det värme och bidrar, enligt uppgift, till den globala uppvärmningen.”
Den formuleringen visar att du inte förstår hur växthusgaser fungerar. De ”absorberar” inte värme. De absorberar IR-strålning, som för upp molekylerna till en högre energinivå. Denna energi kan senare genom kollisioner med andra molekyler omvandlas till värme.
”Permafrost, mark som är permanent fryst under markytan, innehåller en betydande mängd organiskt material. Om permafrosten tinar på grund av stigande temperaturer kan det organiska materialet börja brytas ned, vilket frigör metan.”
Detta är en populär skrämselhistoria som dock motbevisas av geologiska data. Titta på nedanstående figur som visar metanhalten de senaste 800 000 åren från EPICA Dome C:
https://www.researchgate.net/figure/Methane-millennial-variabilitya-0-400-kyr-b-400-800-kyr-In-each-panel-from-bottom_fig2_5370385
Som du ser går metanhalten upp snabbt i början av interglacialer, typ från 0,4 till 0,8 ppm. Inte mycket med tanke på vilka enorma arealer av permafrost som smälter då. I Europa nädde t ex permafrosten nästan ned till Medelhavet, och i Fjättan Östern till mellersta Kina:
https://www.researchgate.net/publication/326749547/figure/fig2/AS:731590107873280@1551436082000/Loess-and-Yedoma-deposits-during-the-LGM-The-deposits-were-compiled-from-several-data.jpg
Men sedan börjar metanhalten nästan lika snabbt sjunka igen, något ytterligare tillskott från smältande permafrost går inte att spåra under den fortsatta interglacialen. Inte ens under den 30 000 år långa MIS 11, då håller sig istället nivån rätt konstant på 0,8 ppm, detta trots att t ex södra Grönland blev nästan helt isfritt, och att skogen i Sibirien spridde sig mycket längre norrut än nu.
Men under den nuvarande mellanistiden händer något unikt! För ca 6000 år sedan börjar metanhalten nämligen stiga igen, samtidigt som temperaturen sjunker. Men det beror troligen på att risodlingen uppfinns i Ostasien.
#40
Uniper borde kastas ut från landet omgående. De kan ta med sina kablar hem till Tyskland på samma gång.
# 61 tty
De huvudsakliga växthusgaserna är koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O) och fluorerade gaser som fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC) och svavelhexafluorid (SF6). Dessa gaser absorberar IR-strålning som sänds ut av jordens yta och atmosfär, fångar värme och bidrar till växthuseffekten.
Absorptionen av IR-strålning av växthusgaser är en grundläggande process som sker i atmosfären och är avgörande för att upprätthålla jordens klimat. Absorptionen av IR-strålning av växthusgaser är en kvantmekanisk process som involverar växelverkan mellan gasmolekylerna och IR-strålningens fotoner. Energin från de absorberade fotonerna överförs sedan till de omgivande luftmolekylerna, värmer upp dem och bidrar till växthuseffekten.
För att förstå denna process bättre, låt oss ta ett exempel. När vi tittar på ett hett föremål, till exempel en spisplatta, ser vi det som varmt eftersom det avger IR-strålning. Denna IR-strålning absorberas av växthusgaserna i atmosfären, som sedan överför energin till de omgivande luftmolekylerna och värmer upp dem. Det är därför luften nära ett hett föremål känns varm vid beröring.
Mvh,
#61 tty
Motbevisas tesen att då permafrosten tinar börjar det organiska materialet att börja brytas ned vilket frigör metan, av geologisk data?
Nej, tesen motbevisas inte. Enligt geologisk data har forskare observerat att när permafrosten tinar, den organiska materialet som varit fryst under lång tid börjar brytas ned av mikroorganismer. Denna nedbrytning av organiskt material frigör metan, en potent växthusgas, som sedan kan läcka ut i atmosfären. Forskning har visat att detta fenomen är en av de stora orsakerna till ökningen av metanutsläpp i Arktis och andra permafrostområden.
Forskare har studerat detta fenomen noggrant och använt olika tekniker för att samla in geologisk data som stödjer denna tes. Genom att analysera iskärnor och markprover från permafrostområden har de kunnat bekräfta att den organiska nedbrytningen och metanfrigöringen sker när permafrosten tinar. Dessutom har satellitobservationer och fältstudier bidragit till att bekräfta detta fenomen.
Referenser:
– National Snow and Ice Data Center (NSIDC) – nsidc.org
– National Aeronautics and Space Administration (NASA) – nasa.gov
Mvh,
Chapter 3 -Polar Regions
Publicerad online av Cambridge University Press:
2 februari 2022
Executive Summary – Sida 206
Utdrag översatt till svenska:
”Permafrosttemperaturerna har ökat till rekordhöga nivåer (mycket högt förtroende), men det finns medelstora bevis och lågt överens om att denna uppvärmning för närvarande orsakar norra permafrostregioner för att frigöra ytterligare metan och koldioxid. Under 2007–2016, kontinuerlig zon permafrost temperaturen i Arktis och Antarktis ökade med 0,39 ± 0,15ºC och 0,37 ± 0,10ºC respektive. Arktisk och boreal permafrostregion jordar innehåller 1460–1600 Gt organiskt kol (medium konfidens).
Förändringar i permafrost påverkar det globala klimatet genom utsläpp av koldioxid och metan som frigörs från den mikrobiella nedbrytningen av organiskt kol, eller frigöring av instängd metan.”
https://www.cambridge.org/core/services/aop-cambridge-core/content/view/8D76B8865B796C16991F7A9FB6271C2D/stamped-9781009157971c3_203-320.pdf/polar-regions.pdf
Mvh,
Alternativ till dieseldrivna generatorer presenteras av Hitachi Energy
Hitachi Energy har avslöjat en demonstrationsenhet av sin HyFlex ’Hydrogen Power Generator’ i Göteborg under ett event som hölls med sin teknologipartner, PowerCell Group.
Denna nya lösning är en integrerad och skalbar plug-and-play-generator för tillfällig eller permanent installation, där elnätsanslutningar är opraktiska och dieselgeneratorer inte är ett alternativ. Medeleffektversionen ger ström för tillfälliga installationer och är konstruerad för 400–600 kVA. Den kraftfulla versionen passar för permanenta installationer och ger 1 MVA eller mer per enhet. Enheter kan installeras parallellt för att möta specifika effektbehov.
HyFlex är helt emissionsfritt och producerar endast växelström, användbar för värme och vatten. Som jämförelse kan nämnas att en 1 MVA dieselgenerator som körs med full last förbränner ungefär 225 kg diesel och släpper ut 720 kg CO2-utsläpp per timme.
Mvh,