Varför fakta spelar roll

klimatkris

Klimatdemonstration som påstår något som inte stämmer med fakta

Det här låter som att sparka in öppna dörrar – självklart spelar fakta roll säger de flesta.

Men tänk efter. Hur många exempel finns det inte i historien där världsbilden som förmedlas är helt avgörande för det politiska eller militära utfallet? Massor.

Låt mig bara ge några exempel. Tyskland fick stryk i första världskriget. Det första som Hitler med anhang tog fatt i var att skriva om hela Tysklands historia, och särskilt förklaringen till Tysklands förlust; svaga ledare, demokratin, sedeslösheten, kapitalismen ( jo, Hitler var mycket vänster och sympatiserade med vänsterns krav), dolkstötsteorin, svekteorin, judarnas världskonspiration, etc. Detta fann genklang hos den tyska befolkningen och man hade annat att skylla nederlaget på än sina egna tillkortakommanden. Vi måste tillbaka till vårt ursprung och bygga oss starka igen!, menade man.

Eller ta Putins noggrant utformade och reviderade ryska historia: Ryssland är ett naturligt imperium där alla delstater med glädje underordnar sig Moskvas diktat. Så har det alltid varit och så kommer det att förbli. Ukrainare är svikare av de ryska idealen och leds av neonazister. Ryssland är också hotad av Väst och behöver ”säkerhetszoner” och ”intressesfärer” runt om sig. NATO är en krigshungrig och aggressiv organisation som hotar Rysslands själva existens. Ukrainas motstånd är enbart ett verktyg för denna aggression.

Har någon satt sig in i Nordkoreas världsbild? Vi i Väst undrar över den öppna aggressivitet som Nordkorea uppvisar mot Sydkorea, mot Väst och mot USA. Varför lägger de ned så mycket kraft på sin armé och sina vapen? Varför håller de sin befolkning på svältgränsen? Varför har de ett Gulag-system där sådana som ens antyder kritik mot regimen prompt placeras – samt deras barn och barnbarn för säkerhets skull. Landsförräderiet kan ju gå i arv.

Klimatalarmisterna arbetar på precis samma sätt: Skriv om klimathistorien. Ändra på klimatfakta så att de passar in i narrativet. Anställ forskare som framställer ”bevisen” för historierevisionismen, etablera narrativet som ett ”faktum” och placera in det bland politiker och media (ingen gitter ändå kolla), skapa institutioner som ägnar sig åt att smutskasta alla kritiska röster och håna dem.

Världsbilden är faktiskt A och O i alla politiska ideologier (och jag har studerat de flesta). På andra plats kommer värderingar. Ofta så ligger värderingar inbäddade i historie- och världsbilden. Man ser till att världsbildsbeskrivningen innehåller värdeladdade ord som ”giriga” judar, ”materialistiska” amerikanare och ett ”aggressivt” NATO.

Men gör en analytisk skillnad mellan världsbild och värdering av densamma. Stryk alla värde impregnerade adjektiv och håll er till enbart den världsbild som presenteras. Då kan vi ställa frågan: är denna världsbild sann eller falsk?

Ofta ser man då att världsbilden faktiskt är falsk: Nej, det finns ingen judisk sammansvärjning om världsherravälde. Nej, NATO tar bara emot stater som kan bidra till alliansens militära försvar och syftar inte till att anfalla stater som Ryssland, Kina eller 3:e världen. Nej, USA och Sydkorea planerar inte att anfalla Nordkorea och önskar inget hellre än att få vara i fred för diktaturen och att de skall låta bli att hota alla andra med sina vapen. Och nej, den klimatalarmistiska beskrivningen av klimatets historia är falsk och inget tyder på att jorden kommer att gå under även om CO2-halten ökar i framtiden.

Ofta så är värdegrunden för konflikter, krig och hat ganska uppenbara och ointressanta ur ett moralfilosofiskt perspektiv. Alla föredrar nämligen fred framför krig. Alla föredrar frihet och välfärd framför fångenskap och fattigdom. Alla föredrar vänskap framför fiendskap. Osv.

Nej problemet är de mycket divergerande uppfattningarna om världsbilden, fakta. Ofta möts man av ett mycket aggressivt motangrepp om man försöker ifrågasätta någon del av världsbilden. I klimatdebatten så är detta beteende mycket vanligt. Istället för att diskutera fakta som strider mot tesen att koldioxid i atmosfären inte innebär något klimathot eller kris, så blir man bemött med okvädningsord som ”förnekare”, ”faktaresistent” eller ”vetenskapsförnekare”. Som skäl för dessa fördömanden så hänvisar man till (dåligt lästa) uttalanden från alarmister inom IPCC eller FN. Och påståenden om att ”alla” tycker samma sak. Att konsensus råder.

Detta är en falsk verklighetbeskrivning på två plan: Dels finns det ingalunda någon konsensus inom världens klimatforskare, dels är den rapport som IPCC gett ut full med felaktiga påståenden som borde rättas till.

Jag skall inte upprepa alla de argument som finns och som falsifierar både konsensusargumentet och IPCC-argumentet. Istället så vill jag uppmana till en öppen och rationell diskussion om fakta. Det är mycket enklare om diskussionen handlar om dem istället för om politiskt och ideologiskt impregnerade ställningstaganden.

Visst är det fullt tillåtet att ifrågasätta ”fakta” om vi håller oss till temperaturmätningar och fysikalisk teori. Men någonstans så brukar man hitta en gemensam bas om fakta där man är ganska överens. Det är precis där som klimatdiskussionen kan börja. De skilda paradigmen är kommensurabla och möjliga att jämföra med accepterade fakta. Tyvärr så befinner sig media- och den politiska debatten långt ifrån detta Ground-Zero. Istället så tar man klimathotet som ett faktum. Ingen frågar om verklighetsbilden som ligger bakom är sann eller ej. Ingen frågar om de många rapporter om extremväder som kablas ut i SVT och SR verkligen är så globala. Ingen frågar efter andra faktorer som påverkar den globala uppvärningen. Det antropogena bidraget till CO2-produktionen tas för givet som styrande för klimatet.

Själva världsbilden ifrågasätts aldrig. Och får inte ifrågasättas. Allt sådant avfärdas med att ”den debatten är avklarad och vetenskapen är entydig”. Men med ett större fokus på fakta så kanske det meningslösa och kontraproduktiva pladdret kan minska i omfattning?

Motståndet mot fakta är stort så kanske är jag alltför optimistisk. Den stora frågan är väl om verkligheten kan trumfa utopin?

 

Ingemar

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann lh

    Tack, tänkvärt!
    Har någon någonsin visat att de antropogena CO2-utsläppen leder till klimatkris?
    Om så vore fallet måste det även visas att de naturliga bidragen, 97% av de totala bidragen, inte driver den globala uppvärmningen. (Källa: Paleoklimatologin)

  2. Göran

    Enklast är att fråga klimataktivisterna var det är kris och vad den består av? Lycka till att få ett svar.

  3. pekke

    SVT artikel om kärnkraftkostnader, notera att den är uppdaterad från ursprunglig artikel:
    https://www.svt.se/nyheter/inrikes/karnkraften-kan-bli-nara-dubbelt-sa-dyr-som-regeringen-trott

    SVT kommentar om artikeln:
    https://www.svt.se/nyheter/inrikes/saklig-rapportering-om-karnkraft-svt-aterger-vattenfalls-uppgifter

    Vattenfalls kommentar om SVT:s ursprungliga artikel:
    https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter/2024/kommentar-med-anledning-av-den-senaste-medierapporteringen-om-kostnader-for-ny-karnkraft

    Kan vi lita på att våra ” oberoende, sakliga ” SVT/SR verkligen presenterar rena fakta ?

  4. Ulf

    Idag läser jag en artikel om USAs ekonomi under Biden. Artikelförfattaren dömer ut USAs befolkning för att de tycker Trump är bättre på att hantera ekonomin.
    Hon påstår sedan att Biden gjort det mycket bättre än Trump. De enda ”fakta” hon presenterar som stöd är att det gått sämre för Kina.
    Jag håller en slant på att USAs befolkning vet bättre än henne. Och oavsett är det bedrövligt att trycka ut en åsikt utan att underbygga med några fakta alls. Slöhet, okunskap eller politisk åsikt? En kombo skulle jag säga.
    Detta är inget nytt men lika ruttet ändå.
    https://www.dn.se/ekonomi/katrine-kielos-marcal-biden-lyckades-battre-an-nagon-annan-med-ekonomin-da-anvande-trump-sin/

  5. pekke

    #2 Göran
    Varför inte bara fråga alla aktivister när i människans historia det var det perfekta klimatet !

    Det måste ju finnas nån period när det var perfekt jämfört med i dag ?

    Sedan kan man studera hur det var att leva då, om det var bättre då än nu.

  6. Sören G

    Det går inte en dag utan att det upprepas ”vi befinner oss i en klimatkris” från medierna och politiska talarstolar. Svenska folket utsätts för en ständigt pågående hjärntvätt.
    Och extremväder och värmerekord rapporteras där det underförstått påstås att CO2 är anledningen. Köldrekord rapporteras i regel inte om det inte samtidigt påstås att det är koldioxidens skuld det också.
    Någon förklaring till det som påstås får man aldrig.

  7. Håkan

    Yuval Harari skriver i Sapiens ” the ability of Sapiens to cooperate in large numbers arises from its unique capacity to believe in things existing purely in the imagination, such as gods, nations, money and human rights” (citat från Wikipedia). Denna förmåga att tro på imaginära saker definierar oss som art och kan svårligen botas med fakta mer än kanske på det individuella planet.

  8. Gunnar Strandell

    pekke #3
    SVT väljer fakta och har deklarerat att de inte kommer att släppa fram fakta som motsäger slutsatser från IPCC.

    Det går alltså inte att lita på dem, vilket för övrigt gäller hela koncernen. Det är inbyggt i konstruktionen efter mallar från tidigare propagandacentraler.

    Citat:
    Undvika så kallad ”falsk balans”
    Att ge en grupp samma utrymme som en annan grupp med vetenskapen på sin sida brukar kallas för ”falsk balans”. Att låta individer som är skeptiska mot klimatkrisen bemöta exempelvis IPCC skulle ge en minoritet samma röst som en majoritet och även kunna leda till ”falsk balans”.
    Slut citat.

    Länk:
    https://www.svt.se/kontakt/sa-arbetar-svt-med-bevakningen-av-klimatforandringarna

  9. Lasse

    Tack Ingemar för en filosofisk betraktelse över faktaförnekelse.
    Det är sällan data från en varmarevärldgruppen granskas.
    Tvärt om , de kommer med siffror som skall vittna om allvaret, utan fakta bakom.
    I SVD idag har TT frågat Mikael Tjernström om vinterns kyla-väder kalla han det. Han kunde visa Arktis isläge i stället.
    Men de har en agenda!

    Tony Heller visar hur temperaturdata världen över har justerats för att passa narrativet.
    Det borde fler få se! : https://realclimatescience.com/#gsc.tab=0

  10. iah

    Hur kallt var det på 1500 talet?
    Och perioden omkring 1430-1850, särskilt 1600-talet som var det kallaste seklet, kallas ibland för ”lilla istiden” eftersom klimatet var betydligt kallare än idag. Globalt sett var det i medelvärde omkring 1 °C kallare under 1600-talet än under 1900-talet. Men i Norden var det 2 °C kallare än idag.

    Hur varmt var det på stenåldern i Sverige?
    När isen smälte blev klimatet varmare, mildare än i dag, vilket innebar en annan växtlighet. Under yngre stenålder var medeltemperaturen som högst. Det var upp till tre grader varmare än i dag. Då växte ädellövträd och hasselbuske här.

    När inlandsisen drog sig tillbaka från Sverige etablerade sig växter och djur snabbt i de isfria områdena. Först etablerade sig de mest köldtåliga arterna och därefter successivt mer värmekrävande arter. Temperaturen ökade fram till för cirka 6 000–7 000 år sedan då sommartemperaturen var ett par grader högre än dagens och klimatet i Sydsverige liknade det som idag råder i norra Frankrike. Södra halvan av landet täcktes då i stor utsträckning av ädellövskog.

    Under den så kallade Lilla istiden var till exempel klimatet i Sverige kallare än nu och glaciärerna i fjällkedjan ökade i storlek. Denna kallperiod kulminerade under 1700–talet och klimatet har därefter successivt blivit varmare.

    kopierat från google flera källor bla SGU

  11. Magma

    Fakta är självklart viktigt – men det är enbart en liten del av vad dagens människa upplever och tar ställning till.
    I dag handlar mycket om vem som äger scenen, vem som formulerar berättelsen (narrativet), hur man tolkar ett budskap och vem och vad man är beredd att lyssna på …
    Skall man nå fram med fakta i dag så krävs det en förståelse för hur kommunikation på samhällsnivå fungerar … och ofta även tålamod eller en drastisk händelse som sätter sig i folks medvetande.
    Vi ser i dag hur media parerar verkligheten (fakta) genom att över tid stegvis anpassa sin berättelse så att fakta fortsatt skall kunna negligeras.
    Ett lysande exempel är snömängden i Alperna som enligt Erika Bjerströms rapportering vintern 2022/23 var ett minne blott samtidigt som hon visade upp en ödslig och övergiven liftanläggning.
    I år, när snödjupet är 4 till 5 m i alperna, så heter det plötligt ”ja, i högfjällsanläggningarna ja” men nere i dalgångarna är snön fortfarande osäker o kanske borta för alltid … utan att man svarar på frågan om det historisk alltid varit säker snötillgång i dalgångarna …
    Min slutsats är att fakta är viktig … nästan lika viktig som förmågan att kunna förmedla den till samhället …
    Eller som lille Karl en gång sa – Jag har lärt Snobben att vissla!!!
    Ooh, svarar då Sally – Får jag höra? (tror det var Sally)
    Varvid Karl replikerar – Nä, jag sa att jag har lärt honom, inte att han lärt sig …

  12. foliehatt

    Lasse, #9,
    är det den här artikeln du menar: https://www.svd.se/a/15EklW/darfor-ar-det-iskallt-trots-global-uppvarmning ?
    skriven av Sofia Eriksson på TT.

    TT bedriver åsiktsjournalistik, med klimatalarmism som ett av sina fokusområden. SE är flitigt förekommande som skapare av klimatalarmistiska texter.

    Fast, i just den artikeln så begår hon, eller den intervjuade Michel Tjernström, en logisk kullerbytta, med följande påståenden:
    ”– Många av de köldrekord som slogs i Norrland under köldknäppen vi hade nyligen var inte särskilt gamla. Statistiken visar att det är ovanligare med så här kallt väder nu än för 50 år sedan. Sedan har vi kort minne och glömmer bort hur det var förr.”
    Om rekorden är unga så talar det för att det inte var lika kallt som nu längre tid tillbaka. Oavsett vad människor minns eller inte. Rekord är sådana förhållanden som finns nedtecknade.

  13. LeifR

    Föreslår läsande av Marionetterna av Ingrid Carlberg, samt reflektion kring paralleller med klimatfrågan, samt vilka som har något att vinna på att västerlandets energiförsörjning kollapsar.

    https://www.norstedts.se/bok/9789113112060/marionetterna

  14. Thorleif

    Historie-revisionism är förstås ett politiskt vapen. Särintressen mao.

    Som vi vet skriver segraren alltid historien. Inför politiska val översköljs vi t.ex av hur motståndarna försämrat just ditt liv medan ”vi” gjort det bättre.

    Innan Covid ”var här” visste (Event 101) makthavare redan att viruset spridits i Wuhan under hösten 2019 (t.ex avlopps-mätningar). Ingen ”insider” avslöjade heller att man bedrivit corona-forskning sedan 50-talet och att patent fanns sedan slutet av 90-talet på ett nästan identiskt s.k Sars-virus (chimera) liksom på ”vaccin” i början av 2000-talet.

    När man fick Trump att satsa stora skattepengar (till läkemedels-företagen), 12,4 miljarder dollar, genom Operation Warp Speed, fanns redan en etablerad organisation för att sjösätta ett ”vaccin” vars metod förstås redan var välkänd. Bara att invänta RNA-koden från den kinesiske person som sedan dess (januari 2020) varit ”försvunnen” och att starta försöks-verksamhet (juli) på människor för första gången. Voila!! mRNA som metod godkänts snart via ”nöd-beslut” 🙂

    https://time.com/5921360/operation-warp-speed-vaccine-spending/

  15. Thorleif

    Precis som SVT via EBU är lojala att bara följa ett narrativ inom pandemi-hantering (TNI Trusted News Initiative) är man det även beträffande klimatet.

  16. Lasse

    #12
    Vad är klimat?
    https://wattsupwiththat.com/2024/01/20/what-is-climate-richard-lindzen/
    En betraktelse som visar det vi såg i veckan när Uppsalas 2023 summerades.
    Både negativa och positiva anomalier ryms i ett år då summan av alla termometer avläsningar kokas ner till ett värde.
    Jordens avkylning i polområdena tycks uppvärmningen i alla fall inte påverka , ej heller vårt globala välstånd.
    Tron på människans förmåga måste återställas!

  17. Gunnar S #8,

    Det vanligaste tricket i klimatpropagandan är att undertrycka vissa fakta och framhålla andra. De kan t.ex. säga att det är 45 grader varmt i Spanien, men låta bli att säga att det är bara 20 grader i Grekland. Den ”falska balansen” står då SVT för. Något ”bevis” för en klimatkris finns naturligtvis inte.

    Men förvånansvärt ofta så återger de felaktiga fakta. SVT har t.ex. vid något tillfället sagt att temperaturen i Spanien är 50 grader, att forskarna är oroliga, att detta bevisar … etc. När man sedan kollar så var det bara 45 grader, inte 50. Detta är inte bara en falsk balans utan direkta lögner om lättkontrollerade fakta.

    Alarmistpropagandan använder sig av båda strategierna. När någon påstår att förbud för klimathotsskeptiker att komma till tals så bör man begära bevis för att det sker bara för att man påtalar andra fakta som faktiskt balanserar bilden.

  18. Gunnar Juliusson

    De sk faktagranskarna är effektiva i klimatkampen.

    Björn-Ola Linnér, professor i internationell klimatpolitik vid Linköpings universitet får en stor artikel i dagens Göteborgsposten förmedlad av Sofia Eriksson på TT.

    Jag skrev en kommentar enligt nedan som mycket snabbt blev bortplockad då den ”bryter mot riktlinjer. Undvik antaganden och spekulationer”.
    Krig är fred, etc. Politiskt färgade spekulationer är sanning medan observationer med vederbörliga referenser är antaganden.

    Hej Gunnar,
    Efter att våra moderatorer granskat en av dina kommentarer, har du fått kommentaren borttagen.
    Kommentaren som berörs fanns tidigare här (https://www.gp.se/nyheter/sverige/sa-kan-varldens-supervalar-sla-mot-klimatet.fa5e4ef8-f2c5-59ea-99a3-04c55cca01db) och var enligt följande:

    ”Förra året blev det varmaste som uppmätts.” Ja, om man med ’uppmätt’ avser globala satellitmätningar som vi haft sedan 1979 (drroyspencer.com), då världen är under återhämtning från Lilla Istiden 1350-1850. Denna återhämtning har skett i etapper, med samma uppvärmningstakt 1910-1940 som 1970-2000. Vi hade en kall period på 1970-talet då risken för annalkande ny Istid debatterades frekvent. 2023 var marginellt varmare än de andra El Nino-åren 1998 och 2016. Det finns dock högkvalitativa termometermätningar från exvis Uppsala (https://klimatupplysningen.se/uppsalatemperaturens-arskronika-2023/), Stockholm, Reykjavik mfl som visar tidigare varmare perioder. Framför allt finns mycket starka proxymätningar inklusive historiska dokument som tydligt visar att det var varmare än idag under Romartiden, Tidig medeltid, och allra varmast denna mellanistid under Stenålder och Bronsålder, särskilt den sk Holocena Temperaturoptimumet 8000 år sedan. Se ’Historien om Sverige’, eller läs Fredrik Charpentier Ljungqvist Klimatet och Människan under 12000 år, med massor av specifika referenser, eller kortare Eva Marie Brekkestö Vårt alltid skiftande klimat.

    Den har tagits bort med motiveringen:
    Denna kommentar tas bort eftersom den bryter mot riktlinjerna för kommentarer. Undvik antaganden och spekulationer.

  19. agne

    Snälla Ingemar håll dig till klimatet. När det gäller övrig historia så verkar du helt ha köpt mainstreammedias propaganda.

  20. Ann lh

    Såvitt jag förstår är klimathotets Ground Zero antagandet att CO2 har potential att driva klimatet. Den naturliga frågan är, då var finns den vetenskap som bekräftar detta.
    Men, är inte detta antagande redan motbevisat?
    I min värld är det i varje fall så.
    Faller detta grundläggande antagande faller ju hela frågan. Det är väl detta vi måste försöka koncentrera oss på!

  21. Lennart Svanberg

    #8 det som är så djupt problematiskt med att SVT tillåts förtrycka alla samtal där klimatalarmisterna ifrågasätts är att detta ’undantag’ lätt kan bli regel.

    Public Service gör ett stort nummer av att de är ’neutrala’ nyhetsförmedlare så att när exempelvis Ryssen attackerar Ukraina så skall alltid Ryssens perspektiv också lyftas fram i debatter trots överväldigande bevis på att det är ett rent överfallskrig.

    SVT och Public Service måste förbjudas att vara aktivister och undanta åsikter ifall de ska ha vårt förtroende. Annars är det bara att lägga ner skiten.

  22. Istvan

    Världsbild eller värdegrund har jag svårt att se skillnaden på. Men får man inte diskutera så är det moral, religion det handlar om. Den rabiata jakt på kättare som pågår antyder om att det är stenhårda intressen som liggerbakom.
    Cui prodest, Cui bono. Kan man fråga och genast blir stämplad som konspirations teoretiker.
    Fåfänga att försöka bekämpa. Vanitatum vanitas

  23. Bengt Abelsson

    De som uppges drabbas av klimatförändringarna är invånarna på lågtliggande önationer.
    Enligt en artikel av Holdaway (2021) har dock landytan av 220 atoller i Stiila Havet och Indiska Oceanen mätts år 2000 resp. år 2017.
    Ökningen var från 1007 till 1013 km2.
    Maldiverna och Spratley/Paracelöarna har ökat med 53 km2 genom artificiell landuppbyggnad.
    Det är i enlighet med resultat redan från Darwin, som noterade att atollöarna kan ses som flytande på havsytan, då korallerna växer i takt med ökande havsnivå.

  24. Johnny Steen

    Det Greta och andra klimatalarmister inte tänkt på är att om de får det samhälle de vill ha för att lösa ”krisen”, så är yttrandefriheten det första som ”ryker”

  25. Gunnar J #18,

    Tråkigt när stora dagstidningar inte tål enkla och grundläggande fakta. Vari ligger ”spekulationen” i det du skriver?

    Bengt A #23,

    Det här är också en ofta förekommande faktaförnekelse, nämligen att tropiska öar sjunker och att deras invånare skall ha mer pengar än andra länder som ”kompensation”. Varför kollar aldrig beslutsfattarna i COP- och WEF-möten upp fakta?

  26. TB

    Tack Ingemar för ett tänkvärt inlägg. När ska våra media(TV och tidningar) våga öppna sig för en debatt?

  27. Istvan #22,

    Världsbild = beskrivning (sann eller falsk) om ett sakförhållande, t.ex. att det just nu är + 2 grader i Ängelholm. Värdering = en värdering av detta sakföhållande, t.ex. att jag tycker att det är ett trist väder. Det är nämligen min värdering av att det är + 2 grader ute.

    En värdeladdad beskrivning av förhållandena skulle vara ”det är trista 2 grader nu i Ängelholm”. Poängen med inlägget är att man i en debatt bör stryka bort värdeorden och fokusera på att diskutera det påstådda faktumet/världsbilden istället.

  28. Roland Salomonsson

    Bra formulerat!

  29. Joachim

    Gunnar J #18
    Helt galet att din kommentar kan tas bort med den motiveringen. Extra ironiskt när huvudartikeln helt består av spekulationer och antaganden om vad som kan hända efter diverse val 2024.
    Undrar om du hade kommit undan om du bara korrigerat Uppmätt som sedan 1979 (globala satellitmätningar).
    Om den blivit kvar kanske du kunnat droppa in fler förtydliganden, ett i taget.
    Jag kan tänka mig att moderatorer får kortslutning om man kommer med för mycket fakta i ett inlägg. Särskilt om allt skär sig mot moderatorns begränsade kunskapshorisont.

  30. Bengt Abelsson

    En annan faktabaserad artikel:

    Cheng, L., Abraham, J., Trenberth, K.E. et al. New Record Ocean Temperatures and Related Climate Indicators in 2023. Adv. Atmos. Sci. (2024). https://doi.org/10.1007/s00376-024-3378-5

    Publicerad 11 januari, och med Michael Mann som medförfattare kan man inte tro att alltför mycket oljepengar varit inblandade.

    In 2023, the sea surface temperature (SST) and upper 2000 m ocean heat content (OHC) reached record highs. The 0–2000 m OHC in 2023 exceeded that of 2022 by 15 ± 10 ZJ (1 Zetta Joules = 1021 Joules)

    Värme mängden i haven ökade med 15 ZJ
    Med havsvolym 7,7*10*22 liter samt 4.18 kJ/kg, K
    fås att temperaturökningen var 0.005K

    Med 4000 Argo-mätverktyg ska en flytboj bevaka ca 180.000km3 med en noggrannhet på enstaka tusendels grad.

    70% av jordytan är hav. Solenergin som strålar på havsytan blir värme i vattnet, inte i luften ovanför vattnet.
    Luften ovanför vattenytan kan inte bli varmare än den underliggande vattenmassan.

    Så, vad artikeln säger är att för 70% av jordytan är lufttemperaturen i stort sett oförändrad 2022-2023.

    I och för sig kan det vara så att ytvattnet blev varmare, och djupvattnet kallare – men då har vi en omblandning i oceanerna som knappeligen kan skyllas på koldioxid.

  31. Joachim Öijwall

    Humor idag på Rapport. Det är supervalår, och de som SVT intervjuar ser året som ett ödesval för demokrati i världen. Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes internationella center, konstaterar att vi har många globala utmaningar: ”Hela vår överlevnad hänger på att vi har demokratiska ledare som är villiga att fatta viktiga beslut för att hejda klimatförändringarna.”
    Lägg märke till att hon inte säger att väljarna ska rösta på den politik dom själva ser som mest förnuftig. Jag får istället känslan att dom ska rösta på starka ledare som ska fatta extra kraftfulla beslut över väljarnas huvuden, så det inte blir onödig diskussion om hur effektiva åtgärderna egentligen är.

  32. Göran

    #5 Pekke

    Jag har frågat klimataktivister om den perfekta koldioxidhalten. Holkar. De vet inte ens vilken halt koldioxid i atmosfären vi har i dag. Jag har dock för mig att en sade noll.

  33. Jonas Eilertsen

    Är inte det IPCC skriver om i sina rapporter som är fakta? Är det inte klimatforskarna som är bäst på sitt ämne och som avgör vad som är fakta? Även om faktan kan ändra sig, så är väl vår vetskap om den idag det närmaste vi kommer sanningen ?

  34. Rossmore

    Apropå världsbild, värdegrund och fakta. Det är inte bara inom området klimat, väder etc som verklighetsbeskrivningen kan/bör/ska ifrågasättas.

    Ett exempel är att vi ständigt möts av uttalanden om att all hantering av samhällsproblem, må vara problemelever i skolan eller skjutningar i orten, etc, måste ske utifrån ”evidensbaserad kunskap”. Inte sällan står det i strid mot sunt förnuft. Lågaffektivt bemötande av problemelever i skolan är ett tydligt exempel på det. Istället för att en problemelev bemöts med orubblig fasthet som stoppar ett oönskat beteende ska denne istället bemötas av ett mähä som bekräftar att det är eleven som har makten. Vad kan gå fel där liksom?

    Grunden för att göra så är att man förlitar sig på ”evidensbaserad kunskap” som sanning. Här har man gått fel. Man har upphöjt ”evidensbaserad kunskap” till religon.

    En fallstudie:

    Tidigt i pandemin 2020 hade SVT Morgonstudion ett inslag där man diskuterade säker sex under pandemin.

    Deltagare var programledaren Carolina Neurath och forskaren Emma Frans. De konstaterade förnumstigt att onani under en pandemi var säkert. Samliv med sin partner var ganska säkert. Ligga runt på byn med kreti och pleti var osäkert.

    Så långt ok. Det inser vem som helst. Sen släppte de bomben! Konstaterandena ovan var sanna eftersom de bekräftats av ”evidensbaserad kunskap” från Harvard University!

    Där och då dog min tro på ”evidensbaserad kunskap”. Sunt förnuft käkar ”evidensbaserad kunskap” till frukost alla dar i veckan!

  35. Magma

    # Joachim Ö. 31.
    Apropå ”Humor idag på Rapport”.
    Inslaget var verkligen motsägelsefullt eller humoristiskt om man så vill – det hon sa var att ”supervalåret” skulle nyttjas för att öka demokratin … – är inte demokrati just det att befolkningen tillåts att välja sina ledare … jag har lite svårt att se hur demokratin kan öka genom att befolkning i länder med demokrati går till val … jag tror mig uppfattat att det är sällan någon annan än möjligen diktatorn som väljs i en diktatur 🤔

  36. Ulf

    Svar 33,

    Det är väl troligen så. När man läser Pielke Jr:S sammanfattning av rapporten så låter det rätt vettigt.
    Problemet är att det inte är den som presenteras för politiker och allmänhet. Istället presenteras en sammanfattning som till stor del inte görs av klimatforskare. Dessutom presenteras rapporten av FN tjänstemän muntligt i ordalag som ”klotet brinner”.
    Problemet är att rapporteringen politiserats och snedvrids.
    Men läser man Pielkes del 1 och 2 så blir man inte ett smack rädd för klimatförändringar. Och så kan vi inte ha det förstås.

  37. Jan Ågersten

    #33
    I den bästa av världar är det så. Men det är bara de forskare som har utsett CO2 som drivande av den av politiker skapade klimatapokalypsen som får medial uppmärksamhet. De klimatforskare som driver teser där CO2 har försumbar betydelse för klimatet kan bara publicera sina resultat i alternativa media som ex. detta forum.

  38. Joachim

    #33 Jonas E
    Så här har jag förstått det:
    1) IPCC gör i Workgroup 1 en gedigen genomgång av befintlig forskning (OBS! IPCC forskar inte själva!)
    Man har absolut fakta, som att globala temperaturen stigit sedan 1979, att CO2-halten i atmosfären har stigit sedan 1959, att antalet människor åttadubblats sedan 1900, att trädgränser har ändrats historiskt, att vissa pollen hittats på vissa platser osv. Men om och i så fall exakt hur denna fakta har ett samband är inte säkerställt.
    Det finns massor med forskning som alla framför teorier om hur verkligheten är beskaffad och framtiden kommer att bli. Rimligen finns det då många teorier som delvis motsäger varandra eller drar olika slutsatser, och vad gäller framtiden handlar det om att försöka uttrycka teorier med någon form av sannolikhet. Det senare är dessvärre extremt svårt i ett kaotiskt klimatsystem med extremt många variabler.
    Detta gör att IPCC WG1 får försöka hitta någon sorts rimliga avväganden i de flesta hänseenden. Fakta om klimatets mekanismer är när det kommer till kritan snarare antaganden.
    2) I IPCC finns också workgroup 2 och 3. Dessa är mer inriktade på åtgärder och politik, och kan ta hjälp av lämpligt material från WG1 för att stödja den linje man själv tror på eller finner mest användbar för egna syften. Här kan man finna ett kreativt användande av ord, termer och resonemang som inte alltid speglar den konkreta forskning och dess slutsatser som beskrevs i WG1. Däremot stödjer dom diverse politiska preferenser.
    3) IPCC:s uppdrag är att undersöka på vilket sätt människan påverkar, eller misstänks påverka, väder och klimat
    I en ideal värld hade IPCC ägnat stor möda åt att först undersöka i vilken mån naturliga variationer kan förklara förändringarna i temperatur och klimat, men risken finns att en stor organisation som har uppdraget att undersöka människans klimatpåverkan fylls av människor som är övertygande om att mänskliga aktiviteter i princip ensamt är det som påverkar nutidens klimat. Utan människans materiella framsteg hade temperaturen legat still, och inga extremväder inträffat. Fakta om naturliga variationer riskerar att bli helt ignorerade.
    4) Ett belysande exempel på hur svårt det är med fakta är det stora antal klimatmodeller som används av IPCC. Dessa är mer eller mindre komplicerade matematiska modeller som trimmas av olika forskargrupper för att förutsäga framtidens utveckling. Om dom byggt på fakta skulle modellerna få samma resultat i körningarna, men vid seklets slut skiljer dom sig åt utan att någon vet vilken som kommit närmast fakta. Det enda dom har gemensamt, enligt en kritiker på UAH, är att samtliga överskattar uppvärmningen fram till idag.
    5) Som Jan tog upp i #37 verkar det finnas mekanismer som styr forskningspengar i en och samma riktning. En tidig upptäckt jag hade var att dom enda som tordes yppa kritik mot CO2 som enda orsak till klimatförändringar var erfarna forskare som nått pensionsåldern eller på annat sätt hade tillräcklig ekonomisk säkerhet. Risken är stor att unga forskare tar det säkra före det osäkra och anpassar ämnena efter forskningspengarna. I så fall blir det färre rapporter som breddar bilden av existerande fakta vid IPCC:s genomgångar.

  39. Sören G

    På Rapport i kväll gavs tittarna informationen att hälften av världens befolkning går till val i år. Men demokratin är på tillbakagång i stora delar av världen sa man, eftersom odemokratiska partier riskerar att gå framåt. – Och det är skadligt för klimatet påstod man. Alltså om demokratin försämras så försämras klimatet. Man nämnde inte något annat som i så fall också skulle försämras som t.ex. rättssäkerheten.

  40. #34 och #38,

    Evidensbaserad handling betyder bara att man efterfrågar undersökningar som gjorts beträffande mediciner, pedagogiska metoder eller klimatpolitik. Frågan är helt enkelt: Fungerar det, givet den evidensmängd vi har?

    Här fallerar klimatpolitiken grovt. Man grunder sin politik på önskedrömmar snarare än på evidensbaserad kunskap.

    MEN evidensbasering är ingalunda någon nyckel till sanningen. Historisk vetenskap visar med all tydlighet att evidensen kan ha framtagits med en felaktig metod, att tolkningen av evidensen är felaktig, samt att framtiden ständigt bjuder på nya överraskningar.

    Men evidensbaserad handling är fortfarande bättre än rena gissningar. Eller åtminstone mer rationell. Jag har skrivit mer om det bl.a. här: http://liu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1137525&dswid=7537

  41. Johan, Uppsala

    Covering Climate Now började redan tidigt i höstas lyfta vikten att journalister ser till att lyfta fram ”rätt” politiker inför valåret 2024. Att SVT hänger på det visar ju bara att det var ögontjäneri när de gick ur nätverket för några år sedan. I verkligheten följer de nätverket på samma sätt som tidigare, men de skyltar bara inte med det.

    Att demokratin är hotad, har ju hört ibland i olika sammanhang sista åren. Jag tycker oftast det i allra högsta grad varit överdrivet alarmistiskt, men i det här fallet med SVT:s koppling till Covering Climate Now kan jag faktiskt anse det finns fog att hävda det. Vi har alltså journalister inom Public Service som tycker det är helt i sin ordning att utöva valpåverkan i en viss riktning! Allt orkestrerat från ett nätverk som huvudsakligen finansieras av globala aktörer. Och allt går att läsa öppet på nätverkets egen hemsida!

    Var är representanter för den riktiga Fjärde statsmakten med integritet och yrkesheder när man behöver dem?

  42. Joachim

    #41 Johan
    Bra spaning! Covering Climate Now är således den oberoende och opolitiska anledningen till SVTs ”humor” i söndagens Rapport (se #31).
    Demokrati var enligt de tillfrågade att vi ska välja politiker som ska välja ut representanter att skicka till stora internationella konferenser som ska förhandla fram globala lösningar på olika problem.
    Det som verkade vara demokrati, att jag kan rösta i ett nationellt val, förvandlas till en global förhandlingfråga.
    Det kanske inte är humor, om man tänker efter.

  43. Björn II

    För mig personligen kom en ändrad uppfattning i klimatfrågan egentligen när jag förstod hur lite av atmosfärens koldioxid som kommer från mänsklig aktivitet (6% enl. IPCC). Jag insåg det meningslösa i Sveriges, Europas och världens strävanden på kort sikt (på lång sikt (>150 år) är det sannolikt nödvändigt). Detta parat med en insikt (via Rosling) om världens förbättring och det faktum att siffror som avser producerad energi är ganska ointressanta. Det är konsumerad energi som spelar roll och 75-85% av denna kommer från fossila källor. Behövs inte mer insikt än så för att ställa sig mycket tveksam till vindkraft, vätgas och en total omläggning av samhället, vilken kommer leda till socialism, planekonomi, terror och död. För att inte tala om hejdlös miljöförstöring. Har ni inte redan gjort det, så se Javier Mileis tal från WEF. Mycket bra.

  44. #42 #43,

    Den s.k.nyhetsrapporteringen i SVT har alltmer glidit över från att rapportera fakta till att rapportera känslor och värderingar. Vi får mängder av långa reportage om hur folk på gatan ”känner” inför det ena eller det andra. Men ofta så står man helt ovetande om vad som egentligen har skett eller orsaker till det, dvs själva nyheten. Det viktiga verkar vara att förmedla en känsla eller värdering av fenomenet än att vi som lyssnar får bakgrund och en beskrivning av kontexten.

    Det hela är så tröttsamt och tunt att jag numera inte har någon större förhoppning om att få nyheter. Ofta är man istället tvungen att googla fram mer fakta i målet om det är något som verkar viktigt. Inte minst gäller det rapporteringen från Ukraina- och Gazakriget. Klimatnyheterna har jag rätt bra koll på ändå.

  45. Lars-Eric Bjerke

    #43 Björn II
    ”För mig personligen kom en ändrad uppfattning i klimatfrågan egentligen när jag förstod hur lite av atmosfärens koldioxid som kommer från mänsklig aktivitet (6% enl. IPCC). ”

    Mängden fossilt kol i atmosfären beror främst på omsättningen av kol mellan hav/land och atmosfär.

  46. Sten Kaijser

    Lars Eric B #45

    även om det fossila kolet spelar viss roll, är det först och främst fråga om ”kemisk balans mellan hav och atmosfär som avgör hir mycket kol som finns i atmosfären.

  47. Lars-Eric Bjerke

    #46
    Sten Kaijser,

    Visst är det så. En intressant sådant samband är Roy Spencers enkla modell för koldioxidhalten i atmosfären, som säger att nettoupptaget av koldioxid i hav/land är proportionell mot halten koldioxid i atmosfären över 295 ppm. Andelen fossilt kol som finns kvar i atmosfären beror däremot huvudsakligen av hur mycket kol som omsätts.
    Atmosfären innehåller i runda slängar 800 Gton kol och omsättningen är ca 220 Gton/år. Om omsättningen varit större hade koncentrationen fossilt kol varit mindre men enligt Sprncers modell summan av fossilt och icke fossilt varit densamma.
    https://www.drroyspencer.com/2019/04/a-simple-model-of-the-atmospheric-co2-budget/

  48. Sören G

    I senaste programmet ”Historien om Sverige” i SVT berättade man om de särskilt svåra villkoren i slutet av 1600-talet med köld och svält. Man sa också att vädret var väldigt kaotiskt med köld långt fram på sommaren med milt mitt i vintern (har hört det tidigare också).
    Kaotiskt väder kan alltså inträffa under kallperioder, men var har man fått ifrån att det ska inträffa också om det blir varmare? För det är väl det man menar när man påstår att det finns ett klimathot.
    Man kan alltså aldrig garantera att kaotiskt väder inte ska inträffa.
    Enligt mina data från Grönlandsisen var slutet av 1600-talet en av de kallaste sedan Yngre Dryas.
    750-talet evt och ca 2780 fvt tangerar medan 6200 fvt var 0,4 grader kallare (8.2k eventet).

  49. Sören G

    I senaste programmet ”Historien om Sverige” i SVT berättade man om de särskilt svåra villkoren i slutet av 1600-talet med köld och svält. Man sa också att vädret var väldigt kaotiskt med köld långt fram på sommaren med milt mitt i vintern (har hört det tidigare också).
    Kaotiskt väder kan alltså inträffa under kallperioder, men var har man fått ifrån att det ska inträffa också om det blir varmare? För det är väl det man menar när man påstår att det finns ett klimathot.
    Man kan alltså aldrig garantera att kaotiskt väder inte ska inträffa.
    Enligt mina data från Grönlandsisen var slutet av 1600-talet en av de kallaste sedan Yngre Dryas.
    750-talet evt och ca 2780 fvt tangerar medan 6200 fvt var 0,4 grader kaller (8.2k eventet).

  50. Daniel Wiklund

    # 47 Lars-Eric B Under dinosauriernas tid var det i atmosfären 4 ggr så hög koldioxidhalt som nu. Det är nåt för miljöpartisterna att fundera på. Nåt för Covering Climate Now att ta upp. Dom har bråda dagar nu. Gäller ju att i alla medier larma om den sk klimatkrisen varje dag.

  51. Mats Växjö

    #43
    https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/2021/03/AR5_WGI_SPM_sw.pdf

    (Jag kan tyvärr inte kopiera texten. Men IPCC skriver , ungefär så här i
    SPM5; Kap 2-D sid 29; andra stycket
    ”…koldioxidens klimatkänslighet ligger mellan 1,5–4,5 grader” alltså att vid VARJE fördubbling av koldioxidhalten skulle detta ge en temperaturökning på nånstans mellan 1,5–4,5 grader C.
    (Oavsett varifrån ökningen kommer.)

    IPCC antager vidare att återkopplingsmekanismerna från ”molnbildningsprocessen” är positiv – utan denna återkoppling anser IPCC att temperaturökning ligger på 1,2 grader +/- 10% – enl AR3)

    Längst ner på sidan 29;fotnot 16;”Ingen bästa skattning av klimatkänsligheten kan ges nu på grund av bristande överensstämmelse kring utvärderade bevislinjer och studier”

    Denna och andra osäkerheter och antaganden måste så klart tydligt redovisas av IPCC innan de skrämmer folk och förslösar resurser.

    (Men HUR ska man kunna kämpa emot denna klimatpropaganda som råder?)
    🙁
    Med vänlig hälsning, Mats

  52. Joachim

    #43
    Bra spanat Mats!

    En fördubbling av CO2 i atmosfären skattar IPCC till exakta +1,1-1,3 grader.

    Sen drar dom till med positiva förstärkningseffekter på allt mellan +0,4 och 3,2 grader!

    Mycket stor exakthet vad gäller bidraget från CO2.
    800% skillnad vad gäller bidraget från moln och annat.

    Ska det föreställa vetenskap?

  53. Joachim

    Jag tänkte fel. På allt mellan 0,2-3,4 grader. 1700%?

  54. Fredrik J

    #53 Joachim

    Presenterar man genomsnittet av intervallet [0,2-3,4], d.v.s. 1,8 grader, som ett närmevärde har man ett felintervall på +/-1,6 grader. Det relativa felet blir då maximalt 1,6/1,8 = 8/9 = 88.9 %.

    Att gå från 0,2 till 3,4 innebär däremot en ökning med 1600 %. (Tänk på att en fördubbling av något innebär en ökning med 100 %, inte 200 %, medan en tredubbling innebär en ökning med 200 % o.s.v.)

    Oavsett sättet att räkna på så är det en ganska oprecis uppskattning man presenterar.

  55. #52, #53 Joachim

    Mycket stor exakthet vad gäller bidraget från CO2.
    800% skillnad vad gäller bidraget från moln och annat.

    Ska det föreställa vetenskap?

    Javisst är det vetenskap!

    Man vet inte särskilt bra, och det redovisas i detalj vari osäkerheterna ligger. Osäkerheterna är vad jag förstår rätt osäkra skattningar. Det finns väldigt mycket skrivet om saken i AR6 för den som vill försöka bedöma rimligheten i angivna osäkerheter. AR6 sammanfattar ju det som finns publicerat på området. Dock redovisas inte allt. T.ex. den skrift av Koutsoyiannis som redovisas här https://klimatsans.com/2022/06/08/royal-society-tron-att-co%E2%82%82-orsakar-uppvarmning-kan-uteslutas-efter-ny-analys/ kommer med säkerhet inte att tas hänsyn till i AR7. Skälen till det är uppenbara: https://royalsocietypublishing.org/doi/10.1098/rspa.2022.0529

    Det finns mycket annat i högklassiga tidskrifter som IPCC med all rätt inte tar hänsyn till. Det finns rimligen också saker som dom har tagit hänsyn till men som är fel samt saker som dom bedömt som felaktiga men som är rätt.

    Vetenskapens slingriga väg mot bättre förståelse är särskilt slingrig i klimatfrågan. Den är så väldigt komplicerad.

    Mer tveksamt är det med projektionerna. Hur kommer utsläppen att bli om 50 år? Då handlar det om ”ekonomisk vetenskap” och det är inte vetenskap i strikt mening. Kvalificerade gissningar om hur människor kommer att bete sig i framtiden kan vara väldigt fel men det är ändå rimligt att politiker försöker fatta beslut baserade på dem.

    Att journalister och aktivistgrupper påstår att katastrofen redan är här är beklagligt och saknar vetenskapligt stöd. Väderrelaterade katastrofer har följt mänskligheten i alla tider. Dom är inte normalfördelade och därför svårbehandlade statistiskt. Hur vet man t.ex. att en händelse som Backafloden 1872 sannolikt inträffar tio gånger på tretusen år? (Man brukar säga trehundraårshändelse.) Är det baserat på klimatmodeller eller finns det översvämningsdata från sediment många tusen år bakåt i tiden?

  56. Leif Å #55

    ”Vetenskapens slingriga väg mot bättre förståelse är särskilt slingrig i klimatfrågan. Den är så väldigt komplicerad.”

    Ja, vägen för riktig vetenskap är slingrig. Men det är inte en sådan som IPCC försöker sammanfatta. Snarare dess motsats. De siktar inte på förståelse eller kunskap. De siktar på att fixa till legitimation för ett politiskt budskap som är fastlagt från början. IPCCs smått parodiska* rapporter är ett flortunt kamouflage för att leverera det budskap som klimataktivisterna velat ha sedan organet skapades på 80-talet.

    Men inte bara det. IPCCs auktoritativa rapporter och gjort att riktig klimatvetenskap i stort sett har upphört sedan decennier tillbaka. Rapporterna (särskilt SPM) är anti-vetenskapare och borde avvecklas.

    * Att jag kallar rapporterna för parodiska beror på att om man läser noga så motsäger de ibland sig själva. Man ser hur huvudredaktörerna tagit fram rödpennan och strukit eller omformulerat vissa saker.

  57. Adepten

    #55 Leif Åsbrink

    ”Javisst är det vetenskap!”🤔

    Hur stor värmebindande förmåga per molekyl har vattenånga jämfört med koldioxid? Svaret borde visa vilken gas som bidrar mest till växthuseffekten och den globala uppvärmningen.

    Global uppvärmningspotential (GWP), ett index som mäter strålningskraften efter ett utsläpp av en massenhet av ett givet ämne, ackumulerat över en vald tidshorisont, i förhållande till referensens ämnet koldioxid som har ett GWP på 1 över 100 år.
    Jämfört med vattenånga har koldioxid (CO2) en lägre värmebindande effekt per molekyl eller ett lägre GWP.
    Om man betänker att koncentrationen av vattenånga i atmosfären ligger i intervallet 1 000 till 40 000 ppm, i genomsnitt är det omkring 10 000 till 20 000 ppm över land, medan det över havet kan vara högre, särskilt i varma och fuktiga områden och att CO2 ligger på 400 ppm, så inse man snabbt att CO2 har en mycket låg värmebindande effekt jämfört med vattenånga.

    IPCC nämner ofta de relativa växthusgasutsläppsmåtten (som Global Warming Potential (GWP), Global Temperaturförändringspotential (GTP) men nämner inte hur man kommit fram till detta experimentellt.

    Jag kan inte hitta i IPCC referenser hur man experimentellt har kommit fram till detta. Kan du hänvisa till fysikaliska experiment som visar hur det ligger till?

  58. #57 Adepten

    GWP för välblandade växthusgaser finns i tabell 7.15 på sidan 1017. GWP beror av strålningsegenskaperna hos en viss molekyl och hur länge den stannar i atmosfären.

    Kolumnen ”Radiative Efficiency” grundar sig på solid vetenskaplig kunskap från laboratorieexperiment.

    Kolumnen Lifetime vet jag inte hur man fått fram. För freonerna borde man ha goda data från mätningar av hur halterna avtagit sedan utsläppen reducerats radikalt. Nu är GWP påverkan över en viss tidsperiod jämfört med koldioxid – och för koldioxid är livslängden i atmosfären inte så bra känd. Livslängden är INTE hur länge en viss molekyl stannar i atmosfären, det är en kort tid som ges av bombkurvan. Livslängden är hur lång tid det tar för koldioxidhalten att återgå till ursprungsläget efter ett engångsutsläpp. Ett komplicerat problem som beror av havets kemi och omblandningshastighet. Dessutom inverkar biosfären. När CO2 höjs med t.ex.10 ppm lagras mer kol in i växterna. När växterna sedan dör och förmultnar kommer dom att släppa ut mer koldioxid än dom eljest skulle ha gjort. Därmed får man en eftersläpning väldigt länge. Träd i Amazonas kan leva i 500 år…

    Såvitt jag vet kommer livslängden för CO2 från klimatmodeller som tar hänsyn till såväl biosfär som hav. Avgörande är hur havets PH påverkas och hur därmed upplösandet och utfällandet av karbonater på havsbotten påverkas men också hur mycket bättre det växer när CO2-halten ökar. Inverkan av biosfären på (den teoretiska) skattningen av livslängden för koldioxid kan man se här: https://unfccc.int/resource/brazil/carbon.html Det är skillnaden mellan grön och röd kurva i figuren. Hur det ser ut med de senaste klimatmodellerna vet jag inte, men osäkerheten påverkar alla GWP-värden. Särskilt GWP-500, där man jämför engångsutsläpp i ett 500-årsperspektiv.

    GWP är till för att ge en rimlig skattning av betydelsen av reducerade utsläpp av diverse IR-aktiva gaser. Det är inte någon exakt vetenskap. Vatten har ingen GWP, vattenånga är inte en välblandad växthusgas. Atmosfären har stora flöden av vatten och ett utsläpp av mer vatten (i gasform) skulle inte påverka atmosfärens vattenhalt alls, det skulle bli lite mer regn ett litet tag.

    ”Värmebindande förmåga per molekyl” är inte ett meningsfullt begrepp. Betänk att CO2 är ogenomskinlig vid 667 cm-1 där hälften av strålningen absorberats redan efter cirka 30 cm. Det är endast molekylerna högst upp i atmosfären som påverkar jordens strålningsbalans på denna våglängd och den ”värmebindande förmågan” beror av temperaturen på den höjd från vilken strålning kan nå rymden och därvid spelar det ingen roll hur många molekyler det finns på lägre höjder.

    Vatten är avgörande för ”växthuseffekten” och det är väldigt olika på olika ställen på jorden och vid olika tidpunkter. Att vattnet är mycket mycket viktigare än koldioxiden för jordens temperatur betyder inte att effekten av koldioxid och andra välblandade gaser kan försummas.

    IPCC skriver: ”Figure 7.21 | Emissions metrics for two short-lived greenhouse gases: HFC-32 and methane (CH4; lifetimes of 5.4 and 11.8 years). The temperature response function comes from Supplementary Material 7.SM.5.2. Values for non-CO2 species include the carbon cycle response (Section 7.6.1.3).” Kurvorna visar att HFC-32 har en värmande effekt efter 100 år. Den är cirka 2% av den initiala och det beror på att värmepulsen, påverkat klimatet så att mer koldioxid lagrats i atmosfären. Hur pass bra detta stämmer med verkligheten kan jag inte gissa, men det påverkar GWP-värdena. Särskilt mycket för metan där ju värmepulsen varar dubbelt så länge.

    IPCC skriver: ”Following AR5, this Report does not recommend an emissions metric because the appropriateness of the choice depends on the purposes for which gases or forcing agents are being compared. Emissions metrics can facilitate the comparison of effects of emissions in support of policy goals. They do not define policy goals or targets but can support the evaluation and implementation of choices within multi-component policies (e.g., they can help prioritize which emissions to abate). The choice of metric will depend on which aspects of climate change are most important to a particular application or stakeholder and over which time horizons. Different international and national climate policy goals may lead to different conclusions about what is the most suitable emissions metric.” GWP är till för att man (politikerna) inte skall skära ner utsläppen av helt fel växthusgaser. Det är inte fråga om några precisa värden även om man kan få det intrycket när man läser i media omhur farliga metanutsläppen är.

  59. Adepten

    #58 Leif Åsbrink

    Tack för svaret🙂
    I tabell 7.15 framgår det att CO2 har ett GWP på 1,33×10-5 W/m2 per ppb.
    Från vilket experiment eller proxydata har man härlett detta?

    Det är väl klart att man inte väljer att jämföra med vattenångans värmebindande förmåga eftersom då faller hela korthuset med CO2 som den dominerande orsaken till ”klimatkrisen”😁.

  60. #59 Adepten

    Man kan beräkna spektrum för den IR-strålning som lämnar jorden med god precision. Detta gäller strålningen från koldioxid som till stor del härrör från höjder ovan molnen. Därigenom kan man beräkna hur energiflödet från jorden förändras när koldioxidhalten fördubblas. Wijngaarden & Happer 2020 https://arxiv.org/pdf/2006.03098.pdf har skrivit om hur detta går till. Det man kan beräkna är effekten av en fördubbling av CO2 allt annat oförändrat Man kan också beräkna vad som skulle hända om den enda konsekvensen vore att relativa luftfuktigheten skulle vara oförändrad, dvs att det skulle bli mer vattenånga i atmosfären.

    Den långsiktiga konsekvensen av en fördubbling av CO2 är att massor av saker förändras. Världen blir grönare så albedo blir mindre. Med endast en obetydligt varmare jord drar sig glaciärer tillbaka och det påverkar också albedo. Något högre lufttemperatur påverkar flödena upp och ner i haven (brukar något oegentligt kallas avgasning från haven.)

    Beräkningarna av IR-strålningen förutsätter att man vet hur temperaturen ändrar sig med höjden. Man ansätter en modellatmosfär vilket är en approximation och sedan beräknas spektrum linje för linje.

    Du skriver: ”Det är väl klart att man inte väljer att jämföra med vattenångans värmebindande förmåga eftersom då faller hela korthuset med CO2 som den dominerande orsaken till ’klimatkrisen’ ” Detta kan jag absolut inte hålla med om.

    För det första är det högst tveksamt ifall den nuvarande uppvärmningen är någon kris. Kanske är det snarare en välkommen klimatförbättring.

    För det andra är det fenomen som Wijngaarden & Happer beräknar ett oomtvistligt resultat av noggranna spektralanalyser i laboratoriet. Fenomenet måste ha en värmande effekt globalt. På grund av vattnet i atmosfären i dess olika former, gas, vätskedroppar, iskristaller och hur den förekomsten påverkas av små förändringar i klimatet kan man inte med någon rimlig precision beräkna hur den långsiktiga förändringen blir globalt. Därtill kommer osäkra förändringar i jordens albedo.

    Som jag ser saken är det stora problemet att världen råkat i panik. Gretas skadliga inverkan kanske.

    Det kan inte uteslutas att IPCC:s bedömning är riktig och att klimatkänsligheten vid fördubbling av CO2 är ungefär 3 grader. Det är högst rimligt att världen försöker minimera koldioxidutsläppen genom rationella åtgärder med beaktande av att biomassa är en värdefull resurs som bör utnyttjas på bästa sätt. (Inte reduktionsplikt.)

    Plocka lågt hängande frukter först. ”Mellan 10 och 20 procent av människans metanutsläpp kommer från soptippar.” Energiråvara som kan utnyttjas till elproduktion. Andra lågt hängande frukter: Förvärm vattnet i kolkraftverk med solfångare. Projekt lär pågå i Egypten. Det finns väldigt många möjliga investeringar som är billiga eller till och med lönsamma när man betraktar frågan i ett internationellt perspektiv. Tyskland borde tillåta fracking i stället för att elda kol. På lite längre sikt får man nog tro att opinionen svänger så att kärnkraften kan återkomma i Tyskland.

  61. Adepten

    #60 Leif Åsbrink

    Stort tack🙂
    Men du svarade inte på min fråga hur man kom fram till och beviset varför CO2 har ett GWP på 1,33×10-5 W/m2 per ppb.

    Du bekräftar dock mina tankar om CO2´s värmebindande förmåga.
    Men om klimatkänsligheten vid fördubbling av CO2 är 1 eller 3 grader kan ju diskuteras med tanke på alla andra faktorer som kan påverkar resultatet.

  62. #61 Adepten

    Läs mitt svar en gång till.

    I korthet. Spektroskopiska data uppmätta med god precision ger hur mycket strålning jorden sänder ut och hur detta förändras vid fördubbling av CO2-halten.

    Osäkerhet finns på grund av att man måste känna temperatur som funktion av höjden. Läs skriften av Wijngaarden & Happer.

  63. Adepten

    #62 Leif Åsbrink

    Vi pratar förbi varandra av någon anledning😖
    Jag har läst skriften av Wijngaarden & Happer och kan inte härleda CO2’s GWP till 1,33×10-5 W/m2 per ppb från denna skrift.
    Inte ens IPCC har några uppgifter på hur man kommit fram till det resultatet🙁

  64. #63 Adepten

    W&H får 3W/m2 för fördubbling från 400 tll 800 ppm. Jag utgår från att man använt samma metod för att räkna ut effekten av en ökning med en ppb utgående från den i AR6 normala CO2-halten. Det är ett trivialt beräkningsproblem givet den metod som visas av W&H och dom var inte först, men jag tycker deras skrift är skapligt begriplig.

    Enligt W&H: Fördubbing från 400 till 800 ppm ger 3.0 W/m2. Halvering från 400 till 200 ppm ger -3,0 W/m2.

    Slarvigt kan man säga att från ena hållet ger 200 ppm 3W/m2 men från andra hållet ger 400 ppm 3W/m2. Således bör geometriska medelvärdet 283 ppm ge lutningen för kurvan vid 400 ppm. Detta ger 3/283000 = 1,06×10-5 W/m2

    Korrekt är att använda logaritmer, men det är jag för trött för. Jag ville bara visa att storleksordningen är rimlig. Jag utgår från att det i princip helt triviala probemet är korrekt behandlat. Kanske av någon som inte gjort lika förenklade antaganden som W&H gällande den normala atmosfären och dess temperatur. Självklart Får man olika resultat beroende på plats och årstid och det är rimligt att tro att någon gjort mer pedantiska studier.

    Kapitel 7.3.2.1 sidan 944 ger detaljer med hänvisning till respektive skrifter: The SARF for carbon dioxide (CO2) has been slightly revised due to updates to spectroscopic data and inclusion of the absorption band overlaps between N2O and CO2 (Etminan et al., 2016). The formulae fitting to the Etminan et al. (2016) results in Meinshausen et al. (2020) are used. This increases the SARF due to doubling CO2 slightly from 3.71 W m–2 in AR5 to 3.75 W m–2.”

    Man har alltså uppgraderat från 3,0 enligt W&H till 3,75 och det ger enligt min metod 1,325×10-5 W/m2

  65. Mats Växjö

    #60
    Hej Leif
    Jag vill minnas att Happer och Wijngaarden talar om att en fördubbling av CO2 leder till en förändring av strålningen på ca 1% vilket i sin tur motsvarar en temperaturökning på ca 0,8 grader. Det är inte så mycket!

    Hur stor del står människan för av ökningen? Enl IPCC ska människans utsläpp motsvara mindre än 4% av omsättningen av CO3 (med stor osäkerhet vad gäller den naturliga omsättningen). Hur lång tid stannar människans utsläpp kvar ? (Bombkurvan kontra Bernkurvan ?) Alltså- hur stor blir ackumuleringen över tid?

    Du menar att en ökning skulle kunna
    landa på ca 3 grader. Det kanske är möjligt, vad vet jag?

    (Gösta Pettersson talar om betydelsen av hur atmosfären på jorden komprimeras av gravitationen med en ökad temperatur som följd – en egenskap och effekt som inte kan förnekas. Sänker detta betydelsen av atmosfärens växthusgas-egenskaper?)

    Summasumarum;(med risk för upprepning) osäkerheten måste redovisas! Men hur ersätter man propagandan/religionen med öppen (svårtolkad) debatt? Är det snarare ”plånboksfrågor” som kan stoppa vansinnet? De franska bönderna protesterar just nu mot effekterna av ”klimatpolitiken”! – men är det utan att ifrågasätta utgångspunkterna eller osäkerheten och
    eventuellt orimligheten hos denna politik?

    Med vänlig hälsning, Mats

  66. #65 Mats Växjö

    När Happer kommer till 0,8 grader är det en ”mellan tummen och pekfingret beräkning.” Det är oseriöst och skadar kampen mot klimathysterin enligt min mening. Happer har gjort en riktig analys i W&H och kommit till 1,2 grader. Naturligtvis med någon osäkerhet som jag inte vet storleken på. IPCC hänvisar till modernare forskning som säger att Happers 3,0W/m2 skall vara 3,75 W/m2 vilket betyder att 1,2 bör förändras till 1,5 grader.

    Den största delen av ökningen av CO2-halten står människan för. Själva uppvärmningen leder till en något förändrad balans i jämvikten mellan hav och atmosfär. Den del av uppvärmningen som beror av människans utsläpp ger alltså en ytterligare ökning av CO2-halten och det är en positiv återkoppling och den därav kommande ökningen av CO2-halten är således förorsakad av människans utsläpp av inte bara CO2 utan också av övriga växthusgaser.

    Den delen av uppvärmningen som beror av naturlig återgång från lilla istiden förorsakar naturligtvis en liten förändring av balansen hav/atmosfär och den delen är således naturlig.

    Betänk att stora förändringar i temperaturen leder till små förändringar i CO2-halten: https://klimatsans.com/wp-content/uploads/2016/10/121-Fasl%C3%A4get-Konklusion.jpg Temperaturskalans längd är 1,4 grader och CO2-haltskalans längd är 4,5 ppm. Variationerna i CO2 är i storleksordningen 30% större än temperaturvariationerna, alltså cirka 4 ppm per grad. Temperaturen har ökat 1,3 grader och CO2 har ökat från 280 till 415 ppm. Det blir cirka 100 ppm per grad. Tron att CO2-haltens ökning beror av att världen av naturiga skäl blivit 1,3 grader varmare är inte ovanlig men helt felaktig. Det finns många andra argument, men kurvan från Humlum brukar anföras för att ”avgasning ur havet” är den viktiga mekanismen för ökningen av CO2.

    När CO2-halten stigit från 280 till 400 ppm måste havets PH ändras med 0,1 PH-enhet för att jämvikt skall bestå. Det innebär att havet tar upp CO2. https://co2coalition.org/wp-content/uploads/2021/11/2015-Cohen-Happer-Fundamentals-of-Ocean-pH.pdf se figur 1.

    Gösta Walin, tyvärr bortgången oceanograf och klimatskeptiker, har skrivit två skrifter som mycket pedagogiskt förklarar hur växelverkan mellan hav och atmosfär fungerar när det gäller CO2. Tyvärr opublicerat vad jag vet. Jag har läst det men kan inte hitta, min mailkorg med klimatrelaterade mail innehåller drygt 3400 mail. De få som jag fått från Gösta Walin har inte dessa skrifter som bilaga. Det hela går ut på att man kan se havet som två olika reservoirer för kol. En mycket stor för basiskt kol, karbonater, och en liten för surt kol, CO2 dvs kolsyra. Dessa är nära oberoende. Det krävs bara lite CO2 för att förändra den lilla reservoiren. Dålig beskrivning av mig, kanske någon läsare av KU har tillgång till Gösta Walins arbete. Det borde publiceras.

    Bombkurvan ger hur lång tid en enskild CO2-molekyl stannar i atmosfären. Kort tid bara, flödena upp och ner i atmosfären är cirka 100 Gt/år och i atmosfären finns cirka 800 Gt (400 ppm.) Tiden för att byta ut hälften blir i storleksordningen 4 år. Det är Bombkurvan.

    Detta är en lömsk fråga: Hur lång tid stannar människans utsläpp kvar ? Det som spelar roll är Hur lång tid tar det innan atmosfärens CO2-halt återgått till utgångsvärdet efter ett engångsutsläpp av CO2. Det är vad som beskrivs av Bernkurvan. Om det har jag skrivit flera gånger här på KU. T.ex. https://klimatupplysningen.se/grona-bubblor/#comment-447804

    Läs gärna diskussionerna här: https://klimatsans.com/2023/06/25/upp-och-ner-vand-logik/

    Gösta Petterssons argument, att laps rate som uppstår på grund av atmosfärens massa och jordens gravitation (och som förutsätter en konvektiv jämvikt orsakad av ett energiflöde) är orsaken till växthuseffekten som därför är oberoende av atmosfärens sammansättning är fullständigt fel. Dvs det sista ledet är fel. Visst är temperaturens avtagande med höjden förorsakad av massa och gravitation, men det betyder inte att atmosfärens sammansättning saknar betydelse. En atmosfär av rent kväve skulle inte ge någon växthuseffekt alls trots att den skulle ha en med höjden avtagande temperatur. All strålning skulle komma från planetytan. Din fråga: Sänker detta betydelsen av atmosfärens växthusgas-egenskaper? är ospecifik. Sänker i relation till vad? Fenomenet (laps rate) är synnerligen välbekant och ingår i de teoretiska beräkningarna av växthusgasernas påverkan på strålningen från jorden.

    Du skriver ”osäkerheten måste redovisas” Vad menar du med det? I AR6 redovisas mycket stora osäkerheter och hur man kommit fram till dem.

    Att världens politiker blivit skrämda av Greta, Rockström m.fl. och därför driver politik i panik beror nog på att dom vet att väljarna tror på skrämselpropagandan. Notera att väljarundersökningar i Sverige ger att väljarna anser att Miljöpartiets politik är den bästa i miljö- och klimatfrågan. Så ser det ut i hela västvärlden vad jag vet.

    Avgörande är att allmänheten får tillgång till saklig information:
    JA – växthusgasutsläpp är ett problem.
    NEJ – det är inte någon katastrof.

    Långsiktigt kloka åtgärder kommer att ge mänskligheten en bättre värld förutsatt att vi inte förstör vår ekonomi med en galen och kontraproduktiv politik (Typ reduktionsplikten.)

  67. Adepten

    #64 Leif Åsbrink

    TACK🤩🙂 Jag förstår hur du tänker hur man får ihop det mellan 200 och 400 ppm eller andra fördubblingar.

    Jag tänker att man skulle kunna få fram resultatet i en laborationslokal där man hade gaserna blandade med stor noggrannhet som sedan mättes med en spektrofotometer och en ljuskälla med ett känt spektrum motsvarande solstrålningen.

    Om man utgår ifrån att gapet i spektrumet centrerat vid cirka 667 cm-1 absorberar cirka 30 W/m2 av flödet som skulle nå rymden om det inte fanns någon CO2.
    Hur blir det då när du använder ett GWP på 1,33×10-5 W/m2 per ppb.
    Hur får du ihop det med dina geometriska medelvärdesformler om du ökar från 0 till 400 ppm eller minskar från 400 till 0 ppm? Det stämmer inte så bra eller hur?
    Och om du använder den förenklade uttrycket för Strålningsdrivning, ∆F (W/m2) ∆F= α ln(C/C0) där α=5,35. Resultatet blir kanske lite bättre eller hur?

    Det är detta med CO2 och strålningsdrivningens storlek som jag har lite svårt att förlika mig med. Speciellt eftersom internationella och nationella klimatpolitiska mål styrs helt av detta.

    Min fatalistiska tanke är att Moder Jord har satt oss människor till jorden för att öka CO2 och grönskan på jorden och att Jorden sedan kan reglera den globala temperaturen och luftfuktigheten till lagom nivå för en grönare värld 😉

  68. Mats Växjö

    #66

    Hej Leif
    Tack för att du tog dig tid och ditt utförliga svar. 👍

    Jag hittade för några år sedan en artikel som bl.a. hänvisade till AR3 1.3.1 ”Human Induced Climate Variation”, där säger man; ””increase by 1,2 degrees C (with an accuracy of +/- 10%)” – kanske är det i den regionen Happers osäkerhet hamnar.?
    (Sen går man vidare till att säga ”feedbacks amplifies to 1,5–4,5 degrees C”.)
    Det är lite tumme och pekfinger även över detta – visst?

    I mitt första inlägg skrev jag;
    ”Denna och andra osäkerheter och antaganden måste så klart tydligt redovisas av IPCC innan de skrämmer folk och förslösar resurser.” I det andra inlägget uttryckte jag detta på ett kortare och kanske otydligt sätt.
    Du säger;
    ”Avgörande är att allmänheten får tillgång till saklig information” Jag kan bara hålla med,
    Din mening innehåller ”allmänheten” – det är tydligare och det är vad jag menar med ”folk”.

    Du låter ganska tvärsäker på en del punkter måste jag säga. Kanske har du rätt men det finns onekligen andra åsikter som, fritt, ställs mot dina här på KU! Tänk om ”allmänheten” kunde hitta hit, med öppna ögon och utan förutfattade meningar!

    Kanske skulle allmänheten då se på MPs/de grönas politik med skeptiska ögon? Är vindkraft miljövänlig?

    Reduktionsplikt är ju ett exempel på hur man ”förslösar resurser”

    Ha en bra dag!
    Med vänlig hälsning, Mats

  69. #67 Adepten

    Jag tänker att man skulle kunna få fram resultatet i en laborationslokal där man hade gaserna blandade med stor noggrannhet som sedan mättes med en spektrofotometer och en ljuskälla med ett känt spektrum motsvarande solstrålningen.

    Nej, ett sådant experiment är helt meningslöst. Växthuseffekten beror av att atmosfärens temperatur avtar uppåt (i troposfären.)

    Att blanda gaserna och mäta transmissionen i en kammare med olika tryck och temperatur och sedan få fram ett meningsfullt resultat är en mycket sämre metod än att mäta gaserna var för sig i en atmosfär av exempelvis rent kväve vid olika tryck och temperatur.

    GWP är en funktion av aktuell CO2-halt. Värdet 1,33×10-5 W/m2 per ppb gäller vid 400 ppm. Det gäller inte alls när man ökar från 0 till 400 ppm eller minskar från 400 till 0 ppm.

    Du skriver Det är detta med CO2 och strålningsdrivningens storlek som jag har lite svårt att förlika mig med. Speciellt eftersom internationella och nationella klimatpolitiska mål styrs helt av detta. Jag begriper inte vari du ser något problem med strålningsdrivningens storlek. Det är en logaritmisk funktion och GWP är funktionens derivata.

    Derivatan av strålningsdrivningen är den storhet man bör beakta när man skall ställa ”klimatnyttan” av åtgärder för att minska utsläppen av olika växthusgaser mot kostnaden för åtgärderna.

    Självklart är det själva funktionerna, (nästan men inte exakt logaritmiska) man använder i klimatmodellerna.

    Man kan säga så här: Jordens normala tillstånd är istid. Det är inte bra för mänskligheten. Därför bör vi se till att CO2-halten är lite högre än den varit de senaste 350 millionerna år eller så. Vi vet inte så bra vad som är lagom och det finns skäl att tro att vi kan värma för mycket för att det skulle vara gynnsamt för mänskligheten. Dessutom vill nog framtidens människor ha tillgång till olja gas och kol. Bränner vi allt under ett fåtal århundraden blir det nog jobbigt att fortsätta att kontrollera klimatet i många tiotusentals eller hundratusentals år.

    Eftersom vi vet alldeles för lite, osäkerheterna är ju enormt stora, så bör vi minska utsläppen så snabbt vi kan utan att ta till extremt kostsamma, osäkra eller kontraproduktiva metoder.

    Privat brukar jag säga klimatet kan vänta och med det menar jag att det viktiga är att agera långsiktigt klokt, på ett hållbart sätt. Hållbart i meningen att samhällsekonomin inte förstörs. Mänskligheten har flera angelägna problem som i fattiga länder är mycket mer angelägna än att undvika en måttlig temperaturförhöjning med tillhörande havsnivåhöjning. Huruvida klimatkatastrofernas negativa påverkan kommer att öka eller eventuellt minska är omtvistat, dock inte enligt svensk TV. Teoretiskt borde man förvänta sig färre katastrofer i ett något varmare klimat med måttligare temperaturdifferenser mellan tropiker och polarområden tycker jag. Andra hävdar som bekant motsatsen.

    Världen har andra och mer angelägna problem