Varför älta proxydata när det finns verkliga?

 
dahljensen
Vid tiden för “hockeyklubbans” lansering av Mann och medarbetare fanns också direkta data i form av temperaturprofiler ner i Grönlandsis (Past temperatures directly from the Greenland ice sheet, D. Dahl-Jensen et al., Science 282 (1998) 268-271) och i mer än 100 bergborrhål runt om i världen (Huang,S. et al.,  Geophysical Research Letters, 1 Augusti 1997, Vol. 24, No. 15, s. 1947-1950).
Bilden ovan kommer från Dahl-Jensen’s arbete. Kan det bli mycket tydligare? 
Ändå valde IPCC att sopa allt under mattan i 2001 års rapport, tydligen med motivering (jag fick det direkt av Bert Bolin, när jag frågade om saken) att “det var sannolikt ett lokalt Grönländskt fenomen” [att finna ett Medeival Optimum och en little Ice Age]. Istället drogs hockeyklubban fram, och blev i stort IPCC:s logo under flera år efter deras tredje rapport (TAR) år 2001
Ännu till dags dato ältar man Mann’s, Mobergs och andra kurvor, som ju består av allehanda metodologiskt tvivelaktiga och glesa proxydata från trädringar och annat, godtyckligt hopskarvade med termometermätningar och tycks strunta i Dahl-Jensen’s och Huang’s globala sammanställningar. 
Allt för att inte störa IPCC:s dogm från 2001 att temperaturförändringen sedan 1850 är “unprecendented”.
[För den som undrar om metodiken – man mäter temperaturen i borrhål, meter för meter. De som har bergvärme kanske noterat att borrhålet här i Stockholmstrakten håller en temperatur på ca 7 grader – och Norrlänningarna finner kanske 4 grader. Dessa siffror motsvarar årsmedeltemperaturen på orten de senaste 100 åren eller så.  Kylan/värmen vid ytan sprider sig dock nedåt i berget/isen enligt kända värmeledningsekvationer, och via en matematisk inversion kan man återskapa temperaturen vid ytan med avseende på tiden]

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Thomas

  2. Lejeune

    AGW observer:
    “This blog is about climate science with an emphasis on the observations of the climate change that is currently ongoing. Specifically the emphasis will be on those observations that show that it is mankind that is and has been causing this current climate change by greenhouse gas emissions.
    ……vilka sanningsvittnen!

  3. Thomas

    Lejeune, var inte så sekteristisk, man kan faktiskt lära sig något av källor även om de inte är tillräckligt renläriga för din smak. Det var en samling vetenskapliga artiklar med abstract, inget försök att “tolka” resultatet som t ex co2science är ökända för. Notera att t ex Huang 1997 som Peter refererade till finns med.

  4. Fundersam

    Temperaturskalan ?
    Vill någon förklara temperaturskalan ? Det är väl inte minus trettiotvå grader Celsius nu ?

  5. Labbibia

    Fundersam
    Det är temperaturprofiler från borrhål i Grönlandsisen…..
    kanske därför?

  6. Labbibia

    Fundersam
    Läs den blå texten…..

  7. Claudius

    Peter, diagrammen ovan. Är det uppmätta temperaturer i borhål som visas, dels i berg, dels i is? Vilket djup? Flera djup, med något genomsnitt?
    Jag har själv bergvärme sedan hösten 2005, hålet är 140 m, berget börjar ca 6 m ned under ett gruslager. Temperaturen i ingående vätska till aggregatet (KB-f) varierar under året mellan ca +8 à 9 grader på sommaren/hösten ned till noll under vintern (returen, KB-r, ligger 3 à 4 grader lägre och får inte sjunka under -8 grader). Beläget i södra Blekinge (tack och lov!)
    Men är det verkligen fråga om solvärme som sprider sig neråt i berget? Är det inte snarare tack vare strömmande grundvatten som temperaturen hålls uppe i berget? Brunnsborrarna och bergvärmefolket talar ju om aktivt borrhål, varmed menas just att det inte är torrt, dvs utan strömmande grundvatten.
    Måste det inte ta orimligt lång tid för solvärme att vandra från ytan ned till ett djup på ca 100 m eller mer?
    — Därmed inte sagt att jag tvivlar på huvudinnehållet i ditt inlägg! Det och de visade diagrammen är mycket övertygande, tycker jag. Är Mann m fl kanske obotliga ishockeyfantaster?

  8. Thomas

    Claudius, själva poängen med att rekonstruera gamla temperaturer i borrhål är att det tar lång tid för värmen att transporteras ned. Därför är den typ av terräng du beskriver helt olämplig, man vill ha solitt berg med så homogen värmeledningsförmåga som möjligt. Tyvärr blir signalen ändå alltmer utsmetad och otydlig ju längre ned man kommer, så det blir betydande osäkerhet även i sådana här “direkta” mätningar.
     
    De diagram som Peter visade är enbart över Grönland, titta via min länk på Huang 2008 för en aktuell rekonstruktion av globala temperaturer. (Antar att ni inte är intresserade av Manns arbete i genren 🙂 )

  9. Hayek

    Thomas, här är texten du inte orkade klippa in:
    “The reconstructions show the temperatures of the mid-Holocene warm episode some 1–2 K above the reference level, the maximum of the MWP at or slightly below the reference level, the minimum of the LIA about 1 K below the reference level, and end-of-20th century temperatures about 0.5 K above the reference level.”.
    Verkar som om de “anpassat” sig lite för att MWP inte skall sticka ut men “mid-Holocene warm episode” var enligt dem  1-2 grader varmare! Denna period har också refererats till som ett klimatoptimum, dvs. något eftersträvansvärt.

  10. Sten Kaijser

    Hej Peter,
    att lösa värmeledningsekvationen baklänges är inte ett välställt problem – små förändringar i ingångsdata ger snabbt stora förändringar på lösningen. Dygnsvariation är tydlig ner till ett par decimeter medan årstidsvariationer är tydliga ner till ungefär 4 meter. Där är det för övrigt kallast på sommaren.
    Mycket längre ner går det inte att säga mycket om man borrar i jorden. Däremot går det att använda borrhål i landis, vilket beror på att det finns en konstant om ock långsam påfyllning med snö sen blir is. Eftersom värmespridningens effekter växer som roten ur tiden, medan påfyllningen är linjär så går det att mäta medelvärdet över en visserligen längre och längre tid, men det är möjligt. Om vi antar att värme i is sprider sig en decimeter på ett dygn så sprider den sig 1 meter på 100 dygn, 10 meter på 10000 dygn (c:a 27 år), 100 meter på 1 miljon dygn, d.v.s. c:a 2 700 år och 1 km på 270 000 år.
    Sedan beror det på hur mycket isen växer per år. I Antarktis förefaller tillväxten röra sig om mm/år eller möjligen cm/år.  Om jag antar att det handlar om 1 cm på 100 dygn så skulle det ta 1000 dygn för 1 dm, 10 000 dygn för 1 meter, 100 000 dygn för 10 meter och 1 miljon dygn för 100 meter, så att efter 2700 år så börjar den linjära tillväxten av isens tjocklek att spela större roll än värmespridningen. Vad dessa beräkningar säger är att om vi vet hur gammal isen är på ett givet djup så kan vi räkna ut över hur lång tid som dess temperatur är ett medelvärde av.
    Jag vet tyvärr för lite om både värmespridning i is och om tillväxten av isens tjocklek. Om isen i Antarktis antas vara 1 miljon år gammal så skulle tillväxten handla om c:a 3 meter på 1000 år d.v.s. 3 mm/år.  Då blir det svårt att mäta temperaturer med hjälp av direkta mätningar av temperaturen i borrhål.

  11. Bengt Abelsson

    Thomas #8
    Mann har i mitt tycke lågt förtroende sedan han, apropå att uppdatera trädringsdata, menade att det “var så besvärligt, man måste åka till avlägsna platser med tung utrustning”

  12. Gunnar Strandell

    Thomas #8
    Jag har skummat Manns arbete och håller med dig.
    Även om jag får en känsla av att han vill förklara tidigare värme med olika snödjup reedovisar han sina resultat med ordentligt synliga osäkerheter. Mycket bättre än det gråa i den populariserade hockeklubban.
    Öppna länken och kolla t.ex fig 3.
    http://www.meteo.psu.edu/~mann/shared/articles/borehole-jgr03.pdf 
    När jag ser kurvan undrar  jag varför det blivit varmare sedan 1900-talets början. Men jag ser ingen självklar koppling till enbart CO2, men det kanske är ett resultat av ökad befolkning.
    Till sist ser jag att instrumentdata från 1750 och framåt visar att årsmedelvärderna tycks kunna variera 0,4 grader, om det kan trösta Jonas N.

  13. Peter Stilbs

    Tack Sten #10 för insiktsfulla kommentarer. Jag tycker dock att Dahl-Jensens resultat med felgränser för glaciäris ser högst trovärdiga ut. Huang’s och exempelvis Demings bergborrdata har mycket större osäkerheter.

  14. Inge

    Sen finns det väl andra sätt att avgöra klimatet vid olika tid. Visst använder man också möjligheten att se vilka växtdelar som finns i jordlager från en viss tidsålder? Jag har trott att det var så man kom fram till att klimatet varit si eller så under olika tidsåldrar, sen dessutom skriftliga källor. Det finns också en rekonstruktion från Kina som spänner över 2000 år och som bygger på olika skriftliga källor om tillgång på mat etc. Jag har haft den bland favoriter men det var för ett par ominstallationer sedan.

  15. Christopher E

    Inge #14,
     
    Som nyligen diskuterats i en annan tråd, så finns det en mängd paleoklimatologiska data som inte går att sätta in i en temperaturrekonstruktion. Det beror på att de är kvalitativa, dvs de kan endast säga att temperaturen var högre eller lägre än under en annan period, men inte hur mycket. Ändå är de högst användbara.
     
    Det kan tex röra sig trädgränser. Om du finner spår av träd som vuxit på en plats och kan datera fyndet, så vet du att där varit varmare än under en period (tex nutid) då samma trädarter inte klarar att växa där. Eller motsatsen, om du finner spår av permafrost så har där varit kallare än under en period utan permafrost.
     
    Dessa data går inte stoppa in i diagram typ hockeyklubbor, och ignoreras därför mest i debatten av de som hävda att temperaturekonstruktioner (ofta mycket osäkra) är den enda sanningen. De data de använder är kvantitativa, dvs man få ett temperaturvärde ur dem.
     
    Men det intressanta är att världen över finns massvis med kvalitativa studier som i överväldiga majoritet visar en varmare MWP än dagens förhållanden. Dessa går inte förneka bara för att amn inte vet hur mycket varmare det var.
     
    Jag har tidigare hänvisat till denna statistik från CO2Science, som kontinuerligt bokför både kvalitativa och kvantitativa medeltidsdata i en databas. Om man som Thomas tror att de blåljuger om vad som faktiskt står i respektive arbete är det ju bara att se efter. Alla arbeten anges noggrant i databasen. Hela databasen här. I kartan markerar varje blå prick en kvalitativ studie som visar att MWP var varmare än idag. Rätt svårt att kalla det ett lokalt fenomen…

  16. Är inte proxys förbjudna?

  17. Gunnars S, varför skulle jag behöva tröstas? 🙂