Vecka 2021 – 08 presenterade ett antal finansiärer ett nytt stort projekt, En ”Megafabrik för fossilfritt stål” skall byggas mellan Boden och Luleå:
-
- H2 Green Steel skall producera 5200 kton råstål i elektriska ljusbågsugnar och smälta 60% skrot och 40% fossilfri järnsvamp, DRI. Fabriken skall bli ett helt integrerat, digitaliserat och automatiserat stålverk utan utsläpp av koldioxid med produktionsstart år 2024. En elektrolysanläggning för produktion av vätgas skall också byggas. År 2030 skall man uppnå slutproduktionen.
- HYBRIT (LKAB) söker tillstånd och projekterar en anläggning för fossilfri DRI för SSAB Oxelösund för produktion av ”Stål utan kol” i en ljusbågsugn där skrot skall smältas med fossilfri DRI. Anläggningen skall producera ca 1100 kton fossilfri DRI och vara i drift enligt planer år 2025.
- SSAB Luleå planerar att före 2030 ersätta koksverk, masugn och LD konverter med ett HYBRIT projekt och producera ”Stål utan kol” i ljusbågsugnar där skrot skall smältas tillsammans med fossilfri DRI.
Även SSAB Brahestad i Finland har liknande planer som SSAB i Luleå att i framtiden ersätta nuvarande produktion med ett HYBRIT-projekt och producera ”Stål utan kol”.
Kom ihåg, kol måste användas i ljusbågsugnarna dels för reduktion av kvarstående järnoxid (FeO) i fossilfri DRI och för bildning av skumslagg vid smältningen.
Konsekvensanalyser
När man tänker på SSAB:s, LKAB:s och H2 Green Steel:s planer för installation av ”grön klimatteknik” – var finns de övergripande konsekvensanalyserna hur detta påverkar miljön, elenergiproduktionen och människorna som lever i Norrbotten?
Med 40 års erfarenhet av stålindustri och processteknik, speciellt produktion av stål i ljusbågsugnar, har jag beräknat storlek och effektbehov för de ugnar som krävs för den planerade produktionen hos H2 Green Steel.
Det krävs 3 stora ljusbågsugnar med 250 tons chargevikt med eleffekten 220 MVA tillsammans med 3 skänkugnar för efterbehandling av stålet före stränggjutning och valsning. Denna effekt ca 590 MW/740 MVA kräver stor kortslutningseffekt i elnätet och ”STATCOM” faskompensering för reduktion av reaktiv effekt, flicker och övertoner. Det totala effektbehovet för stålverket är ca 645 MW motsvarande ca 3490 GWh elenergi per år. Förbrukningen av 2300 kton fossilfri DRI kräver en elproduktion av ca 6385 GWh. Utsläppen av koldioxid från ljusbågsugnarna har beräknats till ca 270 kton.
Valsverket kommer i huvudsak att producera plåt. Energin för värmning av ämnena före valsning fås i normala fall genom förbränning av LNG (flytande naturgas), ca 1790 GWh, vilket ger ca 360 kton utsläpp av koldioxid. Elenergibehovet för stålverket har uppskattats till ca 95 MW. Ett alternativt till LNG för förvärmning av ämnen är vätgas, då planer finns för att installera en elektrolysanläggning för vätgas. För behovet 1790 GWh för värmning krävs ca 54 ton vätgas per år. Elenergibehovet för produktion av 54 ton vätgas är ca 2710 GWh. Om elenergin för produktion av vätgasen sker med vindkraft krävs >515 vindkraftverk med märkeffekten 3 MW.
För produktion av 5000 kton stål krävs en enorm utbyggnad av infrastrukturen i södra Norrbotten i form av vägar/järnvägar för transport av ca 3400 kton skrot, ca 2300 kton DRI, eleffektförsörjning av stålverk och valsverk med ca 750 MW. Till detta krävs också infrastruktur för slagghantering, deponihantering, miljökonsekvenser runt anläggningen, mm.
Inom 7- 8 år kommer det i södra Norrbotten förbrukas ca 990 MW för drift av stålverk hos SSAB Luleå och HGS motsvarande en elenergiförbrukning av ca 5090 GWh, vilket kräver stabilt elnät med, stabil frekvens och ”backupeffekt”, då eventuella vindkraftverk inte levererar elektrisk effekt då det inte blåser.
Vattenkraften i Norrbotten producerar ca 4520 MW eleffekt och ca 15200 GWh elenergi och används som reglerkraft för vindkraftverken i Norrbotten. Utan reglerkraft är det omöjligt med elproduktion som inte kan styras efter behov.
För produktion av fossilfri DRI för SSAB Oxelösund, SSAB Luleå, SSAB Brahestad och H2 Green Steel krävs en elenergiproduktion av ca 19740 GWh.
Utsläpp av koldioxid
Hypotesen att koldioxid driver temperaturen i atmosfären har ännu inte kunnat bevisas vetenskapligt. Ny forskning och analys av data från miljontals väderballonger visar att atmosfären är i fullständig termodynamisk energibalans och att koldioxidens inverkan på temperaturen är noll. Att göra stora kostsamma ”gröna investeringar” som inte kommer att påverka klimatet är därför helt bortkastade.
Det totala utsläppet av koldioxid i södra Norrbotten från SSAB Luleå och H2 Green Steel kommer att bli ca 820 kton. Om vätgas används vid värmning blir i stället de totala utsläppen av koldioxid ca 470 kton. Elenergibehovet för produktion av vätgasen, ca 54 ton, motsvarar ca 2700 GWh som kan produceras i >516 vindkraftverk med märkeffekten 3 MW. Det kommer att bli utsläpp av koldioxid även med ”fossilfri DRI”.
SSAB Luleå släpper idag ut ca 990 kton koldioxid från sin produktion av stål (ca 2400 kton) med koksverk, masugn och LD konverter, av vilket 476 kton ”exporteras” till LUKAB för fjärrvärme och elproduktion (60 MW).
Slutsatser och kommentarer
Har SSAB, LKAB och H2 Green Steel verkligen genomfört seriösa konsekvensanalyser om infrastruktur, elenergi- och eleffektförsörjningen till sina ”gröna klimatinvesteringar”. Är kostnaderna inräknade i deras kalkyler? Om inte, skall vi skattebetalare betala kostnaderna för investeringar i ny infrastruktur och elenergiförsörjning?
Hur påverkas Norrbottens framtida miljö? Norrbotten utgör 22% av Sveriges area med värdefullt natur- och djurliv. Vi har en befolkning och många andra företag som vill behålla vår miljö och säker elförsörjning utan störningar och strömavbrott.
Staffan Granström
Klimatrealist med 40 års erfarenhet av stålproduktion och processteknik för stålproduktion
När får vi i SVT se dig möta den av Regeringen utsedde politiska försäljaren Svante Axelsson i en debatt om det han kallar vätgassamhället. Det är en omskrivning av vindkraftsamhället för att okunniga skall svälja det beska pillret utan att förstå vad det innebär.
Jag skall analysera dina uppgifter bättre. Men redan nu kan konstateras att om det skall lyckas eller inte hänger på hur energin produceras. Du använder ordet ’vätgaskatalysator’ och jag vet inte riktigt vad du menar. Är det elektrolysörer (som när vi i skolan framställde knallgas) eller är det termolys vid mycket hög temperatur ca 900 grader och katalysator du menar?
I det första fallet i kombination med vindkraft kommer alltsammans att misslyckas totalt. Både miljö, landskap och ekonomi kommer att förstöras utan att vi får kompensation med någon form av proportionell nytta.
Elektrolysörer som nyttjas 30% av tiden när det blåser och med 50% verkningsgrad blir extremt dyra.
Då behövs stora vätgaslager för att jämna ut perioder med och utan vind (*).
Om du i stället menar termolys med energi från SMR, småskalig kärnkraft, då kan vi få vätgas on demand på plats och tid när den behövs. En sådan som ett rör 5m i diameter och 20 m långt kan producera 90 ton vätgas per dygn och ställas om till produktion av el och värme när vätgasen inte behövs. Då behövs inte heller de dyra, farliga och svårhanterliga vätgaslagren.
Allt fler forskare konstaterar att koldioxidens betydelse för jordens temperatur är mycket överdriven. När den informationen når allmänheten försvinner skrämselmomentet. Vad finns då kvar? Givetvis skall vi vara sparsamma med jordens resurser. Sådan sparsamhet uppnås inte med vindkraft som behöver 10 – 20 gånger mer av jordens resurser än vad kärnkraft gör och till det stora landskapsytor. Hur Hybrit och H2GS då kommer att förvandlas återstår att se.
(*) Den dåliga systemverkningsgraden är vätgasens akilleshäl.
”Klimatmålet kommer inte att nås, det går helt enkelt inte till rimliga samhällsekonomiska kostnader. Det vet alla. Och ingen säger emot mig, för ingen pratar om det.” / Trafikprofessor Maria Bratt Börjesson
Transportstyrelsen skriver att vi måste öka transportkapaciteten med tio gånger vid övergång från bensin till vätgas.
Det behövs en lastbil på 40 ton för att leverera 400 kg vätgas, returfrakten blir lika tung. Men samma lastbil kan leverera 26000 kg bensin. Energin som krävs för att komprimera och distribuera vätgasen står för ca 20 % av energin i tanken.
Vätgas blir inte en energikälla utan en rejäl energikonsument. Danska Hybalance producerade vätgas vid stark vind när elen var billig. Av kapacitets- och produktionssiffror framgick att de i genomsnitt haft 17 % kapacitetsutnyttjande.
En stålcylinder som rymmer 100 kubikmeter och således 2 000 kg vätgas vid 300 bar behöver 200 mm tjocka stålväggar.
Vikten blir mer än 100 ton och kostnaden uppskattas till 20 miljoner kronor. Det är dessutom farlig verksamhet.
Du skriver om ljusbågsugnar. Föråt en okunnig, men varför använder man det i stället för induktionsugnar?
Sedan undrar jag försynt om du menar elektrolysör för vätgas? Katalysatorn är väl beläggningen på elektroderna?
Vid nästa styrelse-/planeringsmöte kan de inleda med att gemensamt titta på denna föreläsning av professor William Happer från den 19 februari i år.
https://marypatriotnews.com/how-to-think-about-climate-change-william-happer-video/
Efter att sett föreläsningen bör de lämpligen fråga sina medarbetare-ska vi inte ta och lägga ner hela idén om att jaga koldioxiden med dessa (nu när vi alla inser) galna projekt!
Konsekvensanalys saknas när det är Gretas generation man vill tillfredsställa, dvs deras rädsla för framtida klimat.
Vi kan väl konstatera att det blir ont om el för oss söder om dessa anläggningar.
Vi får förlita oss på Polsk kolkraft!
Sedan instämmer jag med Munin om att finansiärerna, helst alla opinionsbildare och röstberättigade, borde ge W. Happers föreläsning 60 minuter, gärna både en och två gånger för den oförberedde. Han har sagt ungefär samma sak under lång tid, men efterhand har han förfinat och förenklat sina förklaringar. Happers perspektiv i tid och rum är oslagbara och ur detta har han lyckats plocka fram allt som behöver sägas för att få den uppmärksamme och eftertänksamme att inse att vi just nu lever i en tragisk bedrägeribubbla som kommer att bli oerhört kostsam och i värsta fall till och med kommer att kosta oss vår frihet.
En ledning ska byggas för att överföra el till södra Sverige men det kommer inte finnas någon el att överföra. Det var det ingen som hade räknat med. Det låter så bra att införa klimatnödläge och helt ofarligt trodde de, man får så mycket positiv respons. Greta blir jätteglad. Sen visar det sig att folk tog det på allvar också. Och ställer till en jädrans oreda med energiförsörjningen.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nu-beslutar-eu-om-det-ar-klimatnodlage-eller-inte
Det producerade stålet ska antagligen ut på världsmarknaden och då behöver järnvägen mellan Boden-Luleå bli dubbelspårig. Inget man fixar på 3-4 år.
Jag får känslan att H2GS ser att det kommer att finnas närmast oändliga mängder pengar som bara väntar på ”gröna” projekt som staten och övriga kan få investera i. Spelar ingen roll hur omöjliga projekten är, bara de är ”gröna”. Den som lever får se.
Jag räknar med att det finns läsare som fortfarande minns ”Stålverk 80”. Det blev aldrig av därför att beräkningarna höll inte. Jag tillhör de som för länge sedan sålde mina aktier i SSAB. Det visade sig vara ett bra beslut. Kanske händer detsamma med Stålverk 25? Att äga aktier är riskfyllt och det är alltid nödvändigt att göra sin egen konsekvensanalys även om den råkar avvika från (MP + S)s eller någon annan regeringskoalitions.
Lars M. Då jag inte är expert på vätgas hittade jag siffror på nätet. 1 kg vätgas kräver 50 kWh, förbränning av 1 kg vägas ger 33 kWh.
Jag gissar att dessa gröna stålmän och kvinnor kommer att räddas av verklighetens alla tillståndsprocesser.
(Just idag diskuteras Nya Karolinska och det demokratiska underskottet som en alltför snabb tillståndsprocess skapar-i ljuset av fiaskot som blev!)
Om inte el finns så finns det naturgas som går i ledning från Kolahalvön.
Log lite extra när oljeutsläpp i Roslagen inte var att betrakta som miljöbrott-eftersom det var tallolja. 😉
Artikeln uppdaterad.
Hoppet står väl till skyddstullar för fossilstål, men hur ska EU fixa det med handelsavtal med större delen av övriga världen? Ska vi behöva genomlida ett världsomfattande handelskrig också p.g.a. såna här stolleidéer? Det är tur man är gammal.
jo, jag var med. Jag höll i analysen och simuleringen av det interna materialflödet i Stålverk 80. Det är mycket sånt i ett stålverk. Händelsestyrd simulering i Fortran. Tillsammans med AIB och Åke Claesson från KTH som ännu inte hade lärt sig tekniken. Det var nog tillfälligheter som knäckte projektet. Internationell lågkonjunktur och valresultatet 1976. Stålverket i Oxelösund hade nog legat illa till vilket också hade sin betydelse. Jag har aldrig varit övertygad om att Stålverk 80 var en dum ide, snarare tvärsom.
Jo, jag tror att det blir handelskrig. Det har varit på gång sedan 2019. EU verkar vara helt inställd på att ta ut koldioxidtullar på allt importerat gods för att freda den egna ”gröna” industrin. Näringslivet hejar förstås på eftersom de vet att de inte skulle ha en chans annars. – Vad de inte verkar förstå är att länder utanför EU kommer att svara med motsvarande tullar utan att ha motsvarande kostnader.
https://www.ifn.se/om_ifn/aktuellt/aktuellt-2020/2020-06-29-ny-rapport-om-koldioxidtullar-och-handel
Nu har jag läst och förstått det mesta, trots att jag är byggare.
Tack för en oerhört informativ text, och som jag sa i telefonen detta område behärskar du.
Att tro att man på 3 år skall hinna färdigställa anläggningen i Boden ser jag som en utopi, såvida man inte redan har klart med miljötillstånd och inte får några överklagningar.
Ingemar, en servettkalkyl om grönt stål. Säg att vi producerar 100 M bilar per år. Säg 1 ton stål per bil. Säg att 10 M ton grönt stål med en merkostnad om 2 kr/kg ska ut på marknaden. Det fixar 10 procent premium segment flummiga bilköpare! Lätt! Kanske också 5 kr. Här gäller nog först ut vinner för stålproducenterna.
Men visst drar det ihop sig till handelskrig och skyddstullar med EU´s klimatpolitik. Det måste komma.
Vi kan räkna med att primärt länder i Östasien snart kommer att bygga högtemperatur-reaktorer antingen kylda med gas (som helium) eller smält salt. Med sådana mycket höga temperaturer kommer vätgas att kunna produceras mycket billigare än att från vindkraft gå via elektrolys och vanvettigt livsfarliga vätgaslager.
Jag skulle dock önska mig en kvalificerad tekniköversikt och kostnadsjämförlse att sen banka totalt inkompetenta grönglödgade politiker i skallen med.
Jag var inne på någon amerikansk mynderhet eller branschorganidation för ett tag sen hann inte gå så djupt?
Någon kunnig här?
Kalev Kallemets på Fermi Energia har uttryckt stor av entusiasm, se i slutet av denna film.
https://youtu.be/DhHMP_IUn8A
Du ställde frågan, varför använder de inte induktionsugnar?
En induktionsugn kan inte byggas så stor för 250 ton stål. Den höga effekten som krävs för att smälta 250 ton skrot och pellets på 54 minuter kan inte ske i en induktionsugn. Jag har i mitt yrkesliv på ASEA arbetat med såväl induktionsugnar och ljusbågsugnar.
H2GS har själva angett 12 TWh/år år 2026-2027. Det ger för 8760 timmar en årsmedeleffekt om 1370 MW. Avsevärt högre toppeffekt om de ska lagra H2 och stå stilla med elektrolysörerna när det inte blåser tillräckligt.
Tacksam för förtydligande kring totalt eleffekt och energibehov för H2GS, enligt dina beräknar Staffan.
Frågan är om någon är villig att köpa stålet om det blir för dyrt och som dessutom riskerar ha stora brister när det gäller hållfasthet.
Användandet av väte kan ge väteförsprödning:
”Väteförsprödning (ibland kallat hydrogenförsprödning) är ett fenomen som uppträder i metaller när de utsätts för väte och mekanisk spänning.[1][2] Det atomvärda vätet diffunderar ut i materialet och omvandlas till molekylärt väte i korngränserna. Mikroporer skapas vid defekter i materialets struktur (exempelvis inneslutningar och slaggrester). Mikroporerna växer med tiden till sig (spricktillväxt) på grund av spänningar (antingen kvarvarande eller pålagd spänning) vilket kan resultera i sprödbrott.”
”… Väte kan även skapas genom elektrolytiska ytbehandlingar men kan även finnas med sedan smältan.”.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Väteförsprödning
Jodå, visst minns man fiaskot Stålverk 80 och likheterna med hur man från politiskt håll storvulet framhöll de enastående framtidsutsikterna och det egna självförhärligandet är slående. Möjligheten att lyckas står och faller med de subventioner i form av tullar och allehanda miljöavgifter som kan uppbådas. Jag ogillar alla klåfingriga ingrepp från politiskt håll, då det snedvrider sund konkurrens. Dock vet man inte hur länge de klimatreligiösa politrukerna framhärdar i sina halsstarriga beslut.
Chefer i stora företag borde i alla fall begripa. Eller? De borde dessutom ha vett att göra en plan för kostnader, möjliga kunder, intäkter, med mera, innan en investering. Fast det kanske inte gäller när det handlar om att vara med om att ”rädda klimatet”?
Tack för intressanta inlägg.
Fickbil eller handbil kanske? Men spelar roll, grejen är inte att tillverka elbilar det kunde vi för 100 år sen. Vem fixar laddinfrastrukturen och vem fixar all fossilfri el? Om vi inte klarar att fixa en laddinfrastruktur som är jämlik med avseende på boendeform och fossilfri el att ladda bilarna med kan vi lika gärna behålla våra fossildrivna bilar tills vi kan fasa in syntetiska bränslen. Skala upp det och tänk efter, det är dödfött från början, var god skölj!
Mycket ”kabelschakt” blir det!! Sen om det blir något ”kräm” i kablarna blir väl en senare fråga för Mp att lösa. Eller de kanske satsar mer på gengas?
”garanterat inga tillstånd klara före 2030.”
När det gäller projekt som är ”gröna” och ”hållbara” enligt vad som nu är politiskt korrekt, kan både Länsstyrelse och Mark/Miljö-domstolen överraska med både snabb handläggning och vara ”smidiga”.
Se bara på den giftiga batterifabriken hur snabbt det gått med tillstånden.
Det är allmänt känt att Länsstyrelsen i Norrbotten är fullt infiltrerade av aktivister som utnyttjar sin position som statstjänstemän till att driva egen agenda. Den här typen av projekt kommer att få gräddfil. Visst finns det gränser för detta, men jag tror tillstånden kommer mycket snabbare än normalt – om det nu alls kommer att inlämnas en ansökan och MKB. Vilket jag betvivlar.
Det är inte helt enkelt. Biomassa är en bristvara så hur skall det gå till? Man måste ju ha något att bygga hus med också och papper och till fåglar att kvittra i.
Det var kol och olja och senare kärnkraft som räddade Europas och Sveriges skogar. Så är det fortfarande.
Jag håller med, och systemet måste kunna skalas upp GLOBALT för att vara relevant, vilket vi ju förstår är teoretiskt möjligt men i praktiken orealistiskt. Jag tror nog att de skandinaviska länderna och de norra länderna på kontinenten skulle kunna bygga upp ett system för elbilar, men som sagt även det irrelevant för „problemet“ man försöker lösa. Fast just det ja, egentligen handlar det inte om att lösa problemet utan om politiska handlingar och mjölkande av statliga subventioner.
Ok ursäkta, blev lite OT här…
Vi kan snart förvänta oss en ansökan om bearbetningskoncession för Norrbottens första Kolgruva i Vittangi utanför Kiruna. Den ska bryta Grafit (dvs Kol) för anoder till batterier i Elbilar. Bolaget Talga kan bli en leverantör till Northvolt.
Det ska bli intressant att se hur Länsstyrelsen i Norrbotten m.fl. myndigheter hanterar en ansökan om en Kolgruva i Norrbotten.
https://www.di.se/nyheter/bara-kina-slar-grafitgruvan-i-vittangi/
Med energi från sol, vind eller kärnkraft går det att tillverka vätgas.
Bland kemister har det diskuterats under ett par decennier om energi- och råvarubäraren i kommer att bli väte eller metanol.
Väte är ”renare” men för metanol finns redan infrastruktur för bensin och diesel. Den kan ställas om och det är enkelt att göra metanol från naturgas under en övergångsperiod. Om kolet tas ur atmosfärens CO2 ökar inte halten vid förbränningen.
De stora länderna tar kontroll över hela kedjan och kommer att välja teknik. Andra får försöka hänga kvar i nischer, eller isolera sig likt Nordkorea.
Väte tror jag vi kan glömma, bara ännu en grön dröm. Kol från atmosfären? 0,2 gram per kubikmeter vid 420 ppm, många kubikmeter luft blir det för att fylla en normaltank. Varför inte utgå från att vi behöver flytande kolväten för transporter, dessa kan framställas från olja, naturgas och kol, då vore det rimligt att stoppa all annan användning av fossila bränslen tills vi har nåt nytt. Alltså kärnkraft för el och värme globalt och reservera fossila bränslen, inklusive kol, för transporter. Nollutsläpp kan vi glömma och sannolikt med gott samvete. Don’t panic!
• Koldioxid ur luften kan vi glömma. Det blir för dyrt och för energikrävande. Dessutom är koldioxiden till stor nytta för fotosyntesen.
• Vätgas som bränsle i bilar kommer inte att förverkligas på grund av fysiska problem, risker och kostnader.
• Bilar som drivs av kärnkraft kommer nog – om 40 år.
• Bioråvara för tillverkning av metanol eller etanol är inte bra eftersom det är en bristvara, miljöförstörande och konkurrerar med annan viktigare användning av bioråvaror.
• Metanol som tillverkas av kol och SMR-producerad vätgas anser jag vara det optimala.
Användningen av kol kan minskas radikalt om man låter kolkraften ersättas av kärnkraft, som är det enda som kan ersätta kolkraft. Det ger utrymme att använda kol på smartare sätt. Att låta kol ersätta olja i transportsektorn blir med tiden nödvändigt.
Jag kallar mig numera för ’Klimatekonom’ ej utan skäl och med betydande stoltet. Det är ekonomiska överväganden som avgör vägen in i framtiden. Men för ekonomi är miljörörelsen helt tondöv.
Och jag anser att ekonomerna bakom H2GS räknat fel på den del av kalkylen som kombinerar
[vindkraft med sin stora miljöförstörelse] +
[hydrolys med lågt utnyttjande bara när det blåser och låg verkningsgrad] +
[vätgaslager som blir enorm belastning eftersom energikällan är svajig].
OT
Som följd av ovanstående resonemang anser jag att Volvos planer på att helt övergå till batteribilar senast år 2030 är en felsatsning. Det finns ingen sådan marknad om vare sig 10 eller 30 år.
Du inbillar dig väl inte att vare sig journalister eller politiker vet vad grafit är?
https://www.allehanda.se/artikel/tyska-agare-tog-over-efter-konkurs
Jag tror att en kol/grafit-gruva i Norrbotten i renskötselområde hade varit chanslös att få tillstånd för några år sedan.
Men nu finns ju det allt helgande ändamålet batteri-fordon för att stoppa ”klimatkrisen”. Alltså måste aktivister inom och utanför myndigheter välja mellan pest och kolera. Det kan man njuta av, och det blir intressant att se hur de agerar och argumenterar.
Att grafit är kol kan vi ju upplysa om. ”Kolgruvor i Sverige krävs för klimatomställningen” är väl en bra rubrik.
#49 Håkan
Tack för den länken!
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kringelgruvan
Självaste Trickåråna har varit inblandade i grafitbrytning.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Tricorona
”Jag tror att en kol/grafit-gruva i Norrbotten i renskötselområde hade varit chanslös att få tillstånd för några år sedan.”
Håller helt med.
För er söderut.
Renskötseln, köttproduktion, sysselsätter kanske ca 100 helårsanställda, mindre en en procent av de som anser sig samiskt besläktade (de flesta i typ Stockholm). Den omsätter ca 100+ mkr i primärledet. Har anspråk på mer än hälften av Sveriges areal för renskötseln. Visst har vi varit rasister och är. Men i alla fall, det är proportionerna.
Har du klart för dig hur svårt och energikrävande det är att frysa väte till så låg temperatur som -253° C som är kokpunkten?
Väte har värmevärdet 33,6 kWh/kg att jämföra med bensin 12 och ved 4. Flytande väte har densiteten 71 g/liter vilket blir 33,6*0,07=2,4 kWh/liter jämfört med bensin 9,1 kWh/liter. En behållare med flytande väte måste således vara fyra gånger så stor på insidan som en bensintank för att rymma lika mycket energi.
”2 cm tjocka” väggar. Kan du berätta mer om detta superämne? Jag är visserligen imponerad av fåglar som med sin tunna fjäderdräkt kan klara sträng kyla, men ändå? Hur mycket vätgas finns det kvar i behållaren om bilen får stå en vecka utan att användas?
USA slutar nu med vätgas som bränsle i sina rymdraketer eftersom tekniken är svår, dyr och farlig och mycket väte förgasas i hanteringen före start. Isoleringen är tung vilket minskar effektiviteten.
Explosionsrisken förknippas främst med kvarlämnad syre/luft i tanken eller ledningar före påfyllning. Den knallgas som då bildas kan självantända i breda koncentrationsintervall. Vätgas brinner utan synlig låga vilket ökar risken eftersom man då inte så lätt upptäcker en läcka.
Hur stora är riskerna och eventuella skador vid olycka i en sån vätgasanläggning h2gs ska bygga i Boden? Är riskerna större än med tex olycka i ett kärnkraftverk?
Mirakelämnet för tanken heter Styrofoam.
Energiinnehållet i väte (LVH) anges till 3,0 kWh/Nm3.
Systemverkningsgraden (alkalisk elektrolys) anges till 5 – 5.9 kWh/Nm3. I bästa fall förlorar man alltså c:a 40% av tillförd elenergi som värme vid elektrolysprocessen.
För att komprimera vätgas går det åt energi, cirka 11% av energiinnehållet (LHV) vid 200 bar, 14% vid 350 bar och 18% vid 700 bar.
Det tekniska arbetet för att kondensera väte är 15,2 kWh/kg. Energin för att kyla vätgasen till vätskeform uppgår därmed till 30 – 40% av energiinnehållet.
Det finns fler drawbacks med lagring i vätskeform. Utöver förluster för nedkylningsenergin förångas en del av vätet varje dag och måste ventileras bort. Hastigheten för avdunstningen står i relation till förhållandet mantelarea-volym. Avdunstningen går alltså fortare i små tankar (som i en bil). En parkerad fulltankad vätgasbil (med flytande väte) kommer därför relativt snabbt att förlora sitt bränsle. Detta kan vara en förklaring till att man föredrar lagring i gasform i de vätgasbilar som nu finns.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1447800/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR2z3LJzqpUUdvJmzDO5ITdDuwYnBQPtwJE4BGpUp9QlcrzkxuWsbgUf7yc
”I BMWs version är tankens väggar ca 2 cm tjocka, av ett material som isolerar lika bra som 20 meter tjock mineralull.”
”Mirakelämnet för tanken heter Styrofoam.”
Så, styrofoam isolerar 1000 ggr bättre än mineralull?
Låt mig påtala att mineralull och styrofoam bägge har ett Lamdavärde (värmeledningsförmåga) om ca 0,04 Watt per meter & grad Celsius. De är helt likvärdiga.
Styrofoam är för övrigt ett varumärke för den typ av blåa cellplastskivor som används som markisolering. Extruderad polystyren. Består av kol- och väteatomer.
Inte många siffror rätt.
O ja. Jag har inte fakta så jag kan räkna på det. Men mellan tummen och pekfingret är vätgashantering någonstans mellan tusen och en miljon gånger farligare.
Det blir så om man dividerar ett tal med något som är nära noll.
För BMW Hydrogen 7 anges det (enl Wikipedia) att efter 10-12 dagars stillestånd så har en full tank flytande väte ventilerats bort. Låter ungefär som att ha ett mindre hål i bensintanken.
Flytande väte kan inte vara så billigt med hänsyn till energiåtgången för elektrolys och kondensering/nedkylning. Ett sådant bilkoncept kräver att bilen rullar nästan dygnet runt, taxi kanske?
Det handlar alltså om en ”termosflaska”, Styrofoam används bara för jämförelse.