Mätningar med satellit visar, enligt UAH, en anomali på + 0,43 grader C för Juni 2020.
| YEAR | MO | GLOBE | NHEM | SHEM | TROPIC | USA48 | ARCTIC | AUST |
| 2019 | 1 | 0,38 | 0,35 | 0,41 | 0,36 | 0,53 | -0,14 | 1,15 |
| 2019 | 2 | 0,37 | 0,47 | 0,28 | 0,43 | -0,02 | 1,05 | 0,05 |
| 2019 | 3 | 0,34 | 0,44 | 0,25 | 0,41 | -0,55 | 0,97 | 0,58 |
| 2019 | 4 | 0,44 | 0,38 | 0,51 | 0,54 | 0,49 | 0,93 | 0,91 |
| 2019 | 5 | 0,32 | 0,29 | 0,35 | 0,39 | -0,61 | 0,99 | 0,38 |
| 2019 | 6 | 0,47 | 0,42 | 0,52 | 0,64 | -0,64 | 0,91 | 0,35 |
| 2019 | 7 | 0,38 | 0,33 | 0,44 | 0,45 | 0,11 | 0,34 | 0,87 |
| 2019 | 8 | 0,39 | 0,38 | 0,39 | 0,42 | 0,17 | 0,44 | 0,23 |
| 2019 | 9 | 0,61 | 0,64 | 0,59 | 0,60 | 1,14 | 0,75 | 0,57 |
| 2019 | 10 | 0,46 | 0,64 | 0,27 | 0,30 | -0,03 | 1,00 | 0,49 |
| 2019 | 11 | 0,55 | 0,56 | 0,54 | 0,55 | 0,21 | 0,56 | 0,38 |
| 2019 | 12 | 0,56 | 0,61 | 0,50 | 0,58 | 0,92 | 0,66 | 0,94 |
| 2020 | 1 | 0,56 | 0,60 | 0,53 | 0,61 | 0,73 | 0,12 | 0,66 |
| 2020 | 2 | 0,76 | 0,96 | 0,55 | 0,76 | 0,38 | 0,02 | 0,30 |
| 2020 | 3 | 0,48 | 0,61 | 0,34 | 0,63 | 1,09 | -0,72 | 0,16 |
| 2020 | 4 | 0,38 | 0,43 | 0,34 | 0,45 | -0,59 | 1,03 | 0,97 |
| 2020 | 5 | 0,54 | 0,60 | 0,49 | 0,66 | 0,17 | 1,15 | -0,15 |
| 2020 | 6 | 0,43 | 0,45 | 0,41 | 0,46 | 0,38 | 0,80 | 1,20 |
https://www.fplus.se/elkrisen-varre-an-nagonsin-foretagen-i-chock/a/awgL67?utm_term=fplus_morgonkoll&utm_medium=email&utm_source=newsletter&utm_campaign=fplus_morgonkoll
https://www.reuters.com/article/uk-factcheck-seibt-fined-banned-social-m/fact-checkclimate-changeskepticnaomi-seibtwas-notfined-banned-from-social-media-for-her-views-idUSKBN2322PD
Man måste tänka jordens temperatur mot 0 K, eftersom Jorden är omgiven av tom rymd (0 K). Det är ju den temperatur jorden skulle anta om man tar bort värmekällan (solen).
När man tittar på temperaturen på ett objekt på jorden så är det ju omgivet av ca 20 C. D.v.s. referenstemperaturen är ca 300 K. Då blir det mer naturligt att använda Celsius skalan (nollan vid 273 K).
Spelar roll ? Ja, eftersom variationer måste relateras till nån slags referenslinje. 1.5 promilles variation i temperatur är en mycket liten variation i ett system som är så komplext som jordens värmebalans. I realiteten måste det vara snudd på omöjligt att med säkerhet säga vad variationen beror på.
Påståendet att det inte går att förklara temperaturökningen på slutet av 1900-talet utan CO2 är ju absurd. Man påstår att en temperaturvariation på 1 promille med 100% säkerhet bara kan förklaras med att atmosfärens innehåll av CO2 ökat från 0.03% till 0.04%. Jag vet inget annat område där man har denna förbluffande precision i analysen.
Om man skulle plotta jordens temperatur i Kelvin mot tiden så skulle det ju vara helt omöjligt att se någon förändring. Det skulle vara en helt flat linje.
48e breddgraden ?
USA48 betyder de 48 stater som ligger samlade, alltså utan Alaska och Hawaii.
#3 Daniel Wiklund
Det var om vattenbristen också som förväntas bli värre i framtiden. Förklaringen är alltid enligt medierna våra koldioxidutsläpp. Fast jag tyckte han med fiskarna beronade att det var modellberäkningar och att man hade utgått från ett osannolikt värsta scenarie.
Vi har ju tagit upp Reuters s.k. ”faktagranskning” tidigare här på KU. Reuters är uppenbart partisk och struntar i Seibts svar och påstår att hennes svar ”kom för sent”. De har också missförstå vad Seibt säger. Hon har aldrig påstått att hon är ”avstängd från sociala media”. Detta är helt och hållet Reuters eget påhitt.
Hon har blivit hotad med böter, och t.o.m. fängelse, om hon inte tar bort två youtubeinlägg. Hon vägrar och menar att hon uppfyller lagen, så ärendet går vidare till domstol.
Det har tagit ganska lång tid för att min kreativitet kommer i perioder. Ibland måste jag göra något helt annat för att få tillbaka lusten. Om det kommer några regniga dagar bör jag bli klar under Juli.
En av uppdateringarna är att jag frikopplat mina grafer och kartor från temperatur vilket gör att vad som helst som är ”griddat” kan hanteras. Lennart Bengtsson visade mig ERA5 ra-analysdata och en hel ny värld öppnade sig. Bland 100-tals parametrar finns globalinstrålningen vid marken (SSR) framräknad sedan 1981.
Det är intressant att se hur väl SSR och UAH matchar varandra. Visste ni att SSR globalt över land har ökat med >4W/m2 sedan 1981? Min tolkning är att det beror på minskad molnbildning och/eller mängd aerosoler.
Bra länk som politiker borde fundera kring. Coronakrisen har med all tydlighet visat på Sveriges svagheter.
Resultaten visar sig att vi inte kan ”försörja” oss själva med viktig utrustning när en kris uppkommer. Vi får t.o.m. importera ”skitig energi” för att upprätthålla en egen nerbantad energiproduktion under en sommarmånad. Allt beroende på att samhällsviktiga delar av tillverkningen och sammansättningen av produkter har flyttats ut till låglöneländer. Detta leder tanken till att det som tidigare konstrueras med hjälp av inhemska mästerliga tekniska kunskaper numera styrs av oförstånd, lättja och likgiltighet. Vi har gjort oss helt beroende av vad som händer på andra sidan jordklotet.
1999: 6
2000: 2
2001: 3
2004: 1
2005: 7
2006: 8
2007: 4
2009: 1
2010: 4
2011: 2
2012:15 (6 dygn!)
2013: 4
2015: 2
2016: 2
2017: 5
2018: 3
2019: 2
Latnivaara antal frostnätter i juli 1996-2019… 2012 Arktiskt isminimum …
Var det en sk. skeptiker eller sk. alarmist som först hypotetiserade att renad atmosfär skulle värma??
Hur man än vänder sig… 🙂
Färre moln och mer soltimmar.
SMHI vågar inte dra några slutsatser om detta.
Om du vill så får du säkert hjälpa dem 😉
Det finns mycket som talar för att globalstrålningens beroende av luftkvaliten.
SO2 spelar stor roll för att kyla globen i samband med vulkanutbrott.
Analogt bör en minskad halt ha viss betydelse för uppvärmningen.
Jag frågade Roy Spencer och han hävdar att modellerna utgår ifrån att ökad SSR beror på uppvärmningen. Tydligen har han skrivit rapporter som hävdar motsatsen. Får se om han delar med sig av dem.
#15
Är inte CO2 ca 2W/m2 och resten förStärkningseffekter? Hur som, SSR borde ha en väldigt stor inverkan.
Glömde att säga att vulkanutbrotten syns väldigt tydligt i SSR data. SSR är dock framräknat och utbrotten kanske är en inparameter.
Jag har just skrivit en artikel för det goda samhället i frågan som kommer endera dagen
Egentligen är det väl den oerhört jämna temperaturutvecklingen och det stillsamma vädret som är förvånande. Klimatet karaktäriseras historiskt, särskilt under den Lilla Istiden, av ganska snabba temperaturförändringar och våldsamma extremväder. Jag tycker att Fredrik Charpentier-Ljungqvists böcker ger en mycket bra bild av det hela.
Huvudregeln när det gäller temperatursvängningar är nog att södra halvklotet är stabilare eftersom det är mest hav..(Något sådant går nog inte att utläsa ur tabellen ovan eftersom jag gissar att när det talas om anomalier så är de ifrån ett medelvärde för månaden.)
Jag tror alltså att när land börjar uppvärmas så sv’nger de mera.
Det bör väl inverka på värdena i tabellen ovan?
”..avståndet till Solen varierar under året ”
Lär minnas att tabellen är kompenserad för årliga variationer.
https://www.dropbox.com/s/je2dbo7xtpq5aex/Global%20radiation.jpg?dl=0
”Lär minnas att tabellen är kompenserad för årliga variationer.”
Jo, det vet jag och det som anges är anomalier. Men variationen i väder på olika årstider på olika halvklot kanske bidrar till variationerna i temperaturanomalierna.
#20 Ingemar Nordin
”Klimatet karaktäriseras historiskt, särskilt under den Lilla Istiden, av ganska snabba temperaturförändringar och våldsamma extremväder. ”
På nyheterna i P! i dag sa de precis tvärtom att den globala uppvärmningen väntas ge mer extrema väderhänselser. Försäkringsbolagen har konstaterat att försäkringsbeloppen harökat.– Det har vi ju diskuterat här att det är för att de materiella värdena har ökat.
Japp, Anomalierna uttrycker avvikelse från en bastemperatur.
För UAH delas planeten in i ett rutmönster om 144×72 celler.
Varje cell har sin egen bastemperatur framräknad per månad som ett medelvärde över 30år. Man räknar alltså fram anomali per cell och månad = 72x144x12 värden för varje år. Slutligen väger man cellens anomali mot dess storlek när man summerar det medelvärde som visas i grafen.
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/klimatmodeller-200704
Avståndet till solen rår inte på trögheten i systemet. Den varmaste månaden på året (förjorden som helhet) är juli, när jorden är som längst ifrån solen.
Ettfaktum som jag inte sett kommenterat någonstans — intensiteten hos strålningen avtar med kvadraten på avståndet, men det som förloras i intensitet, vinnes i tid.
Jag tror att om man räknar på det så får alla punkter på samma breddgrad lika mycket solenrgi per år.
Det tror jag över tid stämmer väldigt bra. Dessutom får alla platser på jorden exakt 12 timmar sol per dygn sett över året. Med olika vinkel och molnighet förstås.
Här är en länk till boken
https://environmentalprogress.org/big-news/2020/6/29/on-behalf-of-environmentalists-i-apologize-for-the-climate-scare
Ja Milanković-cyklerna beror av jordbanans excenticet, jordaxelns lutning och tidpunkten för Jordens periheliepassaga (när den är närmast Solen).
Den förra interclacilalen Eem, melnna 130 000 och 115 000 år sedan, var ett par grader varmare än nu. Den tycks ha varit mer jämnvarm än den nuvarande utan växlingen varmare och kallare perioder. Jordbanans eccentrictet var när 0, alltså ganska näre en cirkel och inga variationer i avståndet. När excentriceteten är större kommer den närmare Solen men banhastigheten är större och tiden den befinner sig där blir kortare. Det inträffar i januari, norra halvklotets vinter. Vinterhalvåret räknat från höstdagjämning till vårdagjämning är en vecka kortare än sommarhalvåret. Sedan har vi jordaxlens lutning som var större under det holocenska klimatopimat och har minskat sedan dess. När lutningen är stor får de stora landmassorna på norra halvklotet mer sol. Ändringen i Milanković-cyklerna är långsamma och förklarar inte varför medeltiden var varm följt den kalla Lilla Istiden och den nuvarande varmare perioden. Men det sker en övergripande avkylning sedan holocenska klimatopimat förmodligen mest beroende på den minskande lutningen hos jordaxeln.
Lennart
Har du hittat en gratislänk? Många hävdar sådana men jag har inte hittat någon. Boken är säkert värd sina 17.99USD, ville bara kolla innan jag beställer.
Usch vad snål jag låter.
Här kan Du finna en sammanfattning av boken
https://wattsupwiththat.com/wp-content/uploads/2020/06/Schellenberger-Apology.pdf
Temperatur är ju egentligen ett av människan påhittat begrepp. Det vi kallar temperatur är ju egentligen ett mått på den inre energin i en gas eller en fast kropp. Approximativt gäller att den inre energin är proportionell mot temperaturen uttryckt i Kelvin.
När man pratar om temperaturer i Kelvin skalan så har de en fysikalisk tolkning (inre energi). Då är det OK att använda relativa begrepp. Om jordens temperatur ökar 0.5 K (som är samma i Celsius) så ska det ställas i relation till jordens absoluta temperatur (ca 300 Kelvin).
0.5 K i förhållande till 300 K är en relevant jämförelse, och beskriver hur energiinnehållet i jordens ytskikt (atmosfär/hav, landyta) har förändrats. 0.5 K är cirka 1.5 promille av 300 K.
Däremot kan man inte jämföra temperaturer i Celsius skalan. Att ställa 0.5 C mot jordens medeltemperatur på 15 C blir totalt fel.
Jag tog tidsserien för temperaturer Stockholm från 1756-2018 och skivade upp den i ett 3D-diagram.
Till min häpnad upptäckte jag att sommartemperaturen inte ökar alls. Vill man uppleva historiens vingslag och hur det var i Stockholm en sommar på 1700-talet är det bara att gå ut på gatan. Inte ett skit har hänt.
Däremot det på senare år blivit mildare vår och höst och vinter.
Min teori är att vi till stor del har nordatlantens ökade temperatur att tacka för detta och att när den oscillationen med en periodtid på ca 70 år nu far nedåt så kan vi om 20 år åka skidor som vi gjorde på 1960-talet. Det betyder ju inte att andra faktorer kan värma havet, men koldioxidens direktvärmande effekt som medeltemperatur, alla dagar på året, är ingen rättvisande bild av vår tillvaro.
På sommaren ger Atlanten litet bidrag då är det solens direktvärme och den snabba avkylningen på natten som styr vår tillvaro. Däremot under mörka vintern med bara 10% solenergi jämfört med sommaren så är atlantens temperatur mer synligt.
Diagrammet blir en vacker ryamatta där man ser att färgsättningen i mitten av mattan juni-juli inte har ändrats i dramatiskt.
Min ”ryamatta” (Stockholm DayOfYear Temperature 1756-2018):
https://photos.app.goo.gl/L6KngQA1jM2f2WCy8
Det finns indikationer på att vattnet svalnar och det kommer om det fortsätter att påverka vintrarna framöver:
http://www.climate4you.com/SeaTemperatures.htm#GulfStreamTransect59N