UAH januari 2021

UAH jan 2021

Temperaturen mätt med satellit enligt UAH gick ner ytterligare en liten aning från decembers 0,15 till 0,12. Lägg märke till att de har bytt baslinjen till ett genomsnitt av åren 1991-2020.

YEAR MO GLOBE NHEM. SHEM. TROPIC USA48 ARCTIC AUST
2020 1 0,42 0,44 0,41 0,52 0,57 -0,22 0,41
2020 2 0,59 0,74 0,45 0,63 0,17 -0,27 0,20
2020 3 0,35 0,42 0,28 0,53 0,81 -0,96 -0,04
2020 4 0,26 0,26 0,25 0,35 -0,70 0,63 0,78
2020 5 0,42 0,43 0,41 0,53 0,07 0,83 -0,20
2020 6 0,30 0,29 0,30 0,31 0,26 0,54 0,97
2020 7 0,31 0,31 0,31 0,28 0,44 0,26 0,26
2020 8 0,30 0,34 0,26 0,45 0,35 0,30 0,25
2020 9 0,40 0,41 0,39 0,29 0,69 0,24 0,64
2020 10 0,38 0,53 0,22 0,24 0,86 0,94 -0,01
2020 11 0,40 0,52 0,27 0,17 1,45 1,09 1,28
2020 12 0,15 0,08 0,22 -0,07 0,29 0,43 0,13
2021 1 0,12 0,34 -0,09 -0,08 0,36 0,49 -0,52

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lasse

    Tack Lena
    Justeringen som gjorts ändrade decembersiffrorna från 0,27 till 0,15.
    Dvs med 0,12 grader.
    1980-2010 var således 0,12 grader kallare än 1990-2020.

    Januari 2021 var kylig.
    ”The linear warming trend since January, 1979 remains at +0.14 C/decade (+0.12 C/decade over the global-averaged oceans, and +0.18 C/decade over global-averaged land).”

  2. Fredrik V

    #3 Alvar

    Tack Alvar, jag har just läst igenom din senaste artikel. Jag tycker att du hittat en mycket intressant tillämpning av teknisk analys här, den stämmer verkligen till eftertanke. Jag har sett och följt med i en hel del TA för aktiemarknaden, men aldrig blivit övertygad, det har helt enkelt blivit lite för fel för det mesta. Jag vet att du hade ett resonemang om jämförelsen aktiemarknad – klimat map TA tidigare, ett resonemang som jag kan sympatisera med. Oavsett tro så är det mycket spännande att följa dina månatliga analyser, så ”keep up the good work”!

  3. Adepten

    Vad ska man dra för slutsatser av detta? Min slutsats är att det blivit varmare i arktisk pga. den ökande mängden CO2. och kallare i tropikerna och södra halvklotet. Det borde sänka CO2 ökningen, om man tror på att det är havet som står förändringen av CO2 halten som funktion av temperaturen. Trots detta ökar CO2 halten för varje år. Men vill man se skogen istället för alla träd när det gäller temperaturen så kan man titta här: https://drive.google.com/file/d/1VWxcZvDTDr54UgKn8fltiPwBX59ESVEr/view
    Men planeten värms egentligen inte snabbt så det finns inget behov av panik om bygger ut kärnkraften och gaskraftverken som backup till den hopplösa vindkraften som bör avvecklas.

  4. Fredrik V

    #4 Adepten

    Om du vill fundera en vända till över din slutsats, kan följande artikel av den Sydafrikanske kemisten Henry Pool vara givande:

    https://breadonthewater.co.za/2021/01/26/am-i-a-climate-denier-denialist/

    Den tar inte många minuter att läsa igenom och den bidrar med en hel del intressanta infallsvinklar. Några citat: ”As a chemist I know that CO2 diffuses equally into all areas of the atmosphere. Therefore, if the warming of earth were caused by more CO2, the rate of warming should be the same wherever I measure (on the ground).”

    ”Looking at it from the 4 corners of the world, by latitude, it is clear to me that the extra warming of earth is coming from the north and spreading slowly to the south.”

    Rätt eller fel? Inte för mig att avgöra, men precis som Alvar här ovan bidrar Henry med lite annorlunda tankar – alltid nyttigt för intellektet.

  5. Jonas

    Funderar på om det är La Nina som börjar märkas i den globala temperaturen ?

  6. Håkan Bergman

    Fredrik V #5
    Lätt att tro att det vore så om temperaturen helt styrdes av CO₂. Men nu är det inte så, klimatsystemet är mer komplicerat än så och värme transporteras tex. hela tiden från det tropiska bältet mot polerna genom både vindar och havsströmmar.

  7. Alvar Nyrén #2
    Jag har sedan en tid tillbaka följt Dina klimatmodell-uppdateringar. Min uppfattning är att dessa självklart har bättre prediktionsvärden på kortare sikt än IPCCs fysikaliskt felgrundade prognoser på kort och lång sikt, om någon läsare av KU nu funderade härpå. Det hade varit intressant att i framtiden korstabulera Dina prognoslinjer med exempelvis Landscheidts, Abdumassatovs, Mörners astrofysiskt orienterade temperatursvängningar, eller varför inte dessas solinstrålningsförutsättningar kombinerat med historisk variabilitet hos PDO, AMO och ENSO.

  8. #8
    Tyvärr blev det en felstavning ovan. Det ska såklart stå Abdussamatov och inget annat.

  9. #8
    Ja, visst vore det oerhört spännande. Och jag är övertygad om att sådant kommer att utvecklas ung åt det hållet. Kanske med AI så småningom? Kanske det till del redan finns i väderdatorernas algoritmer utan att man riktigt vet om varför?

  10. Håkan Bergman

    Alvar N. #10
    Visst finns det i vädermodellerna eftersom man vet att i princip alla väderparametrar är autokorrelerade. Jag kan inte tänka mig att man på fullt allvar helt bortser från det i klimatmodellerna heller, men vem vet. Att utgå från börsens beteende är inte mycket bättre, det räcker med att musken läger ur en idiottweet om batteriutvecklingen för att flytta miljarder till hans ficka, vill man tro så tror man.
    Jag drogs in i spel på hästar en tid på 80-talet av en kompis som visste allt om hästar, kul sätt att bränna pengar på, men jag började undra vad spelet egentligen gick ut på och obeservera det var toton som betalade 80 % tillbaka till spelarna, dessutom satt man på plats och såg hästdjäveln springa in först över mållinjen, skön känsla om ack så sällan. Jag kom upp med idén att man behövde inte veta så mycket om hästarna, det visste ju dom andra spelarna ute på Solvalla. Alltså skulle man spela i lopp där det inte fanns en klar favorit, lopp med en stenklar favorit blir aldrig hederliga oddsmässigt, man skulle spela i lopp där favoriten låg nånstans runt 2.2-2.3 och sen ett par andrafavoriter några tiondelar högre och sen sprida viktade insatser på tre hästar och sen raka in en liten vinst på såna lopp. Testspel på lopp i efterhand funkade rätt bra, det blev en liten vinst, men spela i realtid genom att knappa in senaste odds på en HP-41C hängde inte med i svängarna. Nån som vet om man kan spela online på toton i realtid idag?

  11. Björn

    Ja, vad är månaden utan UAH? Här speglas tveklöst den mest sannolika globala temperaturen. Det går inte att lura de satellitburna instrumenten, för atmosfärens mikrovågstrålning kan inte ljuga.

  12. Rune

    #5 Fredrik V och
    #7 Håkan Bergman

    Det är temperaturen som styr nästan hela netto emissionen av CO2. Den antropogena andelen av den årliga förändringen av CO2 halten <5%:

    https://www.youtube.com/watch?v=rohF6K2avtY&feature=youtu.be
    https://drive.google.com/file/d/14CAmTf8xMGJkPvJCA4FAYjg3Bpc4toAQ/view

  13. Håkan Bergman

    Rune #13
    Så det finns bara två ytterligheter m.a.o. Bevare mig!

  14. Rune

    #14 Håkan Bergman
    Ja i teorin, men ju bara en verklighet. IPCC står i den frågan för en alternativ verklighet i ett annat universum. Den modell de använder för att beräkna uppehållstiden för CO2 i atmosfären är inte realistisk.

  15. Håkan Bergman

    Rune #15
    Nu var det det här citatet jag reagerade på:
    ’Sydafrikanske kemisten Henry Pool vara givande:

    https://breadonthewater.co.za/2021/01/26/am-i-a-climate-denier-denialist/

    Den tar inte många minuter att läsa igenom och den bidrar med en hel del intressanta infallsvinklar. Några citat: “As a chemist I know that CO2 diffuses equally into all areas of the atmosphere. Therefore, if the warming of earth were caused by more CO2, the rate of warming should be the same wherever I measure (on the ground).”

    “Looking at it from the 4 corners of the world, by latitude, it is clear to me that the extra warming of earth is coming from the north and spreading slowly to the south.”*
    Stolligt i kubik menar jag, han kunde väl åtminstone ha begränsat sin fantastiska insikt till norra halvklotet. Det är jobbigt nog att argumentera mot alarmister utan hjälp från såna stollar.

  16. MatsL

    Man skriver här (i UAH-länken) att den långsiktiga trenden för uppvärmningen är 0,14°C per decennium, men den siffran är egentligen tämligen ointressant om man inte vet spridningen i varje punkt. De vi ser här är medelvärdet för varje månad – så hur stor är spridningen i varje punkt? Jag har inte tittat på rådata, men jag misstänker att spridningen är ganska hög och därmed blir osäkerheten i den beräknade trenden väldigt hög. Det skulle vara intressant att veta hur hög den osäkerheten är, egentligen…

  17. Gunnar Strandell

    MatsL #17
    Du är på rätt spår!
    Det räcker med att konstatera årstidsvariationer på 20 -30 grader C för en plats, för att inse att skillnader på tiondels grader för ett tioårsmedelvärde inte har något att säga om framtiden.