Nu har resultatet för temperaturen under december 2021 mätt med satellit enligt UAH publicerats på Roy Spencers blogg, +0,21 grader över genomsnittet för 1991-2020.
Han skriver också att:
The annual average anomaly for 2021 was +0.134 deg. C above the 30-year mean (1991-2020), which places it as the 8th warmest year in the 43 year satellite record, behind 2016, 2020, 1998, 2019, 2017,2010, and 2015.
2021 var alltså det åttonde varmaste året under mätperioden.
| YEAR | MO | GLOBE | NHEM. | SHEM. | TROPIC | USA48 | ARCTIC | AUST |
| 2020 | 1 | 0,42 | 0,44 | 0,40 | 0,52 | 0,57 | -0,22 | 0,41 |
| 2020 | 2 | 0,59 | 0,74 | 0,45 | 0,63 | 0,17 | -0,27 | 0,20 |
| 2020 | 3 | 0,35 | 0,42 | 0,27 | 0,53 | 0,81 | -0,95 | -0,04 |
| 2020 | 4 | 0,26 | 0,26 | 0,25 | 0,35 | -0,70 | 0,63 | 0,78 |
| 2020 | 5 | 0,42 | 0,43 | 0,41 | 0,53 | 0,07 | 0,84 | -0,20 |
| 2020 | 6 | 0,30 | 0,29 | 0,30 | 0,31 | 0,26 | 0,54 | 0,97 |
| 2020 | 7 | 0,31 | 0,31 | 0,31 | 0,28 | 0,44 | 0,27 | 0,26 |
| 2020 | 8 | 0,30 | 0,34 | 0,26 | 0,45 | 0,35 | 0,30 | 0,24 |
| 2020 | 9 | 0,40 | 0,42 | 0,39 | 0,29 | 0,69 | 0,24 | 0,64 |
| 2020 | 10 | 0,38 | 0,53 | 0,22 | 0,24 | 0,86 | 0,95 | -0,01 |
| 2020 | 11 | 0,40 | 0,52 | 0,27 | 0,17 | 1,45 | 1,09 | 1,28 |
| 2020 | 12 | 0,15 | 0,08 | 0,21 | -0,07 | 0,29 | 0,44 | 0,13 |
| 2021 | 1 | 0,12 | 0,34 | -0,09 | -0,08 | 0,36 | 0,50 | -0,52 |
| 2021 | 2 | 0,20 | 0,32 | 0,08 | -0,14 | -0,65 | 0,07 | -0,27 |
| 2021 | 3 | -0,01 | 0,13 | -0,14 | -0,29 | 0,59 | -0,78 | -0,79 |
| 2021 | 4 | -0,05 | 0,05 | -0,15 | -0,28 | -0,02 | 0,02 | 0,29 |
| 2021 | 5 | 0,08 | 0,14 | 0,03 | 0,06 | -0,41 | -0,04 | 0,02 |
| 2021 | 6 | -0,01 | 0,31 | -0,32 | -0,14 | 1,44 | 0,63 | -0,76 |
| 2021 | 7 | 0,20 | 0,33 | 0,07 | 0,13 | 0,58 | 0,43 | 0,80 |
| 2021 | 8 | 0,17 | 0,27 | 0,08 | 0,07 | 0,33 | 0,83 | -0,02 |
| 2021 | 9 | 0,25 | 0,18 | 0,33 | 0,09 | 0,67 | 0,02 | 0,37 |
| 2021 | 10 | 0,37 | 0,46 | 0,27 | 0,33 | 0,84 | 0,63 | 0,06 |
| 2021 | 11 | 0,08 | 0,11 | 0,06 | 0,14 | 0,50 | -0,42 | -0,29 |
| 2021 | 12 | 0,21 | 0,27 | 0,15 | 0,03 | 1,63 | 0,01 | -0,06 |
Månadens viktigaste klimatfakta tolkar jag så här enl teknisk analys:
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-19
Vad skall man säga om det gånga årets temperaturer? Inte mycket har förändrats. Tropikerna ligger kvar kring 0-strecket. Norra hemisfären präglas av Vortexens veckning. USA 48 har rätt så stora variationer. Liksom Arktis. Jag skulle önska att Spencer även hade haft med Europa och Asien i sina tabeller – väl så intressanta som ”USA 48″.
Dessa föga upphetsande siffror för 2021 är snarast gääääsp, än feta krigsrubriker i Pressen och SVT. ” the 8th warmest year in the 43 year satellite record, ” ”Katastrof!!!!” Nu har den globala uppvärmningen tydligen stannat av helt.
Kanske borde vi pröva med lite mera gas, kol och olja för att få ett drägligare klimat här i Norden?
Det förefaller som om vi närmar oss ett tillstånd som liknar Dalton Minimum med två konsekutiva solcykler med låg amplitud. Det kan därför inte bli varmare framöver, utan kallare. Det sannolika är att efter decembers uppgång kommer temperaturen att ramla ned under referenslinjen.
”Kanske borde vi pröva med lite mera gas, kol och olja för att få ett drägligare klimat här i Norden?”
Absolut !! Asien gör vad de kan för att få upp temperaturen, men det verkar inte ge så mycket resultat.
Notera för övrigt att den senaste toppen för den globala temperaturen var under 2017 – inte sommaren 2018 som upprepas i det oändliga av alarmisterna – efter den senaste El Nino.
Ingemar Nordin #2
Ja, Europa och Asien skulle vara intressant. US48 var ju varmt med 1,63 över för December och jag misstänker att Kanada också låg rätt högt, bla var isläggningen i Hudson Bay väldigt sen.
Förmodar att Europa och Asien låg nära noll?
#2
”Dessa föga upphetsande siffror för 2021 är snarast gääääsp”
Tänk så lättroade en del är. För mig är det rena thrillern! 🙂
Och inte hör man mycket om havsisen i Arktis i MSM heller. Men det har sina skäl:
https://masie_web.apps.nsidc.org/pub/DATASETS/NOAA/G02186/plots/4km/r00_Northern_Hemisphere_ts_4km.png
#5,8
SMHI pratar hellre om diverse körsbärsplockade extremhändelser än den svenska medeltemperaturen 2021 som var 5.85 grader, den lägsta sedan 2013: https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/arets-vader/aret-2021-kraftiga-sommarregn-men-inga-stormar-1.178449
mattias #9
Är det varmt,torrt, blött, blåsigt etc så är det det nya normala, eller snart kommande normala.
Är det kallt och stilla är det nästan helt tyst från dem, eller kanske det gamla normala?
#5 Ingemar Nordin
2017 var det kallt. Maj var kall med vårsäd som frusit. Sommaren 2017 var det kallt.
Sommaren 2018 hade ett stabilt högtryck parkerat över oss så att solen värmde.
Väder är lokalt.
Det är vad som händer i tropikerna som har betydelse. EL Ninos är soluppvärmt ytvatten som på kort tid breder ut sig över en stor havsyta och värmer atmosfären.
Vi påverkas av hur jetvindarna driver vädersystemen än hit och än dit.
#11 Sören,
Sommaren utan värme 2017. I Sverige var den uppmätta maxtemperaturen +28 grader – den lägsta maxtemperaturen sedan 1862 (på tal om att körsbärsplocka väderhändelser ;-)). Antalet högsommardagar – över 25 grader – i stort sett hela landet var 0 eller 1 dag: https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/arets-vader/sommaren-2017-meteorologi-1.123378
Enligt Nyheterna på TV4 hotas stränderna på Hawaii av stigande hav och mer extremväder ”p.g.a. klimatförändringarna”.
Sören G:
Det finns mätningar av relativa havsnivåer på olika ställen på ögruppen Hawaii: https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_states.html?gid=1239
De visar ingenting oroväckande, eller något som kan förklara försvinnande sandstränder.
En ovanligt kraftig tropisk cyklon slog till mot ögruppen i augusti 2018. Vilket är ovanligt, men inte någon trend eller klimatförändring. Med tanke på hur de klimathotstroende brukar resonera, är det säkert det ovädret som de hävdar är klimatförändringar som förstör stränderna.
Sören G #13
Har för mig att höjningen vid Honolulu ligger på 1,5 mm per år, dvs under genomsnitt.
Nu eroderar stränderna pga kombinationen tidvatten, översvämmade kanalbyggen, bebyggelse etc på den låga kustremsan.
Skulle mycket landis vid tex Grönland eller Västantarktis smälta bort påverkas dock Hawaii mycket av gravitationseffekt. Om eller när det nu sker.
+0,21 grader över genomsnittet för 1991-2020 är precis vad man borde väntat sig. Medelvärdet skall motsvara temperaturen år 2005. Vi skall förvänta oss att temperaturen sedan dess stigit med 0,14 grader per decennium. Alltså 1,7*0,14=0,24 grader. Tillräckligt nära 0,21 för att jag absolut inte kan se något trendbrott. Avvikelserna från trendlinjen är i genomsnitt något i stil med 0,15 grader (beräknat med ögonmått) så 0,03 grader är mycket väl inom förväntat område. Jag kan varken se maunderminimum eller katastrofal uppvärmning.
Förr eller senare kommer trenden att böja av uppåt eller nedåt. Jag är för gammal för att tro att jag kommer att få uppleva det. Ett eventuellt stort vulkanutbrott räknas inte – det skulle bara ge tillfällig avkylning.
Det torde vara uppenbart för alla att data från UAH tydligt visar på en fortlöpande global uppvärmning som uppgår till cirka 013°C/dekad eller cirka 0.6°C sedan 1979. Den är förvisso inte jämn med det är knappast att förvånas över och beror huvudsakligen på slumpartade väder processer.
Vad som kanske är mer intressant är den stora skillnaden mellan de två hemisfärerna och framför allt området norr om 45°N jämfört med området söder om 45°S. Det visar då att uppvärmningen på den norra kalotten (45°-90°) är mer än fyra gång större än på den södra. När det gäller temperaturen strax över jordytan är skillnaden ännu mer spektakulär med en uppvärmning på 2°C för den norra kalotten och ingen uppvärmning alls på den motsvarande södra (uppgifter från EU:s Copernicus databas)
Det är precis inga småsaker eftersom man på våra latituder klarat av Parisavtalet på cirka 40 år medan temperaturen stått still på antipoden.
Detta beror knappat på växthusgaser, sol eller aerosoler utan snarare på atmosfär- och havscirkulationen och borde uppmärksammas mer av såväl IPCC som alla debattlystna i våra medier.
När man följer ett antal ”alternativa bloggar”, så är det förvånande vilket resultat Spencer presenterar.
Sydvintrarna de senaste 4,5 åren har varit kyligare än vanligt. T ex nattfrost i sydliga 1/3 av Amazonas, men också en del snö.
Men även nordvintrarna har varit kyligare och mer snörika än normalt. Just nu ligger snö i NV SaudiArabia. Det ligger snö från Mindre Asien t o m Himalaya. Nordindien lider av kyla och snö. Det är bara västra Europa, Norden resp Island som har milda vintrar. Sistnämnda gör att Européerna är lättlurade. Grönland har fått enorma mängder sommarsnö i år.
Klimatrealisterna borde göra egna ”klimatkalkyler” baserade på väderdata som är rådata, d v s där inga klimatmodeller är inblandade. De som gjorts visar att jorden för 5:e året är under AVKYLNING.
Kan det vara så att satellitmätarna i sin programvara har inbyggt behandling med någon ”klimatmodell”? Så att ”rådatan” eg är processad?
#17 Lennart Bengtsson
Går det att fastslå att detta är en klimatförändring och inte att bara vädervariationer?
Minns jag rätt skrev du in din bok ”Vad händer med klimatet”, att man använder 30 års period för att beräkna klimat fast man egentligen borde studera mycket längre period? (Har inte boken tillhands nu så jag kan kolla exakt).
UAH finns för 40 år. Borde man inte ha åtminstone 2 st 30-års perioder för att säga att det är en klimatförändring?
Vad ska man förresten säga om Kjellström på SMHI som ”visar att vi har en pågående klimatförändring” baserat på det svenska vädret för året 2021?
https://sverigesradio.se/artikel/sju-av-tio-dagar-var-varmare-an-genomsnittet-2021
BD-nille
Sedan år 1900 finns det nu fyra 30-årsperioder med väderstatistik. Det är bara medeltemperaturen från den sista 30-årsperoden som avviker markant från de tidigare 30-årsperioderna.
När temperaturen ökar så snabbt som mer än 0,1 grad/decennium så behövs det inte så lång mätperiod för att se en trend. Det finns inget som tyder på att den trenden skulle brytas och vända neråt.
När/om det blir varmare, delvis beroende på ökande mängd CO2, blir det då torrare?
Varmare luft kan ju hålla mer vattenånga.
Är det liktydigt med sämre livsmedelsproduktion som alarmisterna hävdar?
Jag tänker på att vid ökande halt CO2 behövs mindre/färre klyvöppningar och sålunda mindre avdunstning från växter.
T.ex. Sahell området har ju blivit grönare.
Vilken effekt blir dominerande?
Klimatsystemet har en markant stokastisk komponent. Därtill råder det fortfarande stor osäkerhet om naturliga oceancirkulationsprocesser som kan påverka klimatet på långa tidsskalor(>50 år). Det är sannolikt sådana som bidrar till de stora skillnaderna i uppvärmning mellan hemisfärerna.
Med dagens kunskap är det fullt rimligt att utgå från att växthusgaserna bidrar till den observerade uppvärmningen. Det är dock inte möjligt att säkert uttala sig om hur stor den fortsatta uppvärmningen kommer att bli. Av den anledning bör rimliga åtgärder vidtas men absolut inga radikala sådana. Att i dagens läge utropa nödläge är fullständigt absurt. Det är som att börja planera sin egen begravning från 20-årsåldern.
Roland Salomonsson [18]; Intressanta synpunkter och speciellt: ”De som gjorts visar att jorden för 5:e året är under AVKYLNING”. Borde vara så eftersom intensiteten i solens irradians har under de senaste ca 15 åren reducerats. Denna tid omfattar två utdragna solfläcksminima kring åren 2008 och 2019, med däremellan en SC 24 med låg maxamplitud. Enligt flertalet solforskare antas att även den nu påbörjade SC 25 kommer att vara i paritet med den föregående. Detta innebär alltså två konsekutiva solcykler med låga amplituder, vilka jämförelsevis kan likställas med Dalton minimums två konsekutiva solcykler. Detta är fakta som borde noga följas och studeras. Det vi nu ser av förändringar i atmosfärisk cirkulation med ovanliga väderhändelser beror med sannolikhet på den förändrade irradiansen där speciellt stratosfärens temperatur påverkas av lägre energi i våglängder inom UV.
Se speciellt under menyflikarna Solar Cycles och Predictions.
http://solarcyclescience.com/
Lennart Bengtsson #22
Går det att se liknande skillnad mellan de två hemisfärerna om man går längre tillbaka i tiden?
24
Nej
Skillnaden är betydligt mindre för perioden 1958-98, men här är jag mer osäker på observationskvaliten på södra halvklotet
Lennart Bengtsson #25
Tack.
Ja, man tycker ju att det borde vara av större intresse att studera och uppmärksammas av IPCC i större utsträckning än vad som verkar ske.
Vad experterna i media beträffar så får vi nog vänta några generationer.
#18 Roland Salomonsson. Håller verkligen med Dig om att: ”Klimatrealisterna borde göra egna ”klimatkalkyler” baserade på väderdata som är rådata, d v s där inga klimatmodeller är inblandade.”
Ja, låt oss koncentrera oss på uppmätta temperatur- och nederbördsdata och lämna modellerna, modellerarna, superdatorerna och dess mer eller mindre tvivelaktiga messenater åt sitt öde.
SMHI bloggar om rekordvärme med tiondelar över hela världen, delvis amatörmätningar, vilket de själva kommer fram till.
Vore intressantare om de tog kommenterade isutbredningen från Östersjön till Bottenviken vilken ut att vara nära ”normalläge”, eller mer på vissa ställen, vid årets början.
Detta trots varmare vatten.
https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/islaget
# 20 Sigge Här i Luleå har vi haft temperaturavläsning ( inte från satelliter) varje morgon kl 8 sen 1921. December 2021 fick temperaturen minus 9,2. Medeltemperaturen för december sen 1921 är minus 7,1. Kallaste var det 1978 med 16,5. Näst kallaste var det 1981 med 16,0. På tredje plats kom året 1985 med 15,5. Varmast var det 1929 med plus 0,4. Näst varmaste året var 2007 med minus 0,7. På tredje plats kom året 2020 med minus 0,8. Jag kommer ihåg alla år utom 1929, så gammal är jag inte. Familjen Bohnsacks avläsning ( fjärde generationen nu) av temperaturen på Skurholmen i Luleå visar inte på någon klimatkris.
#28 Fredrik S. Du länkar till en av mina favoritsidor – finska iskartan! Har därför, liksom Du, noterat den osedvanligt tidiga isläggningen 2021/22. Men vad menar Du egentligen med ”varmare vatten”? Finns det statistik bakom detta är jag intresserad. Temperaturen är i alla händelser just nu under 1C i nästan hela Bottniska Viken, som därför sannolikt fryser till inom kort.
Anders #30
Ja den är bra, vill man ha mer fakta än konsensus bör man vända sig till vårt östra grannland.
Vad gäller vattentemperatur så borde jag skrivit ”vad ser ut som varmare vatten”. Jämfört med normalen så ser årets vattentemperatur ut att vara högre i alla vatten förutom Finska Viken och Rigabukten. Men det är ju bara grafik.
Men någon statistik över vattentemperatur och jämförelser vore ju på sin plats för att få en bättre bild, hittar dock inget än.
Vi får börja göra SMHI’s jobb här.
Anders #30
Ja, Viken lägger sig nog snart, kallt i veckan och med mindre så kan det nog gå fort.
ISKALL NYHET: Isutbredning i Östersjön är 5-7 gånger större denna vinter än föregående och över ”20-årsnormalen” (underligt nog från 1965-1986). Se finska istjänstens hemsida:
https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/islaget?57YXzuS20bsshIX8Pz9FY9_q=mode%253D1%2526lang%253Dsv
Samt skärmdumpar nedan: http://www.bilddump.se/bilder/20220105112820-78.79.164.156.jpg
http://www.bilddump.se/bilder/20220105113240-78.79.164.156.jpg
#17 Lennart Bengtsson (m.fl)
”Vad som kanske är mer intressant är den stora skillnaden mellan de två hemisfärerna och framför allt området norr om 45°N jämfört med området söder om 45°S. ……”
Någon som vet var man kan hitta t.ex UAH-presentationer (temperatur-grafer) av de ingående latitud-områdena? T.ex enbart Tropikerna, USA osv.
Man skulle kunna tänka sig att man grafiskt skulle kunna se ”early-signals” (t.ex avkylning eller tvärtom acceleration) i geografiska del-områden som inte syns i det globala!
Thorleif #34
Grafer för UAH hittar du här.
https://sprayhattas.crabdance.com/
December för alla zonerna är inte ute än men kommer om några dar.
#35 Håkan
Nämnda länk är utmärkt, tack. Du har gett mig den tidigare MEN jag har inte fattat hur jag ska presentera valt ”latitud/geo-område” på kontinuerlig basis i ett (1) diagram? Dvs inte som här med resp månad för sig. T.ex hur väljer jag ut USA48 med alla år (månadsvärden) i ett enda diagram? Jag skulle dock nöja mig med åren 2008 och framåt.
Thorleif #34
Få se nu, om jag summerar alla månadsanomalier för ett år och sen delar med 12 får jag årsanomalin, eller hur? Det ska väl gå att fixa, kan ta lite tid jag håller på med datorbyte här hemma.
#37 Håkan
Jo tack men har jag tillgång till alls månads-anomalier i form av numeriska datavärden på siten? T.o.m i excel-eller andra vanliga format som fil? Å andra sidan finns väl dessa att tillgå hos utgivaren (UAH)?
Man kan tycka att några redan gjort jobbet att presentera månads-värdena för de olika geo-områdena. Men jag har inte sett några sådana grafer alls.
Då jag är lite intresserad av s.k TA skulle det vara synnerligen intressant och se om olika geo-områden utöver det globala har gett några ”tidiga” signaler om vart det globala värdet/temperaturen är på väg, t.ex i form av potientiell trendförändring.
8:e varmast som väntat
https://klimatupplysningen.se/temperaturutvecklingen-enligt-uah-nov-2021/#comment-410471
Kylan fortsätter
http://temperature.global/