växthuseffekten

Is både i norr och söder

Nu, dagarna efter höstdagjämningen, har solens zenit passerat  ekvatorn och drar sig än längre söderut – bort från oss.  En tid som vi här uppe i norden vanligen brukar brista ut i klagan över det kommande mörkret och kylan. En viss förskjutning mellan väder och solhöjd gör att ismängden i Arktisområdet samtidigt passerar sitt årstidminimum.   →

Solen, den kosmiska strålningen och klimatet

Lennart Bengtsson är välkänd för TCS läsare som en etablerad klimatforskare och anhängare av AGW-hypotesen, men som samtidigt tagit avstånd från klimatalarmism. Vi är övertygade om att det är av intresse för TCS-besökare att också ta del av Lennart Bengtssons  synpunkter på Svenmarks teori för den kosmiska strålningens inverkan på molnbildningen. För den som vill   →

MODTRAN – response to Ed Caryl

I have raised some questions regarding the usage of MODTRAN by Ed Caryl on NoTricksZone. Ed Caryl has applied MODTRAN here, here and here. In the last of those blog posts Ed Caryl has made a validation run and compared a MODTRAN run with observations of downwelling radiation (also known as back radiation) at the   →

Vatten – drivkraft eller återkoppling?

De flesta TCS-läsare har läst en beskrivning av hur Fred Goldberg frågat någon  “Vilken är den starkaste växthusgasen?” och fått svaret “koldioxid”. Det är tveklöst fel. Om svaret kommit från en person med anspråk på att vara kunnig inom klimatområdet är det anmärkningsvärt. Svaret, vilket säkert alla TCS-läsare känner till, är vattenånga. Om man läser   →

Fingeravtryck i havsvattnet?

En artikel i  Nature Climate Change denna månad (länk) har väckt  uppmärksamhet i världspressen och flera bloggar. Bilden visar hur ABC-News i Australien presenterade nyheten 11:e juni: Greenhouse gases largely to blame for warming oceans: scientists Dr Church said the breadth of the study had ”allowed the group to rule out that the changes are   →

Växthuseffekten och grundläggande principer för klimatkänsligheten

Växthuseffekten, dvs. att jorden är varmare på grund av så kallade växthusgaser i atmosfären, och hur mycket ökade halter av växthusgaser påverkar temperaturen, dvs. klimatkänsligheten är centrala frågor i klimatdebatten. I denna artikel diskuteras de vetenskapliga grunderna för dessa frågor med två läroböcker som källor förutom ett par klassiska originalartiklar. Denna diskussion bygger alltså på   →

Solinstrålning uppe & nere

Argument för AGW-hypotesen formuleras ibland som att det är ‘omöjligt att förklara variationen i den globala temperaturen utan att inkludera ökande växthuseffekt från koldioxid’. Några flitigt citerade diagram under Frequently Asked Questions i den senaste IPCC-rapporten är avsedda att illustrera just detta argument. Den modellerade temperaturkurvan “stämmer” först när man inkluderar effekten av ökande koldioxidhalt.   →

Koldioxiden både värmer och kyler

Den molekylära grunden för AGW-hypotesen är att koldioxid absorberar utgående värmestrålning. Detta i motsats till de symmetriska N2– och O2-molekylerna. Kärnpunkten i debatten mellan AGW-anhängare och klimatrealister är  hur stor uppvärmning förekomsten av <0.04 % CO2 i jordatmosfären kan ha medfört, och hur mycket den ökar om det blir t ex 0.06 %. I detta   →

Svante Arrhenius, IPCC och vattenångans förstärkande effekt

(Bilden uppdaterad 9/9 kl19:15) Svante Arrhenius formulerade 1896 hypotesen att stigande koldioxidhalt i atmosfären skulle höja temperaturen genom att koldioxiden hindrar en del av värmestrålningen från jordytan att gå ut i rymden. Den höjda temperaturen skulle i sin tur höja vattenånghalten som även den hindrar värmestrålningen och därmed skulle temperaturen ytterligare öka omkring 50%. Arrhenius   →

Försiktighetsprincipen – än en gång

Bilden nedan är inspirerad av vinjetten på en bloggadress som innehåller historik och läsvärda kommentarer angående  försiktighetsprincipen (Eng: Cautionary principle).  Denna har f ö kritiserats även på TCS. Efter att ha avlyssnat diskussionen mellan Christopher Monckton och  Richard Dennis vill jag skriva ner några funderingar om  försiktighetsprincipen, ty debatten i Australien gav en ny infallsvinkel. Den   →