Bilden nedan är inspirerad av vinjetten på en bloggadress som innehåller historik och läsvärda kommentarer angående försiktighetsprincipen (Eng: Cautionary principle). Denna har f ö kritiserats även på TCS.
Efter att ha avlyssnat diskussionen mellan Christopher Monckton och Richard Dennis vill jag skriva ner några funderingar om försiktighetsprincipen, ty debatten i Australien gav en ny infallsvinkel.
Den ”typiska användningen” av försiktighetsprincipen är i en diskussion om en ny eller större risk – ofta efter publicering av nya vetenskapliga data. Förespråkarna för försiktighetsprincipen säger då att vi inte kan/bör vänta på den slutgiltiga vetenskapliga bekräftelsen, utan agera omedelbart. En kemikalie bör förbjudas eller en säkerhetsåtgärd bli obligatorisk.
Utgången av debatten är besvärande ofta beroende på hur media reagerar. Media gillar att slå larm och accepterar i de flesta fall försiktighetsprincipen. När detta väl har skett, är det svårt, även för starka och omdömesgilla politiker, att kritisera det vetenskapliga arbetet eller bara rekommendera eftertanke. Ofta kan processen på sin höjd saktas ner genom att man tillsätter en utredning.
Förespråkaren för skatt på koldioxid i ovannämnda debatt, Richard Dennis, använde sig av en utvidgning av begreppet. Det var kanske därför han inte uttryckligen nämnde termen ”Precautionary principle”? Han jämförde med hur vi vardagslivet accepterar en medicinsk diagnos eller tecknar en brandförsäkring på det hus vi äger. Det är förståndigt, anförde Dennis, att gardera sig mot de risker som föreligger, och att då acceptera vad vetenskap och erfarenhet har lärt oss.
Christopher Monckton’s fullt tillräckliga argument häremot var att i klimatfallet lanserar IPCC en försäkring vars premie är mångdubbelt större än den tänkbara ekonomiska skadan av klimatförändringarna. Kvalificerade ekonomer har bekräftat detta, med Sternrapporten som det alltför uppmärksammade undantaget.
Det som jag vill lägga till, är att Dennis vardagliga exempel på expertråd angående välbekanta ting som hudcancer och eldsvådor, ligger långt från det dimmiga riskpanorama som IPCC-rapporterna skissat. Genom att på detta vis devalvera den stora och genuina osäkerheten i IPCC’s ”klimatscenarier” ville han få beslutet om CO2-beskattning att låta lika vardagligt, som att teckna en sjuk- eller brandförsäkring. Normala försäkringar innebär att försäkringstagaren betalar en premie i nivå med risken för att ett visst hus skall brinna, ett belopp och en risk som var och en kan uppskatta på sitt sätt. Detta är väsensskilt från att låta beslutet dikteras av ett påstått vetenskapligt konsensus, som dessutom anfrätts av en några motvilligt erkända misstag. Än värre, den famösa hockeyklubban har inte uppriktigt erkänts som ett vetenskapligt fel utan endast givits en blygsammare roll.
På gott och ont, så har den hittillsvarande användningen av försiktighetsprincipen avsett situationer som vetenskapen ännu inte är färdig med. Det är tillräckligt problematiskt, och har som sagt kritiserats i många andra sammanhang. Så länge våra resurser är begränsade, så innebär en vidtagen åtgärd att en annan åtgärd blir omöjlig. Det är ett dyrbart misstag att åtgärda en försumbar risk!
I just klimatfallet skulle vi dessutom ha ungefär lika goda skäl att teckna en ”försäkring” mot global avkylning. Vad detta än innebär, så lär det inte bara bli dyrt, utan också hamna i konflikt med de åtgärder som IPCC f n agerar för.
Tack CG – bra sammanfattning. Jag har en OT, som relaterar till senaste Nature – de har 2 sidor om Heartlandinstitutet, och en anonym och helt substanslös galldrypande artikel på ledarplats om klimatskepticism i allmänhet, som kunde vara skriven av Olle Häggström … 😉
Jag vet inte hur många som har access via denna länk, om ni bryr er.
Hm … något har ändrats med länkinskrift i denna version av WorldPress – jag ger länken i klartext här om inte ovanstående funkar
http://www.nature.com/nature/journal/v475/n7357/full/475423b.html?WT.ec_id=NATURE-20110728
Lägg märke till att Australien har kall vinter nu. Det borde vara svårt att argumentera för AGW då.
Jodå länken fungerar. Det grälas via inläggen verkar det som
Vaclav Klaus gör också en bra vidräkning med det sätt som man försöker applicera försiktighetsprincipen i sitt anförande.
Notera att åberopande av ”försiktighetsprincipen” (påhittad av Gro Harlem Brundtland?) för klimatfrågan implicerar att alarmistvetenskapens argument är svaga eller obefintliga.
Peter!
Hade inte tänkt på det men det är ju faktiskt så!
Min erfarenhet är försiktighetsprincipen inom sttrålning där den har funnits alltsedan starten. Där används den när man inte vet fulla risken OM åtgärdernas kostnader är små eller försumbara. Avsätter man riktade resurser är det inte längre frågan om ”försiktighet” då har man äntrat arenan ”standard” eller ”norm”. Inom klimatpolitiken har man alltså för länge sedan övergivit försiktighetsprincipen. När man hävdar denna princip i olika sammanhang brukar man ”glömma” paragrafen om resursavsättning.
Peter
Rätt kul att läsa kommentarerna under den anonyma artikeln i Nature.
Men jag själv tycker att den som har skrivit den drar ner seriositeten för Nature avsevärt. De borde ta bort den…
Men om man förstår skeptikerna rätt så är det mest ansvarsfulla mänskligheten kan göra är att fortsätta att använda våra fossila energiresurser på det mest kortsiktiga och slösaktiga sätt som är möjligt, eftersom alla ansträngningar att angripa problemen på ett eftertänksamt och förutseende sätt bara leder till att några andra än olje- och kolproducenterna kan tjäna pengar. Och det är ju ändå det näst ondaste av allt ont. (Det ondaste av allt ont är förstås om jag – JAG ! – kanske skulle behöva lägga en krona extra i skatt.)
Anders L.
Typisk Halmgubbe!
Anders L #9
”Det ondaste av allt ont är förstås om jag – JAG ! – kanske skulle behöva lägga en krona extra i skatt”
För mig att det helt OK att du betalar mer skatt… 🙂
Anders L
Hittills har alla skattemedel, utsläppsrätter och klimatkompensationer inte sänkt koldioxidutsläppen och vindkraftverken har inte stängt ett enda kolkraftverk.
Eller har du en annan bild?
😀
Anders L
Nej, jag hoppas att utvecklingen fotsätter att gå framåt som den gjort hittills. Det finns en hel del på gång såsom bränsleceller till drivning av bilar t.ex. Naturligtvis ska vi inte göra slut på naturresurserna men man hittar hela tiden nya fyndigheter så jag tror tiden räcker tills vi hittat bättre alternativ.
Anders L #9:
Hmm…rör sig ju inte om en krona.
Om du känner så så tycker jag du ska betala in extra skatt eller minska dina giltiga skatteavdrag i deklarationen.
Inge #13 – bränsleceller har funnits i 50+ år vad jag minns. De är svindyra och känsliga och kommer aldrig någonsin att bli ett vettigt alternativ i en bil.
För Apollokapslarna som användes för månlandningar på 60-70-talet var de däremot en nödvändig komponent.
Ständigt glömmer man också att biomassan ”vedklabbe” har väsentligt mycket större totalt energiinnehåll än i ”förädlingsprodukter” (ex etanol, metanol, DME etc), räknat per mängd man kan framställa ur vedklabben.
Bättre att plocka fram ritningar på gengasaggregat från andra världskriget…
Jag tror att Anders L avslöjar att det i grunden är en ideologisk fråga, den gamla vanliga vänster/höger, socialism/kapitalism debatten:
”… eftersom alla ansträngningar att angripa problemen på ett eftertänksamt och förutseende sätt bara leder till att några andra än olje- och kolproducenterna kan tjäna pengar.”
Problemet är inte vem som tjänar pengar och att det växlar över tiden (tvärtom, det är väl kanonbra), problemet är ju att alternativen till fossilt bränsle är så mycket dyrare. Det betyder helt enkelt att vi måste lägga mer pengar för att få det vi hade (uppvärmda hus, transporter, mat och övrig varuproduktion) vilket betyder att vi har mindre pengar kvar för övrig satsning. Vi blir fattigare helt enkelt. Det betyder också att staterna måste med lagar och tvång genomdriva den här förändringen vilket kan leda till problem i sig.
En hedervärd uppfattning är förstås att det vore en bra sak om västvärlden blev fattigare, fall det klart medges vill säga. Jag anser dock inte att det är bra och tvivlar starkt på att ökad fattigdom i västvärlden skulle leda till annat än fortsatt eller t o m ökad fattigdom i övriga världen.
Peter #15
Kanske har du rätt men de har haft en positiv utveckling och priset har sjunkit. För något år sedan skulle ett aggregat för en bil kosta en halv miljon men det har hänt en del sen dess också.
Peter Stilbs #15
”bränsleceller har funnits i 50+ år vad jag minns. De är svindyra och känsliga och kommer aldrig någonsin att bli ett vettigt alternativ i en bil”
Låter lite som ha den däringa snubben på amerikanska patentverket i slutet på 1800-talet ”Alla väsentliga uppfinningar är redan gjorda” (om det är nu är sant att han sa så?)
eller Lord Kelvin, brittiska vetenskapsakadein: ”Flygmaskiner är en teknisk omöjlighet”.
Nåja on-topic: tycker det finns fog att dra ner på olja/kolkonsumtionen oavsett CO2 verkan på klimatet. Det går ju knappast att förneka att det finns en hel del skräp som följer med den användningen. Med det i åtanke tycker jag det är fullständigt rimligt med någon sorts försiktighetsprincip i denna fråga.
Rekordet för verkningsgrad på solceller är väl uppe på 40% nu (labbskala) och det ser ju lovande ut på fronten att använda sig av organiska föreningar. Är själv gannska övertygad om att vi inte hade kommit så långt om klimatdebatten uppkommit. För att bara nämna något…
Maths #18. Har man haft 50 år på sig med bränsleceller, så är det knappast troligt att något heldramatiskt sker. Samma gäller fusions-baserad energi, som haft ungefär samma tid på sig (jag tror inte det finns något relevant sätt att få ut energi från plasmat även om man skulle få fart på processen).
Jag känner inte igen dina 40%, och är skeptisk till de våta solcellerna utanför labbskala, och över deras livslängd. Dyra, exotiska kemikalier, givetvis också ganska giftiga.
Peter #19
Var tvungen att kolla efter, det var celler av typen:
”gallium-indium-fosfid och gallium-indium-arsenid på ett germaniumsubstrat” som givit 41,1%. Men som du säger inte särskilt trevliga kemikalier.
Men det var egentligen inte dem jag tänkte på som framtidens frälsare 😉
Mer de här organiska varianterna, nu uppe i +8%. Inte så mycket kanske men billiga att producera. Effektivare än traditionella celler även i molnigt väder.
http://www.idg.se/2.1085/1.358095/organisk-solcell-slar-rekord-i-verkningsgrad
http://www.konarka.com/index.php/power-plastic/material-characteristics/
Ska villigt erkänna att jag inte har koll på vad de är gjorda av (någon polymer utan tungmetaller).
Såg även att man nu överkommit ett av de svårare hindren på vägen, att få de organiska föreningarna att tåla den värme som uppstår.
Maths – tack för upplysningarna – det finns en tredje typ – den jag antydde -”våta celler” – det var närmast dem jag tänkte på som ”organiska”. De är på forskningsstadiet och innehåller bl.a. Jod och Rutenium (som det inte finns så mycket av).
Vad som egentligen behövs är ju solceller som fungerar i mörker. Men jag misstänker att det blir svårt att få till sådana.
Anders L.
Argumenten för att finna alternativa lönsamma energikällor är många.
Att använda påhittad pseudovetenskap (AGW-teorin) kan dock aldrig motiveras hur ädelt man än anser syftet vara. Felaktiga teorier är felaktiga teorier även om man vill komma åt sin feta dryga granne som sitter om tomgångskör sin SUV på vintrarna.
tty #22, du menar solceller i omloppsbana som skickar ned energin i form av mikrovågor? Jag har heller aldrig riktigt trott på den tekniken.
Thomas # 24
Vilken teknik tror du på?
svempa #23
Jag tror personligen att det handlar mer om oväntade klimatförändringar och vad de kan bero på än grannens konsumtionsmönster.
Men jag kan hålla med om att (även om du inte skriver det i klartext) från några handlar mer om ovilja mot att betala skatt och behov av fullständig frihet efter eget tyckande.
Det finns ju färskt exempel på hur det kan gå när en enskild har resurser för att genomföra sin dröm om hur världen borde se ut.
Men, det hade aldrig planerats och genomförts om inte tokstollen haft ett gäng likatyckande att kommunicera med, eller ta intryck av, på Internet. Kanske till och med uppmuntrats av. I alla fall på det sätt han uppfattade hatet i inlägg lite här och där.
I ett lokalsamhälle kan man ha diverse dispyter och det drabbar ”bara” enskilda personer eller familjer.
I ett land måste man försöka samarbeta lite bättre och ha överseende med små lokala kontroverser i enskilda kommuner.
I en hel världsdel, som Europa, måste ödmjukheten inför olikheter av olika slag vara mycket stor.
Sträcker man sig längre så måste man inse att alla på det lilla blå klotet med människor bör samarbeta, och precis som hemma i familjen eller i kvarteret tillåta olika åsikter i enskilda frågor utan att man tar livet av en eller många andra oliktyckande.
Tillägg #26
Man tar inte död på en tanke eller idé genom att döda de som uttryckt tanken.
Uffeb # 26
(även om du inte skriver det i klartext) från några handlar mer om ovilja mot att betala skatt och behov av fullständig, bla bla bla
Vad har skatt med klimat att göra?
Uffeb #26
Vad är det försöker säga med ditt inlägg? Jag tycker som Pär Green att du talar i tungor.
—————————-
>Jag tror personligen att det handlar mer om oväntade >klimatförändringar och vad de kan bero på än grannens >konsumtionsmönster.
————————–
Det var lite om klimatet
—————————
>Det finns ju färskt exempel på hur det kan gå när en enskild har >resurser för att genomföra sin dröm om hur världen borde se ut.
>Men, det hade aldrig planerats och genomförts om inte tokstollen >haft ett gäng likatyckande att kommunicera med, eller ta intryck >av, på Internet. Kanske till och med uppmuntrats av. I alla fall på >det sätt han uppfattade hatet i inlägg lite här och där.
—————————
Man förmodar att ”tokstollen i detta fall är massmördaren i Norge. Men vad ville du säga med det?
Och så avslutas det med lite allmänt snack om samarbete och ödmjukhet
Försöker du prata lite om allt möjligt eller vill du säga nåt med det inlägget?
Försökte vidga vyerna och påpeka att klimatdiskussioner och hat mot oliktänkande är två olika saker.
Pär Green #28
Du undrar vad skatt har med klimat att göra.
Inte mer än skatt har att göra med olika insatser i samhället för att fixa smart infrastruktur för hela landet.
Och med infrastruktur så menar jag både energiförsörjning, transportmöjgheter för näringsliv, rekreation och import av turism.
Men jag menar också en struktur för att kunna ta hand om våra gamla och sjuka och våra unga.
Med infrastruktur menar jag också att sluta bygga murar mellan olika människor och åsikter. Jag menar att man bör riva murarna och bygga nya mentala landsvägar (till att börja med) mellan de olika kulturer och religioner som finns på vårt lilla klot.
Och minsta misstanke om att några börjar bygga upp ett hat mot tanken bör bevakas noga.
Det sista stycket kan även få vara mitt svar till den Kanarieboende svenskheten.
Ingvar. Har du läst Smörgåsbordet av Lars Ardelius? Skrattfull bok om svenskheten i olika sammanhang utomlands. Jag har inte läst ut den än, men det borde väl dyka upp kapitel om de som skattekalkylerat också.
UffeB, det var ett tunt svar, jag blir inte klokare på vad det är du vill säga med det ”blandade” inlägget.
Har inte läst boken. Och en liten släng där om skatter där också? Ett favoritämne eller?
Nueregonatt
tty #22
No problemas. Spanska solkraftverk har levererat ström nattetid!