Anders Wijkman går idag till angrepp i flera tidningar mot undertecknad.
Folkbladet, Borås tidning, Norrköpings tidning
Anders Wijkman tar till storsläggan mot mig idag i flera tidningar: Klimatförnekare, hetskampanj, desinformation, sprider rykten, attackerar mm. Det verkar som om paniken i det klimat- och miljöindustriella komplexet spridit sig rejält nu när O2 vindkompaniet omstrukturerat, Morphic drar ned på verksamheten och Arise Windpowers aktievärde har minskat med nästan 20 % sedan introduktionen. Det är i alla fall den tolkning jag gör för stunden.
Sanningshalten i angreppet är däremot ytterst begränsad. Vilket jag hoppas att repliken kommer att klargöra.
Hmm…verkar vara motvind för vindkraftens vara eller icke vara nu.
Tror, och hoppas det blåser över snart och att det inte blir stiltje i debatten.
Verkar som många blivit ”blåsta” på vindkraftens förträfflighet.
Det märks att Wijkman är rädd nu. Det märks inte minst genom hans medvetna ordval och tonen i hela inlägget. Det formligen osar av illvilja i hans skrift. Det är så nära personligt påhopp man kan komma utan att det egentligen är det. Jag får känslan av att han är arg och besviken över att motståndet visat sej vara så starkt och succéartat. Han riktar sej till dej, Jonny, mer än försöker få folk att tro på det han skriver.
Känn Dig hedrad av detta angrepp. Du har gjort ett gott arbete! Jag hoppas att AW har förlorat redigt med pengar på sina vindkraftprojekt!
bom!
Jag hoppas att AW har förlorat redigt med pengar på sina vindkraftprojekt!
Jag misstänker att det är precis därför som han är så hätsk!!
Vad är fel Wijkmans debattartikel?
Det finns brister i Wijkmans artikel, men jag kan inte hitta något som är uppenbart felaktigt. Det jag tycker han borde gjort är att ge exempel på vad han menar med ”sprid rykten” som han påstår att Fagerström sysslar med. Eftersom han givit något exempel så är det bara ett tomt slagord om läsaren inte själv känner till något exempel.
Jag har i och för sig ett exempel där Fagerström spridit och upprepat en lögn många gånger. Det är att subventionerna för vindkraft kommer att kosta 300 mdr kr fram till 2035. Att han felaktigt skrev den första gången kan vara OK för att han läst en felaktig beräkning. Men att han upprepat den sedan många konstaterat att det är felräknat är inte så lyckat.
Felskrivet av mig!!!
Jag skrev:
”Eftersom han givit något exempel så är det bara ett tomt slagord om läsaren inte själv känner till något exempel.”
Skulle stått så här:
”Eftersom han inte givit något exempel så är det bara ett tomt slagord om läsaren inte själv känner till något exempel.”
Det är tyvärr inte första gången jag råkar skriva fel.
IVH
Angående subventioner till vindkraften:
Det är inte felräknat vilket både jag och andra visat många gånger. För att man ska bli överens om siffrorna måste man dock vara överens om premisserna. Räknar man på 10 Twh vindkraft så får man en siffra. Räknar man på 30 Twh så får man en annan siffra. Det är detta som vindindustrin dribblar med för att få helt andra och oftast lägre siffror.
Holmfrid Hallå!
Du verkar vara en av de mera kunnigare inom vattenkraften, men den som känner sig manad ska naturligtvis svara på denna fråga:
Hur ska Markbygden regleras vid vindbortfall? Om hela parken går på max så ger den ungefär 1 GW. Man kan inte bryta bort mer än 30 MW från stamnätet momentant. Vad händer om det mojnar?
Vår vattenkraft är inte byggd för hastiga neddragning/pådragning av effekt utan är avsedd att gå med ganska så konstant belastning. Man vet inte vad som händer med dammarna när man drar på och av. Erosionen ökar, vibrationen och allt möjligt som dammen inte var tänkt att behöva utstå. LTU ska visst undersöka men det är ju knappast möjligt att bygga nya dammar som tål växlingar i effektuttag/vattenflöde.
Bom & Ingvar Engelbrecht.
Jag tror heller inte att det är någon större lönsamhet i längden att satsa på vindkraft i föreningsform. Men de senaste två åren med höga elpriser på vintern har varit lönsamma för de som satsade för några år sedan. Jag tror elpriset kommer att sjunka de närmaste åren just för att det byggs så mycket vindkraft för närvarande.
Att elpriserna var så extremt höga de senaste vintrarna berodde ju på kall vinter i kombination med oplanerade stillestånd i kärnkraftverk.
Anders Wijkman är uppenbarligen en mindre nogräknad politiker eftersom han, likt de oseriösa propagandister som vi möter på diverse AGW-bloggar, valt att använda öknamnet klimatförnekare på dem som har en skeptisk inställning till dagens klimatvetenskap och klimatpolitik.
Vi skeptiker förnekar ingenting. Vi utför en kritisk granskning av olika aspekter av klimatvetenskapen och klimatpolitiken, var och en efter förmåga och kompetens.
Men visst finns det en förnekelse här. Med tanke på den dogmatism som han ådagalägger i sina debattartiklar så finns det uppenbarligen många viktiga fakta i klimatfrågan som Anders Wijkman förnekar.
Ivh ”Vad är fel”?
Jag anser att det kryllar av fel. För att ta bara några:
VK sänker elpriset (FEL)
Minskar klimatpåverkan Fel
Torka i RU och fod i PAKI beror troligen (( Troligen) FEL)
Störd livsmedelsproduktion (om generellt FEL)
Han kör bara de vanliga gröna skrämselgrejorna som ingen kunnat bevisa riktigheten av. Vidare är det ohederligt att plocka tre år de tre varmaste. Det är ju bara väder. Du vet ju att sen 1995 etc… det har inte blivit signifikant ”varmare”. Det handlar om insändare men ena tidningen har ju en redaktionell ingress som också innebär personangrepp på JF.
Jonny Fagerström
30 TWh/år gånger 15 år är 450 TWh.
300 mdr dividerat med 450 TWh är 67 öre/KWh.
Den enda subvention vindkraften får är elcertifikaten. Priset på elcetifikat har aldrig varit i närheten av 67 öre/KWh. Medelpriset det senaste året har varit 26 öre/KWh.
https://elcertifikat.svk.se/cmcall.asp?service=CS_Reports.GetCertificates&styleFN=reports/xsl/certificates.xsl
I det 25-miljardersprogram där Svenska Kraftnät förstärker elnätet för att storstadsområdena ökar sin befolkning så mycket så tar man hänsyn till att mycket el kommer att produceras av vindkraft. Inte ens om man räknar med den investeringen kommer man upp i 300 Mdr.
För övrigt så är ramen för elcertifikat 25 TWh till 2020. Om ramen ökas så kommer årtalet att ändras. Det är bara en del av elcertifikaten som säljs av vindkraftsbolag.
Passande kommentar till AW i Borås Tidning
”Wijkman skriver:
Alla har vi ett ansvar för att bromsa klimatförändringen.Har vi verkligen, alla, ett sådant ansvar? Alla de klimatförändringar som tidigare ägt rum på planeten har medfört att människor känt ett ansvar, inte för att förhindra klimatförändringen utan för att anpassa sig efter denna. Detta bör naturligtvis också gälla i vår tid. Det bästa mänskligheten kan göra är att låta klimatet ha sin gång, att satsa pengar och resurser på anpassning, inte på att kasta pengar i sjön genom praktiskt taget lönlösa försök att ändra på naturens gång.”
Jaja IVH
Jag tänker inte ytterligare en gång redovisa uträkningen. Det är gjort ett flertal gånger både på denna blogg och i media. Jag konstaterar bara att om man inte är överens om premisserna så kan summan bli vad som helst. Vilket du just bevisar. Din uträkning är säkert riktig utifrån dina utgångsvärden.
Vår uträkning har haft det goda med sig att man börjat se över premisserna vilket var syftet. Tex så verkar det vara otroligt att man skulle gå över till ”feed in tariffer” som medger dubbelt stöd till havs eller att höja kvotplikten och införa tätare kontrollstationer för certifikatpriset. Sannolikt har vår uträkning därför varit till stor nytta för samhället.
Den gamle opportunisten Wijkman har alltid alltid sökt optimera sin publika position. Från Moderaterna gick han till Folkpartiet och sedan till Kristdemokraterna. Han inriktning de senaste åren inom AGW rörelsen får man väl mest beteckna som att han satsar på att bli någon slags klimathomeopat.
(homeopati ni vet – man tar ett gruskorn från Berlinmuren, mal det och lägger i vatten och späder tills inget av Berlinmuren blir kvar och så har man ett medikament för trög mage)
Wijkmans klimathomeopati är dock lite mer finurlig. Man börjar med en häxbrygd av allehanda ingredienser och spär sedan så att koncentrationen av CO2 minskar med några ppm och vips så bedarrar stormar, haven sänker sig, översvämningar minskar, Arktis isar växer till och Halmstad Bollklubb klarar sig kvar i allsvenskan.
Bom #11
Om det byggs fler kraftverk av vilket slag som helst så ökar tillgången på el. Då sjunker elpriserna. Det är tillgång och efterfrågan som avgör priset.
Vindkraft är den elproduktion som påverkar miljön allra minst. Jag har själv aldrig jobbat med vindkraft, men väl kärnkraft och kraftvärmeverk. I liten omfattning även små vattenkraftverk.
Att klimatet blivit varmare är ju uppmätt. Det varmare klimatet påverkar vädret på det sättet som Wijkman framför. Jag hoppar över att diskutera varför klimatet blivit varmare.
Det där med störd livsmedelsproduktion uppmärksammade jag inte. Där kan Wijkman ha fel. Klimatförändringarna kan ha gjort att det går att producera mer livsmedel globalt idag än tidigare.
Ivh # 16
Det var en gång en saga, om det var 2 ggr, blir det då en gonggong?
Se vindstat.nu eller på nordpool, så ser du verkligheten!
Hej Jonny! : Jag såg att Anders Wijkman anklagar Dig för desinformation och ryktesspridning. Och det skall HAN säga! Mvh, Håkan.
Ivh
Jag godkänner inte Din paragraf ett. Det förutsätter nämligen att marknaden fungerar (något som inte är fallet med svensk elmarknad).
Jonny, kan du inte be AW att skriva ett inlägg här? Det han skriver i tidningarna verkar ju vara så bemängt med felaktigheter och osakligheter så att bara MSM kan släppa igenom sådant. Här på TCS skulle ju granskningen bli betydligt tuffare.
Tror du att han vågar? 🙂
God ide Ingemar #20. Jag tror dock inte att han vågar även om vi lovar att inte föra diskussionen med sämre ton än han själv (ja jag anser att AW:s insändare är väldigt nära äreröriga).
Att han fyllt sina insändare med de vanligaste AGV-argumenten beror nog på att kunskaperna inte sträcker sig djupare. Det är ju ungefär som om Johnny i stället för den neutrala bilden av VKV som han inleder med skulle ha inlett med filmsnutten på vindkraftverket som faller i småbitar eller det som har generatorhuset helt avbränt och påstått att alla VKV alltid havererar.
Han kommer inte att våga ställa upp i sina Kejsarens nya kläder.
Oj oj ojdå!
Men jag håller med någon här ovan, du kan se det som en komplimang och ett erkännande om att ditt arbete har gett frukt.
Fast jag tycker att han går för långt, det är väl på gränsen till ärekränkning?
Anders Wijkman använder sig av tillhyggen som ”klimatförnekare”. Men vad är han då själv om inte en riktig ”klimathetsare”. Kan vi lita på personer som så tydligt i desperation kommer med nedsättande tillmälen när verkligheten hinner ikapp det dogmatiska ordflödet? Nej, självfallet inte, för vi förväntar oss mer ödmjukhet av offentliga personer. När landsbygden hotas av hänsynslös vindkraftsindustrialisering, då behöver människor som bor där stöd av rådgivare och advokater. Är det meningen att människor skall köras över utan att höras?
Jonny. Som klimatförnekare har du samma sociala status som Svanberg. Stämmer lönen också?
http://www.newsmill.se/artikel/2011/04/22/klimatf-rnekare-som-svanberg-underminerar-klimatpolitiken?page=2
Klimatförnekare som Svanberg underminerar klimatpolitiken
”……Både i politiken och näringslivet finns många företrädare som tar alltför lätt på klimatriskerna. De flesta är inte aktiva klimatförnekare i debatten men genom att ligga lågt – eller uttrycka sig som Svanberg – bidrar dom till att klimatpolitiken fortsätter att vara alltför svag…..”
Men du lämnar ett hedersvärt bidrag till klimatpolitiken. Ha – Ha – Ha
Heja Jonny!
Det är bara en bekräftelse på att du har rätt, och att vindkraftens vänner börjar bli nervösa.
Ser fram emot din replik.
AW serverar floskler och lögner genom hela artikeln, både om klimat och vindkraft. Vindkraft gör elen dyrare (dess subventioner betalas via elräkningen), den förstör landskapet, berikar några få markägare och exploatörer, och är helt onödig. AW vill mång-mång-dubbla utbyggnaden och ändå hindra att människor inte får sin närmiljö förstörd. Hallå vakna upp! Redan idag är människor förtvivlade över vad som händer, och de körs oftast över totalt.
Behåll och utveckla kärnkraften istället, så får vi behålla vår miljö. Vindkraften använder mer ändliga resurser än kärnkraft, så floskeln om ”förnybart” är bara nys, dessutom.
Tänk att det fortfarande finns de som tror att det finns personer som kan förneka klimatet. Undrar om dom tror på häxor och troll också? Det var ju bra länge sedan som människor faktiskt brändes på bål för att de hade ”kokat väder”. Fascinerande. Undrar om dom fått havregrynsgröt i huvet istället för en fungerande hjärna
Åkte bil mellan Västerås och Sala idag, körde förbi en tung vindkraftstransport från Vestas. Vindkraft ör mig lycklig, det är en fröjd att se alla dessa kraftverk i naturen. Johnny kämpar en hopplös idiotisk kamp!
Ivh #16
Var finns den forkningen som visar att storskalig vindkraft påverkar miljön minst?
Forskningen ska det givetvis vara i #28, skriver på för små knappar.
Hejja hejja, ni gör ett bra jobb!
Ned med propellerhuvudena Wijkman, Carlgren och resten av ”bluffgubbarna”.
Om Anders Wijkman och hans kollegor är så oroade över klimatförändringarna som de påstår kunde de se till att kommande klimatkonferenser blir videokonferenser. Alla konferensdeltagare stannar hemma och man kör en serie videokonferenser där de diskuterar åtgärder mot klimatförändringarna. Då visar man också med konkret handling att det ligger något bakom orden att någon måste gå före och visa vägen för andra. Förutom klimatet lär också skattebetalarna bli glada över alla skattepengar som sparas då inte tusentals personer inte måste flyga jorden runt för att hålla konferens och utbyta ideer.
Jan #31
Men då blir det ju inga partyn för självuppblåsta viktigpettrar på beachen i Cancún. Det går de aldrig med på!
http://www.youtube.com/watch?v=q83CQ_7CGCg
Bert nr 8
Vid reglering av vindkraften med vattenkraft kan skador uppstå på turbinerna.
Vid stängning av flödet genom turbinen, därför att vinden ökar, minskar trycket i sugröret som förbinder turbinen med vattenmagasinet nedströms. Om trycket når ångbildningstrycket, finns risk att sk kaviteter bildas. Det är ångbubblor som uppkommer, då flytande vatten övergår i gasform. Då ångbubblorna når ett område med högre tryck, kollapsar bubblorna och skapar tryckpulser som kan skada materialet i turbinen.
Det är ett omfattande arbete att beräkna, hur ett stängningsförlopp bör utformas. Varje turbin är unik, och vattenvägarna är utformade på olika sätt på stationerna.
Kravet på bemanning ökar vid driftcentralerna, om vindkraft ska regleras. Krav ställs på utbildning av personalen. Underhållskostnaderna torde ändå öka.
För reglering av Markbygdens vindkraft bör Skellefteå- och Luleälven vara aktuella.
Pia
Stickan #27
Vindkraftsmotstånd i Sverige har redan stoppat eller decimerat flera projekt. Och motståndet ökar naturligtvis ju tät utbyggnaden blir, vilket sätter press på lokalpolitikerna som får den lokala opinionen på sig. Varför tror du Carlgren i samarbete med vindindustrins lobbyister vill avskaffa det grundlagsskyddade kommunala vetot? Öppna upp de skyddade Natura2000-områdena för snurror?
I min kommun tex. samlade en förening mot en lokal vindetablering på kort tid 500 medlemmar, och ökar (ett utskick till 13000 hushåll gick ut nu i helgen). Jag tror du underskattar motståndet stort.
Samtidigt driver höjda råvarupriser upp kostnaden för turbinerna så att subventionerna inte räcker längre. I havet går kalkylen inkl. subventioner redan minus, landetableringen närmar sig minus också. Varför tror du vindlobbyn kämpar för högre subventioner? Hur tolkar du att det samlade beskadet från regeringen är att det inte är aktuellt?
Sedan är det naturligtvis upp till dig att tycka illa om svensk natur och vilja förstöra den med industralisering. Men jag och många med mig känner annorlunda. Din fina transport ska troligen upp på en rejäl väg skövlad genom skogen för detta ändamål. Vindkraften använder fler (ändliga) naturresurser än den kraft den ersätter. Vad menar du är fördelen?
Talet om att bli lycklig över vindkraftsparker avslöjar att det rör sig om annat än rationalitet för din del. Vindsnurrorna är en del av den miljöreligion som ersatt annan tro i vår tid. Ni är lika beredda att resa era stolpmonument in absurdum (ju större desto bättre offer till Moder Gaia) som Påsköborna var att resa statyer tills ön gick bankrutt.
Jag föredrar kärnkraft som den effektivaste och miljövänligaste elproduktionen. Men inte skriver jag dravel om att ”jag blir så lycklig…” för det.
Jonny Fagerström #14
Att du inte vill redovisa din uträkning är fullt förståeligt. Den var ju falsk. Det var många som påpekade det. På den punkten så har Wijkman rätt, att du med FSL sprider falska rykten.
#27
Hopplös, idiotisk kamp??
Enligt uppgifter från vindindsutrin har vindkraftsmotståndet ihop med det kommunala vetot stoppat 380 verk, vilket innebär att vi besparat svenska folket ca 400 000 000 kr per år i ökade kostnader för el, räddat 5000 människor från att få sin livsmiljö förstörd och besparat investerarna dåliga investeringar på 15 miljarder kronor. Inget dåligt facit eller hur?
Ytterligare 700 verk är hotade av stopp enligt vindindustrin 🙂
Lena Krantz #22
Så länge påståendena som Wijkman kommer med är sanna så är det inte ärekränkning.
# 35
Jag sade inte att jag inte ville redovisa den som du kanske märkte. Sannolikt har du läst redovisningen flera gånger redan både i media och på denna blogg eftersom den är väl spridd redan. Ta det nu lugnt med beskyllningar om att ljuga och sprida falska rykten mm. Onödigt!
Nu även i Sundsvallstidning:
http://st.nu/opinion/debatt/1.3750313-ett-ansvar-att-bygga-ut-vindkraften-i-sverige
Bom #19
Det är brist på el som gjort att elpriserna varit höga de senaste vintrarna.
Jag kan hålla med om att marknaden kunde fungera bättre. Då behövs det fler elproducenter och att dominansen från Vattenfall E-On och Fortum bryts.
Nu renoveras reaktorerna i Ringhals (?) så det bör bli bättre fart på kärnkraften om man hinner bli klara till vintern och nu vet man ju hur man ska göra …
Jonny Fagerström #38.
Jag läste det som ni publicerade av beräkningen. Det var lätt att göra kontrollberäkningar och se att det var extremt mycket fel. T o m Energimyndigheten uppmärksammade på de extrema felaktigheterna i er falska beräkning. Det Energimyndigheten skrev var korrekt.
http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3072093.ece
Eftersom Energimyndigheten påvisade att du och dina kumpaner ljög något så kopiöst, så attackerade du senare Energimyndigheten i ännu en lögnaktig debattartikel, om att de gick i vinkraftsindustrins ledband.
Här är ännu en som genomskådat dina lögner Jonny:
http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3066591.ece
Jonny, du måste förstå att vi som jobbar med energiproduktion och -distribution kan räkna på energi själva och genomskådar dina lögner om vindkraftens kostnader. Du och FSL är inte trovärdiga längre. Ni har ljugit för mycket.
Det är inte Anders Wijkman som ljuger, det är Jonny Fagerström.
#42
Men snälla Ivh!
Du ser ju att Energimyndigheten använder HELT andra premisser än vad vi gjort. Inte konstigt att siffrorna blir annorlunda. De räknar ju på 10 TWh och med ett annat certifikatspris. Man räknar heller inte med dubbelt stöd till havs eller med kostnaderna för nät- och reglerutbyggnaden.
Nu ber jag dig för andra gången att lägga ner ljugretoriken. Det hör inte hemma på TCS. Låt oss bara helt fredligt konstatera att vi inte är överens.
Här är för övrigt mitt svar i Ny Teknik till Lennart Söder:
http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article3069930.ece
Pia #33
Tack för svaret.
Känner Du till testen av en MW generator? Man testade nödstoppet och det Du beskriver inträffade. Generatorn lyftes från sitt fundament och den kan nu endast köras på 60 % av max kapacitet, eftersom man måste ha möjlighet att nödstoppa.
Jonny #42
Även om du räknade med andra premisser än Energimyndigheten så är ändå er beräkning uppåt väggarna fel.
De kraftverk som kan användas för veckovis reglering av ojämn vindkraftsproduktion har vattenmagasin med höjdskillnader på flera 10-tals meter mellan hög och lågvatten. Det är även så att de flesta vattenkraftverk har sin utloppstunnel i dammen för kraftverket nedanför. Det finns stora möjligheter att öka regleringsmöjligheterna i svenska och norska vattenkraftverk. Den stora investering som Svenska kraftnät nu gör, med nya kraftledningar, är inte bara för vindkraftsutbyggnaden, det är även för att Sveriges befolkning växer och då i huvudsak i storstäderna.
Jag kan bara konstatera att Wijkmans kritik mot dig är riktig. Du använder felaktiga beräkningar och kommer med osakliga attacker mot de som påpekar att du har fel.
Helge #28
Jag har aldrig jobbat med vindkraft. Men när jag jobbade på Sydkraft fram till 1982 så utreddes för- och nackdelar med vindkraft där. Då var nackdelen att det var så dyrt, men fördelen var att miljöförstöringen var väldigt liten om man bortser det visuella. Då i slutet på 70-talet och början på 80-talet så hade Sverige ett stort elöverskott p g a alla nybyggda kärnkraftverk.
# 45 Ivh
När det gäller reglerkraften så är det så som jag beskriver det i artikeln i Ny Teknik. Energimyndigheten och Prof Lennart Söder står på en sida och Svenska Kraftnät och KVA på den andra. Jag gör faktiskt inte anspråk på att veta vem som har helt rätt. Det är omöjligt att avgöra. MIN uppfattning är dock att Svenska Kraftnät och KVA står längre från att vara en partsinlaga, därför tror JAG mer på dem. Du kanske inte ser det så, men det är debattens villkor. Detsamma gäller för uppfattningen om Wijkmans artikel. man har rätt att tycka vad man vill om den.
Ivh;
Du påstår ju så bestämt att vindkraften är miljövänligare (än vad?), så du måste väl ha någon substans för detta påståeende.
Det är ju inte kolkraft som svensk vindkraft kommer att ersätta med de volymer som regeringens planerade vindkraftsutbyggnad siktar på (vid några tillfällen kanske lite importerad kol-el kan minskas, men det är marginellt, eftersom vindkraften inte kan styras i tid). Det är ju inte heller vattenkraft som ska ersättas, eftersom den ska byggas ut för att reglera vindkraften (med kända miljöskador som följd).
Så rimligen är det kärnkraften som ska ersättas (och inte helt överraskande är ju de flesta vindlobbyister också rabiata kärnkraftsmotståndare).
Så då är frågan, på vilket sätt vinner miljön på att övergå från kärnkraft till den i jämförelse mindre ”förnybara” vindkraften?
@Ivh #16
”Om det byggs fler kraftverk av vilket slag som helst så ökar tillgången på el. Då sjunker elpriserna. Det är tillgång och efterfrågan som avgör priset.”
Så du menar att produktionskostnaden för el inte spelar någon roll alls? Priset går ner oavsett kostnaden för att bygga nya anläggningar eftersom utbudet ökar? Märklig slutsats tycker jag…
Pia #33, Bert #8
Intressant. Var inte alls medveten om de problem som man måste tackla för att använda vattenkraften som reglermekanism vid svängningar i vindelen
IVH nr 45
”Det finns stora möjligheter att öka regleringsmöjligheterna i svenska och norska vattenkraftverk”, skriver IVH.
Det här är inget ifrågasättande. Jag är endast överraskad.
Hur menar du det ska gå till?
I Kristianstadsbladet den 23 juli hävdar Eric Birksten från Svensk Vindenergi att vindkraften skulle vara framtidens energikälla.
Sanningen är att vindkraften är helt onödig för den svenska energiförsörjningen, i varje fall för de närmaste 20 åren. Under denna tid har vi fullt tillräckligt med el från befintlig produktionsapparat.
Nuvarande vindkraft behöver även omfattande subventioner som vi alla är med och betalar via elräkningen. Utan dessa bidrag skulle inte ett enda vindkraftsverk ha byggts eller byggas i dag. Vindkraften är därför en stor samhällsekonomisk förlust.
http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/article1517982/Vindkraften-ar-helt-onodig—all-ny-kraft-kommer-att-exporteras.html#.TjDrtxelZZA.email
Bert nr 44
Tyvärr, Bert, jag känner inte till det test du refererar till.
Om du vill fördjupa dig i problematiken kring slitage på turbingods, finns flera analyser. Här en av Gerd Lejdstrand.
http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:http://www-sml.slu.se/sve/es/exjobb/gerlej.pdf
Pia
Bert #8:
Dammarna tar inte skada av ändrade flöden genom turbinerna.
Vore intressant att veta vad du fått det ifrån
Pia #33:
Kavitationsrisken är minimal då strypningen minskas långsamt på sugsidan. Vore en sak om turbinerna fungerade som en eldriven pump dvs de gick med ett konstant varvtal. Då hade kavitationsskadorna varit stora.
När vattenflödet minskar så ändras skovelhjulens vinklar vilket minimerar kavitationsrisken.
NPSHa (Net Pressure Suction Head available) ska alltid vara vara högre eller lika än NPSHr (NPSH required).
Uppfylls de kriterierna så uppstår inte kavitation.
OBS: Vid snabb strypning på sugsidan så finns naturligtvis risk för kavitation men som sagt…strypning av flödet sker långsamt så skovlarna hinner ändras till aktuellt flöde.
För övrigt så lär ju energibolagen sälja ut vattenkraften innan vintern som de gjorde förra året så vi hade ont om vattenkraft som reglerkälla.
Elpriserna höjs då i brist på dito vilket elbolagen tjänar multum på.
Jan Erik,
Ja, de tjänar dubbelt.
Exporterar till högre pris när vattenmagasinen är fulla på sommaren.
Säljer resterande, som är marginalprissatt genom en liten import, så att det blir mycket dyrare på hösten. Argumentet att det då är ont om vattten tror de att alla skall förstå – och acceptera.
Det här är kronan av vår ”marknadsmässiga” elmarknad.
Bert #44:
Snabbstopp KAN skada turbinerna…ja…helt rätt.
Men det är ju inte det som det handlar om när man använder vattenkraft som reglerkraft.
En av orsakerna att turbinerna stryps på sugsidan är att om dito ventiler skulle finnas på trycksidan, dvs efter turbinerna och dessa skulle stängas momentant skulle skapa ett sk vattenslag.
Jämför med att stänga en vanlig vattenkran hemma.
Slås den igen snabbt så smäller det i ledningarna pga vattnets rörelseenergi.
Samma skulle ske vid snabbstopp men med de oerhörda vattenmassorna som är i rörelse så skadas naturligtvis mm.
Ivh
Egentligen hade jag tänkt sluta bry mig om dina kommentarer eftersom du systematisk koncentrerar dig på person istället för sak. Men gör ett försök till.
Att hänvisa till mer än 30 år gamla miljökonsekvensutredningar för etablering av enstaka vindkraftverk säger inte mycket jämfört med de vindkraftsparker av 100-tals torn på kanske 250 meter som är aktuella idag. Idag finns betydligt fler praktiska erfarenheter men mycket lite lyfts fram i debatten och de forskningsprojekt som påvisar negativa miljökonsekvenser tigs ihjäl.
Här några länkar med exempel på varför det kan finnas skäl till en noggrannare studie, om inte annat så tänk på ”försiktighetsprincipen”:
http://web.mit.edu/newsoffice/2010/climate-wind-0312.html
http://online.wsj.com/article/SB10001424052748703792704575366700528078676.html
http://www.dailymail.co.uk/home/moslive/article-1350811/In-China-true-cost-Britains-clean-green-wind-power-experiment-Pollution-disastrous-scale.html
http://www.telegraph.co.uk/earth/environment/8579747/Wind-farm-forced-to-close-after-complaints-over-the-noise.html
http://www.aweo.org/problemwithwind.html
http://t360.idg.se/2.8229/1.377245/vag–och-vindkraft-inte-fornybart
http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.375624/massdod-av-orn-runt-norska-vindkraftverk
Jan-Erik S. #54
Staffan Lundström, professor vid LTU är min sagesman
http://www.kuriren.nu/nyheter/?articleid=5263801
Anders W är inte så väl insatt i vindfjollor!
Se Anders svar på några frågor i veckan!
Hej,
Vad exakt avser Du? Det går naturligtvis åt energi, inkl el, för att producera vindaggregat och för att sätta upp dem. Är det detta Du avser?
Mvh
Anders
27 jul 2011 kl. 16.42 skrev Pär Green:
Hej,
Du som kan allt om vindkraft, har du uppgift på hur mycket el vindkraften förbrukar?
Tack för mail. Jag känner inte till denna typ av förbrukning.
Under alla förhållanden är denna förbrukning dock många, många gånger lägre än det vindkraften ger. Annars skulle det vara meningslöst att ö h t bygga vindkraft.
Ett vindkraftbolag, typ Eolus, borde ha information om detta.
Mvh
Anders
27 jul 2011 kl. 17.39 skrev Pär Green:
Hej o tack för svar,
Min fråga gäller inte tillverkning eller transporter, utan el-förbrukning vid drift.
Jag har ställt ett antal frågor hur el-förbrukningen är för vindkraftverk i drift/stillestånd.
Svensk Energi,m Vattenfall, Eon, Vindkraft på Åland.
Ingen har ett svar??
Tycks vara så att vindkraft behöver mer ingående el-leverans vid drift än vid stillestånd!
Ett verk anslutet till högspänning behöver spänning enbart för att hålla transformationerna i drift.
Och tycker att det fattas uppgifter, varför installera en energikälla som förbrukar el?
Ett exempel på svar:
”Visst behöver ett vindkraftverk el både vid drift och lite också vid stillastående. Låt mig få återkomma med uppgift om ”lokalkraft” för vindkraftverk efter jag rådfrågat dom som bättre kan svara. Vi har lite besvärligt att svara upp just nu i semestertider.
Det är en intressant fråga!”
Jag är inte insatt i detaljerna om hur vårt elnät fungerar. Skulle förmoda att det finns tillräckligt med reservkapacitet på Gotland – i form av vindkraft, dieselaggregat mm
Mvh
Anders
27 jul 2011 kl. 18.18 skrev Pär Green:
Hej,
En fråga,
På Gotland finns det vindkraftverk, vet ej exakt hur många.
Men om el-ledningen mellan fastlandet och Gotland fallerar, blir då Gotland utan el?
Mitt svar:
Om det förra sommaren eller förförra, var det fel på kabeln mellan
fastlandet och Gotland, då var Gotland strömlöst.
Vindkraft fungerar INTE utan ett elnät i drift.
Så obra fungerar vindkraft!!
Dyrt och urdålig effekt.
Med kommande planering av installation av vindkraft måste el-nätet byggas ut
till stora kostnader.
Pär
Missade en länk kring hur havsbaserade påverkar fisken.
http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/April-2011/Innehall/Ovriga-artiklar/Vindkraftsbuller-stor-fisk/
Jonny Fagerström #48
Svenska kraftnät ser inga större problem med att klara av regleringen för vindkraft om utbyggnaden inte blir extremt stor.
Martin #51
I de stora kraftverksdammarna som vi har i Sverige och Norge så sparar man vatten från vårfloden och sommarregnen för att använda på vintern. Det är alltså fråga om en årsreglering. Att klara av en veckoreglering för att det blåser mer den ena veckan än den andra så behöver inte några nya kraftverksdammar byggas, det räcker med att att sätta in extra turbiner i redan befintliga vattenkraftverk. Då spar man på vatten när det blåser mycket och släpper på extra när det blåser lite. Det är ingen avancerad lösning som behöver göras för att klara det.
Det är betydligt svårare att fixa reglering i länder som inte har så mycket vattenkraft. Det är ändå i de länderna som den största utbyggnaden av vindkraft har varit.
Lvh# 61
Definiera ”extremt stor”.
Pär Green #58
Jag lovade att återkomma med hur mycket el som går åt för ett vindkraftverk som står still efter att ha talat med f d kollegor hos Tekniska verken i Linköping.
Det är tyvärr så att de inte kan svara på det exakt. På vintern när kraftverken står stilla går det inte åt mycket ström alls, för då behöver inga kylfläktar, kylpumpar och sådant vara igång. Däremot så finns en värmare som för att hålla hydrauloljan varm. När verket är igång så går det åt mer energi bl a annat för kylning av växellådan, men den energin producerar ju verket själv och den strömmen mäts inte. Deras bedömning var att ett verk som producerar 2 miljoner KWh/år förbrukar några tusen KWh/år under den tid som de står stilla. Det är ungefär 1000 timmar per år som ett verk står helt stilla och det i huvudsak på sommaren.
Vindkraften är inte lönsam utan subventioner och kan inte byggas ut enligt det klimatprogrammet eftersom det inte är realistiskt, genomförbart och trovärdigt.
EU:s har satt som krav att andelen förnybar el ska öka från 40 till 49 procent senast år 2020 i Sverige. Intresset för vindkraften har därför kommit i fokus. Vattenkraften och Fjärrvärmenätet når om några år produktionstaket och kommer fram tills det bara kunna leverera cirka 5 nya terawattimmar.
Riksdagen har tidigare satt vindkraftens planeringsmål för att kunna planera för utbyggnaden till 10 terawattimmar fram till 2015.
EU: s klimatmål är att 20 procent av energin ska produceras av förnybara källor. Det vill säga främst vattenkraft, sol och vind. I Sverige vill Energimyndigheten att dagens 800 vindkraftverk, som producerar 1,4 terawattimmar, ska öka i antal och år 2015 producera 10 TWh och år 2020 ha ökat till 24 TWh.
Tyskland och Spanien har varit snabbast att införa tekniken och producerar i dag 30 respektive 24 TWh. Fortsätter vindkraftsproducerad el att subventioneras kan antalet vindsnurror i Sverige öka kraftigt.
De stora tillverkarna av vindkraftverk är danska Vestas Wind, spanska Gamesa, amerikanska GE Wind, tyska Enercon, Siemens, Nordex och Repower. Tillsammans med indiska Suzlon har de 90 procent av världsmarknaden där Sverige ännu så länge är en förhållandevis vit fläck på kartan.
Svenska Morphic har lierat sig med den finska turbintillverkaren Winwin D och ska bygga torn till kraftverken tillsammans med Peab. En annan svensk tornbyggare är Enercons svenska dotterbolag, med teknikrötterna i Kockums fartygsbyggande. Winwin D har sålt 150 vindkraftverk, Vestas 34.000 och Gamesa 20 000 totalt. Energimyndigheten och branschorganisationen Svensk Vindkraft uttalade i våras att målet är alldeles för snålt tilltaget. Energimyndigheten vill öka målet till 30 terawattimmar till år 2020 och Svensk vindkraft till 25 terawattimmar.
Energimyndighetens förslag har varit på remiss. Regeringen har inte uttalat sig förrän nu.
En förutsättning för investeringarna för vindkraftbolagen är elcertifikatsystemet. Systemet subventionerar alternativ energi och säkerställer lönsamhet i vindkraftsprojekten. Subventionerna gäller fram till 2016 och gränsen är satt till 17 terawattimmar.
När skall regeringen sluta med konstgjord andning?
Ovan skickat till regeringen!
Svar en tjänstman på Vattenfall:
ja, i stort sett. Lite otydlig är han angående tillgängligheten. Denna är i regel > 95% räknat på varje verk men däremot svänger effekten kraftigt och att, enligt min bedömning, den prima kraften för det svenska kraftsystemet utgör kanske 5 %. Siffran han nämner på 20-23 % är snarare kapacitetsfaktorn. Svenska kraftnät redovisade kostnaden för att förstärka överföringen från norr till söder för några år sedan med bakgrunden att ett antal vindkraftsexploatörer ville bygga ut vindkraft i norr. De redovisade en kostnad som var hisnande stor men politikerna visste om detta. I kohandeln med centerpartiet lyckades alliansen i gengäld få bort kärnkraftstoppet och förhoppningsvis får man, när mera kraft behövs, möjlighet att kunna förnya den svenska kärnkraftsapparaten. Detta kärnkraftstrauma som Alvén och Torbjörn Fält orsakade har kostat det svenska samhället ofantliga summor och nu får vi ta ytterligare en kostnad för vindkraft och nät innan vi är tillbaka på ruta ett, men jag hoppas att det därmed skall vara slut på ”eländet”.
En rak fråga till Anders W:
Anders,
Varför förespråkar du fördelar med vindkraft som inte har grunderna för el-produktion?
Eftersom vindkraft inte producerar prima kraft går det inte att jämföra med kärnkraft. Det är som att jämföra äpplen och päron. Detta förstår inte politikerna dvs skillnaden mellan energi och effekt. Vindkraft ger i stort sett noll i effekt vilket man inte talar om dvs vindkraft kan aldrig ersätta kärnkraft eller kolkraft.
Svar på en fråga hur många vindsnurror som Forsmark motsvarar!
IVH #45
Du skriver
”Den stora investering som Svenska kraftnät nu gör, med nya kraftledningar, är inte bara för vindkraftsutbyggnaden, det är även för att Sveriges befolkning växer och då i huvudsak i storstäderna.”
Detta motsägs av av Sivert Göthlin:
”Elanvändningen i Sverige har inte ökat under en mycket lång tidsperiod. Förra året förbrukades 146 TWh el vilket är exakt samma värde som för tio år sedan trots att fjolåret var onormalt kallt.”
(Från http://www.kristianstadsbladet.se/debatt/article1517982/Vindkraften-ar-helt-onodig—all-ny-kraft-kommer-att-exporteras.html#.TjDrtxelZZA.email , tack Pär Green för länken.)
Vad spelar det för roll att befolkningen växer lite om inte elförbrukningen ökar?
Vattenfalls vd Øystein Løseth redovisar en förlust efter skatt på 3.235 miljoner kronor för årets andra kvartal.
Motsvarande period i fjol var vinsten 5.185 miljoner kronor. Engångseffekter av det tyska beslutet att stänga kärnkraften på 10,2 miljarder är den främsta orsaken till förlusten.
http://di.se/Default.aspx?refresh=1&pid=3866&epslanguage=sv
En fundering, hur stor blir bonusen för ett fullständigt misslyckande för,
Øystein Løseth
Ivh #68 Mest stilla på sommaren? Var har du hittat de uppgifterna? Såvitt jag kan se på vindstat.nu blåser det lika mycket/lite på vår, sommar och vinter, något mer på hösten. Varierar något för olika år.
En länk till som tar upp det orimliga med storskalig utbyggnad av vindkraft: http://www.lantbruk.com/forskare-vindkraft-en-andlig-resurs/2011-04-04
Helge # 70
Skaffa nya glasögon!
Nu är det nog med alla stolleprov.
Uppmanar alla till att betala elräkningar till ett gemensamt konto!
Inga mer blufff-fakturor till elbolag.
Moms på skatt, hur länge skall vi acceptera?
Väntar på en kommentar från Thomas! P.
Men får förmodligen ingen?
Thomas, var är du?
Thomas P ???
PG #72:
Håller med…alla betalar in sina elräkningar till mitt bankkonto!
Kanske tom jag blir rik på dyra elräkningar 🙂
Ett kontonummer, tack!!
Thomas P ??????
Anders Wijkman!
I vilken värd lever du?
Och AW svarar:
Pär,
Nu kommer jag ihåg Dig från i mars. Maken till tjat och upprepning av samma argument får man lera efter. Att diskutera med Dig är som att tala med en vägg. Så jag avstår.
Låt mig dock avsluta med att konstatera att alla system för elförsörjning bygger på en kombination av flera olika energikällor – vissa för baslast, andra för topplast etc Vindkraften har nackdelen att det inte alltid blåser. Därför måste den kombineras med andra kraftslag. Ingenting märkligt med detta. Ju mera vindkraft i systemet, desto större krav på nätet och på kompletterande kraftslag.
De strategier för framtidens elsystem som nu diskuteras på EU-nivå bygger på en kombination av centraliserad och decentraliserad kraftförsörjning. Vind utmed kusterna, sol från Sahara och Sydeuropa, vattenkraft från Norge, Sverige, Österrike och Schweiz – med pumpkraftverk som ökar flexibiliteten – samt sol på många hustak, motorvägar mm i stort sett över hela Europa.
Vad slutligen gäller vindens nettoutbyte skiljer sig bedömningarna åt, främst därför att vi inte haft vindkraft i kommersiell regi särskilt länge. EROI-faktorn(Energy Return on Investment) brukar uppskattas ligga runt 15:1, dvs man får sammanlagt ut minst 15 ggr så mycket energi från ett vindkraftverk som det kostat att uppföra det, inkl elbehov under driften. Som jämförelse kan nämnas att oljeutvinning idag ligger mellan 15:1 och 20:1. Tjärsand från Kanada – som av fossilförespråkarna stakt förordas – ligger i intervallet 3:1 till 5:1. Så från varje rimlig utgångspunkt är vindkraften en vettig energiinvestering.
Mvh
Anders
Visst är AW gullig?
Thomas P ??
Var är du?
Nu är det nog med alla stolleprov.
Uppmanar alla till att betala elräkningar till ett gemensamt konto!
Inga mer blufff-fakturor till elbolag.
Moms på skatt, hur länge skall vi acceptera?
Pär Green #71
Putsade glasögonen och gick igenom 2007, 2009 samt år 2010 preliminära rapport, på http://www.vindstat.nu/
Allt är i och för sig en definitionsfråga. Dvs vad som avses när man hävdar att ”Det är ungefär 1000 timmar per år som ett verk står helt stilla och det i huvudsak på sommaren.” 1000 timmar är ca 42 dygn.
2008 producerades det definitivt mer vind-energi på vintern än sommaren, 2008-2009 är det inte lika tydligt även om det är mer på vinterhalvåret än sommarhalvåret. SMHI bekräftar i sin statistik bilden och skriver att vinden generellt är något svagare på sommaren även om det varierar från plats till plats.
I 2007 år rapport finns en tabell som visar vindenergiinnehåll 1995-2007 per månad i snitt, där tycks det i stort blåsa lika mycket respektive halvår. Januari och juli tycks vara de två månader som har mest energiinnehåll, de sticker ut.
Ingenstans har jag dock lyckats hitta statistik över dagar med såpass liten vind att vindkraftverken står stilla. Så jag är fortsatt nyfiken på var man kan hitta den statistiken.
Inser nu att jag kanske felaktigt antagit att stilla dagar är ung lika vanliga på sommar och vinterhalvår (vid kyla blåser det ofta lite),
Vattenfalls vd Øystein Løseth redovisar en förlust efter skatt på 3.235 miljoner kronor för årets andra kvartal.
Motsvarande period i fjol var vinsten 5.185 miljoner kronor. Engångseffekter av det tyska beslutet att stänga kärnkraften på 10,2 miljarder är den främsta orsaken till förlusten.
http://di.se/Default.aspx?refresh=1&pid=3866&epslanguage=sv
Tyvärr pendlar TCS mellan blajinlägg och seriösa,djupt vetenskapliga och värdefulla inlägg. Jag anser inte att jag bidrar med vare sig det ena eller det andra. Men – Ni som har sommardricka inom räckhåll, vore det inte på sin plats att snickra på sommaraltanen istället för att exponera sin snickarglädje här på TCS?
Bert # 86
Ta fram hammaren och gör lite nytta!
Helge # 84
Och putsar du lite till upptäcker du att, även om det snurrar så är effekten bara 20 % av tiden!
Och att vind ”bidrar” med ca 2%, men än har ingen redovisat förbrukningen!
#54 #33
De vattenkraftverk jag känner till i våra större älvar har alla synkrongeneratorer och kan så länge de är infasade på nätet inte ändra sitt synkrona varvtal, det är låst mot nätets frekvens.
Turbinerna går således med i stort sett konstant varvtal från minlast till maxlast.
Sat #54:
Självklart går de med synkront varvtal….liksom ånggeneratorerna som alstrar ström på kärnkraftverken.
Det är en av anledningarna till att vattenkraftverk har flera turbiner.
Lätt att stänga av en och de övriga får gå på optimalt varvtal.
Rättning av mig själv!
Ångturbiner ska det vara…inte ånggeneratorer.
Mina sagesmän inom vattenkraft har omtalt att om generatorns varvtal inte stämmer överens med det som borde hanmar generatorn nästgårds med förödande följder.
Kan vi inte hjälpas årt att utreda detta? Tyvärr är jag inriktad på halvledarfysik men jag kanske kan bidra med något – jag kan mycket om så obetydligt som fläktar, som drar en sjättedel av elproduktionen
En fråga angående vattenkraft och dess konstruktion!
Hur länge håller en betong-konstruktion? (slussen tycks ruttna)
I en damm har man ännu inte fixat till reserv-rören!
När skall alla dammkonstruktioner byggas/lagas/bytas ut?
Om övre dammen fallerar i Luleå älv blir det obra!
Att det sedan är olika ägare i systemet förbättrar inte situationen!
Utan att vara kunnig om specifikt generator i den här klassen så är det naturligtvis så att om generatorn generar växelström direkt och är kopplad till ett distributionsnät som använder växelström (Det finns ju även högspända likströmsnät för distribution) så är naturligtvis varvtalet givet om generatorn skall alstra 50-periodig ström. Jag vet inte hur noggrant periodiciteten och därmed varvtalet måste hållas Men jag kan tänka mig att det är ganska små marginaler. Det finns många klockor som litar på att det är ganska precis 50 Hz :-). Jag läste iofs någonstans att man tydligen skall tulla på det men det var inte i Sverige.
IVH nr 61
Du får det att låta enkelt att sätta in en extra turbin i ett befintligt vattenkraftverk. Jag tror dock, att det är en dyrbar investering som kan bli vansklig att ta hem via vindkraften. Åtgärden bör bekostas av den som bygger vindkraften.
De extra turbinerna ökar naturligtvis effekten på bekostnad av ett ökat vattenuttag. Men energiuttaget kan rimligen inte öka mer än vad som finns lagrat i vattenmagasinen.
Inte heller sparas allt vatten i de lägen, då vindkraften går för fullt. En minimitappning sker i många fall.
Vattenkraften byggdes ut i Sverige till huvuddelen 1930-1960 enligt 1918-års vattenlag som fokuserade på exploatering. I vissa fall sker ingen minimitappning, utan älvfåran är torrlagd.
Nu har hittills ett hundratal vattenkraftverk (främst små verk i södra Sverige) omförhandlats enligt Miljöbalken från 1991. Omprövningen har gett en minimitappning på 5 % av medelvattenföringen. Det finns möjlighet att fastställa en minimitappning på 20 % av produktionsvärdet.
Ovanstående bör sammantaget leda till att vattenkraften som reglerkraft för vindkraften minskar något.
På tal om systematiskt ljugande, det verkar som om isbjörnsljuget börjar att stöta på motstånd:
http://www.cbsnews.com/stories/2011/07/28/ap/business/main20084614.shtml
…..förvånad, någon?