kosmisk strålning

Vår beredskap fokuserar på fel saker

Solen går mot en mycket inaktiv period, rapporterar NASAs Spaceweather den 15:e december. Inga solfläckar. År 2017 har vi haft tre gånger fler solfläckslösa dagar än 2016. Och än färre lär det bli de kommande två åren. Se även WUWTS inlägg. Detta betyder att mängden kosmiska partiklar ökar. Något som också uppmätts i Florida: Vilket   →

En aktiv sol minskar molnmängden

I en nyligen publicerad artikel i Journal of Geophysical Research presenteras bevis för att solaktivitet i form av starka utbrott direkt påverkar molnbildningen här på jorden. Henrik Svensmark och Nir Shaviv har länge varit förkämpar för teorin att kosmisk högenergistrålning från fjärran supernovor i galaxen bidrar till molnbildningen på jorden. Vi har skrivit om denna   →

Kosmisk strålning och klimatet: nya pusselbitar

Teorin om att inflödet av kosmisk strålning påverkar molnbildningen och därmed jordens klimat har diskuterats flitigt under åren. (Fast jag misstänker att man inte hört talas om detta i Lima :-)) Inte minst har experimenten i CERN och Lyngby (Danmark) tilldragit sig uppmärksamhet. Men minst lika viktigt som dessa ”laboratorieexperiment” är att fältstudier som görs   →

Ytterligare stöd för Svensmarks teori

Lite i skymundan av den mediala uppståndelsen kring IPCCs senaste rapport så fortgår utforskandet av solens inverkan på vårt klimat. Det här är ju en klimatfaktor som mer eller mindre helt lagts åt sidan av FNs klimatpanel med hänvisning till att den direkta solinstrålningen till toppen på jordens atmosfär bara varierar med 0,1% över en   →

Den ignorerade solen

Bild: Nasa.gov Solen är utan tvekan den viktigaste förutsättningen för klimatet på jorden. Det är därifrån all värme kommer och utan denna energikälla så hade vår planet bara varit ännu en isklump i rymden. Det som fått FNs klimatpanel att i stort sett räkna bort solens inverkan för att förstå de senaste decenniernas klimatförändringar är   →

Supernovor och jordens klimat

I förra veckans inlägg refererade jag en artikel av Nir Shaviv angående effekten på klimatet av en variation i den galaktiska kosmiska strålningen (GCR) – med en periodtid på 147 millioner år (Mår). Det var naturligt att inleda med Svensmarks studier av de snabbare variationerna hos solen, vars inverkan varit betydligt lättare att observera. Detta   →

Klimat & kosmisk strålning – igen

I ett antal inlägg här på TCS har Svensmarks hypotes att den kosmiska strålningen påverkar klimatet diskuterats (länk ).  Observationen att dessa båda samvarierar är äldre än Svensmark och Christiansen – deras bidrag var ett förslag till mekanism. Att den infallande strålningen alstrar joner i atmosfären, som agerar kärnor för bildning av vattendroppar – och   →

Ännu en artikel om solen och klimatet

Figure 1: Comparison of solar activity (blue curve) and the Asian climate development (green curve, delta 18O of a stalagmite in a Chinese cave) for the last 9000 years (both curves normalized). One clearly sees a good agreement between the two curves, which strongly suggests a significant climate impact by the sun. (bild Steinhilber et.a.,   →

Solen och klimatet

Intresset för solens betydelse för klimatet bara ökar. Att dess livgivande strålar påverkar dygnets och årstidernas temperatursvängningar är självklart. Likaså att de är en förutsättning för all värme och allt liv här på jorden. Men i vilken grad påverkar solen klimatet (definierat som snittväder över minst en 30-årsperiod)? Solens aktivitet ökar och minskar i 11-årscykler,   →

Roy Spencer om kosmisk strålning

”While I have been skeptical of Svensmark’s cosmic ray theory up until now, it looks like the evidence is becoming too strong for me to ignore”, skriver Roy Spencer i ett inlägg om kosmisk strålning och dess påverkan på klimatet. Ämnet är kontroversiellt, tillägger han, och läsaren bör hålla i minnet att de resultat som   →