I en nyligen publicerad artikel i Journal of Geophysical Research presenteras bevis för att solaktivitet i form av starka utbrott direkt påverkar molnbildningen här på jorden.
Henrik Svensmark och Nir Shaviv har länge varit förkämpar för teorin att kosmisk högenergistrålning från fjärran supernovor i galaxen bidrar till molnbildningen på jorden. Vi har skrivit om denna teori många gånger, och jag citerar ett stycke från ett tidigare inlägg:
”På vägen ned stöter strålningspartiklarna ibland på atmosfärens atomer, joniserar dem och skapar små nanostora partiklar. Dessa nukleider kan sedan växa till och bilda kärnor där vattenånga kan kondensera till små vattendroppar som i sin tur bildar moln. Med mer moln i den nedre delen av atmosfären så reflekteras solens strålar innan de når markytan och temperaturen, speciellt kring ekvatorn, blir lägre än vad den annars skulle vara. Denna mekanism skulle kunna vara en bidragande orsak till klimatförändringarna på jorden. Teorin är ett alternativ till föreställningen att det är den mänskliga produktionen av koldioxid som är drivande faktorn.”
I samma inlägg beskrivs ett test som stöder teorin, nämligen att plötsliga utbrott på solen blåser bort en del av de inkommande partiklarna (s.k. Forbuch-händelser) och på så sätt ger en kortvarig minskning av de nukleider som kan bilda moln. Man kan säga att den nya artikel (där sonen Jacob Svensmark står som försteförfattare) är en fortsatt, och noggrannare, studie av molnbildningsprocessen.
Det har varit en hel del diskussion (se t.ex. här) om hela kedjan av händelser: Hur de galaktiska partiklarna joniserar andra partiklar, som sedan på vägen ner mot jorden växer till tillräckligt stora nukleider (länk), och som i sin tur bildar reflekterande (och därmed temperatursänkande) moln över framförallt ekvatorn.
I den nya artikeln redovisas mätningar från fler, och tydligare, utbrott under en längre period, närmare bestämt från 26 utbrott under perioden 1987 – 2007. Man mäter också korrelationen direkt till mängden moln, och mäter fler aerosol- och molndata. Därmed torde sambandet vara klarlagt, även om just denna studie inte ger detaljerna kring det atmosfärskemiska förloppet.
En soleruption minskar molnigheten med c:a 3 % och varar omkring en vecka. På längre sikt så kan klimatet påverkas. Inte på grund av dessa korta soleruptioner men på grund av solens allmänna aktivitet. Och då handlar det om kanske 100 år. Vi vet exempelvis att solens aktivitet varit ovanligt hög under 1900-talet jämfört med århundradena före när vi hade den s.k. Lilla Istiden. Små genomsnittliga förändringar i molntäcket på några få procent får betydelse för den globala upp- och nedvärmningen på sikt.
En bra presentation med ytterligare kommentarer ges av Anthony Watts här. Det senaste om CERN och CLOUD här.
Ingemar Nordin
PS. I abstracten står en intressant sak om UV-effekten på moln: ”An impact through changes in UV driven photo chemistry is shown to be negligible and an impact via UV absorption in the stratosphere is found to have no effect on clouds.” Det behandlas i avsnitt 7.2.1. Det kan kanske också vara värt att fundera vidare på. 🙂 D.S.
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Här är solaktivitet mätt som solfäckar:
http://i273.photobucket.com/albums/jj237/tolou1/Solar%20SSN/SolarSunspotNumbers2013_1848to1945up20pct_zps8522c0a2.png
Grafen visar SIDC års-medlvärden av antalet solfäckar (men justerat för Waldmeier-effekten).CSSN är ett slags medelvärde över cyklerna och visar summan av 11 års-värden.
CAcc50 är den ackumulerade avvikelserna från medelvärdet(satt till 568 CSSN för hela den observerade perioden)
‘Dev’ är avvikelsen av antalet solfäckar från års-medelvärdet 52 fläckar.Acc94 är 94års ackumulerade års-avvikelser(Dev).
http://i273.photobucket.com/albums/jj237/tolou1/Solar%20SSN/Solar%20Sunspot%20Numbers_v2_2014_xtrapol_zpswfeiyy7d.png
Björn #4 “och när avståndet till vår halva av jorden från solen ökar under vinterhalvåret”
Avståndet *minskar* under vårt vinterhalvår.
SMHI har koll på soltimmar och strålningen.
Den har ökat betydligt. Kanske dags att de förklarar den betydelse detta har på klimatet.
https://www.youtube.com/watch?v=ZpsYs5pVGYY
Något svar på om den effekt som påvisas i artikeln har någon praktisk inverkan på klimatet kunde jag sen tydligen inte räkna med.
Ta och räkna på det. Hur många procent längre väg är det från solen till nordpolen kontra från solen till ekvatorn?
“Du gör ett klassiskt misstag när du talar om avståndet, vilket är extra pinsamt eftersom du är så helt fixerad i alla dina inlägg på att det är solen som styr klimatet.”
Som jag ser det är den fysikaliska grunden lagt för att det finns en kausal påverkan genom denna mekanism. IPCC förnekar denna förstärkningsmekanism trots teoretiskt och empiriskt stöd. Det som återstår är den kvantitativa värderingen av hur stort detta bidrag är. Enligt tidigare publicerad litteratur har man uppskattat effekten till att mellan 40 och 60% av 1900-talets uppvärmning beror på solens direkta eller indirekta inverkan.
Men det publiceras ganska mycket nu inom fältet …
Ja, den är som påpekats tidigare i tråden elliptisk, och den är som närmast solen i januari. Vad är din poäng Vad har nu detta med skillnaden i avstånd till solen mellan ekvatorn och polerna att göra? Räknade du ut denna skillnad som jag bad dig?
“Svensmark et al. (2009) found large global reductions in the aerosol
Ångström exponent, liquid water path, and cloud cover after large
Forbush decreases, but these results were not corroborated by other
studies that found no statistically significant links between the cosmic
ray flux and clouds at the global scale (Čalogović et al., 2010; Laken
and Čalogović, 2011). Although some studies found statistically significant
correlations between the cosmic ray flux and cloudiness at the
regional scale (Laken et al., 2010; Rohs et al., 2010), these correlations
were generally weak, cloud changes were small, and the results were
sensitive to how the Forbush events were selected and composited
(Kristjánsson et al., 2008; Laken et al., 2009).”
Det kan alltså vara värt att upprepa att den kosmiska strålningen under andra hälften av 1900-talet var den lägsta på över 1000 år, och att den bottnade ca 1990:
http://www.pnas.org/content/109/16/5967.full
Trigonometri är inte “bara”! Marken mottar mindre energi per kvadratmeter när solen står lägre, så enkelt är det. Avståndet är betydelselöst i sammanhanget. Har du räknat på det än?
Jag vill gärna rekommendera boken till alla som är intresserade av alternativa förklaringar till klimatförändringarna. Men köp det engelska originalet “The Chilling Stars”. Den svenska översättningen är undermålig. Skickade tillbaka den till nätbokhandeln och beställde originalet i stället. Här ges en bred skildring, inte bara av den kosmiska strålningens inverkan på molnigheten utan också av de längre förloppen, Milankovitch-cyklerna m.m.
Ditt citat bekräftar väl snarare det jag skrev. De förlitar sig på sådana studier som inte hittar något samband snarare än på de som visar på det. Dvs, de ignorerar effekten i sina modeller.
Om du läser artikeln som tråden handlar om så ser du att författarna diskuterar, och kritiserar, de studier som inte hittat samband.
De senaste decennierna har solen blivit passivare, vilket borde leda till en ökning av den kosmiska strålningen, men molnigheten ökar inte, utan minskar enligt det mantra Lasse ständigt upprepar ( t ex #6 ovan)..
Så du förespråkar ren bekräftelseforskning? Man skall bara bry sig om studier som visar på den effekt man vill tro på och ignorera allt annat. Reproducerbarhet kanske inte är så viktigt trots allt.
“Om du läser artikeln som tråden handlar om så ser du att författarna diskuterar, och kritiserar, de studier som inte hittat samband.”
Det tror jag säkert att de gör. Kvaliteten är en annan sak som berörda forskare får bedöma. Du kan knappast beskylla IPCC för att de inte tog hänsyn till en artikel som inte var publicerad när deras rapport skrevs.
Sen väntar jag fortfarande på någon som vågar sig på en skattning av hur stor praktisk inverkan denna effekt skulle ha ens om de är verklig.
Om de bara hade reproducerat Henrik Svensmarks första studie så hade de väl fått samma resultat? Men nu handlade ju om andra sorts studier vilka, som det visade sig, inte var tillräckligt noggranna. Visst skall man kritiskt granska ett resultat med olika metoder, så jag antar att frågan kommer att diskuteras framgent också.
Sedan tillkommer det som du, och jag tidigare, påpekade om problemet med att kvantifiera effekten på klimatet på sikt. Där är ju ett problem med detta, nämligen att vi saknar data för molnigheten bakåt i tiden. Om effekten verkat under hela 1900-talet, hur kan vi jämföra graden av molnighet, globalt dessutom, från början av 1900-talet med den senare delen?
“Om de bara hade reproducerat Henrik Svensmarks första studie så hade de väl fått samma resultat? ”
Reproducering inom naturvetenskap handlar inte om att man plockar exakt samma data, gör exakt samma analys och då får exakt samma resultat (även om det var så den här så hyllade Wegman gjorde) utan att man ser om man får samma resultat om man använder något andra data och analyserar dem på ett något annorlunda sätt.
“Men nu handlade ju om andra sorts studier vilka, som det visade sig, inte var tillräckligt noggranna. ”
För det första tvivlar jag på att du har någon förmåga att avgöra om dessa andra studier var “tillräckligt noggranna” och för det andra, om en effekt är så svag att den försvinner om man inte analyserar den på exakt rätt sätt så torde den inte ha någon praktisk betydelse.
Det jag var ute efter var sen mer av en teoretisk beräkning. Om man här får ett samband mellan molnighet och solaktivitet via Forbusch events, kan man ta en rimlig skattning på känslighet av moln på klimatet för att få storleksordningen på vad det handlar om. Det blir inte en exakt beräkning, men ligger den en tiopotens för lågt kan man konstatera att effekten nog är försumbar.
http://www.populartechnology.net/2016/06/noaa-1974-global-cooling-will-starve.html
“Du försökte sen bluddra bort det genom att istället få debatten att handla om kosmisk strålning och nu försöker du ge en falsk bild av vad debatten handlade om.”
På sig själv känner man andra. Och vad är det som modulerar den kosmiska strålningens intensitet? Det vet du mycket väl fast du inte låtsas om det: solvinden.
“Sen drar du upp samma artikel nu som då, trots att de flesta av de källor den baseras på slutar långt före nutid och därför inte kan användas för att hävda att solaktiviteten är större nu.”
Kollade du möjligen innehållet i artikeln? Både Dye-3 (till 1985), NGRIP (till 1994) och SP-kärnorna (till 1982) överlappar med direkta mätningar av den kosmiska strålningens intensitet fr o m 1944. De har alltså skarvats ihop med exakt samma metod som används för t ex koldioxidhalten i iskärnorna med Mauna-Loamätningarna (som du ju inte brukar ifrågasätta).
Och, ja, solaktiviteten toppade på 1990-talet och vände nedåt. Det syns bra i intensitetskurvan. Samtidigt som “pausen” började…:
https://cosmicrays.oulu.fi/
Metodiken finns beskriven i detalj i “Supplementary Information”. Här är länken eftersom du tydligen inte hittade den själv:
http://www.pnas.org/content/suppl/2012/04/02/1118965109.DCSupplemental/Appendix.pdf
Visst kan man beräkna en känslighet vid Forbushevents, men de är kortvariga och det svåra nu är ju den långsiktiga effekten. Och det handlar om hur stort bidraget är. Endast cykloperna inom Global Warmingrörelsen inbillar sig att klimatet styrs av av en enda faktor, så att allt utom CO2 är irelevant.
https://www.youtube.com/watch?v=-3ASUBWXQaE
Beroende sen på exakt vad man mäter kan man få toppen att hamna lite olika. Tittar man på solfläckar hamnar den snarare kring 1950:
https://en.wikipedia.org/wiki/Sunspot#/media/File:Sunspot_Numbers.png
Saken är ju bara den att det fortsätter bli varmare trots att solaktiviteten avtar. Vi får av de soltroende här på bloggen med jämna mellanrum alarmistiska prognoser om att det skal leda till att det blir kallare vilket år som helst nu, men likafullt blir det varmare. Det är nästan som man misstänker att det finns någon annan faktor som har större betydelse…
“Endast cykloperna inom Global Warmingrörelsen inbillar sig att klimatet styrs av av en enda faktor, så att allt utom CO2 är irelevant.”
Det är snarare ni förnekare som vägrar acceptera att CO2 är en signifikant effekt utan skall plocka fram vad som helst som alternativ. IPCC har inget problem att diskutera olika former av forcings.
“Clouds and their feedbacks remain the biggest uncertainty in climate models, and this hasn’t change since the IPCC FAR in 1990. The cloud problem is conceptually divided into two parts – the dynamics of clouds (i.e. how, when and where they form) and the microphysics of clouds (i.e. what happens to the cloud particles after the cloud forms, including nucleating new particles, particle growth, particle phase, and precipitation). Aerosols modulate the cloud microphysics, but only have a minor impact on cloud dynamics.”
Försöker du vara sarkastisk eller…?
Alltså det är en induktionsplatta du talar om, eller?
Enda som blir varmare nu är väl masserade temperatur serier från institut fullbelamrade med klimat tokar.. ivrigt påhejade av miljötalibaner från grin piss och wwf….
Vem har påstått något sådant?