Diskussionen av skogsbranden i Västmanland är i full gång, Lena kommenterar i gårdagens inlägg Åsa Romsons utspel och jämför med SMHIs diskussion av temperaturutvecklingen. Det kanske därför kan vara av intresse med en liten sammanställning av klimatdata för Västmanlands län från SMHIs websida. Här följer temperaturens och nederbördens utveckling under sommaren sedan 1960 enligt nio   →

Samtalet sändes 24 mars i år av Econtalk podcast med Russ Roberts som moderator. De två professorerna anses ju representera olika sidor i synen på klimathotet. Men mitt intryck av samtalet blev märkligt nog att det är mycket mer som förenar John Christy och Kerry Emanuel än vad som skiljer dem åt. Detta är den   →

Klimatmodellernas misslyckade prediktioner har blivit ett hett diskussionsämne på sistone. Detta har aktualiserats av FNs klimatpanels senaste vetenskapliga sammanfattningsrapport och den kritik som framförts av de framstående klimatforskarna Hans von Storch, Lennart Bengtsson, Kerry Emanuel, John Christy med flera. Per Welander berättade i blogginlägget 23 klimatmodeller kan inte ha fel – eller kan de? om   →

KU-läsare kanske erinrar sig en utväxling av kommentarer mellan Lennart Bengtsson och Magnus Cederlöf för en tid sedan. Kontentan var att  att Lennart inbjöd Magnus att använda ”hans” ECMWF-temperaturdatabas för att göra nya och bättre analyser av temperaturutvecklingen i Europa. Idag kommer det första resultatet av detta samarbete. För egen del tycker jag det är   →

  I veckan har det trumpetats i media (se t.ex. SvD , DN och Ekots intervju med Tjernström) om att vi får förvänta oss mycket höga temperaturer år 2100. Minst 4 grader, och kanske över 8 grader år 2200! Det är alltså värre än vi trott. I en artikel i Nature argumenterar Steven Sherwood, Sandrine   →

Idag kan vi bjuda på ett gästinlägg av en ”riktig meteorolog”. Diskussion om klimatmodeller och verkligheten Tage Andersson Verfikation Dagens väderprognoser är sedan länge baserade på numeriska modeller, NWP (Numerical Weather Prediction) och anses ha känd träffsäkerhet. Indikerar detta att klimatmodellerna är tillförlitliga? En  avgörande skillnad mellan NWP och klimatmodeller  är möjligheten att verifiera resultaten.   →

Klimatet är en följd av ett mycket stort antal processer av olika slag som sker inom jordsystemet. Jordsystemet är stort men processerna inom det verkar från mycket små till mycket stora längd- och tidsskalor. Detta gör jordsystemet mycket komplicerat och mycket svårt att observera för oss människor, inte minst när det gäller klimatet där tidsskalorna   →

Det satsas enorma summor idag på att bygga klimatmodeller: programvaran blir alltmer avancerad och följaktligen måste hårdvaran bli större, snabbare och mer komplicerad. Ju fler variabler man drar in i modellen, desto fler ekvationer måste lösas på allt kortare tid. Klimatet är ett oerhört komplext system och det verkar därför logiskt att man försöker få   →

När vi numera ser alltmer av klimatmodellernas misslyckanden så går mina tankar till den person som förutsade detta på vetenskaplig grund. Denna sommarrepris handlar om vad denna person kom fram till. De avancerade klimatmodellerna misslyckas inte bara att förutsäga den globala temperaturens utveckling utan lär ha ändå större problem med de regionala klimatförändringarna. Redan 1994   →

Den senaste tiden har det i flera fall kommit uppmärksammade artiklar i media om diskrepansen mellan den uppvärmningspaus som vi har de senaste femton åren och den temperaturökning som det borde ha blivit enligt klimatmodellerna, Några artiklar som vi har haft är  Ett misslyckande av episka dimensioner, Klimatmodellerna och uppvärmningspausen och Alltfler medier överger alarmismen. Nyligen kom en intervju i   →