Jämfört med januaris 18,5 TWh genererad elenergi klarade vi oss med 15,2 TWh i februari. Inga särskilt tuffa väderförhållanden för vårt elsystem. Observera att det här diagrammet varje månad visar hela innevarande år. (Januari 18,5 + Februari 15,2 = 33,7 TWh)
Summa ’convent’ i diagrammet är alla som inte räknas som förnybara. Vattenkraften redovisas för sig då den är förnybar, men också reglerkraft och därför varierar. Därmed blir den siffran inte ett mått på leveransförmågan eftersom den styr ner när det blåser.
Vindkraft är per definition intermittent och icke styrbar efter behovet. Betrakta diagrammen och notera dels att vindkraften som minst närmar sig noll procent av installerad effekt, dels att topografin för vattenkraftens kurva är i stort sett spegelvänd så dess toppar motsvarar vindkraftens svackor.
Ryggraden i svensk elproduktion är trots attackerna mot kärnkraften fortfarande kärnkraft och vattenkraft. Intressanta observationer i diagrammet nedan är att ’Other’ inkluderar solkraft, som är noll. En annan sak som är tydligt är att vindkraften nästan helt ligger över nätets belastning, alltså behovet i realtid. De 300 miljarder kronor som begravts i vindkraft går till el på export, som tacksamma köpare av el som är billig för att produktionen är större än efterfrågan.
Man ser var systemets svagheter finns. För politiker och en måttligt insatt allmänhet ser det ju rätt bra ut. De som ropar efter mer el kan börja med att använda överskottet vi har innan de ropar efter mer av samma sort. Bristen är fortfarande styrbar baskraft. För att ny sådan ska ha ett fungerande elnät inom rimlig tid måste den byggas med inmatning där reaktorer skrotats. Där finns rimligen ledig nätkapacitet som passar med stamnätet. Kärnkraftsorterna var begåvade val nära den mesta förbrukningen. Större städerna och industrierna.
Få spaden i backen brådskar även av politiska skäl. Processen behöver komma så långt att ingen vill backa tillbaka till dumheter. Vid ett eventuellt maktskifte får de som tar över skylla på den nuvarande regeringen som i så fall gjorde rätt.
Evert Andersson / Mats Kälvemark
Diagram från Rolf Schuster
Kan någon upplysa mig?
vilka av följande kategorier betalar den som importerar el ifrån Sverige?
Elöverföring?
Energiskatt?
Spotpris – ja (men vilket? SE1-4? eller annat?)
Elcertifikat?
Något annat?
tyvärr är det väl så att jag och en drös äldre är dom enda som kommer ihåg hur lugnt och skönt det var med elen tidigare. man bara knäppte på kontakten och oron för elräkningen var inte särskilt stor. man kunde lugnt lägga in en brasa om det behövdes. det var tider det. nu är det inte bara elräkningen utan också braskaminens framtid som man skall oroa sig för. nya eu-regler för kaminer lär vara på väg. för klimatets skull.
Tack Evert & Mats!
Utmärkt åskådliggörande!
Och iah – jag håller med, Det blir otäckt om vi här uppe i norr inte längre kan ta ved från skogen och elda – för att Eu inte gillar det – det är otroligt vanskligt tider.
Synd att det inte är lika varmt och skönt som på 1200 – talet, det hade känts mycket tryggare!
Vijay Jayaraj
Enligt en studie från 2016 publicerad i Nature Climate Change har stigande koldioxidnivåer (CO₂) i atmosfären lett till en betydande grönare av 25-50 % av jordens vegeterade områden under de senaste 35 åren. Denna gröngöring motsvarar en ökning av löv på växter och träd som är dubbelt så stor som den kontinentala USA. Studien uppskattar att 70 % av den ytterligare grönningen beror på stigande CO₂-nivåer.
I mer än ett sekel har det varit vetenskapligt bevisat att uppvärmningspotentialen för CO₂ minskar när dess koncentration i atmosfären ökar. Detta fenomen med minskande avkastning innebär att även en fördubbling av mängden CO₂ jämfört med dagens nivåer endast skulle ha en blygsam inverkan på temperaturen.
Med tanke på de vetenskapliga bristerna i EPA:s riktlinjer för växthusgaser är det hög tid att upphäva dem. EPA bör erkänna att CO₂ – som varje person andas ut två kilo om dagen – inte utgör ett hot mot allmänheten och inte bör behandlas som sådan.
Denna kommentar publicerades först på Washington Times den 25 februari 2025
delar av artikeln kommer från EIKE
Tack.
Vi har el i överflöd.
Ny el blir dyr.
Låt de som tror sig kunna behöva dyr el bygga.
Tack Evert och Mats för er sammanställning och kommentarer.
Februari är ju traditionellt den kallaste månaden på året så värmeförbrukningen är som högst. Dagarna är korta och solen marginell. Jag tycker att det sista diagrammet tål att tänkas på speciellt.
Vi upplever nog lite till mans att det kanske mest betungande med månadens elräkningar är de höga nätavgifterna. Varför är de så höga? Flera faktorer bidrar: Nätet måste byggas ut lokalt ju mer sol- och vindkraft vi har eftersom det finns alltfler produktionspunkter. Men intermittent i vindkraften gör också att behovet av balanserande tjänster från vattenkraft också ökar. Till detta så skall det byggas nya kablar till utlandet.
Jag skulle gärna vilja ha nätavgifternas ekonomi mer utrett och varför de kostnaderna hela tiden ökar.
Nr 6 Ingemar Nordin.
Ja!
Vem har någonsin förstått logiken från dom gröna ” jippi, billig el och dyra elräkningar, vilken succé! ”.
Ingmar Nordin #6
”Eriksson i Ubbhult” har den 5/3-25 fått en lunta från riksdagens utredningstjänst där kostnadsökningen för att balansera elnätet förklaras.
Utredningen ger klara upplysningar om problemets beskaffenhet.
Det är precis av den anledning som svenska folket skall glädja sig åt att vintrarna har blivit tydligt mildare de senaste 50 åren
Men tyvärr verkar de vars allt för korkade för att inse detta
Nr4 iah.
Kolsänkan i Norge, Finland, Sverige har 3 dubblats på 60 år och ökat med 35% dom senaste 25 åren.
Boreala skogar står för 0,37 miljarder ton per år av världens totalt ökande kolförråd per år.
Kolförrådet i svensk skogsmark är 75 ton per hektar och den stående skogen 50 ton per hektar.
Detta enligt SLU och projektet ” vägen till Paris ”.
Mer co2, mer grönt och en då matigare planet, mer växter att skörda och mer djur för jägaren – allt det kan dock få problem om den biologiska mångfalden tar alltför mycket stryk.
#magnus b
notrickszone hade idag en intressant artikel om granskog i norge där dom påstår att det finns ingen uppvärmning i skandinavien (sommar) dom senaste 270 åren
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/1Mz4EX/klimataktivisterna-planerar-stoppa-herrarnas-femmil-i-vm
🗣️Fler mentalsjukhus!!
Bild 2 är ju ett talande exempel på hur undermålig vindkraften är, när främst vattenkraften måste fungera som reglerkraft. Generatorer är dyra mekaniska anordningar, man kan därför undra hur vi har hamnat i denna bakvända ordning, där vattenkraftens generatorer med anordningar för infasning, tillåts slitas ner, när vindkraften saknar vind. Vindkraften borde aldrig ha tillåtits i vårt kraftnät. Nej, in med kärnkraft och påbörja samtidigt en utfasning av vindkraften.
#1 foliehatt
Kan du utveckla din tankegång? Jag förstog ej.
#6 Ingemar Nordin
Allt nät för vindkraft måste dimensioneras för maxeffekt men nyttjas i snitt som kapacitetsfaktorn dvs 25 %. Det kostar också.
I första diagrammet om energiproduktion ser jag att vind, 8 TWh och kärnkraft, 8,9 TWh är ungefär lika stora.
I texten står om effekten: ”… vindkraften nästan helt ligger över nätets belastning, alltså behovet i realtid.”
Är man dum om detta tolkas som att vi nästan kan lägga ned kärnkraften eller avstå vindkraften?
Min synpunkt är att om man klagar på andra för att de har svårt att hålla isär energi och effekt, bör man inte blanda ihop begreppen i en egen text om man vill nå fram och informera. Jag tror också att politiker som ständigt utsätts för propaganda är extra känsliga och har försvarsmekanismer som löser ut.
13 Björn
Korrekt! Jag har länge föreslagit till energiansvariga i Sverige just att endast tillåta ödrift för vindfläktskraft.
De skäl Du anger har angetts ökas med konsekvensen att mer vinddito ökar kraven på att elkonsumenterna måste betala för förmånen att exportera vindfläktsöverskottet till det förstorade elområde 4 som innefattar Danmark 2, Litauen, Polen & Tyskland (utgörande ett elområde) genom s.k. överföringsavgift eftersom i Sverige delområde 4 saknar balanserande elproduktion, dels via kraftnätsutb
yggnad för större kapacitet, dels via smittoeffekter såsom högre elpris i det svenska elområde 4 från intermittent underskott främst i Danmark och Tyskland.
Lösningen, förutom endast ödrift för vindfläkskraft, är dels lämnandet av det frivilliga medlemskapet i ACER, dels snabb utbyggnad av gaskraft i Barsebäck, som har både bibehållen infrastruktur i form av kvarvarande nätinvesteringar och utrymme arealmässigt.
#16 Gunnar Srandell
Ja men då har vi inte kunnat leverera 33,7 TWh och då hade priset i SE4 varit ännu högre vad jag kan förstå och därmed tvingat vattenkraften att gå förfullt på överbelastade ledningar. Samtidig som vi skulle exportera eller importera effekt motsvarande 70% genom kablarna till utlandet? Rätta mig om jag har fel?
#13 Björn
”Vindkraften borde aldrig ha tillåtits i vårt kraftnät.”
Nej, och inte solceller heller.
Så här skrev SVK den 2017-01-03 i ett remiss-svar anående ”Förslag till strategi för ökad användning av solel (ER 2016:16)”
Detta var innan SvK helt hade blivit politiserade.
https://www.regeringen.se/contentassets/2fde2c87231f400486982e99fb3babcd/affarsverket-svenska-kraftnat.pdf
Utdrag ur remiss-svaret:
”Solel levererar 45 procent av den årliga produktionen under sommarmånaderna.Stora mängder solel kan skapa ett elöverskott under sommaren, som kan leda till en priskollaps som drabbar all produktion inklusive sol och vind.
Förutom alternativet att spilla förnybar el, finns möjligheten att bygga nya förbindelser till grannländerna för att sälja överskottet. Att investera för att bli av med ett överskott skapat av subventioner är knappast god samhällsnytta. Dessutom är det en ganska långsam process att utöka transmissionsnätet, medan nya solceller monteras på någon vecka.
Sol och vind är dessutom kraftslag som inte bidrar med systemtjänster som flexibilitet och svängmassa. Ökande andel av dessa kraftslag innebär att mer systemtjänster måste upphandlas av de systemansvariga. Återigen kan subventionerad produktion leda till tvingande följdinvesteringar.
Baserat på resonemangen ovan avstyrker Svenska kraftnät nya subventioner till väderberoende elproduktion.”
#13 Björn
”Nej, in med kärnkraft och påbörja samtidigt en utfasning av vindkraften.”
Vad gäller systemnyttan fungerar det minst lika bra med kolkraft, som ger lika mycket svängmassa/rotationsenergi och har bättre reglerbarhet.
Moderna kolkraftverk har bra rening av svavel och kväveoxider. Ytterligare ett plus är den livgivande berikningen av atmosfären med koldioxid.
Kolkraftverk ger den lägsta produktionskostnaden med planerbarhet och systemnytta. Bortsett från hitte-på-kostnaden för utsläppsrätter.
Ett kolkraftverk kan byggas snabbt och kan reinvesteras/förnyas på samma plats för all framtid.
Kol som råvara finns i närmast obegränsade mängder.
Fast det kommer ju inte att ske, under överskådlig tid, att det byggs kolkraftverk i Sverige.
Men i världen utanför EU byggs de för fullt.
Adepten #18
Jag håller med dig fullt ut, men är inte säker på att politiker och tjänstgörare i Sverige vill skylta med att vår gröna politik innebär att ge Tyskland ekonomiska fördelar och för det fortsätta drift av kärnenergi och acceptera motreaktioner från de gröna.
För mig visar det översta diagrammet, inläggets kommentarer och din synpunkt att det handlar inte om hur en klimatkatastrof som ska undvikas. Pengar och makt är det som gäller.
#16 Gunnar Strandell
Du läser som fan läser Bibeln. Jag är oftare rädd för att vara så övertydlig att jag förolämpar läsarnas intelligens, Texten syftar på det fjärde diagrammet. Där syns tydligt att nätets last (svarta linjen) tillfredsställs utan vindkraft, som ligger ovanför. Alltså den
effekt som exporteras.
Ska nästa gånga bemöda mig ännu tydligare skrivning så ingen behöver tro vi inte kan skilja på effekt och energi.
Om solel, här har vi den ultimata galenskapen.
https://solarpowersupply.eu/energy-storage-systems/balcony-systems
Förmodligen får man bidrag för sånt där. När ska eländet ta slut?
BD-Nille [20]; Jag håller med, med den reservationen att kolkraft verkar vara politiskt omöjligt. Värmekraft är också en stabil effektalstrare av el, där tillgången till avfallsbränsle är en prediktiv tillgång. En obegriplig energipolitik som har letts av S+Mp, har gjort att vi har hamnat i detta moras. Vi skall avstå från allt fossilt, vilket har lett till eländet. Ansvarsfulla politiker ser först till att det som ersätts, kan ersättas av något annat med samma effekttäthet, där vindkraft är av sämsta slag. Kärntekniken i någon form kommer, för utvecklingen av SMR går i rasande fart.
Evert Andersson #22
Jag hoppas att du förlåter att jag läser och tolkar utifrån en ”grön” synvinkel. Det är inte för att jag vill skapa debatt utifrån låsta positioner. Jag vill istället se en diskussion utifrån fakta om vilka förbättringar som kan göras. Och då är det nyttigt att försöka se hur andra kan förhålla sig till samma fakta.
#4 iah
Du skriver: ” mer än ett sekel har det varit vetenskapligt bevisat att uppvärmningspotentialen för CO₂ minskar när dess koncentration i atmosfären ökar. Detta fenomen med minskande avkastning innebär att även en fördubbling av mängden CO₂ jämfört med dagens nivåer endast skulle ha en blygsam inverkan på temperaturen.
Detta är starkt vilseledande för den som inte vet. CO2 har ökat med cirka en faktor roten ur två. Det innebär att ett utsläpp av X gigaton CO2 i dag ger en temperaturpåverkan som är en faktor 0,7 av den temperaturpåverkan X gigaton skulle ha haft år 1850.
Mer korrekt: En fördubbling av CO2 från förindustriella förhållanden har en måttlig inverkan på temperaturen och på grund av den logaritmiska funktionen ger en fördubbling från dagens nivåer cirka 30% mindre inverkan än det skulle gjort år 1750.
Om lite värme vore mycket farligt är en ökning som är 30% mindre fortfarande mycket farlig. Ifall någon grads uppvärmning inte är farlig så spelar 30% mindre ingen roll.
Någon fördubbing från dagens 426 ppm är osannolik. Värsta scenariet, SSP5-8.5 når 850 ppm ungefär år 2080 – men det kommer knappast att ske. IPCC betraktar det som osannolikt. Det scenario dom finner sannolikast når aldrig över cirka 620 ppm.
#20
Håller med till 100%. Historiska data visar att vi har haft mycket högre halter av CO2 utan att klimatet har kollapsat.
#25 Gunnar Strandell
Det är lugnt. Vet sedan många år att vi är på samma sida i kampen.
#26 Leif
Hej,
förra tråden stängdes. Jag läste ditt svar om hur olika gaser påverkar forcingen. Jag är med på hur du menar, och håller med.
Intressant, var inte medveten om att de andra GHG hade så stor påverkan (enligt AR6).
Jag kollade Happer/wiijngaardens arbete, och det verkar stämma bra med vad AR6 skriver.
Tack för intressant upplysning.
Ingemar Nordin. En avgörande anledning till att nätavgifterna ökar så exceptionellt är ju monopolsituationen som råder i hela leveranskedjan. Både i de stora näten och de mer lokala. Enklast ser man det genom att granska de kommunala nätbolagen som har öppen redovisning enligt offentlighetsprincipen.
Västerviks elnätsbolag har de senaste 4 åren gett 37,8 % av sina årliga intäkter till annan kommunal verksamhet, de kallar det för koncernbidrag. Jag kallar det smygbeskattning. Samma saker gäller för de privatägda koncernerna och Energimarknadsmyndigheten godkänner dessa bidrag som kostnadsgrundande, vilket naturligtvis lagstiftningen inte skulle acceptera.
#30 Kenneth Lind
Ei, Energimarknadsinspektionen, bestämmer vilka ”intäkter” som elnätbolagen får göra.
Det bygger framförallt på en viss avkastning på deras bokförda värde av tillgångar.
Utan att veta exakt så innebär det att ju mer man höjer sina tillgångar desto mer intäkter och vinst har man rätt till.
Incitament blir att höja tillgångarna …
Nu får vi, vilket inte var så svårt att förutse, effektskatten.
https://www.dn.se/insandare/ta-bara-ut-effektavgift-nar-belastningen-ar-som-storst/
”Det viktiga måste vara att jämna ut effektuttaget över dygnet. En extra avgift för höga effektuttag bör därför begränsas till de timmar då effektbelastningen på elsystemet är som störst.”
Att elen är tokbillig, främst på natten, ibland är idag inte detsamma som att belastningen på det lokala elnätet är låg, tvärtom faktiskt och nu måste man försöka parera ett konsumtionsmönster som om inget görs åt prisvolatiliteten kommer att kräva enorma investeringar i de lokala elnäten för några timmars billig laddning för några få elbilsägare.