Stockholm, stad i världen.

Stockholm 89-12
I debatter om klimatfrågan har jag ofta fått veta att “det där har forskarna minsann koll på”. En sådan sak är Urban Heat-island effekten och vad den skulle kunna betyda för den globala temperaturkurvan. Det brukar vara bra att gräva där man står och jag bor i Stockholm. Staden har ju blivit varmare än den omgivande landsbygden, det är inte det som är problemet. Det handlar istället om att Stockholm används i exempelvis GISS temperaturkurva och står då för ett mycket större område. För att temperaturen för en given stad inte ska ge ett missvisande värde till totalen gör man en justering för just UHI-effekten.
Sedan mitten av 1910-talet har justeringen för Stockholmsserien stigit med ca 0,01 grad per år fram till 1966. Efter 1966 har man använt samma justeringstal, 0,77 grader.
Det tyckte jag var lite märkligt. Har staden inte förtätats sedan 1966 så att UHI-effekten är högre nu än 1966? Jag tog kontakt med Anders Moberg (Docent på Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet) som är ansvarig för just Stockholmsserien. Han har medverkat i två studier där man gått igenom en stor mängd temperaturdata fram till år 1994. Vad som kan ha hänt under de snart 20 år som gått sedan dess har alltså ingen undersökt. Dessutom finns det ingen självklar lantligt  belägen station att jämföra med enligt Anders.
De tio stationer som användes för att bestämma UHI-effekten för Stockholm var:  Experimentalfältet (som var en station som låg ungefär där Stockholms universitet ligger idag, men som stängdes 1962), Västerås, Uppsala, Ultuna, Nyköping, Askersund, Linköping, Mariehamn och Västervik. Alltså i stort sett andra städer och inte någon lantligt belägen station.
Det är verkligen inte lätt att hitta någon bra station att jämföra med men jag hittade en som verkade lite intressant. Stationen ligger i den lilla tätorten Svanberga utan för Norrtälje och har 500 invånare. Jag är fullt på det klara med att det inte räcker med en enda station och att det här är ett stort jobb om någon skulle få för sig att undersöka saken. Gissningsvis skulle det ändå vara något liknande som en forskare skulle göra (fast med fler stationer) bara för att få svar på frågan om det finns något att gå vidare med överhuvudtaget?
Svanberga var i storleksordningen 0,8 grader kallare på 40- och 50-talet, 1,0 grader kallare på 60- och 70-talet, 1,2 grader kallare på 80- och 90-talet och under 2000 talet handlar det om över 1,5 grad. I jämförelse med Svanberga har Stockholm alltså blivit rejält mycket varmare sedan undersökningen gjordes. 
Det viktiga är ändå att konstatera att det inte finns någon som vet, inte någon som har koll på hur mycket UHI-effekten borde justeras för Stockholm sedan 1994. Stockholm är ju dessutom bara en av alla städer i världen och kanske finns det fog för att inte bara undersöka Stockholms UHI-effekt utan alla städers.
Som en liten kuriosa tog jag fram grafen här ovan som visar Stockholms temperaturutveckling de senast 24 åren. Visst kan man ana en liten liten höjning, men inte är det mycket.
 
Referenser:
Moberg A, Alexandersson H. 1997: Homogenization of Swedish temperature data. Part II: Homogenized gridded air temperature compared with a subset of global gridded air temperature since 1861. Int. J. Climatol. 17: 35-54
Moberg A, Bergström H. 1997: Homogenization of Swedish temperature data. Part III: The long temperature records from Stockholm and Uppsala. Int. J. Climatol. 17: 667-699
 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. tty

    Det finns flera fullt tänkbara stationer att jämföra med. Films kyrkby t ex, eller Landsort, kanske också Tullinge flygplats.
    Film har jag för mig t o m ingår i GHCN, fast med helt felaktiga metadata (den ska t ex ligga på 500 meters höjd, i Uppland(!))  
    Jag har ofta undrat över varför data från fyrplatser inte används mera eftersom de nog hör till de mest stabila miljöer som finns att tillgå.

  2. Det du kallar Västervik är nog i själva verket Gladhammar som är rätt så lantligt, ännu så länge. Men jag vet inte hur stor den urbaniserade ytan måste vara för signifikant uppvärmning.

  3. Lasse

    Svanberga och Film är bägge “köldhål”   har jag för mig.
    Men visst har Storstaden vuxit ordentligt sen 1966-rimligen mer än under tiden då de höjde med 0,01 grad per år. Fjärrvärme och trafik har ändrats. Vad ger en justering med 0,77+0,47 grader?
    Fick slå upp: http://en.wikipedia.org/wiki/Urban_heat_island men fann ändå inte hur temperaturen justeras med denna faktor-är det rakt av?

  4. Lars Jonsson

    Tack lena för en alldeles utmärkt fundering vilket visar på problematiken. Vi lägger ner miljontals kronor på framtida regionala prognoser/scenarier men vet inte om de världen vi har historiskt är relevanta eller inte. SMHI har ju gjort scenarier om det framtida klimatet i Stockholm, men vet tydligen inte om den historiska serien har en felaktighet inbyggd på en halv eller en grad – ganska spännande.

  5. Bim

    Man kan alltså, vetenskapligt, konstatera att den globala uppvärmningen är +0,7 grader +- 3,5 grader. Precis, ungefär, något så när. Tror man inte på det så kan man köpa en termometer och kolla.
    Om det börjar växa kokospalmer i Stockholms skärgård så är vi på rätt väg. Om inte får vi väl elda på lite bättre.
    Om det går åt galna hållet kan man åka ner till Seychellerna och åka skridskor.
     

  6. Lars Jonsson

    Precis. Det borde kanske förtydligas men det är ju framför allt i ett regionalt perspektiv, Stockholmsregionen i det här fallet, som modellerna kan bli fel om man inte reder ut det här.

     

  7. Peter Stilbs

    Egna observationer under över 20 år på väg till jobbet på vintermorgnar – det skiljer normalt flera grader i temperatur mellan Åkersberga (ca 25 km norr om Stockholm, men också vid kusten och på havsnivå) och Stockholm (Östra Station).
    Varmare i Stockholm, alltså

  8. Lasse
    >Svanberga och Film är bägge ”köldhål”   har jag för mig.
    Och Tullinge flygplats vill jag minnas, gjorde lumpen där som radarobs

  9. Anders Persson

    Västeras tar sina observationer från Hässlö flygplats (den militära flygplatsen F1) ganska mycket öster om staden.
     
    När jag arbetade på SMHI som meteorolog hände det sig en kall vinternatt att väderobservatören på F1, en värnpliktig, envisades med att rapportera klart väder och -15 grader, trots att ett lågtryck från Nordsjön sakta drog österut över landet.
     
    Klockan 04, när det snöade i stora delar av Mellansverige och blåste från syd, och F1 fortfarande ståtade med lugnt, klart och -15, ringde jag upp deras väderrum.
     
    Inget svar.
     
    Däremot svarade telegrafisten som hade ansvar för att sända vidare de väderobservationer som observatorerna gjorde. Telegrafisten hade ingen bra förklaring och när sedan den militäre meteorologen kom i tjänst fick han veta vad som hänt. Observatören hamnade inför krigsrätt och satt i ”buren” en vecka.
     
    En och annan tyckte att jag varit för hård. Men jag försvarade mig:
     
    – Att någon tar bondpermis för att åka in till Västeras och träffa sin flicka kan man kanske ha överseende med. Men då ska han vara så klyftig att han inte bara gör tio kopior på observationen klockan 19 och ger till telegrafisten utan faktiskt noga lyssnar på min radioprognos så att hans fejkade observationerna ser troliga ut! Vi utbildas till att försvara vårt land och vara smartare än fienden – och där kvalificerade han sig inte!

  10. tty

    #8
    Ja, Tullinge är ett köldhål, men vi talar ju här om förändringar över tiden, inte absoluta tal. Tullinge var kallare än Stockholm 1994 och är det fortfarande 2013, men har skillnaden ökat eller inte?

  11. tty

    Jag håller med, det är om skillnaden har ökat eller inte som är det intressanta.

     

  12. Mr. G.

    Tack Lena!
    Ett utmärkt exempel på skillnaden mellan macro och micro. Människor lever i den reella micro-världen och t.ex. FN och IPCC lever i den irreella macro-världen med sin Globala Medeltemperatur baserad på tveksamma micro-realiteter.
    Varför inte nu utmana STOCKHOLMS Environment INITIATIVE att att ta initiativet till en uppdatering av Stockholms rella påverkan av den Globala Temperturkurvan. 
    Det ger ju dessutom chefsklimatoagronomen en möjlighet att trampa lite i myllan på bystan. Och vilken skillnad i resmål och resekostnader man får på SEI.
     

  13. Lennart Bengtsson

    Lena
     
    Ett bra initiativ! Temperaturen (2m över marken) varierar mycket kraftigt speciellt under klara och vindsvaga nätter. Det är inte ovanligt att se  stora temperaturskillnader (>3°C) mellan meteorologiska institutionen på Villavägen i Uppsala och Uppsala flygplats ca 5 km norr därom. Jag har under den senaste vintern sett temperaturskillnader på upp till 5°C lägre temperatur vid Uppsala flygplats. Jämför man temperaturen strax ovan jordytan med temperaturen på 2ms höjd kan skillnaden en kall vinternatt vara ända upp till 20°C!  Detta bör alla amatörmeteorologer tänka på när de kollar den egna temperaturen hemmavid. I dylika vädersituationer inträffar oftast kraftiga temperaturinversioner som inte representerar temperaturen i den lägre troposfären.  Vissa platser som ex Svanberga har mycket markanta inversioner, liksom  andra köldhål i andra delar av landet.  Mer robusta och tillförlitliga mätningar får vi från radiosonder och satellitmätningar ( som de MSU-mätningar som denna bloggs läsare känner till) samt mätningar av havsytans temperatur som Tage Andersson nyligen framförde. Huruvida de korrigerade temperaturerna är för litet eller för mycket korrigerade är oklart men den långsiktiga temperaturtrenden av 2m-temperaturen  och den från MSU-mätningar i nedre troposfären på global och regional skala stämmer hyggligt bra överens men fortsatta detaljerade studier är här nödvändiga. De senaste re-analyserna från ECMWF är sannolikt numera de mest tillförlitliga. Här har man också möjlighet att välja temperaturer från vilken nivå man önskar. För att hitta robusta trender är temperaturen någon km ovanför jordytan betydligt mer representativt än den på 2ms höjd som nu mest förekommer. Det är förvånansvärt att inte ens IPCC har ändrat på detta.
    Vad beträffar äldre data bör man vara ännu mera skeptisk. Hur många känner till att Celsius mätte temperaturen i ett oeldat rum i bostaden. Detta var visserligen under första delen av 1700-talet då man levde enkelt och sparsamt med sin biomassa som många i den gröna rörelsen i dag vill ta upp igen för att rädda  klimatet. Man får dock räkna ned att det kan bli litet kallt om benen i den uteblivna stugvärmen.
     
    LennartB 

  14. Janne

    Man kan gå in på http://www.temperatur.nu
    Där finns massvis med privata mätstationer som rapporterar in till denna sajt. De har också praktiska appar till telefoner. I vissa fall är det nog lite si och så med kalibreringen men man får en bra bild. Just nu visar de flesta 0° i Stockholm.

  15. Jag har roat mig med att mäta utetemperaturen från bilen där jag bor lantligt på Lidingö och Stockholms City. Det är på vintern ca 1.5 grader kallare på Lidingö om det inte blåser mycket då skillnaden är mindre. Temperatursensorn sitter lite lågt på bilen men fördelen är att det är samma termometer vilket eliminerar en del av felkällorna.

  16. J-O

    Jag tog för något år sedan ned hela temperaturserien och skapade en graf i excel där man tydligt så hur UHI justeringen plötsligt runt 60 talet blev konstant.
    Min reflexion var att det fanns några 100000 fordon i hela sverige då och att vi nu har över 4 miljoner fordon.  En ganska tydlig bild på hur utvecklingen skett här och jag tror inte det är ett helt felaktigt antagande att UHI nog också öka rätt dramatiskt. 
    Men som sagt , precis som Lena skriver, så blev UHI en konstant  i mitten på 60-talet.
     
    MEN det är ju inte bara Anders Moberg som pillat på denna serie. Läs gärna i data filerna så ser ni att det tillsammans med en man vars namn känns bekant på något sätt – Jones, P.D. 
     

  17. Staffan Lindström

    { 07.03.13 at 09:49 }
    tty, föga överraskande så varierar det några tiondelar om framför allt vintern varit kall med återkommande nysnö och uppklarningar 1,3 – 1,6C  är väl skillnaden på rak arm, ska kolla igen. Köldhål ja men Tullinge ligger lika högt som observatoriet sgs 45 vs 46 möh…Sanningen är att vid nysnö och klart och stilla väder med åtminstone näst kallaste möjliga luftmassa så är alla platser utanför Stockholms innerstad köldhål. PUNKT 
     
     

  18. Staffan Lindström

    { 07.03.13 at 11:37 }
    J-O, sedan har vi alla inredda kallvindar, solpaneler, eluppvärmda stuprör, salt i tid och otid etc etc… Märkligt att de som ojar sig över uppvärmning gör allt för utöka den…

  19. Sirapsodlaren

    Ett annat problem man borde få vid temperaturmätning mha radio är effekten av den kraftigt ökade (ekvivalenta) brustemperaturen i atmosfären tack vare utbyggnaden av mobiltelefoni och datakommunikation.
    Det skulle kanske kunna påverka en elektrisk termometer också (som ju, åtminstånde om den är enkelt konstruerad, också är en antenn), men där är effekten sannolikt försumbar.
    Men mäter man med radio så finns garanterat problemet. Det är ju emellertid ett välkänt problem som man borde hantera.
     
     

  20. Tage Andersson

    Stockholms temperaturserie från 1756 är en av de få, kanske den enda, med sekellånga observationer från samma plats, Observatoriekullen. Som Lennart Bengtsson framförde har mätmetoderna ändrats och även om förtjänstfullt arbete nedlagts på att få observationerna jämförbara ska man nog inte dra alltför stora växlar på de tidiga mätningarna. Observatoriekullen ligger ju på en höjd, över och relativt fri från omedelbart närliggande bebyggelse och det är osäkert hur representativ den är för stadens värmeö. 
    En ännu äldre serie, med månadsvärden från 1659, finns från England, Central England Temperature Serie. Inte som Stockholms från en ort. Av svenska temperaturserier börjar Uppsalas tidigare än Stockholms, men med flera stationsförflyttningar.

  21. Lennart B

    Tack för intressanta upplysningar. Bland annat har jag inte varit medveten om att det är bättre och säkrare att mäta temperaturen från någon kilometers höjd än från två meters höjd.

    Det skulle vara intressant att få ta del av en sådan mätserie om den finns?

     

  22. Staffan Lindström

    { 07.03.13 at 12:39 }
    Senast innerstan var riktigt utkyld var väl januari 1987… Men det vill vi gärna ha tillbaka, med råge….Gamla stan kan vara ytterligare en halv grad varmare… När menar du “de tidiga” mätningarna ägde rum??
     
     

  23. Johan M

    Vill slå ett slag för Uppsala temperaturserie sammaställd av Hans Bergström och Anders Moberg. Man hittar serien på på http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/1.2855  men det intressanta är kanske deras artikel “Daily air temperature and pressure series for Uppsala (1722-1998)” där de går igenom allt man måste ta hänsyn till när man försöker jämföra mätningar över långa serier; allt ifrån vilken termometer som användes, exakt var termometer satt, när den avlästes mm. Om det är ett detektivarbete att ta reda på temperaturen i Uppsala i början på förra seklet kan man undra hur någon tror sig veta den globala medeltemperaturen med någon större noggrannhet. 
     
    I rekonstruktionen av temperaturen så går de också igenom hur man skall kunna kompensera för UHI, det visar sig variera månad för månad och naturligtvis öka med åren. Sedan 80-talet har årsmedeltemperaturen korrigerats med 0.5 grader men har sedan dess vad jag ser inte uppjusterats (mätstatione flyttades 1998 från Observatorielunden till sin nuvarande placering vilket också sänkte korrigeringen till 0.2 grader).

  24. Slabadang

    Ja var är tempserierna från Landsort, Vinga , Söderarm, Understen mfl?
    Alla gamla fyr lots platser och väderstationer längs kusten? De måste väl ändå utgöra de absolut bästa mätstationerna ?

  25. Lennart Bengtsson

    Hej
     
    Från ECMWF sajt kan Ni ätt studera temperaturer för ett antal temperaturvärden och områden. Resultaten är från ECMWFs re-analyser och allmänt tillgängliga. Här bör det finnas material för att tillfredsställa alla!
    http://www.ecmwf.int/products/forecasts/d/inspect/catalog/research/eraclim/timon/timon_ana_2D!TLT!anom!Europe!195701-201212!/
     
    uppgifterna är baserade på  data från markskiktet (synoptiska väderstationer från var 6e timme), radiosonder, ett omfattande antal satelliter inklusive ockultationsmätningar från GPS etc etc. Mest tillförlitliga data är efter 1979
     
    Hsn
     
    Lennart
     
     

  26. Stickan no1

    Även observatoriekullen har förändrats kraftigt.
    Förr kal och helt utan träd. Nu med mycket träd och buskar.
    Nu: http://genius-loci.se/wp-content/uploads/2013/01/Axels-bild1.jpg
    Sent 1800 tal: http://www.observatoriet.kva.se/Global/Images/570×320/Observatoriet-NIT.jpg
     
    “När Observatoriet planerades i mitten av 1700-talet såg området helt annorlunda ut. Runt Observatoriekullen fanns låga trähus omgivna av åkrar, ängar, väderkvarnar och trädgårdstomter. Det lantliga läget gjorde att stadens rök och sot inte skulle skymma sikten vid observationerna. Det var en idealisk plats för verksamheten. Under 1800-talet började Stockholm expandera. Observatoriekullen förblev dock länge en lantlig idyll.”
    “Redan under 1900-talets första decennier började staden växa runt Observatoriekullen. Små hus jämnades med marken för att ge plats åt breda gator. Stadens ljus påverkade observationernas kvalitet negativt. Astronomerna flyttade därför verksamheten till Saltsjöbaden 1929. Träd planterades och elektriskt ljus lyste upp stigarna för Observatorieparkens besökare, som nu fick tillträde. Observatoriekullen blev en grön oas mitt i Stockholm.
    Observatoriekullen blev observatorielunden.
    från:http://www.observatoriet.kva.se/museet/Var-historia/

  27. Tage Andersson

    Klimatstatistik är förbryllande. Den globala temperaturanomalin för januari 2013, i grader C och för referensperioden 1981-2010, är enligt
    GISS             +0,20
    UAH             +0,504
    RSS               +0,422
    Weatherbell   +0,080
    Samma från HADCRUT3, men referensperiod 1961-1990                +0,385
    För februari har nu inkommit
    UAH             +0,176
    RSS               +0,194
    Weatherbell   -0,001
    Källor:
    GISS                    http://data.giss.nasa.gov/gistemp/maps/
    UAH             http://vortex.nsstc.uah.edu/data/msu/t2lt/uahncdc.lt
    RSS                      http://www.remss.com/data/msu/monthly_time_series/RSS_Monthly_MSU_AMSU_Channel_TLT_Anomalies_Land_and_Ocean_v03_3.txt
    Weatherbell    http://wattsupwiththat.com/2013/03/06/notes-on-the-february-global-temperature-anomaly/#more-81585 
    HADCRUT3                      http://www.cru.uea.ac.uk/cru/data/temperature/HadCRUT3-gl.dat
     

  28. Pelle L

    Tage Andersson #27
     
    För att dra en något politiskt inkorrekt analogi så är det inte statistiskt signifikant när SD ökar 2% på en månad (= +0,2),
    men när “världsmedeltemperaturen” ökar 0,20°C på ett år (=,+0,0002 är det fara å färde!