Fler skogsbränder kan orsakas av många saker – fler oförsiktiga människor ute i skog och mark, fler tåg, fler skogsmaskiner, sämre beredskap osv. Men om vi tittar på en eventuell koppling till klimatet så ser det faktiskt inte ut som om man kan hävda att årets sommar blir den ”nya normalen” i det hänseendet. – Jo, jag vet att det hävdas att våra frekventa skogsbränder denna sommar orsakats av den globala uppvärmningen från alarmistiskt håll, men frågan är om de har teorin med sig.
Effekten av ett varmare klimat är nämligen att luftfuktigheten ökar. Med mer luftfuktighet följer i allmänhet mer moln. Och med mer moln följer mestadels mer regn. Årets torra sommar är ganska unik för Sverige. Vi vet också att värmen är ett lokalt fenomen.
SMHI verkar helgardera sig. Å ena sidan så hävdar de att brandrisken kommer att öka i framtiden, särskilt i den sydöstra delen av landet. De hänvisar till att den globala uppvärmningen kommer att öka säsongerna då det föreligger brandrisk.
Å andra sidan så prognostiserar man en större mängd nederbörd, såväl årsvis som under sommaren:
Riktigt hur detta går ihop vet jag inte. Men det viktiga för SMHI är väl att oavsett hur det blir så kan de säga att resultatet stämmer med deras modeller.
Men priset för denna 97%-iga säkerhet är förstås att det empiriska innehållet, och därmed det vetenskapliga värdet, är mycket tunt.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Numera är ju standardsvaret även från Väder-Pär att vi kan förvänta oss mer extremväder i framtiden, även om det nu också är en motsägelse gentemot klimatmodellering av en förstärkt växthuseffekt.
Jag läste en tidningsartikel i går från 2017 – tror det var Jönköpingsposten – som sade det då var den kallaste sommaren på 155 år
Peter S #1,
Det stämmer att JP hade en artikel om den kallaste sommaren på 150 år eller något. Här uttalar sig SMHI om den usla sommaren 2017 (då det ju var en betydligt högre global temperatur än i år):
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/72q4w/samsta-sommarvarmen–pa-155-ar
Men då berodde det på ”slumpen” säger de …
Och här är nog en artikel som SMHI helst vill glömma:
https://www.expressen.se/kvallsposten/sommarfiaskot-smhi-flaggar-for-repris-2018/
Helgardering var ordet.
Som jag skrivit tidigare så ser skogen annorlunda ut idag. Täta monokulturer som varken betas eller tillåts brinna naturligt gör att humuslager byggs upp och skogarna därmed innehåller mer bränsle än tidigare. Det skulle vara intressant att jämföra skogsbränder från tidigare torrår tex. 1955, 1959, 1969 och 1975. Antalet bränder och hur stora arealer som brann. Eller ännu hellre brandarealer i förhållande till totala arealen skog vid den aktuella tidpunkten.
Intressanta kommentarer som har förekommit på bloggar: Skogsbränder kommer förmodligen bli vanligare under dylika vädersituationer som den nu aktuella. I dagens produktionsskog tillåts inga bränder som tidigare skedde naturligt. Den moderna skogen är en monokultur där träden står mycket tätare än förr. På grund av att naturliga bränder inte tillåts samt att skogen inte längre betas hinner humuslagren byggas upp som gör att när det väl brinner så finns det stora mängder av brännbart material tillgängligt och branden sprider sig snabbt i den täta monokulturen. Naturliga skogar med kontinuerliga naturliga bränder såsom det var förr hade en bättre motståndskraft mot skogsbränder.
——Förr upptäcktes små skogsbränder tidigt av befolkningen och kunde släckas ”lokalt”. eller så upptäcktes de av flugövervakningen.
Nu är både flygövervakningen och befolkningen borta så det hinner bli ordentliga brasor – förstärkta av ovanstående effekter av det ”nya” skogsbruket – innan någon överhuvudtaget upptäcker dom. T o m MSB har konstaterat att det är lättare att släcka eldar innan dom har spridit sig.
SMHI borde offentligt utfrågas om sina spretiga uttalanden kring påstådda klimatkopplingar till förutsägelser i modeller. Det florerar just nu också påståenden om att det inte har varit så här varmt på 260 år. För 260 år sedan befann vi oss i Lilla istiden med sin lägre solenergi. Oundvikligen förändrades de planetära vågsystemen i likhet med vad som sker idag när både UV och solvind minskar sina flöden mot jorden. Varför skulle inte lokala öar av värme kunna uppstå slumpmässigt nu som då?
#4 Mattias
Enligt SVT har antalet skogsbränder minskat i antal.
”En tillbakablick i statistiken visar att såväl mängden bränder som ytan skog som brunnit i Sverige minskat under de senaste decennierna.
För att exemplifiera: Under de senaste 20 åren (1998-2017) har drygt 2 200 skogsbränder inträffat i Sverige årligen. Det kan jämföras med perioden 1955- 1979 när motsvarande antal var drygt 2 450 skogsbränder årligen (mellan åren 1980-1997 saknas statistik).
Samma mönster gäller för ytan skog som brinner. Under de senaste 20 åren har i snitt drygt 1 900 hektar mark brunnit per år (det inkluderar den omfattande branden i Västmanland 2014) medan motsvarande yta under perioden 1955 -1979 var omkring 3 550 hektar årligen.”
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/brander-1
Svårt det här med att sälja in ett budskap, det är ingen tillfällighet att stora företag avsätter enorma resurser på sånt, både för att sälja in en image av företaget och för att pusha specifika produkter. Jag vet inte om klimathotarna har otur bara, men det är svårt att sälja in ett budskap med enkla berättelser och bilder, så mycket kan gå fel och jag tycker inte att dom är speciellt framgångsrika. I ett avseende är såna här kampanjer nästan alltid framgångsrika, om berättelserna och bilderna är någotsånär väl valda och upprepas tillräckligt ofta så fastnar dom i vårt undermedvetna. Men det går inte att hänga upp det på att det ska bli ett visst väder en specifik dag, julklappspulkan och vasaloppet, eller en speciell period, den bortregnade julisemestern. Den som valt att semestra hemma i Juli tycker nog att det har varit en kanonsemester, även om bensinen kunde ha varit billigare. DFV.
# 7 Intressant med upplysande statistik, tack för tipset.
I går kväll låg det en artikel i expressen nätupplaga om vilka slutsatser EUs biståndsminister drar av de aktuella bränderna. Jag skrev då det här inlägget på Öppen Tråd:
”I expressens nätupplaga nu i kväll står det att Trump har fel. Enligt EUs biståndsminister beror nämligen skogsbränderna i Sverige på, ja gissa, klimatförändringarna eller närmare bestämt den globala uppvärmningen.
Taskig beredskap från svenskt håll vågar väl ingen nämna, men nu bistår snart sagt hela EU oss med allt från plan och brandbilar till utbildad personal.
Jag läste just om rapporten från branden i Västmanland. A och nästan O är massiv insats från första stund det brinner i en torr skog, men om det saknas både utrustning och personal ja då kan det sluta illa.
”Nästan O”, det är ju inte helt fel heller om det är solklart vem som har ansvar för vad.
Nu kan man väl inte klandra arme Dan Eliasson för just den här katastrofen utan frågan om ansvaret måste gå vidare till den förra chefen för MSB, som under nära nog ett decennium hade ansvar för denna myndighet.
Det brinner i den svenska skogen, alltså har Trump fel, EU vetenskap från högsta nivå.
Arma EU.”
Nu verkar artikeln vara borta.
#1 Peter Stilbs
Du får sluta förvränga vad SMHI sagt. 2017 hade de lägsta topptemperaturerna sedan man började mäta för 155 år sedan. Annars var sommaren ganska normal. Det är bara det att en normalvarm sommar känns ganska kall nu eftersom 7 av de 10 senaste somrarna varit ovanligt varma och de övriga varit normala.
Ingemar Nordin skrev:
”Effekten av ett varmare klimat är nämligen att luftfuktigheten ökar. Med mer luftfuktighet följer i allmänhet mer moln. Och med mer moln följer mestadels mer regn. Årets torra sommar är ganska unik för Sverige”
Du verkar totalt ha missförstått hur temperaturen påverkar luftfuktigheten. Du drar helt fel slutsatser. Varmare luft kan bära mer fukt utan att det bildas moln. Då mättnadsånghalten ökar med 5-6% för varje grad temperaturen ökar så kan luften bära 5-6% mer vatten utan att moln bildas. Sommartid brukar relativa luftfuktigheten (RF) ligga på c:a 70 %. Med 70 % RF så torkar det ganska bra och för varje grad temperaturen höjs så torkar det 5-6% fortare under förutsättning att den absoluta ånghalten ökar så att RF är 70%. Annars är det så att om RF är 70% och temperaturen ökar en grad utan absoluta ånghalten ökar så minskar RF till ungefär 66%.
Sigge
Läs på en gång till angående luftfuktighet och temperatur.
Sigge #11
Visst kan det vara varmt utan att det blir regn. Men nu är det bara så att SMHI förutspår ökade nederbördsmängder och åker land och rike kring och varnar kommunerna för just detta. Du får väl upplysa smhi om hur fel de tänkt.
Den hydrologiska cykeln är ett nollsummespel, högre temperatur ökar bara omsättningen, och ökar värmetransporten uppåt.
Regnar det i morgon kommer det uppifrån, jag lovar.
Man ska inte se det som uteslutet att bränder startas avsiktligt. Hjärntvättade MP, V och C sympatisörer (och andra med klimatvanföreställningar) ser naturligtvis en möjlighet i att ”hela Sverige brinner”.
Sigge #10.
Kan du specifera vad som är en normal sommar.
Vädret varierar som du kanske känner till.I bland är det varmt i bland är det kallt.
SMHI skriver själva att det beror på slumpen.
Förra året var en kylig sommar,i år fick vi en varm sommar.
Sätter du en peng på vad nästa års sommartemperatur blir.
Varm eller kall.
Jag sätter nog en peng på slumpen.Varmt eller kallt.Det är frågan.
Sommaren är kort (i nord) kära Sigge: https://www.youtube.com/watch?v=wlhY1WEAH8U
De här jättebränderna uppe i norr. Är det någon som vet när och hur de startade och när det sattes in ordentlig bekämpning.
I Västmanland -14 berodde katastrofen till stor del på att de som var med från början länge ansåg att de skulle klara att bekämpa den lilla branden på egen hand, men sedan gick den som bekant ur händerna på dem.
#18 Bränderna föregicks av ett par dagars rejäla åskväder. Under de dagarna uppstod det rejält med bränder, kanske runt 10 st bara i Ljusdals kommun. Ljusdals kommun är rätt stor så jag gissar att bränderna runt Kårböle helt sonika var de som fick personal på plats senare än de andra.
Antagligen liknande scenarier gäller de andra Norrlandsbränderna.
På Frihetsportalen.se tar Mats Jangdal upp en intressant aspekt i sitt inlägg Torka – regn. Han gör inga konkreta påståenden, men funderar lite löst runt att det krävs små partiklar som fungerar som kondensationskärnor för att regn skall bildas. Då är det ju faktiskt tänkbart att avgasrening, rening av andra utsläpp i atmosfären och lite skogsbränder i sig motverkar regn.
En del kommentatorer har också tagit upp att det är underligt att våra grannländer inte alls har samma problem med bränder, trots att de har likvärdigt väder. Frågan om bränderna är anlagda och t.o.m. koordinerade är inte helt oväsentlig. Någon påstod t.o.m. att IS har propagerat för det som en form av Jihad. Redan 2012 förekom sådana tankegångar Russia accuses al-Qaida of 'forest jihad' in Europe.
… med ”lite skogsbränder” i min förra kommentar menade jag alltså ”få skogsbränder”.
Tanken där var väl att skogsbränder i sig själv ger upphov till partiklar i luften som möjliggör regn. Så i princip en feedback-mekanism eller termostat.
#20 Här i norr har då i stort sett alla bränder uppstått i samband med åska.
Kan det vara så enkelt som att våra grannländer varit mer förskonade mot just åska i sommar?
Bränderna i Sala och Arboga i sommar visar ju att det förekommer att bränder anläggs, så visst kan en och annan brand ha sådana orsaker.
En annan reflektion. När det var som varmast förra veckan satt jag och svettades i traktorn under höslåtter några dagar. Bredvid mina åkrar avverkades det för fullt ändå. Det var knastertorrt där de höll på. Men de hade i varje fall vettet att ha brandvakt och köra utan band på maskinerna.
Svar 10
Var får du ifrån att 7 av 10 somrar skulle varit varmare än normalt? Tycker de varit riktigt kallt jämfört med 90 talet men Sverige är stort.
Först skrev Aftonbladet att det bara var i Stockholm man mätt i 260 år sedan konstaterar man att det inte varit varmare i Sverige på 260 år men i Aftonbladet är väl Sverige Stockholm.
#13 Ingemar Nordin
Det är väl naturligt att det kommer att bli mer nederbörd med ett varmare klimat eftersom mättnadsånghalten i luften ökar med högre temperatur. Av samma skäl så torkar marken snabbare när det är högre temperatur. SMHI tänker på samma sätt som jag, det är du som medvetet förvränger eller inte fattar hur det hänger ihop.
Ökad temperatur ger både ökad risk för torka och ökad risk för översvämningar p g a stora nederbördsmängder. Efter en varm sommar så är det större risk att det blir kraftiga skyfall på sensommaren än efter en kall sommar.
#12 Verner
Vad är det du inte förstår?
Här har du en tabell med mättnadsånghalt för olika temperaturer.
http://www.penthon.com/wp-content/uploads/2014/08/Anghaltstabell.pdf
Du kan ju titta på den och försöka förstå hur mycket mer vatten luft kan bära vid högre temperatur och hur mycket snabbare det torkar upp vid högre temperatur.
Sigge #24
Din kunskap är förbluffande. Nå hur blir det med skogsbränderna? Fler eller färre? Kyligare eller varmare somrar? Torrare eller blötare somrar?
#16 Christer Eriksson
Nu är det så att jag reagerar på de som påstår att 2017 var en ovanligt kall sommar. Det är inte sant för den var ganska normal.
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.2459.1521617855!/image/temp_som_tom_2017.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/temp_som_tom_2017.png
#26 Ingemar Nordin
Själv så är jag mest förvånad över att Ni som är professorer inte förstår sambanden med vad högre temperatur ger för effekter.
Ni verkar inte förstå att det torkar snabbare när temperaturen är högre.
Ni verkar ha svårt att förstå att luften kan bära mer vatten vid högre temperaturer. Nu när det är torka så raljerar Ni över att SMHI varnar för fler översvämningar. Ni kommer säkert att raljera över att SMHI varnar torka när det blir kraftiga regnväder.
Med högre temperaturer så ökar risken för skogsbränder. Det är för att det torkar snabbare vid högre temperaturer.
Sigge #28,
Du kan sluta att anklaga mig för att inte förstå att varmare luft kan innehålla mer fukt, för det var ju det jag skrev i inlägget.
Att som argument för fler skogsbränder hävda att ”det torkar snabbare vid högre temperaturer” låter mer som en truism än en förklaring. SMHI förutspå ökade nederbördsmängder, så hur vet du att detta ändå kommer att leda till fler skogsbränder?
Sigge och Ingemar Nordin,
SMHI beskriver väl hur man beräknar den ökande brandrisken för scenarierna RCP4.5 och RCP8.5 i ”Framtida perioder med hög risk för skogsbrand….” från 2016 utgiven av Myndigheten för samhällskydd och beredskap. https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28030.pdf.
Den främsta anledningen till den ökade brandrisken är att brandrisksäsongens längd ökar med ökande temperatur i Sverige. Den ökar mest i de södra Östersjölandskapen. De beskriver även markfuktighetens luftfuktighetens, temperaturens, vindens och blixtförekomstens påverkan på sannolikheten.
Sigge#27
En medeltemperatur på 14 °C Juni 16 °C Juli 13 °C Augusti en normal sommar?
Du svarade inte på vad du anser är en normal sommar.
Det blir varmare och torrare när solen lyser. Solen värmer jorden.
Ni får skilja på anledningen till att det är varmt och torrt.
Varför skulle koldioxid göra så att det blir torrt?
Det varmare klimatet som vi har fått sedan Lilla Istiden tog slut beror på naturliga variationer, främst på solen.
Koldioxid är ju växternas näring och växterna klarar också torka bättre om koldioxidhalten ökar.
Inte för att jag tror att dessa scenarier har så värst mycket med framtiden att göra men här är SMHI:s prognos för förändring av årets längsta torrperiod:
http://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/klimatscenarier?area=swe&var=ds&sc=rcp85&seas=som&dnr=99&sp=sv&sx=0&sy=228
Som synes så skulle den perioden minska i längd .. men som sagt, har kanske inte så mycket med verkligheten att göra.
Bortsätt från global warming och co2, får vi en varm och torr sommar så är risken för skogsbränder stor. Det har alltid förekommit torra och varma somrar under de senaste årtusendena så skogsbränder har alltid förekommit och kommer alltid att förekomma. Det vi kan påverka är bränder orsakade av mänsklig aktivitet samt att släcka bränder som uppstått. Vi måste ha en nationell plan för hur bränder skall upptäckas och släckas. Nerifrån och upp till högsta nivå. Idag verkar det som om ingen vet vem som har befogenhet över våra gemensamma resurser. Markägarna måste analysera risker samt tillsammans med en myndighet utreda vilka resurser som krävs för att säkerställa att man snabbt kan upptäcka och hantera en eventuell brand. Storsläggan skall fram direkt framförallt om det är torrt. Det måste finnas en färdig beredskapsplan med omedelbar aktivitet. Idag verkar det som man lullar runt tills det blir riktig fyr. Ingen samordningen med gemensamägd utrustning. Försvaret hade helikoptrar men personalen hade semester om jag inte läst fel. En riktig genomsyn från markägare upp till en ansvarig minister, resurser och plan för blixtsnabb upptäckt samt släckningsinsats av bränder så slipper vi detta elände nästa torra varma sommar och varför den är torr och varm kan vi fortsätta och diskutera bara vi slutar att hantera brandriskerna på detta oansvariga och amatörmässiga sätt.
Det är större risk för skogsbränder nu p.g,a att vi inte har den naturliga skogen med blandade träslag kvar. Dessutom var skogsbränder ett naturligt inslag som tog bort undervegetationen, medan träden överlevde många skogsbränder.
Varmare atmosfär kan innehålla mer vattenånga. Observera, KAN, inte nödvändigtvis att den gör det. Mätningar av halten vattenånga i atmosfären visar inte den ökning som skulle behövas för att den förstärkande återkopplingen från vattenånga skulle finnas.
Varför inte bry sig om vad observationer av molnighet säger? Både CRU (för land) och ICOADS (för världshav) har dataserier som visar att molnigheten har ökat sedan 1900. Vad det har för effekt på klimatet, beror på vilka typer av moln som har ökat mest, och så detaljerade är inte dataserierna. Det är i alla fall en klar indikation på att varmare värld innebär också en mer molntäckt värld.
Förändringar i molnighet är den andra, stora, förstärkande återkoppling som behövs för att skapa ett klimathot av den ganska lilla uppvärmning som mer koldioxid egentligen orsakar. Jag har inte satt mig in i hur exakt förstärkningen från molnighet är tänkt att fungera. Rimligen borde den gå ut på färre låga moln och/eller fler höga moln. Med fler låga moln och färre höga, blir det i stället en dämpande återkoppling som motverkar global uppvärmning.
”Haslinger, who specializes in regional climate analysis. modelling, hydrology and drought, explains that the dry weather is due to a blocking high positioned over Scandinavia and that acts to prevent moist Atlantic air from reaching Northern Europe”
”Joe (Bastardi) explains that the northern European drought is likely because of the sudden cooling in the northwest Atlantic, which leads to the development of the summer ridge.”
http://notrickszone.com/2018/07/22/europe-drought-not-due-to-climate-change-says-austrias-zamg/
#32 Sören G
Den här diskussionen handlar inte om klimatet blir varmare eller inte, utan om brandrisken ökar om klimatet blir varmare. Jag tycker det är självklart att både brandrisk och nederbörd ökar om klimatet blir varmare. Givetvis inte samtidigt.
Där jag bor i Mälardalen så är årsmedelnederbörden ungefär 600 mm. Av dessa 600 mm så avdunstar ungefär 300 mm och det övriga rinner ut i vattendragen. Med ett varmare klimat så skulle både nederbördsmängd och avdunstning öka.
#35 Sören G
För träd skall brinna i en skogsbrand så måste det ha varit torrt en längre tid. Allra störst risk för skogsbränder är ju vid kalhyggen, för där skuggar inte träden undervegetationen så gräset är ofta torrt där. Under de senaste 50 åren så har det inte varit någon stor förändring i skogsbruket som påverkar brandrisken. Det som förändrats är att på en del kalhyggen tar man bort grenar och toppar (GROT) för att användas som bränsle i värmeverk. Jag har hållit på med jakt i 45 år, så jag vistas i skogen en hel del.
Läste detta nu på morgonen. Jag tycker Aud Sjökvist gör en god analys.
Sedan är det bara pinsamt att de flesta helikoptrar i försvaret sjöräddningen saknar krokar så dom kan hjälpa till att vattenbomba. Lär varit en försumbar merkostnad att sätta dit en. Bör vara som en dragkrok till bilen. Bara en detalj men den visar total avsaknad av en plan. Har dock en granne som köpt elcykel i år så det med klimatet kommer kanske ordna sig. Dock har han inte slutat köra bil utan bara slutat cykla vanlig cykel. Man blir bara trött kanske åldersrelaterat.
https://www.expressen.se/nyheter/svidande-kritiken-mot-svensk-krisberedskap/
#30 Lars-Eric Bjerke
SMHI använder IPCCs klimatmodeller som inte duger för att göra prognoser utan endast för att göra scenarior, som är utfall som modellerna producerar under förutsättning att modellerna är korrekta. Men modellerna har inte kunnat visas vara korrekta och innehåller många gissningar som inte kan förklaras teoretiskt. Därför visar IPCC ofta resultatet från 102 olika klimatmodeller med olika antaganden om parametrarnas värden.
#38 Sigge
Men för att det ska uppstå en situation som nu i sommar räcker det nog inte med att blir mer koldioxid. Utan starkt solsken behövs.
Isabella med fler påstår ju att det är utsläppen av koldioxid som orsakat skogsbränderna.
Sören G #41
Ett par decenniers politiskt vanstyre med vad det innebär av felaktig resursallokering spelar nog en viss roll också.
#41 Sören G
Att det varit en varm och torr sommar är orsaken till att det blivit så många skogsbränder.
#38 Sigge,
”Den här diskussionen handlar inte om klimatet blir varmare eller inte, utan om brandrisken ökar om klimatet blir varmare. Jag tycker det är självklart att både brandrisk och nederbörd ökar om klimatet blir varmare. Givetvis inte samtidigt.”
Du har rätt men jag tycker inte det är helt självklart. Det främsta skälet till ökningen av brandrisken är att brandrisksäsongens längd ökar med ökande temperatur i Sverige. Förlängningen kommer i båda ändar av säsongen men främst på våren. https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28030.pdf
Om man ser på sommarnederbörden kommer ökningen knappast att märkas i södra Sverige varken för RCP4.5 eller RCP8.5 fram till 2100. https://www.smhi.se/klimat/framtidens-klimat/klimatscenarier?area=swe&var=n&sc=rcp45&seas=ar&dnr=99&sp=sv&sx=0&sy=0#sc=rcp85&seas=som
Lars-Erik B #44,
De där kartorna på nedre delen av sidan är inte helt lätta att läsa. Men om jag förstår det rätt så får även södra Sverige en ökad nederbörd om man tar medelvärdet på alla 9 modellerna. Men * jämfört med det medelvärdet * så ger RCP 8.5 ingen ökning i syd. Men det betyder väl inte att RCP 8.5 inte predicerar någon ökning alls i syd? Eller läser jag fel?
Om jag förstår saken rätt så är RCP 8.5 den modell som förutspå mest värmeökning fram till 2100. Så jag kan hålla med om att det är lite anmärkningsvärt att
inteRCP 8.5 inte predicerar någon ytterligare ökning utöver vad de andra modellerna gör.… Tilläggas kan att SMHI spår att förändringen av brandrisksäsongen kommer att vara störst i sydöstra delen av Sverige. Så att skylla denna sommars skogsbränder på denna prognos blir ju helt fel. Det är inte där det brinner.
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/brandrisker-idag-och-imorgon-1.87501
#43 Sigge
Det är det jag säger, att orsaken till att det är mycket bränder beror på att det är en varm och torr sommar. Och orsaken till det är att vi haft ett låst högtrycksläge med stark solinstrålning.
Men att det skulle ha med ökningen av koldioxidhalten i atmosfären från 0,03 % till 0,04 % är trams.
Kort sammanfattat så är inte dessa skogsbränder något som helst stöd för några klimatskrämselmodelleringar. Modelleringarna förutsäger mer nederbörd så här års, inte torka som vi nu har. Inte heller fungerar halmstrået att ökad värme magiskt skulle avdunsta bort denna extra nederbörd eftersom det samtidigt varnas för översvämningar.
Skogsbränderna är också på fel plats.
Det är helt bara normal variation i väder tillsammans med andra faktorer som förändrad skogsskötsel (det brann mycket oftare förr i tiden än nu). Förra sommaren var ovanligt kall, denna varm och nästa kan bli hur som helst.
Inget av detta har inget politiker, myndighetspersoner, diverse charlataner och deras hejaklack att försöka koppla ihop torka och bränder som ett ”bevis” på ”klimatförändringen”.
#48
inget av detta har hindrat politiker…
Skulle det stått i sista stycket.
#47 Sören G
”Det är det jag säger, att orsaken till att det är mycket bränder beror på att det är en varm och torr sommar. Och orsaken till det är att vi haft ett låst högtrycksläge med stark solinstrålning.
Men att det skulle ha med ökningen av koldioxidhalten i atmosfären från 0,03 % till 0,04 % är trams.”
Vad beror det på att det är den varmaste och torraste sommaren sedan SMHI började sina mätningar? Hur kan du vara säker på att det inte beror att klimatet blir varmare? Alla mätningar som gjorts visar att globala temperaturen ökat. Här i Sverige har medeltemperaturen under våren varit 1,5 grader varmare och under sommaren 1 grad varmare efter år 2000 än under 1900-talet.
#44 Lars-Erik Bjärke
Om det är varmt utan nederbörd så ökar torkeffekten med 5-15% för varje grad som temperaturen ökar beroende på om räknar med att RF eller absoluta luftfuktigheten är konstant.
Det är klart att risken för bränder ökar för att växtperioden är längre. Men sådana här extrema förhållanden som är just nu beror mest på att det torkar snabbare vid högre temperaturer. Långa torrperioder har vi haft tidigare, men bara ett par graders lägre temperatur gör att det tar ganska mycket längre tid innan gräset i undervegetationen blir lättantändligt.
Att SMHI spår att förändringen av brandrisksäsongen kommer att vara störst i sydöstra delen av Sverige verkar ändå rimligt, då den delen av Sverige de senaste åren ofta drabbats av torka. Det ovanliga i år är att torkan varit så påtaglig även i de norra skogslänen.
Hörde just på SVT att bränderna nu ”är de största till ytan i modern tid”. Det skulle vara intressant att få lite mer information kring detta. Även om antalet bränder och ytan som brinner minskar sett över en 20 års-period (se länk #7), så verkar årets bränder pga extrem torka bli rekordstora till ytan. Det är flera faktorer som ligger bakom detta. Förutom torka i skogslänen så kan följande faktorer ha förvärrat situationen: förändrat skogsbruk – täta monokulturer, större mängd torr biomassa jämfört med äldre tiders skogsbruk. För långsamma insatser i glesbygd med långa avstånd där brandbekämpning inte har hunnits med i tid.
#50 Sigge
Hur kan du veta att det är koldioxiden som orsakat en varm och torr sommar? Varför var inte sommaren 2017 varm och torr när koldioxiden var obetydligt mindre än idag?
Sigge #50
Visst är det varmt här. Men sist jag tittade så har det varit under det normala på Grönland, norra Kanade, Alaska och stora delar av det inre Sibirien. Att spå lokalt väder utifrån det globala är omöjligt. Trots allt så är ju den globala temperaturen betydligt lägre än förra året.
#54
Det betyder också att då var den globala temperaturen betydligt högre förra året – och då var det ju en ganska sval sommar här…
Sigge [50]; Läs den här grundliga analysen som NOAA gjorde i februari i år, så kanske du förstår hur olika oscillerande vågsystem kan samverka så att vi får ett slumpartat utfall. Det handlar om atmosfärens cirkulation och dess ”drivers”. Det spelar ingen roll om det är vinter eller sommar för de tropiska områdena är källan för all värmetransport och över detta lyser moder sol. Det bör tilläggas att de vågsystem som nämns är också det som kallas för planetära vågor eller Rossbyvågor. Det vi nu ser här hemma är ett låst läge med högtryck vilket är ett sannolikt slumpartat utfall av alla vågsystems harmonisering. Jag citerar sammanfattningen från NOAAs februarianalys:
This month illustrates how the atmospheric circulation for the month can reflect several atmospheric drivers (or modes of atmospheric variability) in a way that the drivers in the equatorial Pacific, North Pacific, North Atlantic, and Arctic Ocean appear to have been harmoniously synchronized. This random congruence or positive reinforcement of drivers might explain why some extreme weather events (such as record precipitation and widespread flooding) occasionally occur.
https://www.ncdc.noaa.gov/sotc/synoptic/201802
Markbränder i naturen är något normalt om naturen ”lever”! I 10000-tals, t o m flera 100000, år bakåt har människan utvecklat ett ”eldbruk” där varje ny generation inom familjegruppen markbrände sitt revir i avsikt att säkra livsmedelstillgången för sina barn. Man brände enligt sentida arkeologi ungefär vart 40:e år.
1752 förbjöds markbränning i Sverige (Norge tog efter), samt i princip mulbeten på skogarna. Resultatet blev att granen som hållits starkt tuktad genom eld exploderade i utbredning. Dagens vetenskapsmän påstår att gran invandrar från öster, men detta är inte helt sant, men möjligen kommer det tajga-gran österifrån som korsar sig med den inhemska gran som kan dateras till minst 22000 f kr. Men som nämnts människans marbränder höll markerna tuktade för gran etc och gynnade TALL med lövblandning. Detta gynnade alla former av vilt inkl jaktbytena. Gran är snarast förgiftande och enbart ett fåtal organismer lever i och äter inne i granskog – man måste skilja på att vilt gömmer sig i granskog, men äter och lever utanför densamma.
Gran förgiftar samtidigt de marker de övertar och gifterna lagras naturligt i alven på visst djup. Gå ut i nyupptagna kalhyggen och känn lukterna av död.
Så från 1752 så tog det dittills tuktade granen över markerna då den växer snabbare än konkurrenterna (och förgiftar dem) när inga markbränder tilläts brinna ut (de började släckas) och samtidigt boskap inte tilläts hållas i skog så att de kunde beta av unggran mm.
Fram till slutet av 1800-talet svedjades dock marker fortfarande men med tiden allt mindre med anledning av myndigheternas kontrolleranden. Kontrollen utvecklades via ett antal ”-sällskap”, men dessa är/var i praktiken statens maktutövare! Skogsbruket utvecklade från mitten av 1800-talet en driftteknik med bakgrund i tankar från industriell stordrift. Alltså tvingades/gynnades s k kalhuggning av skog. Till en början var det kutym att ”hyggesbränna” (en beprövad metod), men så småningom lyckades kontrollorganen stoppa även detta. Därmed var allt positivt för naturen med anl a markbränder ”dödat”.
När skogsbruket påstår att de har ”vetenskap” bakom sina metoder, så är detta lögn. Bara sådant som att skog behöver 75-150 år på sig att växa från frö till avverkningsmognad slår ju undan fötterna på all ”vetenskaplighet”. Vilka experiment och observationer från frö till avverkning har man hunnits med från ca 1850 tills idag? En korrekt forskning borde kräva minst 300 år för att ge resultat. Däremot finns en sedan 1000-tals år beprövad metod för avverkning, s k ”blädning”, vilken f ö ger 2-4 ggr inkomsterna jämfört med kalhuggning. Beprövade metoder jämställs i de flesta fall med ”vetenskap”, men alltså inte skogligt. Man hittade på att blädning skulle vara genetiskt olämpligt då ”de bästa träden togs”, men glömmer då att dessa träd hunnit bidra till genetiken under minst 50 år innan de tas. Dessutom används ju utplanteringar ändå och de blädade stammarnas gener utnyttjas i alla fall inte.
Om således skogarna återställs till dominans av nordisk TALL igen (i söder av typ ekblandskog där TALL är olämplig), så blir markbränning ett fortsatt smärre problem. Låt det brinna och begränsa med ”moteldar”, som ursprungligt!
Varje år kommer vi ha minst en plats på jorden där det blir rekordvärme, en annan plats med rekordkyla, en annan plats med rekordregn, en plats med rekordsnömängd, en med rekordtorka osv. Att koppla ihop någon av dessa enskilda totalt slumpmässiga händelser till klimatförändringar orsakade av människan är totalt nonsens.
Det skulle kunna gå att köra en modell som förutsade värmen i Sverige idag. Det är bra att köra tillräckligt många modeller. Men försök köra en modell som förutsäger att värmen i Sverige och att Kanarieöarna är kallare än Sibirien samtidigt. Hur många klimatmodeller behöver köras för att pricka in just det? Kommer det ens att finnas någon mänsklighet kvar på jorden den dagen datorerna spottar ur sig den förutsägelsen?
Vissas förhoppningar att den varma svenska sommaren i år skulle bero på koldioxid och global uppvärmning faller pladask förstås.
Den globala temperaturen har ju inte ökat från förra året då sommaren här var rekordsval.
Det är bara lokal vädervariation, inget annat.
Roland S #57,
Tack för en informativ och lärorik kommentar!
#57 Roland Samuelsson
Svedjebruk förekom i Sverige in på 1900-talet.
Blädning var den skogsbruksmetod min morfar använde fram till 1969. Då blåste det mesta blåste omkull i stormen och han kalhögg och planterade halva skogsarealen (stora områden var det inte, han hade kanske 20 ha skog). Han insåg på ålderns höst att blädning inte var någon bra skogsbruksmetod.
När det är torrt brinner lövträd lättare än gran för att torra löv är lättantändliga.
En stor anledning till skogsbränder för var att man eldade papper och annat skräp i vedpannor, spisar och kaminer.
#61
Sigge, åk till Frängsätters gård i Norra Östergötland. Det är en av Östergötlands större skogsägare, och har mycket hög volymtillväxt och lönsamhet per arealenhet.
Och det har aldrig tagits upp ett kalhygge på markerna. Det är blädning som gäller. Men det kräver noggrann planering och bra skogsvägnät.
Din morfar gallrade för hårt, då går det åt pipan om det blir storm de närmaste åren eftersom träd som tidigare stått i tätt förband inte är stormfasta..
En annan sak man inte kan låta bli att fundera över. Hur mycket contorta finns det i de aktuella brandområdena? Contortaskog är ju känd för att bli närmast explosivt brandfarlig när den blir ”vuxen”. Detta är ju contortatallens strategi – contortakottar sitter kvar på träden i många år och öppnar sig aldrig, men när det brinner och temperaturen stiger över 70 grader öppnar sig kottarna och en ny trädgeneration uppstår.
Svar 50 Sigge
Som sagt var hittar du den statistiken som säger att somrarna varit varmare i Sverige under 2000 talet?
#63 tty, intressant fråga! Inte för att jag kan särskilt mycket om Contora, men den har väl inte planterats på marker där gran går bra. Tallmarker och fjällnära områden är nog där man hittar Contortatall i dag. Trängslet?
Lite OT, men ändå intressant hur kort minne media och allmänhet har om väder. Dock, ni måste ha ett FB-konto.
https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=10155913842958165&id=82541558164
#64 Ulf
Det är varma vårar och somrar tillsammans med lite nederbörd som gör att risken för bränder blir stor.
Här är statistik för vår:
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.2456.1521618077!/image/temp_var_tom_2017.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/temp_var_tom_2017.png
Här är statistik för sommar:
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.2459.1521617855!/image/temp_som_tom_2017.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/temp_som_tom_2017.png
Nu är det i och för sig ganska kort tid som det varit mestadels varma vårar och somrar, så man skall vara lite försiktig med att dra för snabba slutsatser. Men det kanske är tillräckligt för att samhället borde utöka beredskapen för att släcka skogsbränder.
#62 tty
I min morfars skog hade det heller inte tagits upp ett kalhygge innan stormen 1969. Det var inte stormen direkt som fick honom att ändra uppfattning utan att grannarna hade högre skogstillväxt än vad han hade.
Min morfar var en som pläderade väldigt för blädning under 50-talet istället för kalhuggning.
#63 tty
Kollade lite på nätet. Det verkar vara väldigt lite Contortatall som planterats i Sverige. Enigt Wikipedia så finns 600 000 ha vilket är 2-3% av skogsarealen. När det är torrt som det är nu så är brandrisken större med lövskog är barrskog och ungskog har lättare att ta eld än gammal skog. Fast allra störst är risken på kalhyggen.
Svar 67
Den stämmer bättre överens med min syn, en stegrande kurva under 90 talet och avtagande de senaste åren.
Nu sitter Pär Holmgren kallad ”klimatexpert” i ett nyinsatt TV-proogram kallat ”Sverige brinner” och orerar om att våra koldioxidutsläpp har påverkat allt klimat. Vad som än händer alltså människans fel.
Sören G #71
Det sades också att han numera är skadeexpert hos Länsförsäkringar. Han hjälper till att höja premierna mot bakgrund av klimathotet. Skogsbränderna är rena rama bingovinsten för dem och de har redan stoppat all nyteckning av försäkringar I Gävlerborg tills bränderna är släckta.
WUWT presenterar 26 juli en vetenskaplig rapport som vederlägger ett samband mellan skogsbränder och klimatförändringar.
Länk:
https://wattsupwiththat.com/2018/07/25/remember-when-we-were-told-that-global-wildfires-would-increase-due-to-global-warming-never-mind/
Gunnar S #73,
Konstigt att inte hela världen har lika mycket hetta och torka som vi i Sverige. /sarc off
Men det är intressant att jämföra med skogsbränder i Sibirien (som förmodligen inte bekämpas alls så länge de inte sker i närheten av städer).
http://www.drroyspencer.com/wp-content/uploads/Siberian-dark-skies-July-20-2018-Suomi-VIIRS-1.jpg
Ingemar Nordin #74
På Rapport idag hade man i alla fall en uppräkning av platser och områden som också har det hett. Man hade t.o.m. hittat dödsfall.
Gunnar S #75,
Jo, men man ”glömde” att räkna upp alla platser där det var kallt. Intrycket blev att ”hela planeten” är överhettad och att slutet är nära. Sådant går säkert hem i lilla Sverige där TV-tittarna sitter och svettas i 30-graders värme. 🙂
När Pär Holmberg på ett trovärdigt sätt förklarat hur co2 påverkar lufttryck, vindmönster och molnbildning kan jag börja fundera på att gå med i hans församling, tills dess är jag en skeptiker. Kanske kan Pär även förklara var gränsen går mellan skeptiker och förnekare eller är vi lika syndiga?