Sällsynta jordartsmetaller

Sällsynta jordartsmetaller – eller rare earth elements (REE) – är en grupp med 17 grundämnen som
alla är metaller. Behovet på dessa metallerna har ökat kraftigt de senaste tjugo åren, i och med att
efterfrågan på grön och smart teknik blivit högre. Förutom att användas i vardagselektronik är de
viktiga för modern grön teknik, till exempel i vindkraftverk och elfordon. Efterfrågan sällsynta
jordartsmetaller till elbilar och vindkraftverk förväntas öka mer än femfalt fram till 2030.

jordart metall

”Europas största fyndighet för sällsynta jordartsmetaller finns i Kiruna” 12 januari, 2023.
LKAB:s Per Geijers fyndighet är inte så ny som de skrikande rubrikerna i otaliga medier antyder.

Per Geijer-fyndigheterna identifierades först i slutet av 1900-talet och bröts i fyra separata malmfält,
nämligen Nukutus, Henry, Rektorn och Haukivaara, huvudsakligen under 1960-, 70- och 80-talen.
Den femte nedgrävda malmkroppen Lappmalmen är endast känd från borrningar och geofysik. Per
Geijers malmfyndigheter uppvisar en stor variation i textur, mineralogi och deras förhållande till
väggberget. De avslöjar huvudsakligen hög fosforhalt och/eller rena hematitmalmer. Den mycket
höga halten av apatit bidrar till den höga fosforhalten i dessa malmer, vilket delvis var orsaken till
den slutliga nedläggningen av gruvproduktionen 1987.

Vad är då nytt?
Nytt är den ”Mineral Resource Statement for Per Geijer ” (mineraltillgångsredovisning för Per
Geijer-fyndigheten. https://mb.cision.com/Public/11419/3696147/841f56bf4359d784.pdf?utm_source=substack&utm_medium=email

LKAB:s testarbete som hittills utförts har resulterat i produktion av ett apatitkoncentrat med en
P2O5-halt över 34% och en tillhörande TREO halt på mellan 0.84% och 0.85%. Antagen
mineralresurs (MR) uppges nu till 585 000 000 ton vid genomsnittlig, ganska låg, TREO-halt på
0,18% TREO = 1 053 000 ton TREO.

Norska REE MINERALS A/S: FENS-FIELD fyndighet:
REE Minerals har tidigare redovisat en MR på 84 miljoner ton och en TREO-halt på 1,4% = 1,1
miljoner ton TREO, men på deras hemsida uppger bolaget nu, att de har 2 miljoner ton TREO.
https://reeminerals.no/fens-field

REE Minerals A/S FEN-FIELD fyndigheten är nu enligt uppgift dubbelt så stort som LKAB:s Per
Geijer fyndighet. Per Geijer fyndigheten ser nu kanske inte särskilt attraktiv ut, även om LKAB
kan utvinna LREE mineraler som biprodukt.

REE – Potential för utvinning i Malmfälten

Sverige är rikt på de mineraler som EU pekar ut som kritiska för europeisk utveckling utan, att
några av dessa REE-mineraler i Norra Kärr behöver utvinnas, då lite uppmärksamhet har ägnats åt
ekonomiskt lönsam utvinning av, sällsynta jordartsmetaller, REE-element som biprodukter ur
fosfatmineral / koncentrat. De sällsynta jordartsmetallerna har bra kommersiellt värde och
fosfatmineraler har även utmärkta mikronäringsämnen för jordbruket, som torde kunna förbättra
produktiviteten med ca. 8-10 procent (%).

Stora mängder jordartsmetaller (REE) finns bland annat i LKAB:s järnmalmer som består till
ungefär en femtedel (1/5) av det fosforrika mineralet apatit, som även innehåller jordartsmetaller.
Vid provtagningar har LKAB funnit 15 av totalt 17 jordartsmetaller i sina sandmagasin.

LKAB med en årsproduktion av råmalm i Malmberget och Kiruna på ca. 47 Mton vars avfallsrester,
i stort sett ren apatitsand /apatitavfall, pumpas ut till sandmagasin. Kiirunavaaramalmen kan
förutom att brytas för sin järnmalm även ur den ca. 3-5 viktprocentiga fluorapatiten (Y + REE) 2O3,
processas för Y + REE. Detta innebär att stora mängder Y + REE under lång tid framöver kan
utvinnas både ur löpande produktion och apatitsandsavfall med liten miljöpåverkan och
elenergiinsats, vid jämförelse med vad en gruvetablering i Norra Kärr skulle medföra.

Vad kan en gruva i Norra Kärr med brytning och utvinning av sällsynta jordartsmetaller
(REE), ha för inverkan på Vättern, miljön på östra Vätterbranterna samt ekosystem och
näringskedjor, även utanför koncessionsområdet?
https://www.aelgen.com/Norra_K%C3%A4rr/Brytning_av_REE.p

Enligt LKAB finns det apatit i sandmagasinet i Kiruna, som räcker till en årsproduktion av 400 000
ton apatitkoncentrat per år i 14 år. Ur detta koncentrat kan man utvinna en halv procent (0,5 %)
jordartsmetalloxider (TREO) enligt uppgift av Per-Erik Lindvall LKAB. Kiirunavaara malmen har
visat sig ha fallande fosforhalt mot djupet vilket torde innebära, att det som tidigare har pumpats till
sandmagasin har högre fosforhalt än den malm som nu bryts. Beräkningar från Luleå Tekniska
Universitet har visat, att LKAB från Malmberget och Kiruna enbart ur sandmagasinen skulle kunna
producera 5 -10 procent av världsbehovet, av de så kallade ovanliga jordartsmetalloxiderna (REO).
Men för att i första hand med högsta möjliga utbyte kunna utvinna betydande mängderna TREO-
koncentrat (med en TREO-halt av ca. 0,3 – 0,8 procent) ur sandmagasin i Kiruna, utan utspädning
med nytt avfall, bör nog ett ”temporärt” nytt sandmagasin anläggas där med tillräcklig stor volym
för, att lagra avfallet åtminstone under den tid som mineralåtervinningen pågår ur befintligt
sandmagasin. LKAB bör därför snarast få i uppdrag av Regeringen att presentera en förstudie
redovisande förutsättningar för (svensk) produktion av TREO-koncentrat och eventuellt
konstgödsel i Kiruna och i Malmberget utifrån ekonomiska och miljömässiga aspekter, både ur den
kontinuerliga produktionen och ur sandmagasinen.

Merparten av LKAB:s tillväxt ska komma från de tre dagbrottsgruvorna Gruvberget, Leveäniemi
och Mertainen i det så kallade Svappavaarafältet. Gruvorna i Svappavaara fältet har förutsättningar,
att totalt kunna producera cirka 29 miljoner ton råmalm, men fosforhalterna är dock låga i de
nämnda dagbrottsgruvorna.

P.S. Tasman Metalls Ltd. uppger för Norra Kärr ett TREO-halt av 0,592 % i sin tekniska (PFS)
rapport av July 10, 2015.

Se även: KTH:s ”Recovery of REE from an apatite concentrate in the nitrophosphate process of
fertilizer production”. Apatite concentrate from LKAB sidan 5/15. Notera bl.a. att halten neodym
(Nd) uppges vara 885,5 ppm i LKAB:s apatitkoncentrat, att jämföras med de 648 ppm som Tasman
Metals Ltd. uppgivit i PFS:en för Norra Kärr.

http://dc.engconfintl.org/cgi/viewcontent.cgi?article=1018&context=phosphates_vii

P.S. LKAB blir huvudägare i REEtec AS, bygger en stark nordisk industri för sällsynta
jordartsmetaller, 8 november 2022


Claes-Erik Simonsbacka
Ingenjör och f.d. managementkonsult till gruvföretag med gruvverksamheter i Sverige, Västafrika
och Sydamerika.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Claes-Erik Simonsbacka

    Artiklar publicerade på föreningen Elgens hemsida.

    https://aelgen.com/

    Välj ”Norra Kärr”

    Mvh,

  2. Ann Löfving-Henriksson

    Claes-Eric S., ”vad som finns i jorden” ska ligga kvar där predikar miljörörelsen samtidigt som den kräver omställning av allas vår energiförsörjning. Att denna omställning kräver att vi utnyttjar ”det som finns i jorden” debatteras sällan.
    Utvidgar man klimatfrågans LCA till att ta med behovet av de mer eller mindre sällsynta jord(arts)metallerna blir den än mer komplicerad och mindre lustig.
    Tack för att Du lyfte denna oerhört viktiga fråga.
    Begreppet TREO förstår jag möjligen som ett samlingsnamn på vissa metaller men vilka?

  3. pekke

    Ann L-H #2

    ” ”vad som finns i jorden” ska ligga kvar där predikar miljörörelsen samtidigt som den kräver omställning av allas vår energiförsörjning. Att denna omställning kräver att vi utnyttjar ”det som finns i jorden” debatteras sällan. ”

    Om miljö- och klimatrörelserna m.fl. verkligen levde som de predikar så skulle de snabbt vara en utdöd ” art ”.

    Hycklare och dubbelmoralister är vad de är.

  4. Ann Löfving-Henriksson

    ”Omställningen” och gruvdrift med dess konsekvenser ingår inte i den allmänna debatten, vilket är stor skam. SGU har gjort en kartläggning av innovationskritiska metaller och mineral i Sverige.
    Här finns kompletterande info. att börja med:
    http://resource.sgu.se/produkter/regeringsrapporter/2018/RR1805.pdf

  5. Claes-Erik Simonsbacka

    # 2 Ann Löfving-Henriksson

    Begrepp:
    TREO – Recoveries of Total Rare Earth Oxide
    REO – Recovery of Rare Earth Oxide
    LREE – Light Rare Earth Elements
    HREE- Heavy Rare Earth Elements.

    Mvh,

  6. Är det inte mekkigt att separera alla REE från varandra?
    Märkligt namn förresten, de är faktiskt inte så sällsynta.

  7. Claes-Erik Simonsbacka

    #6 johannes

    Att utvinna REE – metaller är både mer komplicerat och kostsamt än att bryta och utvinna t.ex. ädelmetaller och basmetaller. Då större delen av värdet tillförs löpande i den så kallade värdekedjan.

    Åtminstone följande fem förädlingsprocesser ska genomgås innan REE-produkter kan komma ut på marknaden:
    – Gruvproduktion
    – Separering – REO separeras från koncentratet
    – Raffinering – REO renas till metaller med olika reningsgrad
    – Gjutning – metallerna smälts till tackor
    – Tillverkning – tackorna omvandlas till komponenter, t.ex. magneter.

    Mvh,

  8. tty

    Apropå den ”gröna omställningen” såg jag någon amerikansk debattör som föreslog att man skulle stänga ned 90% av alla universitet och omskola studenterna till gruv-, stålverks- och byggarbetare eftersom det kommer att krävas många miljoner sådana för att genomföra ”omställningen”.

  9. mattias

    #7
    Jag läste någonstans att även om dessa metaller börjar brytas i Europa så kommer vårt beroende av Kina att bestå på grund av dessa värdekedjor som inte finns här (ännu).

  10. Ann Löfving-Henriksson

    # 7 Cl-E S. Tack för värdefullt svar.

  11. Lasse

    #8
    Omställningen som krävs för klimatets skull kräver en inre omställningsprocess.
    Handels har en kurs som beskrivs i SVD i en serie där den inre processen beskrivs.
    Se skönheten i vindkraftens snurrande
    Njut av tystnaden när elen slutar snurra fläktar
    Känn kroppens primitiva kamp i kalla rum
    Välkomna till en ny och bättre värld ni som överlever 😉

  12. tty

    #6

    ”Märkligt namn förresten, de är faktiskt inte så sällsynta.”

    De är inte så sällsynta, men deras kemiska egenskaper gör att de sällan eller aldrig anrikas i jordskorpan, så bra malmer är verkligen sällsynta.

    Namnet ”jordmetaller” har en historisk bakgrund, på 1700-talet kallade kemister eldfasta och olösliga produkter av mineral som inte gick att reducera till metaller för ”jordar”. Så småningom insåg man att de flesta var oxider av olika grundämnen. Jordmetallerna (”ceriumjord”) var dock en särskilt knepig grupp att bena ut eftersom de alla har samma antal elektroner i det yttersta elektronskalet vilket gör att de kemiskt är mycket lika. Det var först i början av 1900-talet som det blev klart hur många det egentligen fanns, och först i och med att jonbytartekniken kom på 1950-talet blev det möjligt att renframställa dem till rimlig kostnad.

  13. Håkan Bergman

    Man undrar ju hur det ska gå för LKAB och omställningen när man ser hur svårt det kan vara att bygga några bostäder i Stockholm.
    https://www.dn.se/sverige/hackspett-stoppar-130-nya-lagenheter-i-stockholm/
    Bakom betalvägg men man ser att det är en mindre hackspett som stoppar bygget av 130 bostäder. Det går också att läsa att domstolen fastställt att man inte avsiktligt får störa vilda fåglar! Bäst att tänka sig för när man går ut, kan den större hackspetten som bor här bli störd när jag beundrar den från balkongen? Bör jag gå in eller kan jag åberopa att det är helt oavsiktligt? Fågeln i fråga verkar åtminstone trivas här bland husen, tyvärr kan jag inte fråga honom vad han anser.

  14. Claes-Erik Simonsbacka

    #9 mattias

    The rare earth permanent magnet dilemma is the NdPr (Neodymium-Praseodymium) supply issue
    January 23, 2023

    https://investorintel.com/critical-minerals-rare-earths/the-rare-earth-permanent-magnet-dilemma-the-ndpr-neodymium-praseodymium-supply-issue/

    Mvh,

  15. Hur djupt ner under Kiruna lade malmen på?

    Tänk om de kunde passa på att hitta en si så där 100 årston Ir samtidigt…

  16. Håkan Bergman

    johannes #15
    Om du öppnar bilden i en separat flik går det rätt bra att syfta med hjälp av det inlagda Eiffeltornet.
    https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2023/01/jordart-metall-2048×1152.jpg

  17. Stefan Eriksson

    Är det bara jag som upplever den ”konstiga” raduppställningen? Är det min ”burk” det är fel på?
    Lite svårt att läsa med behållning.

  18. UWB

    De s.k. fjärde generationens kärnkraftverk bygger på konstruktioner som utvecklades parallellt med de nuvarande reaktortyperna.

    I princip konstaterades att de inte behövdes, då kända och förväntande urantillgångar var så stora och kunde brytas till låga kostnader. Avfallet var inte en primär fråga då och ansågs väl med rätta inte vara farligt.

    Debatten kring ny kärnkraft är idag centrerad kring kostnader, tid och säkerhet, vilka alla kan hanteras utan problem.

    Därför är det så svårt att förstå miljörörelsens aversion mot fjärde generations kärnkraft och dess industriprocess. Via dessa reaktorer kan både gammalt avfall hanteras, nytt bränsle skapas och torium integreras i förbränningsprocessen (vilket är mycket lättare att utvinna än uran). Se utmärkt bild från Copenhagen atomics.

    https://www.copenhagenatomics.com/images/thorium-usecases-with-container.svg

    Reaktorerna arbetar utan tryck, kan göras mycket kompakta och avfallet har en kort lagringstid. Alla problem lösta och ändå är det detta eviga tjat om att vind, sol och vätgas är enda lösningen.

    Skulle miljörörelsen ta bort sina skygglappar skulle den inse den oerhörda mängd metaller som krävs för detta, hur mycket mark som måste skövlas för att bygga vind- och solparker och hur kort livslängd dessa har, det blir en oändlig process att riva och bygga nytt.

    Jag är stark förespråkare för att vi ska bevara så mycket av vår miljö till framtida generationer, inklusive de råvaror som behövs för att kunna leva ett bättre liv. Så länge miljörörelsen inte inser konsekvenserna av sina visioner så kan jag inte ge dem någon form av respekt.

  19. Claes-Erik Simonsbacka

    The Critical Minerals Institute Battle of the ESG Titans: Does ESG Work or Matter In Mining?
    4 jan. 2023

    ”The CMI virtual summit, which was held on December 14th, featured ESG and critical minerals expert Melissa “Mel” Sanderson head to head with critical minerals expert and Hallgarten & Co Analyst Christopher Ecclestone. The theme of the debate was whether ESG (Environmental, Social, and Governance) principles work or should be applied to the mining sector.”

    ”Mel starts this debate by saying that ESG implementation is not only important but essential for the resource industry to minimize risk and attract investment capital”

    https://www.youtube.com/watch?v=ha5whWL3JzU

    Mvh,

  20. Claes-Erik Simonsbacka

    Kina vinner det teknologi relaterade försörjnings kriget
    2021-09-14

    https://klimatupplysningen.se/kina-vinner-det-teknologi-relaterade-forsorjnings-kriget/

    Mvh,

  21. tty

    #15

    ”Tänk om de kunde passa på att hitta en si så där 100 årston Ir samtidigt…”

    Då måste man nog ned ca 2900 km. Det finns oerhört litet iridium i jordskorpan, mycket mindre än på andra håll i solsystemet. Troligen beror det på att iridium är mera siderofilt, alltså blandar
    sig lättare med järn, än de andra metallerna i platinagruppen. Mycket tidigt i Jordens historia smälte den mer eller mindre helt och de tyngsta beståndsdelarna (mest järn och nickel) sjönk till större delen ned till planetens centrum, och tog med sig nästan allt iridium. Det finns alltså nere i Jordens smälta kärna, där det är ganska knepigt att komma åt det.

  22. Claes-Erik Simonsbacka

    Rare Earth Metals Market
    31 dec. 2022

    https://www.marketsandmarkets.com/Market-Reports/rare-earth-metals-market-121495310.html

    Mvh,

  23. Stefan E #17,

    Det kan bli lite konstiga radbrytningar som beror på originalet som jag fått. Jag brukar nöja mig med att få det rätt på min egen skärm, men det kan ligga formateringar kvar som stör utseendet på andra format.

  24. Berra

    OT: Har kent fått kompledigt eller går han på sitt pass på nytt först i helgen?

  25. Stefan Eriksson

    #23 Ingmar.
    Tack för svar. Jag tillhör gruppen digitala analfabeter så jag får väl läsa mer uppmärksamt.
    MVH Stefan.

  26. Håkan Bergman

    Ingemar N #23
    Jo formateringen blir ”hackig” här också om jag minskar ner webläsaren eller om jag kollar på mobilen. Testa texten på mobilen innan du lägger ut den?

  27. Nr Håkan Bergman.
    Visst är det märkligt – själv har jag varit engagerad mot vindkraft och förvånats över hur sällsynta fåglar, fiskar och kryptogamer fått stå tillbaka helt när vindkraft skall byggas – MKB: erna är en mardrömsläsning gällande skydd av hotade arter.
    Standardformuleringen i örn och övriga skyddsvärda arters revir är – obetydlig påverkan!
    Obetydlig påverkan är trollspöet som tystar länsstyrelser och naturvårdverk och sunt förnuft – idag finns mängder av vindkraft i nordliga kungsörnsrevir.

  28. Rossmore

    #23 Ingemar

    Det är mitt minne och intryck att alla inlägg från Claes-Erik får denna konstiga radbrytning. Vore ett lyft om det kunde åtgärdas.

  29. BG

    #11

    Med förlovade sagt, den siste/a idioten är onte född.

  30. Per Karlsson

    Den s k Lappmalmen hittades på1960-talet av LKABs geolog Tibor Parak (med ungerskt ursprung). Parak var också den som på 1980-talet lyfte fram förekomsten av sällsynta jordartsmetaller och den potential som fanns vid att exploatera dessa. Men Parak mobbades ut av LKAB. Det är faktiskt skandal att inte Paraks insatser lyfts fram i den nu aktuella debatten.

  31. Hans H

    #UWB 18

    Visst är det slående att med en smält salt reaktor av Köpenhamnsmodellen, som arbetar med det klyvbara i flytande form kan många problem lösas.

    OM man nu klarar materialfrågorna, vilket är ett mycket stort om.

    Sen finns en faktor som du bortser från och som faktiskt är ett av de ”hållbarhetskriterier” som Gen4 kräver: Det ska vara svårt att framställa vapenmaterial med processen!

    Där ligger Köpenhamnmodellen MYCKET dåligt till. Så dåligt att jag inte tror den någonsin blir aktuell utanför de stora kärnvapenmakterna, USA, UK, Fra, RUS, Chi och Ind.

    Kina har en mindre dylik som jag dock inte vet om den kommit igång.

    ”Fördelen” med lättvattenreaktorer och fasta oxider som bränsle är att de bildar både Pu239 och Pu240 i ”använt bränsle”. Som i mer eller mindre radiaktivt skick – beroende på ålder – måste kemiskt bringas i lösning och plutonium separeras från andra kemiska beståndsdelar. Därpå ska plutoniumet bringas i gasfas som fluorid och isotopseparation i ultracentrifuger mellan Pu 239 och Pu240 vidtages.

    Jämför gärna med isotopseparationen mellan U235 och U238 i gasfas. Men där är tyngdskillnaden större mellan den önskade och den oönskade isotopen.

    Jag tror det var tty som som här på Klimatupplysningen skrivit att ingen som är ute efter vapenplutoniumet någonsin valt att arbeta med avfallet från en civil lättvattenreaktor. Med tungvattenreaktorer är det en annan sak . vilket på sin tid var anledningen till att Sverige i Marviken började bygga en tungvattenreaktor.

  32. Claes-Erik Simonsbacka

    #30 Per Karlsson, tack för påpekandet!

    ”Järnmannen” : en geologs dagbok
    Av Tibor Parák

    https://www.mynewsdesk.com/se/ekerlids_forlag_ab/pressreleases/ny-bok-jaernmannen-en-geologs-dagbok-av-tibor-parak-821338

    Mvh,

  33. Jan V Bergqvist

    I senaste numret av tidskriften Affärsvärlden (nr 5, 30 januari 2023, finns redan på nätet) finns en krönika av chefredaktören och ansvarige utgivaren Peter Benson, som jag tror kan intressera alla i detta forum. I artikel refereras till bl a australiensiske geologen/mettallurgen Simon Micchaux (just nu professor i Finland) och fysikern Mark P Mills (Manhattan Institute for Policy Research). Nedan följer ingressen till Peter Bensons artikel:
    ””Den gröna omställningen måste byta spår.
    Världen ska fasa ut fossil energi och gå över till sol, vind och andra förnyelsebara energislag. Det är den ”gröna omställningen” som alla hoppas på. Tyvärr är den helt orealistisk. Världens samlade gruvproduktion räcker bara till en bråkdel av vad som behövs. I nuvarande hjulspår lär den gröna omställningen snarast motverka sitt syfte och på kuppen öka misären för världens fattiga.””
    Ska bli intressant att se hur SVT och dagspressen reagerar på detta, men de kanske inte läser affärstidningar…

  34. Ann Löfving-Henriksson

    Dagens Henrik Jönsson visar återigen på den verklighetsfrämmande utvecklingen i norr som förr eller senare slutar i ännu en generande katastrof som kommer att betalas av oss svenska skattemedel. Denna gång är det Ebba Busch, (lek)ledare för det nya mastodont-departementet, som ska rädda jorden, men knappast Sverige. Allt för ”den gröna omställningen” som i sig är ett eget katastrofprojekt lett av FN.
    Arma vår värld!

  35. Claes-Erik Simonsbacka

    The Critical Minerals Institute (CMI) Identifies the 14 Most Elusive Critical Minerals in the World.

    The CMI’s 14 Most Elusive Critical Minerals Hit List includes the following critical minerals:
    1. Antimony (Sb)
    2. Bismuth (Bi)
    3. Cobalt (Co)
    4. Gallium (Ga)
    5. Graphite (C)
    6. Indium (In)
    7. Lithium (Li)
    8. Magnesium (Mg)
    9. Niobium (Nb)
    10. Platinum Group of Metals (PGMs)
    11. Rare Earth Elements – Of the 17 REEs, the CMI prioritizes the following 4: Neodymium (Nd), Praseodymium (Pr), Dysprosium (Dy) and Terbium (Tb).
    12. Tantalum (Ta)
    13. Tungsten (W)
    14. Vanadium (V)

    Mvh,

  36. tty

    #35

    Magnesium verkar märkligt. Det utvinns bl a ur havsvatten och finns därmed i praktiken i obegränsade mängder.

    Jag antar att problemet i detta fall är att Kina har konkurrerat nästan all sådan produktion med en annan process baserad på dolomit, men eftersom denna är extremt energikrävande lär man vara inne på att skära ned produktionen. Och som sagt, nästan alla andra har tvingats lägga ned….

  37. Claes-Erik Simonsbacka

    No green and digital transition without raw materials, EU warns

    “Without a more strategic approach to developing primary and secondary raw materials capacities in Europe, there will be no green and digital transition, no technological leadership and no resilience,” said Breton, who is in charge of the internal market.

    Concerns over security of supply
    ”In 2021, the International Energy Agency warned about an upcoming supply challenge for the materials most needed to tackle climate change. The KUL report echoes this, warning of global supply shortages in crucial metals, like lithium, cobalt, nickel, rare earths and copper.”

    ”There is a theoretical potential for new domestic mines to cover between 5 and 55% of Europe’s 2030 needs, with projects already in the pipeline for lithium and rare earths, according to the study.”

    “On the mining side, we need to make it more attractive for investors to invest in mining,” Gregoir told EURACTIV. “Permitting procedures take a long time. So we need to find a way to get public support by getting transparency and trust that mining is needed. It has an impact, but the effects can be managed.”

    https://www.euractiv.com/section/circular-economy/news/no-green-and-digital-transition-without-raw-materials-eu-warns/

    Mvh,

  38. Claes-Erik Simonsbacka

    # 36 tty

    Why the whole world is short of magnesium:
    ”China reduces magnesium production”

    ”This is causing problems for Europe, because 95% of all magnesium used in Europe is imported from China. As Israel is the only other primary producing country to export magnesium, the global market is completely dependent on Chinese export.”

    https://www.alumeco.com/news/2021/why-the-whole-world-is-short-of-magnesium/

    Mvh,

  39. Claes-Erik Simonsbacka

    Sällsynta jordartsmetaller i Sverige, förekomst och utbredning i berg och jord
    SGU-rapport 2015:21

    http://resource.sgu.se/produkter/sgurapp/s1521-rapport.pdf

    Mvh,

  40. Claes-Erik Simonsbacka

    Nickel Metal Hydride (NiMH) Batteri

    Kommersiella NiMH-batterier är mestadels av typen sällsynt jordartsmetall-nickel, som LaNi5. Dessa legeringar kan lagra sex väteatomer per enhetscell som LaNi5H6. Densiteten av väte som lagras i en metallhydrid är högre än för rent flytande väte! Misch metall nickellegeringar används t.ex. för att spara kostnaden för separation.

    Elektrolyten i kommersiella NiMH-batterier är vanligtvis 6 Molar KOH eller kaliumhydroxid

    NiMH-cellen kostar mer och har halva livslängden av NiCd-cellen, men den har också ca. 30 % mer kapacitet, ökad effekttäthet (teoretiskt ca. 50 % mer, praktiskt taget ca. 25 % mer). Minneseffekten, som vid en tidpunkt ansågs vara frånvarande från NiMH-celler, finns om cellerna behandlas helt rätt. För att undvika att minneseffekten laddas ur helt en gång var 30:e cykel.

    Batterier med minneseffekt måste vara helt tomma innan laddning, annars försämras kapaciteten snabbare än normalt.

    Mvh,

  41. Claes-Erik Simonsbacka

    Svensk forskning mångdubblar livslängden för uppladdningsbara NiMH-batterier

    http://sv.scienceaq.com/Electronics/1005070549.html

    Mvh,

  42. Claes-Erik Simonsbacka

    Batterierna med jordartsmetaller – fortfarande en gåta
    2023-01-17

    https://www.nyteknik.se/gruvbrytning-premium-sallsynta-jordartsmetaller/batterierna-med-jordartsmetaller-fortfarande-en-gata/1383529

    Mvh,

  43. Claes-Erik Simonsbacka

    Vilka processtekniska försök har LKAB genomfört för att undersöka och utreda med avseende på användningen av blandade hematit- och magnetitmalmer vid produktion av järnmalmspellets samt hur olika magnetit och hematitblandningar fungerar i LKAB:s befintliga processanläggningar?

    Mvh,

  44. Claes-Erik Simonsbacka

    Norge hittar ”betydliga” mineraltillgångar på sin havsbotten
    27 januari 2023

    En norsk studie har funnit en ”ansenlig” mängd metaller och mineraler från koppar till sällsynta jordartsmetaller på havsbottnen på dess utvidgade kontinentalsockel, sa myndigheterna på fredagen i sina första officiella uppskattningar.

    ”Av de metaller som finns på havsbottnen i studieområdet finns magnesium, niob, kobolt och sällsynta jordartsmetaller på Europeiska kommissionens lista över kritiska mineraler”, säger norska oljedirektoratet (NPD), som genomförde studien, i en påstående.

    Resursberäkningen, som täcker avlägsna områden i Norska havet och Grönlandshavet, visade att det fanns 38 miljoner ton koppar, nästan dubbelt så stor volym som bryts globalt varje år, och 45 miljoner ton zink ackumulerats i polymetalliska sulfider.

    Sulfiderna, eller ”svarta rökare”, finns längs mitten av havets ås, där magma från jordens mantel når havsbotten, på djup av cirka 3 000 meter (9 842 fot).

    Omkring 24 miljoner ton magnesium och 3,1 miljoner ton kobolt beräknas finnas i manganskorpor som odlats på berggrunden under miljontals år, samt 1,7 miljoner ton cerium, en sällsynt jordartsmetall som används i legeringar.

    Manganskorporna uppskattas också innehålla andra sällsynta jordartsmetaller, såsom neodym, yttrium och dysprosium.

    ”Dyra, sällsynta mineraler som neodym och dysprosium är extremt viktiga för magneter i vindturbiner och motorer i elfordon”, sade NPD.

    NPD sa att dess uppskattningar visade resurser ”på plats”, och ytterligare studier behövdes för att fastställa hur mycket av dessa som skulle kunna återvinnas med acceptabel miljöpåverkan.

    P.S. Ovanstående är översatt från artikeln.
    https://www.mining.com/web/norway-finds-substantial-mineral-resources-on-its-seabed/

    Mvh,

  45. C-E Simonsbacka

    Ersätter kommentaren i # 43

    Vilka processtekniska försök har LKAB genomfört för att undersöka och utreda med avseende på användningen av blandade hematit- och magnetitmalmer vid produktion av järnmalmspellets samt hur olika magnetit och hematitblandningar fungerar i LKAB:s befintliga processanläggningar, Vilka processtekniska försök har LKAB genomfört för att undersöka och utreda med avseende på användningen av relevant blandade hematit- och magnetitmalmer vid produktion av järnmalmspellets samt hur olika magnetit och hematitblandningar fungerar i LKAB:s befintliga processanläggningar, utan kvalitetsförsämring?

    Mvh,

  46. Claes-Erik Simonsbacka

    Kina skärper exportförbudet för SmCo/NdFeB och RE-kunskap; Kinas RE- och RE-magnetexport.

    https://treo.substack.com/p/china-tightens-export-ban-of-smcondfeb?utm_source=substack&utm_medium=email

    Mvh,

  47. Claes-Erik Simonsbacka

    Kina har allt

    Det är för närvarande orealistiskt att prova något av skala i sällsynta jordartsmetaller utan att Kina deltar:

    – Kinas marknad är >80 % av marknadsvolymen för sällsynta jordartsmetaller;

    – Kina producerar >90 % av världens sällsynta jordartsmetaller;

    – Kina tillbringade ~60 år av forskning, produktutveckling och produktförfining och strävade efter de högsta möjliga kvaliteterna;

    – Kina har ett antal dedikerade forskningsanläggningar för sällsynta jordartsmetaller som arbetar med ingenting annat än sällsynta jordartsmetaller;

    – Kina har industriella standarder för sällsynta jordartsmetaller, som möjliggör råvarutillverkning;

    – På grund av varuhandeln kan Kina ha merkantila byten för sällsynta jordartsmetaller;

    – Positioner i sällsynta jordartsmetaller kan tjäna som säkerhet för lån.

    I väst finns inget av det.

    Mvh,

    Mvh,