Reglerkraftsproblemet löst

waterfall
SvD Näringsliv hade i morse en förvirrad artikel om Norska idéer att lagra billig elkraft på natten, genom att pumpa upp den till högre belägna vattenmagasin. Då det uttryckligen stod att man inte avsåg att pumpa upp salt havsvatten fick i alla fall inte jag ihop det. Och var skulle pumpenergin komma ifrån – lokal Norsk vattenkraft ??
Bra i alla fall att man överhuvudtaget börjar nämna begreppet reglerkraft i samband med vindkraft och annat. I söndags(?) var det också en lika förvirrad artikel i samma spalter, som talade om att helt andra elnätskonstruktioner behövs i framtiden för att hantera alla typer av “förnybara” och tidsinstabila energikällor, men begreppet reglerkraft nämndes inte i sammanhanget.
(Tillägg kl 12:30 – pekke #4 hittade “söndagens (?)” artikel i webbversion – se länk nedan. Där står faktiskt om Reglerkraft i sidonötterna – men inte så den genomsnittliga läsaren inser dess vikt för ex vindkraftproduktion)
För något år sen skrev jag här om boken “The Sun Kings” , som handlar om den största soleruptionen i modern tid (1859), och dess katastrofala konsekvenser för dåtidens elinstallationer, som begränsade sig till telegrafledningar och liknande. Vad som kan hända i ett modernt samhälle vill man kanske inte ens tänka på. De “smarta datorstyrda elnäten” man talar om kommer i alla fall att få ta första stöten, garanterat.
Om någon undrar över Escher’s vision för reglerkraftsproblematiken ovan (1961) så har den nyligen experimentellt visat sig fungera 😉 . Kanske man borde tipsa norrmännen ?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Labbibia

    Peter S
    Du ska inte publicera sådana bilder. Politiker som V:s Pedersen kan få “snilleblixtar” och besluta om att man ska bygga…… 😉

  2. bom

    #1
    Dessbättre så har väl Pedersen inget alls att besluta om! Det kusliga är väl dock att de som äger besluta befinner sig på den Pedersenska nivån också. Se de senaste rönen om ex-riksdagsmännens oanställningsbarhet.

  3. Lejeune

    OT, uppmuntrande om utbildning i UK, “to get back to the science in science” låter positivt:
     
    http://www.guardian.co.uk/education/2011/jun/12/climate-change-curriculum-government-adviser
     
    …..undrar hur det ser ut i svenska skolor?

  4. pekke

    Antar att det är den här artikeln du menar.
    http://www.svd.se/naringsliv/europas-energisystem-infor-stora-forandringar_6238276.svd
     
    Norskarna brukar väl inte ha några större problem med att fylla sina dammar på våren !

  5. wilgon

    Vattenfall har haft ett pumpkraftverk i Umeälven.  Juktan var ett försök att ta tillvara överskott av el på natten genom att pumpa upp vatten till en högre belägen sjö och sedan använda vattnet för elkraftproduktion under dagen.
    http://produktion.vattenfall.se/powerplant/juktan?WT.srch=1&WT.mc_id=c10008367
    http://vattenkraft.info/?page=kraftverk&id=227
     

  6. Peter Stilbs

    wilgon #5 – kommer då denna spillkraft från kärnkraftverk eller vad?
    Om det är vattenkraft som driver vattenkraft hänger inte jag med i alla fall – möjligen i det fall någon reservoar är full, och man vill nyttja överskottet till att fylla någon annan ????

  7. Erland

    Och var skulle pumpenergin komma ifrån – lokal Norsk vattenkraft ??
    Nej, projektet går ut på att bygga vindkraft till havs för att med den elen fylla vattenmagasin, som i Norge har fördelen att ligga nära kusten. Vindelen skall alltså inte kopplas ut på nätet direkt, utan ge reglerkraft, som kan säljas till kontinenten. Verkar vara ett av de förnuftigare användningarna av vindkraft. Som på Kanarieöarna för att göra dricksvatten – inget är billigare eller enklare att spara än vatten. Bara man gör tillräckligt spelar det ingen roll när det blåser.

  8. pekke

    Peter S.#6
    Verkar som att wilgons exempel bygger på flera dammar i rad nära varandra, så det uppumpade vattnet går genom mer än 1 damm innan det pumpas upp igen !
     
    Så i det exemplet kan det vara lönsamt att pumpa tillbaka under natten.

  9. wilgon

    Peter Stilbs#6
    I början på 70:talet stod vattenkraften för större delen av vår elproduktion. I ett älvsystem är ofta kraftverksdammarna av olika storlek. Det kan vara ett komplicerat system att reglera älven vissa tider då man måste släppa vatten förbi mindre kraftstationer. Är det sedan olika ägare av kraftstationerna så blir det ändå svårare. Tanken med Juktan var att få tillskott på el under dagtid och använda det elöverskott som fanns vissa tider på nätterna till pumparna. Med andra ord ett komplicerat sätt att lagra el.

  10. wilgon, det du säger kan säkert vara korrekt, att sådant förekommit. Men håll med om det priniciellt tokiga att tro sig kunna spara energi genom att (via en anordning) lyfta ett kg vatten till högre höjd, genom att man som drivkälla därifrån sänker 1.1-1.2 kg ned till den lägre nivån.

  11. Peter Stilbs

    Som Erland #7 antyder kan det vara ett gångbart sätt att buffra intermittenta energikällor som ex vind- och vågkraft.
    Frågan är bara hur billigt/dyrt det blir. Säkert långt billigare och bättre än att lagra i batterier, som föreslagits. 
    Man ser också mönstret, som framkommit antydningsvis i debatten senaste månaderna – att Sverige och Norge etc ska agera ständig buffert åt ex Tyskland.
    Vänta bara på kommande elräkningar.
    Om kraftproducenterna ändå kunde spara vattenkraft åt oss, och sälja ev överskott till utlandet först vid situationer när den är dyr

  12. Peter Stilbs

    pekke #4 – nej – det verkar vara söndagens(?) artikel om kraftnät och liknande
    och
    jag är säker på att ha läst att många av senaste 10 åren har Norge haft en situation där vattenmagasinen inte alls är fyllda på våren

  13. Håkan R

    Nedanstående länk beskriver problemen med att få vindkraften att samexistera med befintliga energislag avseende nätstabilitet och reaktiv imatningsförmåga.
    Artikeln belyser även de miljö och produktionsproblem som kan uppstå om vindkraften ges gräddfil och framtvingar en ryckigare vattenkraftsproduktion.
    http://www.elbranschen.nu/content/view/750/85/lang,english/

  14. Bertel

    Jonas N # 10
    Satte mig ner och skulle precis skriva om det “tokiga” i tankebanorna, men du hann före.  🙂
    Jag kan förstå?(ana) bakomliggande tankegångarna att “lagra” ojämn energitillgång från vindkraft i “jämn” tillgång i vattenkraft, men det blir väldigt dyrt för oss konsumenter och industrin. 

  15. wilgon

    Jonas N #10
    Jag håller med om att det är tokigt system, men det måste ses från den tiden då Vattenfall hade ansvaret för elproduktionen i landet och sökte olika sätt att lagra elenergi.

  16. pekke

    Peter S.
    Norge får väl samma problem som vi har längre fram på sommaren, sedan har jag för mig att de redan nu hjälper till med reglering av Danmarks elnät med en kabel länderna i mellan.

  17. Bertel

    Vad skulle elpriset bli ifall havsbaserad vindkraft lagras(pumpas upp) i dammar som producerar elenergin till förbrukarna?(2-3 kr kWh?)
    Tacksam för svar. 

  18. wilgon, det är nog inte pga energispar man gjorde så. Men kanske för att förhindra trånga sektorer i produktionen (eller pga pris optimering)
    Jag skulle kunna förstå ifall dålig el (typ vindkraft) skulle användas för ändamålet. Men jag tror även det är en extremt dålig metod att både tillverka och bunkra energi …

  19. pekke

    Nu har en ny artikel dykt upp.
    http://www.svd.se/naringsliv/norge-tror-pa-kraftverk-i-skift_6242452.svd
     
    30 % förlust räknar man med vid pumpning.
     

  20. Slabadang

  21. pekke

    Även en artikel i NyT där man konstaterar att det kan bli dyrt för norska elkonsumenter.
    http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vattenkraft/article3201006.ece
     
    Tja… Nån måste ju betala och vi vet ju vilka som alltid får betala.

  22. Bertel

    Pekke # 19
    Tack.

  23. Ulrik

    Stridsflygplanen från USA blir också dyra för Norge. Så går det inom alla områden när det är snabb politik och inte grundliga fakta som styr besluten. Man borde från kostnadssynpunkt ha valt JAS.
    http://www.vg.no/nyheter/innenriks/artikkel.php?artid=10095403

  24. Elling Disen

    Obama har kommet med en SmartGrid-rapport. Kolla kommentarerna.

  25. pekke

    Elling D.
    Smart grids, datorer kopplade till eldistributionen över allt !
     
    Mmm… Hackers ( Hack the planet ) !?
    http://www.imdb.com/title/tt0113243/
     
    Die Hard 4.0 !?
    http://www.imdb.com/title/tt0337978/
     
    Möjligheterna är oändliga för den som vill.
     

  26. bert

    Det är det bästa sättet att använda vindkraft. Ett alternativ är att alstra fjärrvärme. Det finns många fördelar. Pumpa upp vattnet på lågpristid kan också vara att föredra till att dra ner produktionen. Man kan inte stänga av ett vattenkraftverk helt och hållet. Det handlar om prisoptimering och är alls ingen dålig idé.

  27. Jan E M

    Att använda pumpkraftverk för att reglera el är inget nytt. Används på flera håll i världen. Hittils har det används mest för att reglera kärnkraft,
    Att det inte används i Sverige beror på att det finns så mycket vattenkraft i Skandinavien som används för reglering.
    Här är vad wikipedia skriver om pumpkraft:
    http://en.wikipedia.org/wiki/Pumped-storage_hydroelectricity
    Det är som regel bättre att bygga ett pumpkraftverk ihop med ett vattenkraftverk. Det skall helst vara kraftverk med mycket stora fallhöjder, för då får man bättre verkningsgrad. Nackdelen är att de flesta vattenkraftverk med stora fallhöjder ligger långt ifrån stora städer där förbrukningen är som störst.
    I Appalcherna har man i djupa gamla gruvor nära stora städer byggt några pumpkraftverk. Trots att verkningsgraden blir dålig så har det sin fördel att det är nära förbrukarna.

  28. Jan E M

    Bättre länk som förklarar varför pumpkraftverk används.
    http://www.bambooweb.com/articles/p/u/Pumped_storage_hydroelectricity.html
    På kommentarerna att döma så verkar det vara få här som förstår varför man använder pumpkraftverk.

  29. Gunnar Strandell

    Jonas N och Wolter
    Jag tror att ni har rätt båda två.
    Juktans pumpkraftverk arbetar bara som kraftverk sedan 1996 för att elmarkanden avreglerades. Innan dess var det dock ekonomi att pumpa när det var billigt och generera energi vid höglast.
    Vattenfall skriver så här om verket: 
    Det övre magasinets volym (Blaiksjön) medgav en kontinuerlig elproduktion under 80-120 timmar och kontinuerlig pumpning under 100-115 timmar. Normalt utnyttjades anläggningen för elproduktion i 12 timmar varje vardag och för pumpning i 10 timmar under nätter samt dessutom under helgdagar. Genom att på detta sätt utnyttja överskottskraften under natt- och helgtid för pumpning erhölls en önskvärd kraftförädling. Trots att fallhöjden vid generering var större än uppfordringshöjden vid pumpning lämnade anläggningen inget eget energitillskott, vilket berode på förluster vid pumpning och generering. Däremot gav överledningen ett tillskott på 140 GWh/år i ovan nämnda befintliga kraftstationer i Umeälven.
    Länk:
    http://vattenkraft.info/?page=kraftverk&id=227