Jag befinner mig i Berlin på en mycket intressant konferens om klimatfrågan. Visserligen är mötet inte i paritet med Heartlandkonferensen, som senast lockade nära 1500 deltagare. Här är vi runt 150 personer som samlats för att lyssna på bl.a. Fred Singer (via videolänk), Vincent Courtillot och Nir Shaviv.
Vincent Courtillot är för en för mig ny bekantskap. Han är professor i geofysik vid Paris Diderot University och tycks vara en mycket påläst och kunnig forskare. Mycket av hans föredrag kretsar kring sammanblandningen av vetenskap och politik, som han tror är en grundläggande orsak till den bittra striden på klimatområdet. Det är när vetenskapens sant eller falskt ställs mot politikens gott eller ont som det uppstår problem. Vetenskapens uppgift är att ifrågasätta och debattera. Politiken bygger på demokrati och konsensus. Hade vetenskapen styrts av samma principer som hade det hämmat all utveckling och innovation, eftersom vi aldrig skulle våga gå mot strömmen och prova något nytt. Konsensus hör samman med konservatism. Det är debatten som för oss vidare.
Det är faktiskt också första gången som jag hör Nir Shaviv live. Han är astrofysiker och en mycket sympatisk sådan, och han talar om hur kosmisk strålning påverkar jordens klimatsystem.Shaviv tycks vara av åsikten att nettoeffekten av mer vattenånga i atmosfären är neutral, dvs att det varken är någon positiv eller negativ feedback, något som inte alla i salen håller med om. Men Shaviv menar att den positiva feedback som skapas av mer vattenånga i atmosfären kompenseras helt av den negativa feedback vi får av ökad molnbildning.
Varför fokuserar vi så mycket på just den globala medeltemperaturen?, frågar jag Vincent Courtillot. Men tanke på att alla de negativa konsekvenser vi skräms med sker på lokal eller regional nivå (uttorkning, översvämning, förlust av biodiversitet etc) borde vi kanske tänka mer på medeltemperaturen i just regionala termer. Men det är ytterst sällan det talas om hur medeltemperaturen i t.ex. Europa har utvecklats. Vincent Courtillot har jämfört temperaturkurvorna för USA och Europa och visar oss på ett tydligt sätt att de skiljer sig åt oerhört mycket när det gäller utvecklingen under 1900-talet.
Borde vi inte tala mer om just regionala klimatmönster, och då menar jag inte bara temperatur, utan även nederbörd, vindförhållanden etc.?
Bob Carter är som vanligt mycket underhållande. Han är en av mina favoritföreläsare på klimatområdet. Inte heller han ”förnekar” klimatförändring, eller för den delen människans påverkan på klimatet. Naturligtvis påverkar vi klimatet lokalt, menar Carter. Vi bidrar till uppvärmning genom att UHI-effekten men samtidigt till en avkylning genom förändrad markanvändning (albedon ändras). Vad nettoeffekten är vet ingen, säger Bob Carter.
Nu väntar en andra dag av föreläsningar och jag återkommer med vidare rapport. Till dess, som man säger här i Tyskland – Tschüss!
Tack Maggie!
Vincent Courtillot är på rätt spår i sin analys. Det är förväxlingen mellan politikens och vetenskapens spelregler som är det grundläggande felet. Den förväxlingen är inbyggd i IPCC.
Någon kommentar till november månads temperatur. +0,38 mot +0.42 i okt? Kommer rekordet från 1998 stå sig trots allt?
När det gäller att vi borde fokusera mer på lokalt klimat, så kan det ligga något i det. Där är kanske människans påverkan mer betydande. Men det är ju bara globala temperaturer som påverkar klimatet långsiktigt. Vad vi gör på ett lokalt ställe på jorden påverkar knappast antarktis isar. Där är det ju den globala temperaturens utveckling som är intressant,
Maggie!
Hur många TV kanaler och journalister finns på plats i Berlin? MSM skickade väl hälften till Cancun, andra hälften till Berlin 🙂
Tobias #2,
”Men det är ju bara globala temperaturer som påverkar klimatet långsiktigt.”
Du är inne på rätt spår.
Här är Roy Spencers förklaring till varför global temperatur är viktig för både lokalt och globalt klimat:
”Finally, the globally averaged temperature is not just a meaningless average of a bunch of unrelated numbers. This is because the temperature of any specific location on the Earth does not exist in isolation of the rest of the climate system. If you warm the temperature locally, you then will change the horizontal air pressure gradient, and therefore the wind which transports heat from that location to other locations. Those locations are in turn connected to others.
In fact, the entire global atmosphere is continually overturning, primarily in response to the temperature of the surface as it is heated by the sun. Sinking air in some regions is warmed in response to rising air in other regions, and that rising air is the result of latent heat release in cloud and precipitation systems as water vapor is converted to liquid water. The latent heat was originally picked up by the air at the surface, where the temperature helped govern the rate of evaporation.
In this way, clouds and precipitation in rising regions can transport heat thousands of kilometers away by causing warming of the sinking air in other regions. Surprisingly, atmospheric heat is continually transported into the Sahara Desert in this way, in order to compensate for the fact that the Sahara would actually be a COOL place since it loses more IR energy to space than it gains solar energy from the sun. (This is because the bright sand reflects much of the sunlight back to space).
Similarly, the frigid surface temperature of the Arctic or Antarctic in wintertime is prevented from getting even colder by heat transport from lower latitudes.
In this way, the temperature of one location on the Earth is ultimately connected to all other locations on the Earth. As such, the globally averaged surface temperature — and its intimate connection to most of the atmosphere through convective overturning — is probably the single most important index of the state of the climate system we have the ability to measure.”
Tack, Maggie för din rapportering från Eike konferensen.
Intressant, hur Vincent Courtillot formulerar sin syn på problemet (kollisionen?) i klimatfrågan ur vetenskapligt och politiskt perspektiv.
Han argumenterar helt i Denis Diderots anda:
”Scepticism is the first step toward truth. It must be applied generally because it is the touchstone!”
I Courtillots tappning: ”Vetenskapens uppgift är att ifrågasätta och debattera”.
Tänkvärda ord för många AGW/CO2 -troende och starkt argument att även som ”icke-expert” följa debatten på TCS-bloggen. 🙂
Matt Ridley:
“When it is cold, it is just weather. When it is warm or stormy, it is “linked with climate change”.”
Var också i Berlin denna helg – men ute i det verkliga klimatet i den av avsaknad global uppvärmning mycket kyliga stad. Kyla och fukt går in i märgen. Men tack vare glywein, julbasarer, trevliga människor och av vattenfall upplyst skön stad blir upplevelsen varm