Onaturlig temperaturökning?

En invändning mot IPCCs rapporter och AGW-hypotesen är att den måttliga temperaturökningen sedan 1880 mycket väl kan förklaras av naturliga variationer. Ett vanligt skeptikerargument är att det skulle räcka med 1-2 % mindre moln för att förklara temperaturökningen. I ett geologiskt perspektiv har jorden haft både högre temperatur och koldioxidhalt utan mänskligt bistånd. Det behövs ingen antropogen koldioxid för att förklara variationerna. Det är därför AGW omöjligen kan vara nollhypotes. Det är de som föreslår att just den pågående klimatförändringen beror på ökande halt av CO2 i atmosfären, som har bevisbördan.
Mot denna bakgrund kan man förstå den uppståndelse som ett nyligen publicerat arbete har vållat. Det är författat av Shaun Lovejoy vid McGilluniversitetet i Kanada och är publicerat i tidskriften Climate Dynamics. Jag hittade först information om detta på WUWT (länk)  Springer har artikeln bakom en betalvägg, men man kan hitta manuskriptet i en enklare typografisk utformning på universitets web-hemsida (länk). Författarens uttalade syfte är att studien skall bevisa att klimatförändringen inte är naturlig. Författaren döljer inte sin avsikt att sänka ovanstående skeptikerargument på ett mer effektivt sätt än vad IPCCs rapporter har förmått. Redan i inledningen sägs att (min övers) “ ..en olycklig sidoeffekt av detta stöd på modeller är att det tillåter GCM-skeptiker att ifrågasätta den antropogena orsaken till uppvärmningen”. I universitets presentation av arbetet är anti-skeptikermotivet ännu tydligare. “Denna studie kommer att bli ett dråpslag för ev återstående klimatförändringsförnekare, säger Lovejoy. Deras två mest övertygande argument – att uppvärmningen är naturlig och att datormodellerna är felaktiga – är antingen direkt motbevisade av denna analys, eller helt enkelt inte tillämpliga.”
Lovejoy använder sig av statistiska metoder för att visa att den klimatförändring som skett sedan 1880 är för stor, eller snarare har för stor varians, för att kunna vara naturlig. Han gör en poäng av att han inte behöver någon klimatmodell, eller “mänskligt fingeravtryck”. Han behöver endast mätta och proxiberäknade temperaturdata och deras variationer. Jag erkänner gärna att jag inte är tillräckligt statistikkunnig för att i detalj bedöma undersökningen. Ett antal egendomligheter har jag likväl observerat. Jag citerar fig 3b från arbetet:Fig 1I diagrammet visar den bruna kurvan den uppvärmning som orsakas av CO2 + alla andra antropogena faktorer. Dvs även en kylande term beroende på aerosoler. Den motsvarar ett eget värde på klimatkänsligheten 2.33 +  0.22 K, som Lovejoy konstaterar vara tillräckligt nära IPCCs, och samtidigt härlett med den nya statistiska metodiken. Metodiken baseras på att den antropogena drivningen är linjär och deterministisk, dvs icke-fluktuerande. All varians hänföres istället till de naturliga variationerna, som ansättes vara stokastiska. Den proxihärledda och uppmätta “verkliga” globala temperaturanomalin är den blå kurvan. Med de antaganden Lovejoy gjort blir då differensen mellan den blå och bruna kurvan ett mått på variansen hos de naturliga temperaturvariationerna. Den röda pilen är ett exempel. Lovejoy påstår att det är alla naturliga drivkrafter, men nämner i klartext effekter av vulkanutbrott och de små variationerna i solinstrålningens intensitet. Det är för mig oklart hur t ex variationerna i havens strömningsmönster har inkluderats i den naturliga variansen. Till höger visar de två vertikala projektionerna att den naturliga variansen är otillräcklig för att förklara vad som skett under perioden. Lovejoy säger sig ha beräknat sannolikheten för att uppvärmningen helt enkelt är en stor, sekellång naturlig variation, och hans slutsats är,  för dessa “huge” 0.9 oC,  är oddsen är mindre än 1:100 och sannolikt även mindre än 1:1000.
Fa’n trot’. Det är svårbegripligt att alla de rekonstruktioner av jordens temperaturhistoria, som publicerats av geologer, glaciologer, arkeologer m fl,  och som visat på variationer på flera oC, skulle ha kunna ha hamnat så fel. Jag har intrycket att detta endast är en variation av IPCCs gamla modelltrick. Detta som gick ut på att endast om CO2-tillskottet adderas till den beräknade “ naturliga” temperaturkurvan, så fås överensstämmelse med den uppmätta.
På WUWT finns en kommentar av Christopher Monckton of Brenchley (länk ) som sågar Lovejoys artikel. Det görs på basis av att denne försummar alla mätfel  därför att de < 0.03 K. Det är onekligen ännu ett kaxigt påstående, och Monckton är inte nådig i sitt omdöme. Efter denna kritik finns dessutom ett antal mycket negativa kommentarer.
Det är svårt att undgå intrycket att denna artikel i första hand är ett inslag i en för närvarande problemfylld opinionsbildning, snarare än ett sökande efter en vetenskaplig sanning. Den så uppenbart tillkommen för att motverka intrycken av att IPCC i sin pågående rapportutgivning är på vetenskaplig defensiv.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Magnus C

    Jag tycker att det är konstigt att inte själva temperaturkurvan ifrågasätts mer. Även från skeptikerhåll verkar den där temperaturkurvan i många fall ha accepterats. Men med tanke på hur stort effekt urbanisering kan ha på uppmätta temperaturer så är det ganska troligt att 30-40-taletn värmeperiod var i paritet med nuvarande värmeperiod. I Moncktons analys ser man tydligt att så var fallet i USA. Och även i Sverige verkar det ha varit ungefär lika varmt på 30-40-talen som nu.

  2. Gunnar Juliusson

    DNs huvudledare idag utifrån IPCC AR5:3 – Vi har lösningarna (=hög koldioxidskatt).
    http://www.dn.se/ledare/huvudledare/vi-har-losningarna/
    DNs ledarredaktion demonstrerar sin kunskapsnivå:
    “Utsläppen behöver sannolikt halveras fram till 2050, för att koncentrationen av partiklar i atmosfären inte ska bli så hög att temperaturen stiger mer än två grader mot slutet av 2000-talet.”
    Inget kommentarsfält.

  3. lennart bengtsson

    Hej
    Det finns under de senaste 15-20 åren ett antal artiklar där man visat att ett antal av dagens väder och klimatobservationer har mycket låg sannolikhet mot bakgrund av ett stokastiskt varierande klimat. Ett exempel härpå är den omfattande avsmältningen och tillbakagången hos de allra flesta bergsglaciärer. Emellertid en förutsättning härför är att man har oberoende metoder att bestämma klimatets interna variation. Det är just detta som är kruxet. Detta kan göras baserat på realistiska högupplösliga modeller och i viss mån från långa tillförlitliga observationsserier. Jag har under lång tid tillsammans med mina medarbetare ägnat mig åt sådana undersökningar och det är ingen tvekan att ett antal observationer ( som glaciäravsmältning, havsisen i Arktis, värmeackumulationen i världshavet etc inte har visat sig möjligt att reproducera med modeller som inte inkluderar ökande växthusgaser. Detta är ju inget bevis i traditionell mening utan endast indikationer, men robusta sådana. Problemet är snarare att man ännu inte har lyckats producera en annan förklaring som är baserad på solid vetenskap. Det enda och centrala frågan är huruvida modellerna systematiskt underskattar den naturliga variationen samt att observationsserierna är alldeles för korta. Till viss del är det därför fortfarande en öppen fråga men enligt min uppfattning tillräcklig för att man långsiktigt bör göra något åt saken.
    LennartB

  4. Magnus C

    Lennart #3:
    Om växthusgaserna hittills har gett några tiondels grader förhöjning av temperaturen, skulle det verkligen kunna orsaka att glaciärerna minskar? Är det inte trots allt de naturliga variationerna som måste vara helt dominerande?

  5. Lasse

    Att glaciärer drar sig tillbaka är ett tecken på att det blivit varmare-helt riktigt.
    Att det under glaciärer återfinns rester av skog är då ett tecken på att det blivit kallare tidigare.
    Att vi har periodicitet i klimatet är nog ett tecken på annat än att vi har en effekt som styr helt.
    Varför nöjer sig man inte med den effekt som skiljer andra halvan av 1900 mot den första-dvs ca 0,15-0,3 grader som kan hänföras till AGW (CO2+aerosoler)
    Det blir lättare att försvara!

  6. Jan

    #2 Gunnar Juliusson
    Då jag läste DN’s ledare undrade jag vad dom menade med ”koncentrationen av partiklar i atmosfären”. I alla fall i min värld betraktas inte en gas som koldioxid som partiklar. Däremot kan man prata om tex. sotpartiklar.

  7. lennart bengtsson

    Magnus
    I sin nedre del lutar bergsglaciärerna litet. Om Du har en lutning på säg 1 på 20 så påverkar en uppvärmning på 0.5°C säg en sträcka på 20x100m = 2km om vi antar ett vertikalt temperaturavtagande på 0.5°C/100 m. Nu är det viktigt att ha klart för sig att glaciärer drivs primärt av mängden snö och på hög höjd kommer all nederbörd som snö. Det är bl annat därför som glaciärerna i Karakorum har växt under senare tid. Ibland hör man påståendet att glaciärerna på Kilimanjaro smälter på grund av växthusgaserna. Detta är helt galet då temperaturer på ca 6km höjd alltid är under noll utom när solen skiner. Tillbakagången där är därför en följd av minskad nederbörd som alltid kommer som snö på denna höjd ( så där 40°C kallare än vid havsytan). Att de snöat mindre på senare tid beror inte på CO2 utan har andra orsaker.

  8. LBt

    Intresant sätt att ta sig an problemet, värd all respekt.

  9. Sten Kaijser

    Det finns en helt annan invändning som kanske borde nämnas, nämligen att det faktiskt pågår en långsam “naturlig” återhämtning ifrån “den lilla istiden” (som inte har ett dugg med växthusgaser att göra) medan de observerade fluktuationerna helt enkelt är “brus”.

  10. Adolf Goreing

    C-G Ribbing. Artikeln tar inte upp cyklerna i oceanerna. Det finns en intressant diskussion om artikeln här: http://daviddfriedman.blogspot.se/2014/04/two-problems-with-1-claim.html
    I princip är artikeln meningslös sifferexcersis. Läser man noga alla “ifs” och “buts” i den så ser man också att det handlar om att man ska slå blå dunster i ögonen på de icke-initierade, CAGW-troende. Man bevisar egentligen absolut ingenting.

  11. Magnus #1
    I princip håller jag helt med dig, därför tycker jag det är utmärkt att Wibjörn Karlén och du granskat nordiska temperaturdata och ifrågasatt dessa. I USA har man visat att UHI-korrektionerna gjorts helt galet. Nya Zealands temperaturstatistik är stark ifrågasatt mm mm.
    Till bilden hör också problemen med att beräkna ett globalt medelvärde – det är inte problemfritt när nästan alla mätplatser är på land och deras antal har minskat starkt över några decennier. Tack och lov för satelliter!

  12. Sten # 9
    Javisst – du har rätt. Dessutom bör vi kunna kunna kalla denna återhämtning “naturlig”, ty andra sådana har skett långt tidigare – och därmed är Lovejoys bevis falsifierat!
    /C-G

  13. tolou

    The variations in cloud water show some interesting low-frequency behavior. I have previously discussed the fact that these cloud water variations are correlated with CERES-measured net radiative flux, and so provide a proxy measurement for the net radiative imbalance over the ocean which suggest some portion of recent warming was simple due to a natural decrease in cloud cover.
    http://www.drroyspencer.com/wp-content/uploads/SSMI-Net-rad-flux-thru-Mar14.png
    http://www.drroyspencer.com/2014/04/ssmi-global-ocean-product-update-increasing-clouds-with-a-chance-of-cooling/

  14. Gunbo

    Tycker att Lennart Bengtssons diagram över växthusgas-forcingen är väldigt likt diagrammet ovan.
    http://www.tellusb.net/index.php/tellusb/article/viewFile/21533/html/101938
    Vore intressant med en kommentar från Lennart eftersom hans slutsats om forcingen från växthusgaserna ifrågasatts här.

  15. Jarek Luberek

    Klimatvetenskapen är full av efterhandskonstruktioner av det här slaget som väsentligen är “argumentum ad ignorantiam”. Därtill finns dessutom inslaget av övertygelse följt av behovet att klä denna övertygelse i någon form av matematisk formalism för att dölja att det är en personlig övertygelse, och ibland som bryr man sig inte ens om att dölja något. Man får poäng för övertygelse inom klimatvetenskapen. Det är därför det är så viktigt att vi håller strikt på kravet att presentera kvantitativa förutsägelser från falsifierbara teorier. När man börjar göra det så är det dags att lyssna och lära. Fram tills dess är det bara gratulera klimatforskarna över att ha hittat ett sätt försörja sig själv genom att blåsa allmänheten på pengar genom skräckunderhållning.

  16. Lasse

    #13 Kopplingen till periodicitet finns:
    “Note that a possible El Nino this year would temporarily dominate everything else, as would any La Nina afterward”
    Judit Curry tar upp El Nino och pekar på en annan periodicitet “With regards to the pause, I don’t see a pause buster given that we are in the cool phase of the PDO.”
    http://judithcurry.com/2014/04/14/el-nino-watch/#more-14740
    Att se periodiciteten som slumpartad som i artikeln ovan och ta stora förändringar till intäkt för den av människan påverkade naturen är som LBt påpekar intressant och värd respekt-men kanske inte invändningsfritt!

  17. Adolf G #10
    Tack för tipset med denna länk – den var intressant.
    Det som inte riktigt betonats vare sig här eller där, är att proxidata har en sämre tidsupplösning
    än direkta temperaturmätningar. Det betyder att variansen blir lägre. Så när Lovejoy går tillbaka till 1500-talet får han in en extra felkälla.
    /C-G

  18. lennart bengtsson

    Sten 9
    Jag tror Du får lägga ned lite mer tankemöda och kvantifiera detta om jag skall ta Dig på allvar. Kan Du vidare komma fram med en förklaring till den “lilla istiden” samt förklara varför den plötsligt upphörde???
    Lennart

  19. Gunbo

    Sten Kaijser #9,
    “Det finns en helt annan invändning som kanske borde nämnas, nämligen att det faktiskt pågår en långsam ”naturlig” återhämtning ifrån ”den lilla istiden”…”
    Jag vet inte hur många gånger jag frågat vad, rent fysikaliskt, denna s.k. återhämtning beror på. Det finns väl ingen “normaltemperatur” som jorden automatiskt återgår till efter en nerkylning? När klimatet blev kallare t ex under 1600-talet hade det en orsak, förmodligen lägre solaktivitet samtidigt med många vulkanutbrott. När solaktiviteten återkom och vulkanutbrotten blev färre skedde en återhämtning under 1700-talet, ja. Under 1800-talet förekom också några stora vulkanutbrott och solminima som sänkte temperaturen. Men återhämtningen från dem har skett för länge sedan. Så min fråga är: Vad är den fysikaliska orsaken till den påstådda fortgående återhämtningen?

  20. lennart bengtsson

    *14 Gunbo
    Jag tycker att bidraget från växthusgaserna till uppvärmningen de senaste 100+ åren är ganska övertygande men med en låg klimatkänslighet vilket indikerar att de olika feedbackprocesserna i stort tar ut varandra. Detta är ngt förbryllande och sista ordet är ännu inte sagt. Min uppfattning om den lilla istiden är att den sannolikt är/var en följd av den minskande sommarinstrålningen på NH. Att det har blivit varmare de sista hundra åren är mest troligt en följd av växthusgaserna, någon annan orsak har vi inga tillförlitliga indikationer om. Men denna syn skall vi vara tacksamma för en måttlig växthusgasuppvärmning ty annars hade säkert den lilla istiden fortsatt med sina Fimbulvintrar och kyliga somrar. Vi får nu se till att vi inte fortsätter uppvärmningen mer än nödvändigt men hittills har den varit till fördel för Sverige och andra länder med kallt och bistert klimat. Vi kan ju ibland tänka litet på oss själva även om det numera är omodernt.
    LennartB

  21. Christopher E

    #18 Lennart B
    “Kan Du vidare komma fram med en förklaring till den ”lilla istiden” samt förklara varför den plötsligt upphörde???”
    Varför upphörde alla de åtta tidigare “lilla istider” som varit tidigare under Holocen? Eftersom de alla, inklusive den senaste kallperioden vi just kallar lilla istiden, samvarierat med solaktivitet känns väl svaret ganska givet.
    För några bilar och kolkraftverk fanns ju inte under tidigare årtusenden…
    http://news.sciencemag.org/sites/default/files/styles/thumb_article_l/public/article_images/2001111511.gif
    http://www.essc.psu.edu/essc_web/seminars/spring2006/Mar1/Bond%20et%20al%202001.pdf

  22. Gunbo

    Lennart B #20,
    Tack för ditt svar!
    “Men denna syn skall vi vara tacksamma för en måttlig växthusgasuppvärmning ty annars hade säkert den lilla istiden fortsatt med sina Fimbulvintrar och kyliga somrar. Vi får nu se till att vi inte fortsätter uppvärmningen mer än nödvändigt men hittills har den varit till fördel för Sverige och andra länder med kallt och bistert klimat. ”
    Stämmer bra överens med min uppfattning också.

  23. Christopher E

    #19 Gunbo
    Har du missat att solaktiviteten fortsatte att öka ända fram till sent 1900-tal?
    http://www.climate4you.com/images/SolarIrradianceReconstructedSince1610%20LeanUntil2000%20From2001dataFromPMOD.gif
    Solfläcksantalet låg högre under 1900-talet än tidigare också:
    http://www.sott.net/image/image/16386/full/Sunspot_Numbers.png
    Att vulkanutbrott samvarierar med solaktivitet tror då inte jag, så den förklaringen till perioder som lilla istiden ignorerar jag…

  24. tty

    Lennaret Bengtsson #3
    “Det finns under de senaste 15-20 åren ett antal artiklar där man visat att ett antal av dagens väder och klimatobservationer har mycket låg sannolikhet mot bakgrund av ett stokastiskt varierande klimat.”
    Detta påstående är bara meningsfullt om man känner till vilken fördelningsfunktion respektive observationer följer. Klimatvariabler är som regel inte normalfördelade.
    Dessutom – både Lovejoy och du utgår här ifrån att det inte finns några naturliga långsiktiga (storleksordning sekler eller mer) klimatvariationer. För var och en som vet något om kvartärgeologi är detta ett totalt absurt antagande.
    Med Lovejoy’s sätt att se på saken är det uppenbart att t ex “the 4.2 KA event”, “the 8.2 KA event” och “the Mid-Boreal Cooling”, för att inte tala om Yngre Dryas-stadialen låg långt utanför vad som är möjligt utan mänskligt ingripande i klimatet. Troligen gäller det även för “Lilla Istidens” slutskede. Tyvärr har vi ju bara instrumentdata för nordvästeuropa från den tiden men i t ex CET är ju temperaturökningen 1660-1760 väl så stor som de senaste hundra åren.

  25. Thomas P

    Lennart #20 “Min uppfattning om den lilla istiden är att den sannolikt är/var en följd av den minskande sommarinstrålningen på NH. Att det har blivit varmare de sista hundra åren är mest troligt en följd av växthusgaserna, någon annan orsak har vi inga tillförlitliga indikationer om. ”
    Den minskade sommarinstrålningen är en stadigt fortgående process så om det stämmer skulle den naturliga utvecklingen varit fortsatt allt kallare klimat. Tar du hänsyn till det när du gör dina uppskattningar av klimatkänsligheten?

  26. Sten Kaijser

    Lennart Bengtsson,
    naturligtvis kan jag inte kvantifiera, men som tty påpekat så har jordens medeltemperatur ändrats innan människan började berika atmosfären med koldioxid så att det kan finnas en “naturlig uppvärmningstrend” borde inte vara otänkbart
    (åtminstone kan jag tänka mig det 🙂
    det är ju inte säkert att alla klimatförändringar beror på förändringar i atmosfärens sammansättning (eller förändringar i jordens bana).

  27. lennart bengtsson

    Thomas P
    Det görs normalt inte i förenklade modellskattningar på grund av den stora olikheten i tidsskalan. Klimatkänsligheten som en följd av de långlivade växthusgaserna har en tidsskala på ca 100 år medan solvariationen till följd av banvariationen på flera tusen år. Du har rätt i att detta borde man ta hänsyn till men jag uppskattar korrektionen till högst några procent. Problemet är vidare att effekten av solstrålningen är hemisfär och främst höga latituder. Klimatmodellerna, åtminstone MPI, inkluderar dock denna effekt.
    LennartB

  28. Björn

    Christopher E [23]; Det är ju detta som är den felande länken som klimatforskarna medvetet undviker, nämligen att tala om the solar grand maximum, vilket är en rätt så unikt soltillstånd som har inträffat under modern tid. Att vifta bort detta soltillstånd är bara okunnigt och vittnar om att klimatforskarna inte har grepp om detta fenomen och därför hellre mörkar detta soltillstånd som inträffade under 1900-talet. Spektrala våglängder inom UV/EUV som ökade då, kan inte bara negligeras som en oväsentlig klimatpåverkare, vilket om inte nu först kommer att visas, då dessa våglängder avtar. Sol och atmosfärsforskare kommer att få betydligt mer utrymme i debatten framöver, var så säkra.
    http://wattsupwiththat.com/2012/09/13/paper-demonstrates-solar-activity-was-at-a-grand-maxima-in-the-late-20th-century/

  29. lennart bengtsson

    Björn
    Det skulle vara mycket mera intressant om Du kunde komma med en rimlig förklaring och inte bara tyckande. Finns det överhuvudtaget några tydliga belägg att detta verkligen påverkar väder och klimat på ett mätbart sätt? Jag har faktiskt följt området och känner ledande solforskare med de är betydligt mer tveksamma än Du. Var har Du för information som jag och de inte känner till?
    LennartB

  30. Bo Carlsson

    Läste om analyser av borrkärnor.
    Det visade sig att värmen KOM FÖRST, sedan koldioxidökning. Hur förklarar man detta ? Kanske något att fundera på för de som tramsar om att koldioxiden höjer temperaturen.

  31. tty

    Lennart bengtsson #27
    “Det görs normalt inte i förenklade modellskattningar på grund av den stora olikheten i tidsskalan. Klimatkänsligheten som en följd av de långlivade växthusgaserna har en tidsskala på ca 100 år medan solvariationen till följd av banvariationen på flera tusen år.”
    Att (jämvikts)klimatkänsligheten skulle ha en tidsskala på 100 år verkar ytterst osannolikt om man menar ekvilibrering gentemot havstemperaturen, eftersom den termohalina cirkulationen har en omsättningstid av storleksordningen 1000 år. Tidsskalan för eventuella albedoeffekter (som t ex förändringar av utbredningen av skogar och inlandsisar) har också en betydligt längre tidsskala än 100 år.

  32. Thomas P

    Bo #30 “Det visade sig att värmen KOM FÖRST, sedan koldioxidökning. Hur förklarar man detta ?”
    Delvis med att haven när de värms upp släpper ut CO2, men jag tror inte den mekanismen räcker utan det måste till förändringar i biosfären också. En mekanism kan vara att organiskt material som legat begravt under inlandsisen frigörs och bryts ned när det blir varmare och isen smälter undan.
    Du tycks vara inne på det logiska felslutet att om högre temperatur kan ge mer CO2 kan inte mer CO2 också ge högre temperatur. Det finns dock ingen som helst motsägelse.

  33. Ann LH

    Lennart Bengtsson, det här med solens roll för klimatförändringarna verkar inte solklart precis. Vi får var och en efter bästa förmåga försöka lägga vårt pussel med hjälp av de ofullständiga bitar vi har tillgång till och förstår vidden av. Jag försöker just nu ta till mig vad NIPCC har att säga om saken. Såvitt jag förstår finns det en hel del solforskare som anser sig ha belägg för att solen spelar en betydligt större roll än vad du här på bloggen och IPCC har gett uttryck för. Från min horisont verkar dina uttalanden faktiskt lite arroganta. Är det så säkert att hela gänget som NIPCC refererar till har så fel att de kan nonchaleras?

  34. Magnus C

    Ann LH #33:
    Det finns grupperingar av forskare som tror på koldioxiden som drivande av jordens klimat och det finns andra grupperingar som tror att solens perioder är drivande. Men i båda fallen saknas övertygande bevis. Man kan välja att tro på det ena eller det andra men det handlar fortfarande om TRO. Vad jag har läst om NIPCCs bevis om solens påverkan så verkar det mest handla om bevis på anekdots-nivå, dvs, det råkade vara kallt på några ställen samtidigt som solen hade låg aktivitet och vice versa. Jag betraktar inte detta som vetenskapliga bevis.

  35. Jag läste artikeln av Lovejoy och tyckte den hade stora brister. Bland annat framgick det inte med tillräcklig tydlighet mot vilka tidsperioder som han mätt variansen. Det verkade som han använt sig av perioder av proxitemperaturer efter 1500-talet vilket därmed inte inkluderar MWP och därför känns det meningslöst. varmare perioder har ju bevisligen återkommit med viss periodicitet 1000-1500 år. Den naturliga variationen måste ju ses på en längre tidsskala. Dessutom blir jag alltid lika bekymrad över att vi aldrig får höra en tydlig saklig diskussion från IPCC som försöker kvantifiera vilka drivningsfaktorer som påverkat uppgången från 1800-talet till 1950, är det 50% solen, 75% solen eller enbart 25%?. Det har ju tidigare alltid talats om människans påverkan sedan industrialismen början, medan man nu väljer att tala om 1950 och framåt. Trots allt känns det svårt att helt räkna bort solens inverkan på 1900-talets tempkurva då den stämmer relativt bra. Den borde kunna förklara varför temperaturen steg från 1980 och framåt upp mot de värden som fanns på 1940-talet men kanske inte över dessa. Det vore intressant att höra Lennart Bengtssons syn på hur stor andel av uppvärmningen sedan 1980 som beror på CO2 enbart? 50% eller 90%? Kvalifiserad gissning får det väl bli?

  36. Jensen

    Lennart Bengtsson m.fl.
    Höjdpunkten av 65 N insolation under holocen inträffade för ca 10 000 år sedan och insolationen blev neg. för ca 3000 år sedan. För varje årtusende har temperaturen blivit allt lägre och trenden är sålunda såsom i en neoglacial.
    Tellus har ett alltför dynamiskt klimatsystem för att någonsin nå ett equilibrium, utan svänger alltid inom givna gränser i olika skalor. t.ex. ett antal hundra år. Betr. LIA blev jorden naturligt kall, och så småningom förlångsammades energiförlusten. Denna negativa energibalans åstadkom att jorden åter började värmas upp tills energibalansen blir inverterad., och en ny avkylning etableras. I varje skala svänger jordens temperatur inom sina begränsningar.
    Man har noterat mängden energi förlorad vid jordens temperaturökning . 0,2 C förändring motsvarade 2W/m2.
    Om fördubbling av CO2 ger global warming 3C , men att jorden då förlorar 7,5 W/m2 mer än vad som sker nu.
    Växthusgaserna kommer alltid att ha begränsad effekt. Dessutom står CO2 bara för ca 3% av GHE.
    OLR (out-going longwave radiation) har ingen begränsning. Ju mer jorden värmes desto mer kyler OLR.
    Ju kallare jorden blir, desto mer värmer OLR. Detta är sålunda termostatmekanismen.
    Sålunda ingen oro för CAGW / Tipping Point.
    energiförlust.

  37. Björn

    Lugn, lugn, så banbrytande resultat finns inte ännu så att klimatforskarna förlorar sina anslag, men däremot så får de med tiden inkludera sol- och atmosfärsforskare i skrået, eftersom jorden inte är en isolerad företeelse mot yttre rymden. Det är väl dokumenterat att solens TSI´s spektrala innehåll är variabelt, där både korta och längre cykler kan registreras. Dessa rön börjar bli väl etablerade bland solforskare. Den snabba utvecklingen inom satellit- och mättekniken kommer inom en snar framtid att ytterligare ge data till den forskning som analyserar sambandet mellan ett variabelt TSI och direkta förändringar i atmosfärscirkulationen. I vilken proportion klimatet drivs, av AGW eller TSI med hjälp av kosmisk strålning, blir en framtida fråga för en ny och modernare klimatforskning. Nedan några intressanta länkar i ämnet TSI och dess klimatpåverkan.
    http://rivernet.ncsu.edu/courselocker/PaleoClimate/FrohlichLeanSolIrdOverview1.pdf
    http://members.noa.gr/georgia/PS/jastp_publ.pdf

  38. Björn

    Föregående kommentar i [37] var riktad till Lennart Bengtsson [29];

  39. Björn

    Det verkar vara krångel med mina länkar i [37]. Kan någon bekräfta om de fungerar eller ej.

  40. Gunbo

    Christopher #23 och Björn #28,
    Christopher: “Har du missat att solaktiviteten fortsatte att öka ända fram till sent 1900-tal?”
    Nej, det har jag inte missat. Men på WUWT skriver solforskaren Leif Svalgaard i en kommentar där Willis Eschenbach citeras: ” Willis: It’s my understanding that the Hoyt & Schatten sunspot numbers were created to explain the warming up through the 1950s and that one of the authors no longer agrees with that reconstruction. I guess we’ll have to wait for Leif to confirm my memory of that reconstruction.”
    Leif S:
    “Your memory is correct. Schatten no longer believes that the Group Sunspot Number is correct [more correctly: that my analysis and re-evaluation is correct]. All values before ~1885 are about 50% too low. When you graft such a series to the end of the 14C data you create an automatic ‘sunspot hockey stick’. More details about the SSN here:
    http://www.leif.org/research/CEAB-Cliver-et-al-2013.pdf
    Läs gärna hans artikel!
    Björn: “Det är ju detta som är den felande länken som klimatforskarna medvetet undviker, nämligen att tala om the solar grand maximum, vilket är en rätt så unikt soltillstånd som har inträffat under modern tid.”
    Leif Svalgaard har inte mycket till övers för Usoskin som påstår att detta “solar grand maximum” skulle ha varit unikt sedan början av Holocen. Han skriver:
    “The whole Usoskin article is not science, but advocacy, as Usoskin is peddling the ‘solar activity since 1960 has been the highest in several thousand year’ [he used to say 12,000 years]. This, of course, explains Global Warming. Some here may agree with his analysis just because they have a similar bias, regardless of what the science says. Perhaps [hopefully] Ilya will show up here to defend his ‘work’.”
    OBS! Leif Svalgaard är ingen alarmist!

  41. Björn

  42. Bengt Abelsson

    #39
    Fungerar OK

  43. Björn

    Gunbo [40]; Nu hänvisar jag inte till Usoskin, utan till ett allmänt känt faktum av solforskarna. Ett grand maximum har existerat under vår tid. Mer behöver inte sägas.

  44. Gunbo #40
    Och vad har den saken att göra med ämnet, alltså huruvida solen kan ha en mer styrande effekt än vad Lennart B och IPCC vill hålla för sant?

  45. Christopher E

    #40 Gunbo
    Jag säger som Björn, jag refererar inte här till några påståeenden om att solaktiviteten varit högst på tusentals år, utan bara konstaterar att uppgången i solaktivitet sedan Maunder minimum fortsatt på 1900-talet och inte avstannat tidigare som det lät som om du menade.
    Sedan säger du mot dig själv, du både håller med Lennart och talar om att solaktivitet har betydelse. Men Lennart företräder en extrem syn att solen inte har något mätbart inflytelse alls (utom när det gäller olika fördelning av solinstrålning pga banparametrar i långa perspektiv). Vilket lämnar den absoluta korrelationen mellan Bond events och solvariation som ett fullständigt mysterium, och ger den likaledes extrema synen att Lilla Istiden skulle fortsatt även nu… att den Holocena cykeln plötsligt skulle stannat på 1600-talet. Varför? Jag har väl påpekat detta ett flertal gånger nu utan att få minsta respons. Så att det finns en stark påverkan från sol på klimat är faktiskt belagt. Frågan är bara hur det fungerar.

  46. tolou

  47. Gunbo

    Björn och Christopher,
    Björn: “Nu hänvisar jag inte till Usoskin, utan till ett allmänt känt faktum av solforskarna.”
    I #28 länkar du till WUWT som presenterar en artikel av Usoskin. Texten börjar med:
    “The work by Ilya G. Usoskin of the Sodankyla Geophysical Observatory at the University of Oulu, Finland was published in Living Reviews of Solar Physics.”
    Har ni läst Leif Svalgaards artikel? Nej, jag tänkte väl det. 😉
    Gör det och titta på figur 6. Solfläckarnas antal under senare delen av 1700-talet var i klass med antalet under 1900-talets andra hälft. Som han säger i sin kommentar: “All values before ~1885 are about 50% too low.”
    Även solforskningen går framåt!

  48. Jag undrar om Lovejoy möjligen har räknat fel när han får att klimatkänsligheten blir 2,33 C vid fördubblad koldioxid.
    Lennart Bengtsson och Stephen Schwartz (2013) gjorde en snarlik beräkning men fick 1,16 C vid fördubblad koldioxid. Se detta blogginlägg:
    https://www.klimatupplysningen.se/2013/08/23/ett-halvar-till-har-gatt-med-uppvarmningspaus/
    Bengrssons och Schwartz figur, som är snarlik Lovejoys enligt CG:s blogginlägg ovan, ses här:
    https://www.klimatupplysningen.se/2013/08/23/ett-halvar-till-har-gatt-med-uppvarmningspaus/bengtsson-schwartz-diagram/
    (1,16 = 3,7*0,314; man kan ange klimatkänslighet på olika sätt och värdet enligt Bengtssons och Schwartz diagram räknas om till fördubblad koldioxid genom multiplicering med 3,7 W/m2, vilket är ökad forcing vid fördubblad koldioxid).

  49. Lennart bengtsson

    *35 Lars Jonsson
    Det finns ingen möjlighet att ge någon exakt bidrag från växthusgaserna på grund av komplexiteten men de interna klimatprocesserna som huvudsakligen är kaotiska. Jag skall därför försöka ge en “educated guess”.
    Man behöver goda observationer och noggranna bestämningar av den externa forcingen där vi tsv bara känner växthusgaseffekten och effekten från större vulkanutbrott i alla fall från El Chichon och Pinatubo.
    Mitt problem med solmätningarna som vi nu har för mer än 35 år är att den totala strålningen varierar mycket litet eller med ca 0.1 % över en solcykel. Ingen egentlig systematisk ändring kan ses över de senaste tre solcyklerna. Stora ändringar sker i den högfrekventa strålningen men den innehåller mycket litet energi (i W/m2) och skall detta vara av betydelse krävs komplexa feedbackprocesser som ännu inte är kända. Men här är tron stark och kritiken svag hos många.
    Det finns också all anledning att vara kritisk till äldre data som man märkligt nog förefaller tro mer på än dagens mätningar och framför allt dagens helt överlägsna sampling i rum och tid.
    Min uppfattning är att den systematiska ökningen av strålningseffekten från de långlivade växthusgaserna är väl känd och med en storlek som är en storleksordning större än den totala variansen av solstrålningen. Av den anledningen bedömer jag det som att detta är den dominerande långsiktiga ( >30 år) effekten på klimatet. Jag är emellertid ngt förbryllad att effekten är å svag vilket endast kan förstås om molnen har en negativ feedback eller att värmen blandas ned i havsdjupet mycket effektivare än vad dagens modeller anger. Inget av detta kan uteslutas.
    LennartB

  50. Gunbo

    Christopher #23,
    “Att vulkanutbrott samvarierar med solaktivitet tror då inte jag, så den förklaringen till perioder som lilla istiden ignorerar jag…”
    Ser att jag missat att kommentera detta.
    Naturligtvis finns det ingen koppling eller samvariation mellan solaktivitet och vulkanutbrott. Där är det nog slumpen som avgör. Men kända vulkanutbrott av magnituden 5 eller 6 mellan slutet av 1500-talet och slutet av 1600-talet är som följer:
    Billy Mitchell 1580
    Kelut 1586
    Raung 1593
    Huyanaputina 1600
    Komakatage 1640
    Awu 1640
    Long Island N. Guinea 1660
    Usu 1663
    Shikotsu 1667
    Garukonora 1673
    Tong Koko 1680
    Jag påstår inte att vulkanutbrotten ensamt orsakade LIA utan att de tillsammans med låg solaktivitet sänkte temperaturen mer än enbart solaktiviteten hade gjort.

  51. Lennart bengtsson

    Var det lika varmt på 30-talet som nu?
    Om vi jämför medeltemperaturen för de 10 senaste åren 2004-2013 med medeltemperaturen för åren 1930-39 så visar detta att stora delar av USA och även delar av Sverige var nästan lika varma men i andra delar av världen var 30-talet klart kallare. Jag kan tyvärr inte sända en karta i detta svar med största positiva skillnader (varmare nu) ser man i Centralasien, Sibirien, Kanada, Brasilien, Indiska oceanen och västra Stilla havet. Stora delarna av Nordatlanten är kallare de senaste 10 åren. Giss ger ett värde på den globala skillnaden på 0.65°C. Även om det föreligger mätfel etc så rör det sig helt säker om en uppvärmning som vi borde kunna lita mycket på som den varma perioden under högmedeltiden eller vikingatidens pressande värme. Saknas det observationer så fylls dessa med hypotesernas och den skapande fantasins hjälp och det är därför som vi alltid har bestämda uppfattningar om forna tiders väder och klimat och är extra tveksamma till dagens uppgifter
    LennartB

  52. Jag tror jag har hittat förklaringen till att Lovejoy får dubbelt så stort värde på klimatkänsligheten som Bengtsson och Schwartz. Lovejoy har bara räknat med strålningseffekten (forcing) från koldioxid medan Bengtsson och Schwartz har räknat med strålningseffekten för alla växthusgaser. Koldioxiden står bara för drygt hälften av strålningseffekten, vilket man kan se från NOAAs websida om växthusgasernas strålningseffekt:
    http://www.esrl.noaa.gov/gmd/aggi/aggi.html
    NOAAs diagram som visar strålningseffekten från alla växthusgaser (svart) jämfört med enbart för koldioxiden (blå) ses här:
    http://www.esrl.noaa.gov/gmd/aggi/aggi.fig5.png

  53. Magnus C

    Lennart #51:
    Om du ursäktar så har jag väldigt svårt att sätta någon större tilltro till GISS med tanke på deras tidigare track record. Jag skulle gärna vilja se andra oberoende källor, gärna från bra placerade väderstationer på landsbygden.
    Hur mätte man egentligen temperaturen över haven på 30-talen? Kunde det verkligen ske med någon större noggrannhet innan satellit-eran?

  54. Christopher E

    #47 Gunbo
    Du hittar en artikel som vill omkalibrera historiska uppgifter om solfläckar och då är den genast sanningen?
    Men om vi låtsas att det är så för ett ögonblick, så blir det ju intressant för dig eftersom uppvärmingen onekligen då pågått före utsläpp av växthusgaser och under en tid då enligt dig solpåverkan varit konstant. Så vad beror uppvärmningen på då? Frånvaro av vulkaner? 😉
    Man ju också fundera på varför produktionen av Beryllium-10 i atmosfären från kosmisk strålning ökat i atmosfären under den tid du säger ingen solaktivitet ökat?
    http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/6/60/Solar_Activity_Proxies.png
    Om du ändå räknar vulkaner som sammanfaller med solminimum, kan du då också visa att det färre vulkaner under övriga tider, samt ta hänsyn till att det också måste tas hänsyn till askmängd och hur mycket den sprids i atmosfären. Alla vulkaner är som bekant inte lika. Jag bestrider inte att vulkaner är kylande (ibland), men det är de även under varma perioder.

  55. Magnus C

    Christopher E #54:
    Jag är beredd att hålla med Gunbo på den här punkten. Solaktiviteten är, precis som temperaturen, svår att bestämma för historisk tid. Se här om hur dålig korrelation det finns mellan Beryllium-10 och solaktiviteten:
    http://wattsupwiththat.com/2014/04/13/cosmic-rays-sunspots-and-beryllium/

  56. Christopher E

    #55 Magnus C
    Jag kom precis på själv att jag tänkte fel på kvällskvisten om Beryllium… host, host. Glöm just Berylliumet.
    Men vad Gunbo talar om är inte *osäkerhet* om solvariation, han har hittat en rekonstruktion han menar är bättre än alla övriga.

  57. Tage Andersson

    Magnus C. Hur havsytans temperatur, SST, har mätts diskuteras här http://hockeyschtick.blogspot.se/2013/07/new-papers-call-into-question-global.html

  58. Björn

    Magnus C [55]; Det är väl rätt så väl känt att Be-10 och C-14 är mer förekommande under perioder då få solfläckar uppträder. Kring solfläcksminimum ökar den kosmiska strålningen som når vår atmosfär och i samband med detta bildas dessa isotoper. Solfläckar har man alltså registrerats alltsedan början på 1700-talet. Det är dessa korrelationer mellan proxy i träd och isborrkärnor och solfläcksminimum, som kan tala för när låg solaktivitet har förekommit som exempelvis under Maunder minimum.

  59. Pehr kl 20:03
    Ev är detta OT eller också bekräftar det vad du säger. I Lovejoys artikel står att deras beräkningar för CO2-effekten inkluderar alla växthusgaser – den är t o m representativ för alla antropogena påverkningar. Någonstans står den konstiga motiveringen att alla följs åt via den ekonomiska utvecklingen.
    Jag tycker att den vagnen är långt före hästen – men om det är så, är det inte konstigt om det inte stämmer.
    Å andra sidan är Lovejoy som sagt mycket belåten med att hans värde stämmer ungefär med IPCCs, men beräknat utan klimatmodeller. Bengtsson et al nämnes inte, men både han och vi har redan noterat att de ligger i underkant i förhållande till IPCC.
    /C-G

  60. Pelle L

    Gunbo #50
    Nu “startade” väl inte lilla istiden på 1500-1600 talet utan avkylningen hade pågått 2-3 hundra år tidigare.
    Grönland övergavs ca 1400, och det var härdigt folk som inte krävde golvvärme och varmdusch, utan bodde inne med husdjuren omkring sig på vintrarna för värmens skuld.
    Men till slut stod de inte ut utan blev de klimatflyktingar 🙂
    Att några vulkanutbrott på 1600-talet skulle ha “startat” lilla istiden är knappast troligt.

  61. Börje S.

    #56 Christopher
    Ed Caryl funderar lite över de 0,3mm/år som Colorado Sea Level Research adderar till sina havsnivåskattningar sedan 2011(?) samt förmedlar lite info om vad isavsmältninen för 12000 år sedan gjort med De Stora Sjöarna och Bottniska havet.
    http://notrickszone.com/2014/04/15/university-of-colorado-sea-level-rise-adjustment-appears-to-be-unreasonable-not-justifiable/#comments

  62. CG #59, den beräkning som Lovejoy visar i fig 3a och 3b är analog med den som Lennart Bengtsson och Stephen Schwartz har gjort utom att Lovejoy använder endast koldioxidens strålningseffekt medan Bengtsson och Schwartz använder strålningseffekten från alla växthusgaserna (utom vattenångan vars strålningseffekt räknas som en återkoppling). Därför får Lovejoy en dubbelt så stor klimatkänslighet.
    Sedan får Lovejoy upp klimatkänsligheten ytterligare till 3,08 genom att använda sig av fasförskjutning mellan koldioxiden och temperaturen.
    Lovejoy har, som du säger, ett resonemang där han menar att koldioxiden kan användas som ett surrogat för alla strålningseffekter, inklusive de övriga växthusgaserna och strålningseffekter av aerosoler. Han menar att dessa andra strålningseffekter kan beräknas med en faktor som man multiplicerar koldioxidens effekt med. Men det innebär att den klimatkänslighet han får fram måste divideras med denna faktor för att kunna jämföras med andras beräkningar, vilket han inte gör.
    Han skriver i stället i sista stycket i avsnitt 2:
    ”Because of the differences in the definitions of climate sensitivity, it would be an exaggeration to claim that we have empirically validated the model based results, even though our value λ2xCO2,eff = 3.08±0.58 (taking into account the uncertainty in the lag) is very close to literature values (c.f. the AR5 range 1.5- 4.5 K, the AR4 range 2 – 4.5 K, and the value 3±1.5 K adopted by the National Academy of Sciences (1979) and the AR1 – 3 reports). It is not obvious whether effective or equilibrium sensitivities are more relevant for predicting the temperature rise in the 21st century.”
    Lovejoy har alltså gjort sina val så att han får särskilt höga värden på denna så kallade ”effektiva klimatkänslighet”.

  63. Ingemar Nordin

    Magnus C och Gunbo,
    I själva verket är det inte solen per se som är avgörande för molnbildningen utan den kosmiska strålningen. Föreslår en (om?)läsning av Nir Shavivs blogginlägg från 2006:
    http://www.sciencebits.com/CosmicRaysClimate
    Jag vet inte riktigt vad Eschenbachs blogginlägg säger annat än att ansamlingarna av 10Be vid polerna inte är den bästa proxien för kosmisk strålning.

  64. Christopher E

    #61 Börje S.
    Tack för lästipset. En trevlig genomgång av landhöjningens effekter och en påminnelse om att Bottenviken är på väg att bli en insjö (det tycker vi västkustbor nästan att hela Östersjön är redan… 😉 ).
    Men synpunkten på GIA-justeringen förstår jag inte riktigt. Han tycks argumentera för att sänkningen av havsbottnen är större än tillskottet från hav som blir land. Ja, det är väl det som anses. Det är därför justeringen är just positiv, det vill säga haven stiger 0,3 (eller 0,4 ibland) mm mer än vad havsytan höjer sig i absoluta termer, eftersom botten sjunker. I och med att den läggs till för att få vattenpelarens höjdförändring blir justeringen positiv. Har han inte missförstått något där?
    Vad jag kritiserat är att GIA-justeringen läggs till som standard, och därmed lurar de flesta icke-professionella att blanda ihop vattenpelaren med stigningen av havsytan. Och en alarmist använder alltid den högsta siffran han kan finna. Sedan är väl justeringen i sig endast modellerad (det finns inga höjdmätningar av havsbottnen) och rätt osäker.
    Bilden på Rebound Beach i artikeln är riktigt vacker. Vi har själva liknande vackra exempel på rader av strandvallar från landhöjning på Gotland. Här från Fårö:
    http://www.guteinfo.com/scripts/bilder/info/585_1.jpg

  65. Det finns en hel del annat man kan invända mot Lovejoys artikel. Det är märkligt att han citerar nio artiklar med sig själv som förste författare. Samtidigt så fattas rader av artiklar om klimatkänslighet och relaterat som han borde ha citerat till exempel artiklar av Forster och Gregory och många andra samt översiktsartikeln av Knutti och Hegerl (2008). Han har trots sina nio autocitat en anmärkningsvärt kort lista med referenser, jämför referenslistan i Bengtsson och Schwartz (2013) som väsentligen diskuterar samma vetenskapliga problem som Lovejoy:
    http://www.bnl.gov/envsci/pubs/pdf/2013/BNL-102360-2013-JA.pdf
    Lovejoy har nästan inte, till skillnad från Bengtsson och Schwartz, diskuterat sitt eget arbete mot den teoretiska bakgrund som finns för detta vetenskapliga problem. Han verkar märkligt nog helt omedveten om den enligt litteraturen i princip välkända metod som Bengtsson och Schwartz använt för att uppskatta jämviktsklimatkänsligheten. I stället laborerar han med en fasförskjutning mellan koldioxid och temperatur utan att ge någon teoretisk motivering för sin metod.
    Lovejoys artikel leder mina tankar till:
    http://www.popularmechanics.com/science/health/what-can-we-do-about-junk-science-16674140

  66. Börje S.

    Jag råkade slå upp Colorado Sea Level Researchs hemsida just när schablontillägget började användas. Ifrågasättandena var många. Efter några dagar förklarade den som svarade för bloggen att han inte tänkte diskutera det mera. Dagen efter var informationen om tillägget på förstasidan bortplockad.
    Och jag förstår inte riktigt vad Ed Caryl vill ha sagt. Menar han att ett korrektare tillägg skulle vara 10 ggr så stort? Men berättelsen om barriären eller vad det var runt ursprunget till de stora sjöarna är häftig. När barriären kapsejsade sjönk vattennivån över hundra meter på en vecka.
    Det är dylika krafter som våra dagars politiker tagit upp kampen med i och med att de lovar att styra klimatet (2-gradersmålet) om vi bara ger dem alla våra pengar.
    Havsströmmar, jordens banvariation runt solen, jordaxelns lutning, molnbildning och sånt är ju bara blaha, blaha när klimatkonsulterna och klimatpolitikerna i Sverige sätter in sina riktigt tunga puckar: lågenergilampor, etanomotorer, elbilar och vindkraftverk vart man ser och vart man går. Med sådana högeffektiva klimatåtgätder i händerna på de mest klimatinsiktsfulla politikerna (motsvarigheten till forna tiders gamla hederliga regndansare) kan dom där fjantarna till naturkrafter ta sig i brasen.

  67. Magnus C

    Tage Andersson #57:
    Tack. Så havstemperaturerna har mätts genom att olika fartyg har mätt temperaturen när det åkt över haven. De har dessutom använt olika mätmeroder så att resultaten blir olika. Rent spontant låter det ju som att de få tiondels grader som temperaturen sägs ha stigit ligger inom felmarginalen. Eftersom större delen av jorden består av hav kan vi alltså inte säga att de är varmare nu än på 30-talet för större delen av jorden.

  68. Christopher E

    #66 Börje S
    Jag tror Ed Caryl missuppfattat vad GIA-justeringen är och han tror att den har fel tecken. Och jag menar att det är desinformativt att ta med den som standard utan förklaring. Som jag skrev i annan tråd, felräkningarna i en typisk svensk kommunanalys för havsytehöjning är: 1. Felaktigt använda globala medelvärdet utan att inse att vi i Sverige nästan bara har halva takten av det. 2. Felaktigt behålla GIA-justeringen trots att den inte påverkar havsytans höjd och därmed inte heller strandlinjens rörelse. 3. Felaktigt dra av för apparent landhöjning där redan ca 1,5 mm havsytehöjning dragits av, så att havsytehöjningen dubblas. Totalt räknar man alltså med ca 3 mm snabbare havsytehöjning än det är.
    Din målande beskrivning av parodin hur en värld som tappat vettet tror de ska bekämpa klimatet med 2-gradersmål och annat trams håller jag helt med om. Det gäller att inte förlora sig i detaljer och se hur ett icke-problem blivit ett verktyg för maktutövande och diverse skumma ideologier. I denna tråd slår man knut på sig själva för att förklara hur solen (som står för 100% av jordens behagliga temperatur) absolut inte påverka något genom sin variation. Att solen bevisligen gjort det i alla tider innan väder blev politik är tydligen helt ovidkommande.

  69. Tage Andersson

    Magnus C, det är enklare att mäta en vätskas temperatur än en gas’. Havsvytans temperatur påverkas inte av bebyggelse, stationsförflyttningar mm som drabbar de ordinära vädeobservationerna. Så, trots att observationerna blir färre och ojämnt geografiskt fördelade är nog SST mer robust än landtemperaturerna.

  70. tty

    Tage Andersson #69
    “Magnus C, det är enklare att mäta en vätskas temperatur än en gas’. Havsvytans temperatur påverkas inte av bebyggelse, stationsförflyttningar mm som drabbar de ordinära vädeobservationerna.”
    Du har tydligen aldrig hört talas om “bucket adjustments”? Sensor/mätproblemen är minst lika stora till sjöss som på land. Och har du en aning om hur dålig täckningen av världshaven var före satelliteran? Ta en koll här:
    http://icoads.noaa.gov/r2.5sst.html
    Vita områden har inte någon mätning per tioårsperiod, lila har mindre än en per år, mörkblåa mindre än en per månad. Bara mörkröda har dagliga mätningar. Allt räknat per tvågradersruta ( = ca 50 000 kvadratkilometer, 10 % av Sveriges yta). Och bortsett från bojmätningar så är “stationerna” till sjöss under ständig förflyttning.

  71. Tage Andersson

    Jo tty, jag känner till allt det där. Rätt små problem jämfört med temperaturmätningarna till lands. Korrektionerna där tycks ständigt pågå hos de stora instituten som GISS och CRU. Hela hanteringen av temperaturdata tycks förvirrad. Varje land har sina metoder, sannolikt okända för de stora bearbetarna. En som studerat detta är Wibjörn Karlen. En annan är Steven Goddard, som bl.a. visat följande bild http://stevengoddard.files.wordpress.com/2014/04/screenhunter_158-apr-13-05-51.gif

  72. Gunbo

    Christopher #54,
    “Du hittar en artikel som vill omkalibrera historiska uppgifter om solfläckar och då är den genast sanningen?”
    Om du hade läst artikeln handlar den bl a om arbetet i en serie workshops där de flesta topp-solforskarna deltar för att sammanjämka de två solfläcksserier som nu finns, International SSN och Group SSN.
    Svalgaard beskriver målsättningen i en Powerpoint presentation:
    – Need to reconcile the two Wolf & Group SSN series from 1610-1825
    – Do not want to create a third choice for the SSN series (International, Group, Reconciled)
    – Goal is to establish a standard time series (1610-present)
    – To do this we have initiated a series of workshops on SSN calibration involving all segments of the solar Community
    Det finns mycket material att läsa på Svalgaards hemsida: http://www.leif.org/research/

  73. Gunbo

    Pelle L #60,
    “Nu ”startade” väl inte lilla istiden på 1500-1600 talet utan avkylningen hade pågått 2-3 hundra år tidigare.”
    Helt rätt, det blev kallare redan under 1300-talet. Men den kallaste perioden inföll på 1600-talet. Det är lite vanskligt att tala om Lilla istiden som en enhetlig period eftersom det förekom även varma perioder mellan 1300-talet och slutet av 1800-talet.
    Här är Tony Browns rekonstruktion av Central England Temperature 1538 – 2011.
    http://wattsupwiththat.files.wordpress.com/2013/05/clip_image0028.jpg
    Den temperaturserien säger ju inte mycket om den globala temperaturen men för vår del här i nordvästra Europa kan den ha intresse.

  74. Christopher E

    Gunbo #73
    Var det en workshop? Med ledande forskare? Men då så… 😉
    Allvarligt talat, jag kikat men inte lusläst din länk. Den skildrar ett pågående arbete som enligt abstract inte är färdigt ens hela 1800-talet, så du kan inte dra slutsatser om utvecklingen sedan 1600-talet. Vad man kan dra för slutsatser ur den icke-färdiga perioden i början av fig. 6 är därför oklart. Sedan om denna nya tolkning är så mycket bättre än andra får tiden utvisa. Jag undrar dock om observatörer på 1800-talet verkligen hade så dålig syn att de missat 25% av alla fläckar, även om jag är med på att observationsdata inte är exakt.
    Hur som helst ökade solaktiviteten under 1900-talet likväl (utom på slutet), och jag tvivlar inte på att det är en bidragande orsak till temperaturuppgången. Med tanke på det mönster som varit de senaste 12000 åren, minst.
    Om det varit en topp under 1700-talet (inte kontroversiellt, den är där i de etablerade rekonstruktionerna också) så ändrar inte det på att solen värmt 1900-talet. Men det är lite kul att konstatera att det varmaste året i den långa Uppsalaserien är 1724, utan att dra för djupa slutsatser om det.

  75. Gunbo

    Christopher #54 igen,
    “Om du ändå räknar vulkaner som sammanfaller med solminimum, kan du då också visa att det färre vulkaner under övriga tider, samt ta hänsyn till att det också måste tas hänsyn till askmängd och hur mycket den sprids i atmosfären.”
    Under 1400-talet förekom fem kända vulkanutbrott av magnituden 5 eller 6. De var:
    Aniokchak 1450
    Kuwae 1452
    Sakurajima 1471
    St. Helens 1480
    St. Helens 1482
    Under 1700-talet endast tre:
    Fuji 1707
    Shikotsu 1739
    Laki 1783
    Sedan är det väl inte aska som är mest klimatpåverkande utan svaveldioxid som uppehåller sig längre tid i atmosfären.
    “Despite its smaller ash cloud, El Chich¿n emitted more than 40 times the volume of sulfur-rich gases produced by Mt. St. Helens, which revealed that the formation of atmospheric sulfur aerosols has a more substantial effect on global temperatures than simply the volume of ash produced during an eruption. Sulfate aerosols appear to take several years to settle out of the atmosphere, which is one of the reasons their effects are so widespread and long lasting.”
    http://www.scientificamerican.com/article/how-do-volcanoes-affect-w/

  76. Gunbo

    Christopher #74,
    “Hur som helst ökade solaktiviteten under 1900-talet likväl (utom på slutet), och jag tvivlar inte på att det är en bidragande orsak till temperaturuppgången. Med tanke på det mönster som varit de senaste 12000 åren, minst.”
    Som sagt förnekar jag inte att solaktiviteten kan ha påverkat vår moderna värmeperiod till en viss grad. Om den kan sänka temperaturerna som under flera minima det senaste millenniet bör den ju kunna höja dem också. Men om det är som Svalgaard m fl och numera också Schatten verkar mena är 1900-talets grand maximum inte speciellt grand. Vi får se hur klimatet reagerar på den låga solaktiviteten just nu.

  77. Guy

    Gunbo.
    Vem förde bok över St. Helens utbrott 1480 och 1482? Eller är det en annan St. Helens än den som finns i Washington State?

  78. Christopher E

    #77 Guy
    “Vem förde bok över St. Helens utbrott 1480 och 1482?”
    Hövding Seattles förfader Rykande Berget… 😉
    (Hövding Seattle, i 1800-talets Washington State, är känd för ett tal som grönrörelsen citerar flitigt, men som i verkligheten är skrivet av amerikansk journalist).
    Gunbo,
    Jag tror inte mycket på hypotesen om att vulkaner skulle vara en viktig delförklaring till perioder som Lilla Istiden. Vi vet redan att där var en extremt låg solaktivitet. Vulkaner kommer lite då och då, över tid blir de ganska jämnt fördelade. Var du hittar just dina listor vet jag inte, men jag noterar att om jag söker “large eruptions” här:
    http://volcanic-eruptions.findthebest.com
    … så får jag 8 utbrott på 1500-talet, 9 på 1600-talet, 17 på 1700-talet, 19 på 1800-talet. Och då är det väl dessutom som du säger, att i detta fall betyder inte storleken allt heller… 😉

  79. Christopher E

    #76 Gunbo
    “Vi får se hur klimatet reagerar på den låga solaktiviteten just nu.”
    Den är ju inte speciellt låg nu heller jämfört med tidigare minima, men med det sagt, hittills detta årtusende har vi haft de största växthusutsläppen i den mänskliga historien, och temperaturen vägrar öka…

  80. Gunbo

    Christopher #79,
    “Var du hittar just dina listor vet jag inte,….”
    Tyvärr hittar jag nu inte listan jag plockade vulkanutbrotten ifrån men jag tog med bara de som klassades som VEI 5 och 6, som motsvarar Very large eller Colossal eftersom de är i klass med Pinatubo och därför kunde ha en kylande effekt på klimatet globalt.
    “… så får jag 8 utbrott på 1500-talet, 9 på 1600-talet, 17 på 1700-talet, 19 på 1800-talet.”
    I de utbrotten ingår förmodligen VEI 4-klassade vulkanutbrott som jag inte räknade med.

  81. Guy

    Christopher #78
    Tack för svar, tänkte väl just det.

  82. Gunbo

    Guy #77,
    “Vem förde bok över St. Helens utbrott 1480 och 1482?”
    Gamla utbrott identifieras och tidsbestäms med flera olika metoder. Isborrkärnor t ex visar nedfall av aska. Geologer undersöker omgivningen runt vulkanen, lavaflödet m.m.
    Här är en beskrivning hur det går till:
    “Once geologists discover the site of an ancient eruption, they begin studying the volcanic rock on the ground. Mapping the distance of the deposits from the volcano enables geologists to determine the force of the eruption. By identifying the layers of ash, lava, and other material in the rock, geologists can determine the order in which the debris erupted. Measuring the thickness of the layers indicates how much material was thrown out.
    Finally, dating the deposits provides an estimate of when an eruption occurred and how much time elapsed between eruptions if there was more than one. The best method of dating volcanic rock is a technique called argon-argon dating, in which scientists measure the ratio of two radioactive forms of argon in the rock. One form of argon changes into another over time at a known rate, so measuring relative amounts of each is a way of calculating the rock’s age.”
    http://science.howstuffworks.com/the-biggest-eruptions-on-earth-info1.htm

  83. Guy

    Gunbo #82
    “One form of argon changes into another over time at a known rate, so measuring relative amounts of each is a way of calculating the rock’s age.””
    Jag antar att dom i så fall vet att den aktuella stenen bildades vid eruptionen, eller ändras formen av argon i smällen. Kan dom också säga om det var en smäll eller om aktiviteten höll på i månader?
    Det vore intressant att veta hur man prickar in ett exakt årtal. Jag kan förstå ett decennium, men ett årtal?

  84. Gunbo

    Guy #83,
    Jag är varken geolog eller vulkanexpert så du får nog fråga någon mer insatt än mig.

  85. Johan M

    #51 Lennart Bengtsson
    “med största positiva skillnader (varmare nu) ser man i Centralasien, Sibirien, Kanada, Brasilien, Indiska oceanen och västra Stilla havet.”
    Så det var inte varmare på trettiotalet på de platser där det saknas tillförlitliga data…. ehhh?

  86. Thomas P

    Guy&Gunbo Argon- Argondatering används för mycket äldre geologiska händelser, miljoner eller miljarder år gamla. För händelser senaste tusentalet år kan man ofta tidsbestämma exakt genom att man kan hitta spår i årsringar av träd, iskärnor, sedimentkärnor etc. I Sverige har vi kalibrerade serier av lersediment i sjöar och trädringar som sträcker sig tillbaka till senaste istiden och gör att händelser kan tidsbestämmas på året när.

  87. Gunbo

    Thomas #86,
    Tack för den informationen! Jag gissade att 1400-talets vulkanutbrott var lite för unga för att vara “ancient”.

  88. Guy

    Thomas #86
    Tack för informationen. Hade en aning om att trädringar kunde hjälpa i det här fallet, men insåg också att trädet måste vara tydligt “märkt” av händelsen samt att det kunnat leva vidare till en klar årsbestämning. Gissar jag på i alla fall 🙂

  89. Thomas P

    Guy #88 Om det är ett stort utbrott brukar det resultera i att man får dålig tillväxt året efter så att man får en ovanligt smal årsring i trädet. Man kan även datera mycket längre tillbaka än något enskilt träd överlevt genom att man fiskar upp gamla döda trän från sjöbottnar eller liknande och eftersom mönstret av tjocka och tunna årsringar beror på klimatet kan man utnyttja överlappande år och matcha de mönstren mot varandra för olika träd och därmed få en lång kronologi. Hittar man en mängd döda träd som alla dött samma år kan man gissa att det skett något dramatiskt just då.

  90. Guy

    Thomas P #89
    Visst är det som du säger. En stratpunkt eller slutpunkt tycker jag ändå är viktig. Du måste ha någonting att räkna ifrån. Ge mig en fast punkt, sade Archimedes, visserligen i ett annat sammanhang men jag tycker det borde vara essentiellt eller har jag fel?

  91. Guy

    Tillägg till 90. Jag menar att man måste veta när ett träd trillade i sjön för att veta vad årsringarna representerar.

  92. Thomas P

    Guy #90-91 Den fasta punkten är nutid. Man tar ett ännu levande träd och plockar fram dess årsringar. Då kommer man några hundra år tillbaka (om man lyckas hitta en av våra fåtaliga urskogar). Sen kan man titta på stockar i gamla timmerhus. För att avgöra hur gamla de är mäter man upp årsringarna i dessa och sen jämför man med de från det levande trädet. Du kanske hittar att mönstret smal, smal, jättesmal, bred, bred, smal återfinns i båda träden. Då kan du säga att det representerar samma år i båda träden så du kan få en skala som går vidare bakåt i den gamla stocken. Sen är det bara fortsätta med allt äldre träbitar. Så länge du kan hitta ett överlapp som gör att du kan kalibrera åldern kan du gå hur långt tillbaka som helst.

  93. Guy

    Thomas P #92
    Du behöver god tur för att hitta en serie som för dig tillräckligt långt tillbaka. En förutsättning är att serien är lokal. Den bör ju ha gått igenom samma händelser. Blir kanske besvär med att först hitta urskogen.

  94. Thomas P

    Guy #93 Man har gjort det så uppenbarligen går det. Jag tror inte den behöver vara så fruktansvärt lokal, klimatvariationer är korrelerade över stora områden. Man har ju också C-14 till hjälp för att få en ungefärlig ålder så man vet i vilket tidsintervall man skall söka. Kanske tty eller Christopher har mer detaljer?

  95. Pär Green

    94 Thomas P 2014/04/18 kl. 18:35
    “så man vet i vilket tidsintervall man skall söka. Kanske tty eller Christopher har mer detaljer?”
    Vill du med ha sagt att C-14 även ser framtiden?
    Eller är det återigen en halmgubbe ifrån dig?
    Du har verkligen hamnat i en lång återvändsgränd.
    Du har haft åtskilliga tillfällen att kommentera rapporten ifrån IPCC och andra att det finns klar bekräftelse på en ej ökat “uppvärmning”. De senaste ca 20 åren stämmer inte IPCC-kartan med verkligheten!
    Detta faktum tycks ha gjort dig fullständigt vilse i pannkakan!
    Vänligen sluta skriva om DIN egen frustration och bekräftelse på total felaktig och misslyckad propaganda/tro på ett påhittat klimathot.
    Väx upp och var nöjd med att domedagen blivit framflyttad på obestämd tid.

  96. Pingback

    […] presenterade Shaun Lovejoys artikel i blogginlägget Onaturlig temperaturökning? Lovejoy drar slutsatsen att den globala uppvärmningen med mer än 99% sannolikhet inte är […]