Objektivitet efterlyses

Nedan en stillsam insändare från dagens SvD Synpunkt.
SvD Synpunkt 090305
(Tips: Björn)

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. L

    Ja, det var en stillsam kommentar. Problemet är väl inte riktigt vad vi tror om klimatmodellerna utan om de politiska förtecknen och tolkningarna. En klimatmodell är per definition en skvader, alltså en kreationists fantasi, och datorer kommer kanske aldrig att ens ge oss svar på historiska klimathändelser, än mindre framtida.
    Till det kommer att behövas mänsklig hjärnkapacitet, erfarenhet och intuition, något där datorer som regel ligger steget efter, även om dom kan snabba upp analysarbetet.

  2. Peter Stilbs

    När man hänvisar till tankar om de delfaktorer insändaren tar upp får man normalt svaret att de numera kommer in via superdatorsimuleringar och grundläggande fysik som är inbyggd i klimatmodellerna – eller något ditåt. Alltså något som i realiteten inte tillåter sig diskuteras i separerad form.
    Bra dock att insändarskribenten söker tänka själv. Jag hoppas han kommer till slutsatsen att klimatmodellerna är konstruerade – och att påstå att de bygger på grundläggande fysik – och är rimligt fullständiga – är avsiktligt vilseledande.
    Många har före mig hävdat att modellerna är ideologiska.

  3. Patrik

    Vad menar författaren med det han skriver i sista meningen – det där om att förbruka lagrad solenergi?
    Kanske bara är mer trög än vanligt idag men jag hajjar inte… 😀

  4. Peter Stilbs

    Patrik – han menar nog att det fossila bränslet skapats via växters fotosyntes:  atmosfärisk CO2 + Vatten —> kolhydratliknande saker + syrgas,  och sen påföljande kemiska och biologiska processer. 

  5. Patrik #3,
    Vad menar du att skulle vara för slags energi som lagrats i form av olja och kol, om det inte beror på solen? Du har nog en tillfälligt trög dag.. 😉

  6. Anders L.

    Peter Stilbs belyser väl själv varför debatten blir så polariserad: ”skeptikerna” underkänner alla vetenskapliga argument för AGW och anser att de själva inte behöver  bevisa någonting eftersom det inte finns något att bevisa.  Det blir ju rätt svårt att föra en dialog från de utgångspunkterna.

  7. L

    Anders L, en truism är ett bevis.

  8. Patrik

    Jahaja, ok, ja det var ju inte så långsökt.
    Man ska inte vara rädd för att fråga. 🙂
    Tack…

  9. Patrik

    Anders L>> Jag tror inte att skeptikerna i grunden underkänner alla indicier som AGW-sidan framhåller.
    Jag tror att det som gör det hela så svårt att svälja är att det är så enormt många teorier som samverkar i detta bygge.
    Popper hade inte kallat klimatologi för naturvetenskap. Just eftersom det inte går att falsifiera hela det samlade teoribygget.
    Av samma anledning måste man ju ge sig på de enskilda teorierna för att kunna komma fram till att det finns brister i det stora teoriklustret.

  10. Christopher E

    Ursäkta detta off-topic-inlägg…
    Men jag måste dela med mig av min glädje!!!!
    Vindkraftsprojektet som skulle förstöra miljön utanför min nybyggda villa stoppas!!!
    Höll på att svimma av glädje när beskedet kom nu. Champagne. Party. Eller helt enkelt ännu en härlig havspromenad vid kusat som nu förblir vacker och oförstörd.
    Tack miljööverdomstolen. Förlåt att jag tvivlade på er.

  11. Red Hansen

    Kunde vi sedan hoppas på att fler av dom här snurriga luftprojekten för subventionspengar stoppas

  12. Christopher E

    Red Hansen: Fortfarande i glädjerus härborta hoppas jag som du, att fler projekt stoppas.
    Här var det tydligen inte ekonomin eller visuella vandaliseringen som avgjorde, utan att provfiske visat att detta område är ett av de sista lekområdena för torsk. En helt OK bedömning, anser jag. (Inte bara för att det är vindkraft, jag hade också hypotetiskt motsatt mig tex. kylledningar från kärnkraft eller oljeborrtorn av samma anledning).

  13. Björn

    Anders L [6], menar du att vi med en annan hypotes skulle bevisa att AGW-hypotesen är fel. Det är disputanten som skall försvara sin hypotes och det är oponentens sak att påpeka svagheter i hypotesen. Den största och avgörande svagheten i AGW-hypotesen är att det saknas bevisföring som gör att den kan godkännas. Doktoranden måste därför underkännas.

  14. Smålänningen Torbjörn

    Anders L, låt mig förklara vad jag är skeptisk till.
    Ingen borde kunna förneka att klimatfrågan har en vetenskaplig och en politisk sida.
    Den vetenskapliga sidan handlar om vad som påverkar jordens klimat, om matematiska modeller av klimatet, om vad befintliga mätdata egentligen visar, om klimatet är observerbart och styrbart och om vad som är ”naturliga”, dvs av människan inte påverkbara, variationer.
    Den politiska sidan handlar om ”försiktighetsprincipen”, om vem som är ”trovärdig”, om konsekvenserna av ändrad temperatur på jorden, om att slå sina meningsmotståndare i huvudet om vad den senaste temperaturmätningen betyder, om att ta varje händelse som ett bevis etc.
    Jag vet inte om och hur CO2 emissionerna påverkar jordens klimat. Men så här resonerar  jag baserat på de kunskaper jag har i fysik, matematik och systemmodellering. Och det är skälet till att jag känner stor tveksamhet inför den vetenskap som presenteras. Nån politisk agenda har jag inte.
    Är klimatet observerbart och styrbart? Med det menar jag att det är nödvändigt att faktiskt kunna mäta ”jordens medeltemperatur” för att överhuvudtaget kunna göra en temperaturmodell. Och göra det på ett sätt som både är konsistent och observerbart över längre tid. Temperaturmätningar har bara kunnat göras ett par hundra år. De temperaturförändringar som diskuteras rör sig om enstaka grader för en stor kropp (jorden) som är ca 300 Kelvin behöver vi under lång tid observationer som med säkerhet låter oss fastställa en ”medeltemperatur” på bättre än procentnivå. Svårigheterna är förstås uppenbara. Borrkärnor från Antarktis är förstås en källa för att bedöma temperaturvariationer på Antarktis, men säger ingenting om jordens temperatur. Såvitt jag känner till finns det inget klart samband mellan hur varmt eller kallt det är på geografiskt skilda platser.
    Är klimatet styrbart? Finns det ett eller flera sätt som vi, människan, kort och långsiktigt kan styra hur varmt det blir på jorden. CO2 hypotesen säger att vi kanske kan styra klimatet så att det blir varmare. Betyder det också att vi kan göra det kallare? Vad skall vi släppa ut då?
    Klimatmodeller då? Det påstås, och vad jag kunnat begripa efter att ha läst så mycket jag orkar, bygger klimatmodellerna på många ganska enkla klassiska fysikaliska samband. Matematiken är också klassisk. Men klimatsystemet är ett starkt återkopplat system där en fysikalisk process påverkar en annan process som i sin tur påverkar en tredje osv. Vissa processer är, såvitt jag begriper, mer eller mindre okända. Som värme- och partikelstrålning från solen, molnbildning och kanske annat. Kopplingen mellan de olika processerna är också till stor del okända. Från system och reglerteorin är det väl känt hur samband ser ut för stabila respektive instabila system. Dessutom kan system vara stabila men men tex oscillera. CO2 hypotesens egenskaper är för mig oklara.
    För att en modell skall ha trovärdighet måsta man förstås validera/pröva den mot observationer. När det gäller klimatmodellerna så har vi bara ett klimat/en jord och även om vi gör en modell som perfekt beskriver alla temperaturobservationer vi har så kan vi inte testa den och per definition är den ”sannolikt” oduglig för prognoser. Jag vågar tom påstå att det utan större problem går att göra en icke fysikalisk modell som lika bra eller bättre beskriver klimatet eller åtminstone medeltemperaturen på jordytan utan att använda ett enda fysikaliskt samband. Med en rejäl dator, alla mätdata och stokastisk modell. En sådan modell kommer att beskriva det historiska klimatet på jorden alldeles utmärkt men säger inte mycket om framtiden.

  15. Svante

    Björn: När majoriteten av forskarna är överens om att AGW (à la IPCC) är det mest troliga, så är det rimligt att den skeptiska kan komma med något lika trovärdigt.
    T.ex, i stället för att svamla om solfläckar, godtyckliga korrelationer med solbanor o s v, kvantifiera detta till en modell som på ett mer korrekt sätt en dagens klimatmodeller kan modellera historisk temperatur. Det vore en bra start.

  16. Jan Lindström

    Svante,
    det är redan gjort. Roy Spencer har visat att kan man beskriva den globala temperaturen utifrån oscillationerna i oceanerna. Inga antropogena faktorer behövs.

  17. L

    Svante, majoriteten av vilka forskare? Vi fick ju höra häromdagen att högst 2 av 10 forskare som IPCC hänvisar till, haft något med klimatforskning att göra? Dom andra 8 lallar om vad som kan hända om dom 2 första har rätt i sin hypotes!

  18. Frans

    Svante,
    För ca två veckor sedan fanns på bloggen här en hänvisning till en forskningsrapport från Holland, som visade att man kunde med två solparametrar förklara jordens temperaturändringar under 400 år. Största avvikelse 0,3 grader. Den artikeln borde Du ta del av. Vad mer behövs för att helt ifrågasätta dagens obevisade hypoteser om koldioxid?

  19. Gunnar Littmarck

    Christopher E #10
    Grattis… dessutom har miljödomstolen minskat höjningen av kommande elräkningar för svenskar genom detta.
    Tänk om ni kunde införa en provisions lön, till MD?

  20. ThomasJ

    Christopher E (#10):
    Grattis till Dig/Er – mycket glädjande!
    Vi har här ett ’par’ snurriga projekt att hantera.. och [suck] mest snurrigt är deFacto Länsstyrelsen.
    Mvh/TJ

  21. Erik

    Jag hyser inga stora förhoppningar på vindkraften som mest verkar vara någon form av enfaldig självspäkning. Dock hör man ofta om Danmark och Tyskland som länder vars vind-el skulle stå för en icke försumbar del (har hört 20% men det tror jag inte på).
    Kan någon insatt upplysa/kritisera?

  22. Björn

    Erik, Tyskland har lite drygt 20 000 vindkraftverk. Problemen sopas ofta under mattan, men dom finns och missnöjet är pyrande. Det finns ju kända problem med oljud, haverier och kolappsande torn osv. Det låter så romantiskt med vindsnurror, men för den som inte förstår teknik, existerar ju inga problem och något ansvar.

  23. Magnus A

    En i stort mycket bra insändare.
    Jag tycker att det finns anledning att här tänka lite på vad vetenskap är, och betänka att det inte är politik eller policy. Därför denna  längre replik och betraktelse.
    Det finns inget vetenskapligt resultat som i sig säger att man måste handla på ett visst sätt, eller ha en viss politik.
    Detta säger jag med anledning av att insändaren, som föredömligt först skriver om att skaffa information om vetenskapen, vilket är bra för allmänbildningen (allmänbildning behöver vi — politiker eller inte — för att fatta bra beslut, och klimatforskning är inget område där människor blint, likt dogm, ska tvingas anta sanningen från påvliga vetenskapsmän), i sista styckets frågor tycks implicerar något vi bör vara eniga om, och alltså inte skulle kunna diskuteras. Första frågan implicerar att vårt oljeberoende bör minska, punkt. Den andra frågan antyder moralen att vi inte har rätt att använda olja. Sista styckets två frågor är således politiska — säger vad vi bör göra — och har inget att göra med vetenskap (nyfikenheten för naturen) eller nämnda allmänbildande. 
    Men artikeln är förutom sista stycket en klok önskan om en öppen och i demokratisk kontext allmänbildande diskussion om en vetenskaplig fråga som — i och med att IPCC gör politik av den (tänker inte bara på hockeykurva och annan fraud, utan på organisationens via rekommendationer och starka politiska uttalanden av ordföranden) på ett sätt som knappast någon vetenskaplig fråga tidigare gjorts politik av — verkligen förtjänar en sådan öppen diskussion.
    Men vi bör alltså förstå att skilja mellanvetenskapliga fakta och politik. (Görs inte det kan nog det vara en orsak till röra och anklagelser mot meningsmotståndare i de diskussionen.)

    Innan jag postade min senaste bloggpost var jag väldigt missnöjd med ett stycke jag lagt till under en vetenskaplig rapports abstract (som handlar om att jorden från 2014 kan få en kallare period under 60-100 år). Detta eftersom jag utöver att nämna att människor som trott på dagens AGW-budskap kan komma att överraskas lade till att man politiskt bör ha en mer försiktigt CO2-minskande politik samt ha realistiska skatter som effektiviserar energianvändning (implicerande: istället för politiskt beslutade utsläppstak). Men det senare är ju min åsikt utifrån en politisk analys och ingenting som hade med forskarrapporten att göra. Om de två sakerna — forskning och politik — rörs ihop innebär det en förledande lögn. Jag rundade därför av mina formuleringar så gott jag kunde och satte stycket inom parentes. (Hoppas att ingen luras.)
    Vad som sägs om vetenskap skadar ingenting. Vetenskapliga diskussioner inom vetenskapen måste i de sammanhang de förs vara helt öppna (att stollar som saboterar hela diskussionen och/eller dess form kan avvisas av ett forum är undantagsfall och irrelevant). Det betyder inte att de får bli politiska. Om de är det är det handlar de inte om vetenskap. Någon kanske invänder att en diskussion som tillåter argument för att jorden är 6000 år gammal eller att mänskoraser är underlägsna eller att handikappade inte är intelligenta kan få fel politiska konsekvenser. Men att stoppa argument kommer övertygar ofta än mer de med fel ståndpunkt; de kommer att anse sig stoppade uppifrån. (Jag vet att en narrativ bland advokater för kraftig AGW mot oss som inte anser att IPCC är nära sanningen är detta senare, och ni kanske tycker jag därför nu gjorde bort mig; men glöm inte att professorerna von Storch och Bray viar att det är 100% konsensus bland nästan hälften av klimatforskarna att människan inte står för merparten av uppvärmning och 100% konsensus bland 7 av 10 av klimatforskare att klimatmodeller inte kan förutspå klimatet 10 eller 100 år in i framtiden. Stollarna dominerar.)
    Politik, vilken kan hämta argument (beslutsunderlag) från vetenskapen, kan däremot skada, eftersom den är beslut som påverkar människornas liv. Den kan tvinga människor till än det ena och än det andra, och den kan ge människor frihet. Kan innebära åsiktsfrihet eller totalitarism mm. Men för att den ska göra minsta möjliga skada har vi väl just demokratier, och i dem är informations och åsiktsfrihet grundbultar just för att samhället ska kunna formas utifrån människornas vilja. Styrs information — t ex att staten kör klimatalarmistiska kampanjer, eller kampanjer överhuvudtaget, om så än “neutrala”, syftande till att bearbeta medborgarens preferenser — så är samhället mindre demokratiskt. Dels eftersom människor inte har förmåga att värja sig (sina preferenser) från massiva informationsinsatser men kanske även genom att sådan information som medborgaren vet kommer från staten (uppifrån) kan göra denne benägen att hålla sig till den åsikten för att personen anser att det ger denna en trygghet visavi en stat som har något slags ansvar för samhällets (som personen är en del av) upprätthållande. Man kan säga att det motsatt krävs ett visst mod att ta parti mot statens deklarerade preferenser. Statliga preferenser borde inte förekomma i demokratier — eller snarare gälla i så liten utsträckning som möjligt (kanske ofrånkomliga i exvis krig). Bara det att staten går ut och säger vilken åsikt man ska ha i en fråga, i detta fall att klimatet hotas på ett sätt som kräver politik och begränsning av fossilanvändning, bör innebära att en demokratisk princip överträtts och att demokratin därmed något eroderat (alltså just genom kampanjen i sig).
    (Detta med krigsläge är väl ett vanligt tema i AGW-information. Är bl a viktig i Gores film. Den beskrivningen, från politiker, bör innebära att staten ger sig själva legitimitet att göra det odemokratiska.)
    Så vetenskapliga diskussioner med total öppenhet (i den utsträckning ett forum godtar; forum är privata och må ha sina regler) är alltså viktigt (har kanske inskränkts på universiteten?), liksom att inte blanda ihop vetenskap och politik.
    Hopblandande av vetenskap och politik är nog även något som gör att politiker kan säga att vetenskapen tvingar staten (eller kommuner) att ha kampanjer för en politik där fossilbränslen begränsas. (Partier är till sin karaktär privata, och de kan såklart ha såna kampanjer!)

    PS. Jag menar även att de önskvärda allmänbildade diskussioner insändarskribenten föreslår inte bör vara initierade av staten, ens om de är “neutrala”. En diskussion initierad av staten kan knappast bli neutral. Det måste vara den demokratiska kulturen som utgör grunden för diskussionen och då är den startad spontant. Statens har att försvara rätten till diskussion.
    För övrigt är bloggar intressanta diskussionsfora, om än ofta ganska långt ifrån akademisk nivå samt av varierande kvalitet. Men trots brister kan de vara allmänbildande — i synnerhet som de är öppna!!! — och de är ett resultat av demokratin.
    Vi lever trots allt (inte alla förunnat) i de bästa av världar.

  24. Magnus A

    Jan Lindström. Jag tror inte Spencer visat det du nämner, men det är riktigt att forskare gjort det. Han kanske tagit upp det.
    Prashant Sardeshmukh, Ph D Geophysical Fluid Dynamics och Gilbert Compo, Ph D Astrophysical, Planetary, and Atmospheric Sciences, båda forskare på NOAA, visade i en rapport det du nämner.
    I sin rapport visade de att:
    ”Atmospheric model simulations of the last half-century with prescribed observed ocean temperature changes, but without prescribed GHG changes, account for most of the land warming.”
    …och jämte hintar om att nuvarande klimatmodeller inte är relevanta  skrev de i sammnfattningen:
    ”Perhaps the most important conclusion to be drawn from our analysis is that the recent acceleration of global warming may not be occurring in quite the manner one might have imagined.”

  25. Magnus A,
    detta är fråga om medietaktik och dynamiken som uppstår när en prestigefylld politik til slut visar seg helt felaktig. Så mycket politiskt kapital är bundet til AGW att det uppstår ett vakuum som måste fyllas med nåt nytt när dogmen faller. 
    Ni som tror på dialog, vetenskap, objektivitet , demokrati blabla kommer aldri til skott med att etablera en ny sanning när den gamla stemplas ut. VI MÅSTE STÅ KLARA MED NYA PUCKAR NÄR NÅDSTÖTEN KOMMER. Då står alla dammluckor i avdelningen miljö/klimat på vid gavel. Smugla inn så många kameler det går innan nån ny miljöpåve hinner etablera seg
    For å illustrera detta, så studera hur miljöorganisationen Bellona i Norge förlorade sin makt och sitt problemformuleringsprivilegium på 48timmar.
    http://thoriumblog.wordpress.com/2009/03/04/ecosystem-stability/
    På denna korta tid organiserade norska NyTeknik  – TU- en intervjustafett blant alla makthavarna innon miljö & energi, samt endel bortgömda professorer der missnöjet med charlatanerna hade pyrt i åratal.  Samtliga kommentarer sågade Bellona direkt etter at TU hade skrivit  et antall artiklar om Bellonas omgång med fakta. Dett var dett som Fleksnes sade..
    Nåt sånt borde NyTeknik stålla till med i Sverige. Dom har redan hängt ut etanolsatsingen. Men det er bara halva skitjobbet. Enl Strindberg er den andra halvan att totalt förgöra en lämplig prugelknabe. Då först kan man såga seg ha stövlat upp San Juan Hill som Big Stick Teddy eller ridit foran glesnande led som Döbeln vid Jutas.  Och den bedriften ger bragging rights och nedtystingskraft i åratal..
    Lämplig slagpåse i Sverige är Greenpeace eller Naturskyddsföreningen. 

  26. Ursäkta, 
    länken til TU ska vara 
    http://www.tu.no/tema/bellona-rapportene/ 

  27. Iven

    Erik, # 21
    De c:a 20 000 vindkraftverk i Tyskland levererar c:a 24 000 MWh. Det sägs vara c:a 7% av den totala el-produktionen. Största problemet med vindkraften tycks vara att man är beroende av vindstyrkan och att man måste kompensera vid vindstilla. När man trimmat in tekniken, räknar man med att kunna komma upp till c:a 20% av elförsörjningen med 25 000 vindkraftverk. Vattenfall är den dominerande vindkraft-producenten i Tyskland (där för övrigt kolkraften utgör största andelen i energiproduktionen).
    Sedan kan man bara konstatera att vindkraften är hos många i Tyskland lika kontroversiell som hos oss här i Sverige. 🙂

  28. Magnus A
    Bra skrivet, jag inser nu att jag alltid reaerat starkt då staten driver sina åsiktskampanjer.
    Faktiskt redan då jag som snorunge matadess med skräckpropaganda mot rökning.
    På mig och säkert dig med, blir resultatet att vi söker fakta.
    Vad gällde rökningen fann jag som 12åring at lungorna blev rena på några dagar så inga synliga spår fanns.
    Kvar var de i reklamen förstörda blodkropparna och flimmerhåren…
    Röda blodkroppar lever …6veckor…tror jag att jag läste då och flimmerhåren kommer igång redan under en natts sömn, därför storrökare hostar så på morgonen.
    Så trist. hade de inte drivit sina skattesubventionerade kampanjer hade jag varirt avsevärt negativare till rökning.
    Nu finns som tur är el-cigaretten.
    Jag försöker övertala min flickvän, men hittills bara med fnysningar, jag ska köpa en, ty någon gång är cigaretterna slut, då kommer el-cigaretten fram.
    Alla myndigheter och verk som ser som sin uppgift att påverka och ”upplysa” medborgarna, är de som skapar grogrund för medborgares politikerförakt.
    Det skulle vara välgörande om uppdrag granskning och alla andra debattforum startade just debatter om realistiska risker för en global klimatkatastrof orsakad av att CO2 halten stiger till 600ppm.
    Jag har inte räknat, men vad räcker kolet till?
    Förutsatt att ingen hjälper killarna på energyfromthorium, med regelverket så tekniker som kan priskonkurrera ut fossilkol kommer snart.
    Först borde kanske debatten göra en rimlig skattning av den maximala CO2 halt fossilförbränningen kan ge, sen de maximalt sämsta effekterna med det.
    Den första borde vara enkel, ty fossilförbränningen har problem att öka så väldigt mycket mer, kanske max 50%.
    Med all mänsklig energi taget ur fossilkol räcker dagens kända brytvärda fyndigheter i 60 år, men vattenkraft och kärnkraft byggs ut för fullt och jättekontinenten Afrika bara väntar på vattenkraftutbyggnad.

  29. Elling
    Något liknade kommer aldrig att ske i Sverige.
    En av de mest positiva skillnaderna mellan Norge och Sverige är debettklimatet.
    Iven kan dina siffror stämma?
    I så fall per dygn???
    Dansk kolkraft producerar 25TWh/år i elkraft
    Jag tror vi ska ge Tyskarna 3 nollor om det är årsproduktionen, då blir det som Dansk kolkraft och kan kanske motsvara 7%.
    Jag har hört att tyskar kör energilagring i vissa kärnkrafteverk genom trycksatta underjordiska bergrum, tryckluft/vatten???

  30. Svante

    Gunnar: ”Jag har hört att tyskar kör energilagring i vissa kärnkrafteverk genom trycksatta underjordiska bergrum, tryckluft/vatten???”
    Du kan läsa mer om CAES (compressed air energy storage) här:
    http://en.wikipedia.org/wiki/Compressed_air_energy_storage
    De anläggningar som finns idag (tyskland, usa) har väldigt låg verkningsgrad, men det finns varianter som skulle kunna ge mycket högre verkningsgrad.
    Sen finns ju förstås andra sett att lagra energi…

  31. Svante

    Tysklands elproduktion från vindkraft var 2007 39.5 TWh:
    http://en.wikipedia.org/wiki/Wind_power
    Vad det landade på för 2008 vet jag inte, men deras installerade effekt ökade med ca 7,4% så en rimlig gissning är väl c:a 42 TWh.

  32. Lars C

    Apropå att lagra energi. Har någon räknat på verkningsgraden om man pumpar upp havsvatten i dammar. Att den blir relativt låg kan jag lätt räkna ut själv på fingrarna, men hur låg? Har för mig att jag läste en artikel för många år sedan om ett experimentanläggning nånstans, var det i Ryssland?

  33. Murveln

    Svante # 15
    Om du anser att Henrik Svensmark ”svamlar” om solfläckar, så är AGW-skygglapparna sannerligen fastgjutna. Båda sidor i denna märkliga, eviga, stampande debatt måste kunna lyssna på ALLA argument.

  34. Iven

    Gunnar L.
    Sorry, jag feltolkade  David Talbot på Technology Rewiew:
    24000MW är den installerade  kapaciteten i vindkraftverken i Tyskland (inte producerad elkraft).

  35. Iven

    Gunnar L .
    Har kollat att det stämmer, att andelen vindkraftproducerad el var c:a 7%, så den siffran var rätt.
    Problemet med vindkraften hos Vattenfall Europe (säger David Talbot) är att man varje dag måste  kolla vindprognoserna för vindmöllernas olika platser, för att vara förberedd för insatsen av kompensation med alternativ (kolkraft) vid svaga vindar och vindstilla, eftersom vindkraftproduktionen varierar då.
                                                                                                                                                                                                                                                              

  36. Anders L.

    Peter Stilbs belyser väl själv varför debatten blir så polariserad: ”skeptikerna” underkänner alla vetenskapliga argument för AGW och anser att de själva inte behöver  bevisa någonting eftersom det inte finns något att bevisa.  Det blir ju rätt svårt att föra en dialog från de utgångspunkterna.