När borde man ha tagit semester

Om man gillar sol och bad har väl denna sommar varit sådär hittills, iallafall när de flesta har haft semester. Jag tänkte att vi skulle titta på statistiken för högsommardagar, dvs när temperaturen är 25 grader eller högre under dagen. Om man då tror på statistik så kan man i fortsättningen planera sin semester efter denna statistik, antingen genom att få så många högsommardagar eller kanske så få som möjligt.

Jag har använt temperaturdata (från SMHIs site för oppen data) från 6 stycken flygplatser utspridda över landet:

  • Kiruna flygplats
  • Umea flygplats
  • Uppsala flygfält
  • Landvetter (utanför Götebort)
  • Sturup (utanför Malmö)

Nedan har jag plottat sannolikheten för att en dag ska vara en högsommardag både för alla år tillgängliga för den stationen (svart) och för åren 2010 till 2020 (grönt streckat):

kiruna flygplats_normal

umeå flygplats_normal

uppsala flygfält_normal

landvetter_normal

sturup_normal

Vad kan man dra för slutsatser om det här då? Ja för de flesta delarna av Sverige verkar andra hälften av juli ha störst sannolikhet för högsommardagar. Men det finns också en för mig lite oväntat topp i början på juni för södra/mellersta delarna. Det här får gärna någon ge en bra förklaring för. Jag skulle även vilja ha en förklaring på varför det i södra Sverige verkar vara väldigt låg sannolikhet för högsommardagar i mitten på juli, och rent specifikt på den 18:e juli.

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Johan Tisell

    Min lågstadiefröken lärde oss om andra länder och det talades om tidvatten och regnperioder, men aldrig att Sverige hade sådant.

    När jag skaffade hus vid Atlantstranden och segelbåt insåg jag följande.

    1) Mellan mitten på maj och skolavslutningen är det oftast högtryck och sedan kommer regnperioden som varar till ca 10-15 juli.

    2) Vi har tydligt tidvatten även i Bohuslän. Tillsammans med vindriktning och hög/lågtryck gör tidvattnet att vattenståndet varierar över året inom ca 2 meter. (utan att det finns någon märkbar höjning).

  2. Johan Montelius

    Vad spelar slumpen för roll?

    Om det under 20 juni till 20 juli i medel är ca 15% chans för att vi har en högsommardag i Skurup så är det 85% chans för en normal dag. Risken för att den dag under tio år 2010-2020 inte lyckas vara högsommar en endaste gång är 0.85^10 = 0.2 dvs 20% men nu har vi ju 30 dagar att spela med så chansen att vi under den perioden får ngn dag inte prickat in en enda högsommardag är 1 – (1-0.2)^30 = 1.0 dvs väldigt sannolikt.

    Fick jag rätt i siffrorna nu?

  3. Mario

    #1. Fruntimmersveckan inleds den 18/7.
    Enligt bondepraktikan är denna period ofta regnig.
    Inget nytt under solen således.

  4. Den 18:e juli börjar fruntimmersveckan med Fredrik. Kan det vara en förklaring 🙂

  5. Lasse

    Bondepraktikan är gammal men beprövad.
    Just skördeperioden borde vara mest kritisk för bonden.
    SVD har aviserat svält i klimatets spår.
    SCB vet bättre: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/jord-och-skogsbruk-fiske/jordbrukets-produktion/skord-av-spannmal-trindsad-och-oljevaxter/pong/tabell-och-diagram/hektarskordar-av-hostvete-varvete-och-rag/

  6. Lennart Bengtsson

    Bra statistik och värdefullt att den är tillgänglig. Jag noterar precis som Glunten att “Uppsala är bäst”

    Svara mig Glunten på ära och tro, utan avseende på små fataliteter, sådana vet Du ju bygga och bo…..Är inte Uppsala märkvärdigt bra…

    Lennart

  7. Bara en liten kommentar om bondepraktikan. Dess visdomar härrör från en svunnen tid, en tid när Lucia var dagen för midvintersolståndet midvintersolståndet och vårdagjämningen sammanföll med 1 april.

    (Jag tror inte att den ändrades efter 1753 närSverige övergick till den gregorianska kalendern.

  8. Sören G

    #7 Sten Kaijser
    Den Julianska kalendern försköts tre dagar på varje fyrahundraårsperiod så att vintersolståndet hamnade kring Lucia på medeltiden. Den Gregorianska kalendern, som används nu, hoppar över tre skottdagar på varje fyrahundraårs period, d.v.s. de årtal somär jämt delbara med 4 meni inte med 400.
    När den infördes 1582 i den katolska världen var skilnaden 10 dagar, som togs bort ur almanckan. I Sverige infördes den 1753 när skillnaden var 11 dagar som ökade till 13 dagar under 1900-talet, och skillnaden är 13 dagar även under 2000-talet eftersom år 2000 var skottår. Vilket alltså årtalen 1700. 1800 och 1900 inte var. Vårdagjämningen inföll ungfrär 10 mars på 1700-talet i Sverige.

  9. tty

    Den svala perioden i mitten-slutet av juni är ju en gammal erfarenhet. Som min mormor brukade säga “be till gud om regn före midsommar, efter midsommar kommer det vår bön förutan”.

  10. Ingemar Nordin

    tty #9,

    Det är väl så att allt regn före midsommar är enbart en välsignelse för grödor. Ju mer regn desto bättre. Men i början på juli vill bonden slå och låta höet torka, för att sedan ta in det innan regnen i slutet på juli. I slutet på augusti och i september är det dags för brödsäden. Då behövs det sol och torka igen. När säden börjar “vitna” i axen så är det dags.

    Här i Skåne har höstskörden börjat så smått. Men det är mycket kvar innan det är dags att ta de stora mängderna. Skånebönderna håller på ända in i november då sockerbetorna och kålen skördas.

  11. tty

    #10

    Visst är det så, men klimatet i Sverige är inte samarbetsvilligt. Det regnar normalt betydligt mer i juli än i juni, på många platser 50% mera. Juli är på de flesta håll den regnigaste månaden.

  12. Göran J

    Som flygande personal i försvaret hade vi förmånen att ha en egen väderavdelning med Meteorologer på varje flottilj. Dessa Meteorologer talade om vad som kunde förväntas i väderhänseende det närmaste dygnets timmar. Skickliga yrkesmän utan datorstödd som varje morgongenomgång ritade på svarta tavlan vädersituationen vi kunde förväntas möta.
    Vår högt ärade Försvarsmetorolog Pettersson talade en gång om för oss okunniga angående vad vi hade att vänta för semesterväder. Den enkla sanningen var att iakttaga vädret veckan före midsommar. Hade veckan före midsommar varit högtrycksbetonat skulle det fortsätta även långt in i juli.
    Den här prognosen har jag levt med sedan dess och de är inte sämre än SMHI:s långtidsprognoser.
    METEOROLOG Pettersson fick på sin 60-årsdag från flygande personalen ett paraply ☔ med inskriptionen ” En vacker dag regnar det”.

  13. Göran J #12

    🙂