Tillägg kl. 14: – Jag borde givetvis först ha tackat Harald Ullman och hans mycket trevliga medarbeterskor för arrangemanget. Stort Tack! Också bör äras dem på SI som gjort det egentliga jobbet från vår sida – jag tror det är framförallt Lars Jonsson. Tack.
Som de flesta som läser dessa spalter märkt var det en debatt, initierad av SI, i onsdags. Den gällde det egentliga resultatet av en Demoskopundersökning om attityder och uppfattningar i ”klimatrelaterade” områden. Två sammanfattningar har tidigare skrivits här, dels av Lars och dels av Jonny – med en länk till texten av Göran på Newsmill.
MSM verkar i alla fall hittills ha struntat i denna för dem högst relevanta studie. En besläktad attitydundersökning, från Löfbergs Lila, Scan och McDonalds har däremot uppmärksammats. ”Företagens klimatarbete” – jodu…
Jag ville bara bidra med några bilder och egna tankar runt det hela. Tyvärr blev det inget inspelat, trots Görans stora ansträngningar att få till det. Några andra filmade tidvis och redigerat utvalda saker kommer säkert att dyka upp här och var (se ex. nedan).
Det hela följde väl ungefär ”manus”, som de deltagande fått i förväg. Jag återger upplägget här för enkelhets skull – diskussionsmaterialet hade vi alla också fått i god tid i förväg.
Lurar media allmänheten om klimatkrisen?
Onsdagen den 4:e Kl. 14:00-15:00 Stockholmsinitiativet, i Ullman PR:s paviljong vid Hamnplan.
En presentation av en undersökning om svenska folkets kunskaper och uppfattning om den så kallade klimatkrisen. Därefter diskussion om medierna skildrar klimatfrågan korrekt eller om de bara söker efter drama? Vad säger vetenskapen om klimatkrisen ?
Medverkande: Lars Jonsson, konstnär, Peter Stilbs, professor, Kungliga Tekniska Högskolan, Lorentz Tovatt, bloggare på supermiljöbloggen.se, Anders Gerdin fd. chefredaktör Aftonbladet, mediarådgivare; Harald Ullman moderator
UPPLÄGG:
Harald Ullman hälsar alla välkomna och ber panelen presentera sig själva
Ger ordet till Per Nilsson Demoskop som presenterar undersökningen med enkla PP-bilder och deltar i debatten
Ger ordet till Lars Jonsson och ber om hans komentarer till undersökningen
Ger ordet till Anders Gerdin, hur är det, måste medierna alltid dramatisera. Det verkar ju som allmänheten har ganska lite koll på verkligheten om klimatet ?
Vad säger Lorentz Tovatt som får reagera på Lars Jonsson och Anders Gerdin vad som framkommit i undersökningen
Peter Stilbs ger sina kommentarer till vad vetenskapen vet respektive spekulerar ikring
Sen rasar debatten på, ni får begära ordet. Moderatorn är objektiv och kommer att balansera all olika åsikter. Per N får vara beredd på att svara på frågor. Publikfrågor senast kl 14 50. Kl 15 00 ca slut.
I stort blev det väl så, även om en tröttsamt högljudd ”häcklare” med mörka glasögon dök upp och igen försvann efter att ha avbrutit det hela innan de egentliga publikfrågorna.
Lars Jonsson gjorde en mycket stabil insats. Speciellt gillade jag Lars sammanfattande omdöme om att det är en demokratisk rättighet att få korrekt information om så politiskt stora sakfrågor som denna.
Jag blev också glad över Anders Gerdins balanserade erkännanden om journalistikens vardag och ibland bristande objektivitet. Detta fick däremot Lorenz Tovatt upprörd till den grad att han anklagade Gerdin för att vara lierad med SI.
Jag tror mitt eget inlägg på ca 5 min om ”vad man vet” och ”vad man spekulerar kring” gick hem ganska bra hos de flesta i församlingen – ca 50 personer eller så. Några kom och gick, men så är det i Almedalen – kanske 10-20 arangemang kan ske samtidigt.
På bilden syns från vänster Per Nilsson, Harald Ullman, Lorenz Tovatt, Peter Stilbs, Anders Gerdin och Lars Jonsson
Jag blev dock ganska besviken på LT, som hela tiden undvek den egentliga sakfrågan för dagen (media, allmänhet och klimatfrågan i ljuset av Demoskopundersökningen). Han körde bara till uttråkning det vanliga upplägget om att 97-98% av forskarna är eniga etc etc.
Per Welander har ju nyligen här på TCS analyserat vad som egentligen döljer sig bakom sådana siffror. Den här mest relevanta Del 3 av Per’s utmärkta och grundliga analyser (Konsensus och hur man bluffar med statistik) finns här.
Till och med konceptet ”Eniga om vad?” tycktes ligga utanför Lorenz’ sinnevärld. Vad jag minns frågade också Gerdin(?) om LT:s reaktion på de anmärkningsvärda missuppfattningarna som tycks finnas bland journalister och allmänhet, enligt vad som framkommit av denna Demoskopenkät, men LT verkade inte vilja svara alls eller förstod inte frågan. Inte heller fick man ur honom om han själv hade samma missuppfattningar, eller nu visste bättre – eller ens brydde sig.
Publikdiskussionen blev ganska livaktig, och det hela drog över tiden med ca 10 minuter. Den kom dock mer att handla om ”klimatfrågan” i stort, inte det egentliga ämnet för dagen. Harald Ullman skötte modereringen med den äran, och de flesta fick komma till tals. På bilden ovan är det en person som presenterade sig som ”miljöpartist” som de sista minuterna läste upp ett stort antal motpåståenden, som var omöjliga att bemöta på den allokerade tiden. ”Gish Gallop” är denna typ av debatt-taktik benämnd i litteraturen.
Några andra tips på debattförvirrande via skenargument finns för övrigt här, på Wikipedias ”List of Fallacies” – högst läsvärd och relevant för den som följer mediedebatten i bl.a. ”klimatfrågan”. Man känner så väl igen mönstren från bl.a. våra vanliga politikers inlägg i relaterade områden.
Egentligen kändes det meningslöst att föra en sakdiskussion med varken ”miljöpartisten” ovan eller LT. Dels kändes det inte som om det var deras avsikt, och dels verkade det som om de inte var vettigt insatta i de egentliga frågorna. Detta intryck bekräftades efteråt, när jag av nyfikenhet gick in på ”supermiljöbloggen” , där LT och en av filmarna och en ”twittrare” från mötet tydligen hör hemma. Förutom ett lösryckt filmklipp med en del av Lars Jonsson’s inledande inlägg, som tydligen inte gillades, fanns där enbart denna ganska så betecknande sammanfattning:
- ”Debatten i övrigt var svår att följa. Debattörerna pratade om många olika saker i ett sammelsurium, där det var svårt att hänga med bland de många ihopblandade siffrorna och påståendena”
Ja, jag tror inte att de var rimligt insatta i sakfrågorna, och all information som avvek från ”den rätta läran” måste ju vara fel. Speciellt roande är realtidssammanfattningen på Guldfisknivå av debatten via Twitter, samt Lorenz Tovatt’s ärliga och uppriktiga sammanfattning om att han just debatterat med fem(?) foliehattar. Ja, jag tror han har en utstakad karriär framför sig, som blivande språkrör för MP… 😛
Glädjande nog fick vi dock stöd från en mycket relevant person jag kände igen i publiken, men som jag först inte kunde placera – det var Dag Bjerke – f.d. vetenskapsredaktör på SvD, med Fysik som specialitet.
Ja – efter detta behövde vi varsin svalkande öl – det var ganska så varmt också i det växthusliknande tältet, där solen sken in under mötet. På bilden ser ni förutom Lars Jonsson också TCS-skribenten Sten Kaijser och SI:s Göran Ahlgren.
Sen skildes våra vägar åt. På morgonen efter lyssnade jag till ett mycket intressant och stimulerande föredrag om främst entrepenörskap och om vad som verkligen utvecklar samhället, av en mycket karismatisk och högeligen politiskt inkorrekt Johan Staël von Holstein (som för övrigt satt med under hela debatten ovan). Mycket välgörande; – tack Johan!
Jag fick tyvärr rusa till båten innan Johan var färdig. På vägen passerade jag ca 5 olika elbilar med laddningsstationer (ABB:s var på 500 Volt/ 120 A !), samt en helt ensam Mona Sahlin på en parkbänk – SMS:ande eller surfande – med utsikt över hamnens största muskelbåt – betecknande nog var den från Riga, Lettland. Undrar var pengarna kommit ifrån? I bästa fall från något NHL-proffs, men troligen inte.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
När man tittar på videosnutten med Lorenz Tovatt får man mest intrycket av att han är lättad och trots allt överlevt.
Lite av en omogen gymnasieelev som ändå vill vara kaxig fast han är rädd.
Vad betyder MSM?
Så ”dom” kastade åt Er en barnrumpa (Lorenz Tafatt) som dessutom hade oförskämdheten att kalla Er foliehattar. Tvi vale!
Bom och Nostrodamus, Lorenz var en i övrigt mycket trevlig person, som säkert har en god framtid inom politiken. I övrigt vet jag inte hur de två debattdeltagarna kom till. Jag hörde något om att vissa tillfrågade hade tackat blankt nej. Jag vet inte vilka de var och anledningen till avböjande är för mig okänd. Anders Gerdin måste ju ändå anses som ett förstaval, fd chefredaktör för Aftonbladet, som han är.
LC: MSM = main stream media
#4
Visst Gerdin var väl tung men Towatt ytterst lättviktig och oförskämd i foliehatten. Vidare tyckte han tydligen att frånvaron av kvinnor i aktuella SI-församlingen var en blotta värd att dubbelt angripa. Towatt bevisade emellertid att miljöpartiet inte kan ens sina egna frågor. Sympatisk? Nä knappast med sitt skenande tal, men han var väl nervös kanske.
*** Kommentar Modererad ***
Peter Stilbs, tack för denna sammanfattning av debatten.
Det är alltid problematiskt att diskutera med folk (exempelvis från Supermiljöbloggen) som inte förstår vad diskussionen handlar om – i det här fallet om demoskopundersökningen.
Men man får väl ändå hoppas att de flesta andra i publiken begrep och fick sig till livs något att fundera vidare på: Hur lurade blir vi egentligen av media?
Synd bara att det inte var fler representanter från journalister och mediaanalytiker än Anders Gerdin där.
Tack Peter och ni andra som genom demoskopundersökningen lanserat en ny och oerhört väsentlig infallsvinkel på klimatfrågan. Ett nytt och grobart tankefrö har såtts! Sa inte redan de gamla grekerna att det är viktigare att ställa de rätta frågorna än att ge de rätta svaren?!
Bra Jobb!
En rädd liten löja, förprogrammerad ,med ren bullshit. Klart är att de inte överlever en saklig debatt två sekunder. Torwatt bevisar hur totalt okunniga de är. I debatten vill bara släppa en klimatalarmistisk brakskit peka på andra och sedan fly rummet.
Att vi vinner varje debatt är den nånstans medvetna om så bättre fly än illa fäkta är deras enda möjliga strategi.
Tack Peter Stilbs, för en bra sammanfattning.
En debatt är ju till för att vi/allmänheten ska få en nyanserad bild av något.
Det är ju det som saknas i media , idag. Man får bara den ena sidans ”syn”.
Kravet på opartiskhet verkar helt ha försvunnit från SVT, så…
Jättebra att ni kunde vara med där i Almedalen, även om inte MSM tar upp det!
Som Ann L-H sa, det sås tankefrön. 🙂
Bra sammanfattning Peter och jag håller med Ann L-H, Caupa gällande tankefrön, bollen är i rullning.
Hoppas SI skickar undersökningen officiellt till Naturvårdsverket, Miljödepartementet, SMHI m fl. Någon där kan ju råka läsa rapporten och lära sig något.
ces #12, en person med insyn trodde tvärtom – att undersökningen kommer att utnyttjas av utomstående (politiker) för att ytterligare exploatera ”klimathotet”, som ju de flesta satte som nr 1 bland vad de var rädda för.
Att rädslan baserades på felaktig information går lätt att sopa under mattan.
forskare inom alla områden borde oroa sig rejält över påståenden om 98% enighet,vad händer med forskarnas förtroende när denna bubblan spricker ? De hamnar ihop med bilhanlare och fastighetsmäklare i anseende
Peter S ang ditt inlägg #13
Det verkar som du blev sannspådd snabbare än önskat
http://www.aftonbladet.se/nyheter/almedalen2012/article15087466.ab
”kommer att ha en grön profil i S framöver”
Och det värsta ur artikeln:
”I måndags avslöjade Aftonbladet att det finns ett stort tryck bland kommunalråden inom Socialdemokraterna att Stefan Löfven ska prata mer om miljöfrågan, utöver fokuset på jobb och utbildning. Något som också välkomnades av MP.”
Det är journalisterna som förtvivlat försöker hålla klimathotet vid liv. När Aftonbladet ”avslöjar att det finns ett stort tryck” har dom pratat med två kommunalråd. Men det finns andra som förstår att det snart kommer att spricka.
Hans H 14
Glöm inte journalisterna som också står där nere i botten på listan 😉
#15
”Löfven ska prata mer om miljöfrågan”
Det var åminstone rätt verb Aftonbladets reporter omedvetet använde i detta sammanhang. ”Prata” betyder att ämnet är oviktigt, vardagligt eller nonsens. ”Tala” däremot används när det är viktiga saker. Dessa två ord blandas ihop allt mer, speciellt men inte bara bland yngre. Man pratar strunt och talar allvar, inte tvärtom. Om man ska vara lite språkpolis… Fast det blev ju rätt denna gång.
Sedan körde Löfven också trötta floskler om barn och barnbarn och ”klimatomställningen” (varför och hur ska kilmatet ställas om?) och så ska det satsas på export. Inget direkt fel i det sista, men lycka till med den exporten när svenska företag dignar under de allt större skatter och kostnadsökningar som alltid blir följden av en ”tuff klimatpolitik”.
Någon röstvinnare är ju inte klimattjat, så kör hårt, för all del.
@Nostradamus…journalister ? Har inte sett nån på över 30 år..finns det nån ? 🙂
Hans H 19
Jag får säga som han i Lorry.
Tänkte inte på det….. 😀
En tanke som slog mig plötsligt när jag satt och läste denna artikel och lyssnade på Tovatt var att ålderskillnad säkert är ett vattendelare i den här frågan, eller vad tror ni? Jag har aldrig förut förstått att TCS var en sådan De Grå Eminensernas klubb (inget illa menat). Jag vågar sätta en peng på att många av Vattenmelonerna och The True Believers tillhör en yngre generation och att t.ex. UI har en påtagligt lägre medelålder än SI och TCS.
Vågar jag gissa att slentrianuppfattningen om den undermåliga svenska skolan har nåt att göra med saken. Personligen får jag bara en känsla av att dagens ungdom, yngre generation/-er är lite småkorkad/-de, oallmänbildad/-de helt enkelt. Men vad fasen vet jag, jag har haft fel förr.
Dividendum #21,
När jag gick i skolan på 60-talet så fick vi lära oss att oljan skulle vara slut på 90-talet och att det värsta som kunde hända var att man buggde en bro mellan Malmö och Köpenhamn. På 70-talet var det en självklarhet att Kina, Nordkorea och Kuba var föregångsländer.
Så, att dagens ungdomar har fått lära sig att klimathotet är unikt och det värsta som kan drabba planeten kan man nog ta med en viss ro. Visst, klimatfanatikerna kan åstadkomma en hel del skada för kommande generationer. Men på sikt är detta bara en övergående hype. Tills dess är det dock viktigt att mitt i all ungdomlig domedagstroende vidmakthålla en kritisk distans.
Många ungdomar är idag mer än villiga att engagera sig som nyttiga idioter. Men det är (tyvärr) inget nytt fenomen.
OT, men har med media att göra.
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/radioaktivt-moln-kan-uppsta-vid-skogsbrand-i-tjernobyl_7329947.svd
Är det verkligen lagligt att på detta oseriösa vis sprida vad som i princip är rena lögner?
Dividendum #21 Du menar något sådant här?
”The children now love luxury; they have bad manners, contempt for authority; they allow disrespect for elders and love chatter in place of exercise. Children now are tyrants, not the servants of their households. They no longer rise when elders enter the room. They contradict their parents, chatter before company, gobble up dainties at the table, cross their legs, and tyrannize their teachers.”
Hade det varit olagligt att sprida lögner hade vi inte haft nån media alls..vi hade kanske haft en statlig Sanningskommision…gud hjälpe oss…tyvärr är det väl så att yttrandefriheten måste försvaras absolut…även om det innebär att vi får lyssna till MSM och Thomas…friheten måste försvaras till och med för dem som inte begriper det själva
Det har alltid varit fel på ungdomen och kommer alltid att vara,det vore än mer fel om det inte vore fel på ungdomen 🙂
#24
Får man gissa att det citatet är äldre än vad man spontant först antar?
Det där med ungdomens förfall tycks ju ständigt upplevt genom historien.
Christopher #24 Det är från Platon, tillskrivet Sokrates.
Å andra sidan finns Flynneffekten.
Thomas #28,
Om IQn bland barn har stigit med tiden så betyder det att samma sak skett med IQn bland äldre …
#27Grattis! Skickligt undvek Du att trampa i Thomas`försåtsminering. Du visste säkert att det var den gamle greken. Citatet är ju en klassiker. Jag undrar bara om T var den anonyme häcklaren i Almedalen också (gömd bakom sina stora solglasögon för säkerhets skull).
Tack Peter!
Jag tycker att det är en framgång att en sådan tungviktare som Anders Gerdin ställde upp i debatten.
Lorenz Tovatts tal om foliehattar slår tillbaka på honom själv. Vad han och andra klimathotare vill är ju att utrusta jorden med en kollektiv foliehatt för att skydda den mot undergång, en verklig megavariant av foliehattsmentaliteten.
Sista meningen i Wikipediaartikeln är talande:
Obefintlig eller bristande källkritik är utmärkande drag.
Detta stämmer utmärkt in på den blogg där Tovatt skriver.
Det är skrämmande att man för en Debatt om CO2-effekter, Inom forskning brukar man redovisa forskningsläget och få opposition på ev. metoder som kan påverka ev. slutsatser. Vetenskapsteori och Filosofi kan debatteras men inte handfast empirisk forskning. Om termometern visar 39 C har patienten per definiton feber.Det som går att debattera här är definition på feber eller val av mätinstrument och placering. Men att själva termometern som den sitter och är konstruerad visar 39 C är inte en fråga för debatt.
det finns ett liknande citat från antiken om nyttan av omorganisation
Angående unga och gamla.
Om man ser på forskarsamhället så har de unga forskarna karriären framför sig och är lyhörda för vad som ligger i tiden och vad som är lovande för den framtida karriären. I målinriktade forskningsområden som antropogena effekter på klimatet eller klimatvänlig energiteknik vill man gärna få in en fot genom att anpassa sig till de rådande tongivande krafterna både inom forskarsamhället och bland forskningsfinansiärerna.
De äldre forskarna har större delen eller hela karriären bakom sig och tänker därför på ett annat sätt. För dem blir det naturligt att fokusera mer på de rent vetenskapliga frågorna och kanske på kopplingen till samhället medan vad de tongivande inom forskarsamhället och bland forskningsfinansiärerna anser har mindre betydelse.
Pehr #34 Vanligen är det snarare tvärtom. Äldre forskare sitter fast i administration och att försvara sina resultat från yngre, produktivare dagar, medan det yngre gardet gör sitt bästa för att riva ned gamla bastioner.
I själv verket ser jag inte hur din version går ihop. Vilka är ”de rådande tongivande krafterna inom forskarsamhället” om inte just de äldre forskarna?
Pehr #34 har rätt, Thomas #35 har fel.
Thomas #35,
Jag själv sitter i alla fall inte fast i någon administration. Jag gör vad som faller mig in.
”Vi övade hårt, men varje gång vi började få fram fungerande grupper skulle vi omorganiseras. Senare i livet lärde jag mig att vi är benägna att möta varje ny situation med omorganisation, och också vilken underbar metod detta är för att skapa illusionen av framsteg medan den åstadkommer kaos, ineffektivitet och demoralisering.”
Petronius Arbiter
Thomas #35,
Det jag menar med äldre forskare är de som närmar sig pensionen eller redan gått i pension.
De du beskriver som äldre forskare är en annan kategori nämligen de som är på toppen av sin karriär, som har nått sitt maximala inflytande i forskarsamhället och ännu inte påverkas av pensionsavgången.
Det finns inga strikta gränser mellan kategorierna utan det sker en gradvis utveckling.
Vad trött jag jag är på allt detta snack om vad forskarna har gjort. Det är ju kreativa uppfinnare som för utvecklingen framåt. Forskningen i all ära, men oftast så är det en enskild uppfinnare som har lösningen på problemet och för utvecklingen framåt.
Börje Gustavsson #40,
Jo, men i när det gäller verklig spetsteknologi så sker uppfinningarna som en följd av spetsforskning. Nu tittar jag i detta ögonblick på min LCD-skärm till min dator och denna är ett bra exempel:
http://sv.wikipedia.org/wiki/LCD_(bildsk%C3%A4rm)
Pehr #39 Hur ofta ser du banbrytande upptäckter av pensionerade forskare i jämförelse med yngre sådana?
Pehr Björnbom #41
Om vi tittar på de hundra viktigaste uppfinningarna genom tiderna så tror jag procenttalet av dessa och som skett genom s.k. spetsforskning är marginell.
Börje Gustavsson, är det så säkert? Alla uppfinningar som till exempel har att göra med elektricitet var ju en följd av spetsforskningen på elektricitetsfenomenet. Den elektriska generatorn, den elektriska motorn, telefonen, de olika typerna av elektriska lamporna, med mera.
Faraday var väl både spetsforskare och uppfinnare:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Michael_Faraday
Jag gissar att du Ingemar N (#22) är några år äldre än jag. Minns dock inget av det du skriver. I min skolvärld fanns i princip ingen propaganda, annat än religiös=kristen.
Det hot vi hade över oss, så som jag minns det, var totalt kärnvapenkrig och allas undergång. Inget, som ”lärdes ut” i skolan, vad jag kommer ihåg, utan mer tidsandan. Nästan alla lärare var män, (på högstadiet och gymnasiet) med hög utbildning, inte sällan magisterexamen.
Det var väl bara bland bokstavsvänstern (som förökades i antal genom delning/splittring) som dessa länder du räknar upp, var ett föredöme? Och hos superstollen Jan Myrdal?!
Thomas försöker åter sparka bollen i fel/ointressant hörn…
Börje G, #43!
Ävenom det finns en viss poäng i er kommentarär så finns där en tydlig jantelagsvarning!
Släpp vänligen det!
#44
Pehr
Varken Edison eller den märklige Tesla var några spetsforskare. Dom var renodlade uppfinnare. Det finns ett par färska biografier om Tesla väl värda att läsa. En mycket märklig man med intuitiva insikter i elektricitetens innersta – emellertid förstörde han det mesta för sig själv och dog utfattig 86 år gammal på förtiotalet.
Pehr Björnbom #44
”de olika typerna av elektriska lamporna, med mera”.
Vad jag vet så sysslade inte Edison med spetsforskning och alla hans uppfinningar har verkligen påverkat och fört utvecklingen framåt.
#48 Börje enligt min mening har Du rätt också den här gången. Edison arbetade efter trial and error och fastnade i likströmssystem. Tesla lierade sig med Westinghouse (men lurades att stryka royalty paragrafen) och jobbade i stort sett oavlönat. Dom byggde bl a vattenkraftverket Niagara Falls och försåg Buffalo med all el dom behövde. Enligt Tesla stal Marconi hans idéer. Elutvecklingen var ett Klondyke med väldigt mycket fulspel!
Jo, men Börje och bom, hur skulle Edison och Tesla kunna göra sina uppfinningar om spetsforskare som Faraday och Maxwell inte gett oss de vetenskapliga principerna för elektricitet och magnetism.
Ni har alla rätt i detta med forskning, uppfinningar osv
Utom en person Thomas #35
”Pehr #34 Vanligen är det snarare tvärtom. Äldre forskare sitter fast i administration och att försvara sina resultat från yngre, produktivare dagar, medan det yngre gardet gör sitt bästa för att riva ned gamla bastioner.”
Detta låter som en inlärd ramsa från någon sagobok.
Som måste upprepas om och om igen för att bli sann.
Thomas, skall vi försöka oss på lite källkritik?
Har du något stöd från de här påståendena, eller är de bara gripna ur luften, i ögonblickets inspiration?
PS Thomas:
Är du själv en del av detta ”yngre gardet” med ”produktivare dagar” som måste försvara ditt vetenskapliga berättigande på denna blogg?
Varför inte göra det du så ofta uppmanar SI’s skribenter till: Publicera dina fynd.
Jag är säker (beyond reasonable doubt) att SI skulle låta dig publicera några relevanta länkar.
Kopplingen mellan grundforskning och teknologisk forskning (innovation, utveckling, implementering) är spännande. Relationen är mycket mer komplex än den linjära modell som Francis Bacon introducerade i begynnelsen av den vetenskapliga revolutionen (tidigt 1600-tal).
Teknologisk innovation och utveckling är för det första mycket äldre än grundforskning. Och när sedan grundforskningen kom igång på allvar så visade det sig att steget mellan det och den tekniska användningen av resultaten ofta var mycket långt. Och det som används är inte bara formler för att göra beräkningar och approximativa modeller, utan även saker som vetenskapliga testmetoder, vetenskapliga instrument (jfr t.ex. ampermetern och mikroskopet).
Men det förmodligen på sikt största bidraget som grundforskningen har bidragit med är just det som Pehr Björnbom pekar på; man upptäcker och öppnar upp nya världar som sedan eventuellt kan exploateras teknologiskt, industriellt och ekonomiskt.
Vi skulle knappast befinna oss där vi är idag utan utforskandet av elektricitet och magnetism, atomteorin, eller av DNA-molekylen. Ingen kunde på förhand gissa sig till vad sådana vetenskapliga upptäckter skulle leda till, och det var heller inte de tekniska möjligheterna som stod i fokus utan snarare enbart nyfikenheten som drev på detta slags forskning.
Det finns ingen automatik i detta. En del grundforskning visar sig också ha en praktisk användning, en del har det inte. Men vi har inga möjligheter att på förhand veta vilket.
Jag skulle kunna bli förolämpad av Pelles påhopp i 51 men jag orkar inte, istället får ni den här väderprognosen att roa er med:
https://www.youtube.com/watch?v=tVEPvXBEOSE&feature=player_embedded
Det visar hur STOR du är när det gäller påhopp Thomas
En forskares ”peak” är beoende av forskningsområde, filosofer påverkar mest, ofta flera hundra år senare, dietistforskare omedelbart rapporten når kvällspressen,de andra alla där emellan. Uppfinnare är en helt annan kategori,de ser saker och forskningsresultat out of the box och gör nåt användbart,dessa talanger kan ibland rymmas inom en person.
Pehr Björnbom # 44 : När det gäller tillämpad forskning respektive grundforskning kommer jag alltid att tänka på de gamla egyptierna och de gamla grekerna. I Egypten satsade man på tillämpad forskning och hur man skulle begrava de gamla faraonerna. I den grekiska kulturen bedrevs grundforskning vilket har gett oss Arkimedes princip, Euklides geometri, Demostenes atomteori mm mm. Vad har nyttat oss bäst? Mvh, Håkan.
Håkan Sjögren #56
Om jag skulle råka hamna på en öde ö, och jag fick möjlighet att dela detta öde med antingen en forskare eller en uppfinnare, så skulle jag utan att tveka välja uppfinnaren. Varför? Jo därför att uppfinnaren har förmågan att tänka ut nya utvägar på oväntade problem och situationer, samt skapa helt nya och tidigare icke uttänkta konstruktioner/lösningar. Detta alltmedan forskaren grubblar över Cronbachs alfa och försöker räkna ut huruvida det är statistiskt sannolikt om han kommer att kunna räddas från ön eller ej.
Skickade in ett mail till Södermanlands Nyheter och dess miljöreporter Annika Clemens. Det tog tre veckor innan jag fick svar, men det kom i alla fall till slut. hon hade då en artikel om det framtida klimatet enligt den rapport som länstyrelserna begärt från SMHI: http://www.sn.se/nyheter/sormland/1.1474619
Så här skrev hon till mig:
”Hej, tack för ditt mejl. Jag ber om ursäkt för sent svar.
Det finns många som mejlar in med samma budskap som du, men det jag kan och måste utgå ifrån när det gäller klimatet, som med allt annat, är rådande forskning. Där är de allra flesta eniga om att CO2-utsläppen påverkar klimatet. Och framtida scenarier bygger på modeller och revideras efter hand, men det vore konstigt att som journalist välja att inte tro just på den här forskningen.”
Detta är tydligen inställningen hos journalistkåren. ”Rådande Forskning”. Hon måste ha missat ganska mycket av den rådande forskningen.
Janne #58,
Din miljöreporters svar är nog snarare en medveten undanglidning än ett ärligt försök att ge utrymme för några som helst avvikande åsikter. Om hon inte själv anser sig ha kompetensen att genomskåda komedin med IPCC, så kunde hon ju bett någon skeptisk klimatforskare att uttala sig om SMHIs rapport.
Det hade inte kostat henne mer än några telefonsamtal om hon ville ge sina läsare en fördjupad insikt och inte bara vidarebefordra SMHIS alarmistiska bedrägeri (lokala simuleringar av klimatet på så lång sikt är inte möjliga i dagsläget – om någonsin).
Jag träffade för första gången i mitt liv en livs levande klimatforskare igår. Han var direkt lycklig att träffa någon som intresserade sig för hans arbetsområde utanför sin egna krets. Jag måste säga att våra världsbilder var tämligen lika, möjligen var han mer säker på att människan påverkar klimatet och att det var påvisbart. Men hur man fuskat med hockeyklubbor, hur man försöker återskapa temperaturförändring sen 1800-talet (de otroligt stora osäkerheterna) hade vi väldigt lika synpunkter. Han jobbade just nu med klimatmodeller och modellerade regionala områden, han var väldigt skeptisk hur folk tolkar dessa modeller då de när man jämför med faktiskt utfall stämmer dåligt. Osäkerheterna är väldigt stora. Han var mycket skeptisk till hur klimatvetenskapen handskas med programkod och hantering av datat. Han hade själv skrivit om de flesta modellerna så att de är modulära (tagit bort kod som aldrig körs), lagt datat i databas (MySQL). Dvs vad proffesionella programtuvecklare gjort i årtionden och som ”vanlig” klimatforskare verkar fullständigt missat.
Han (klimatforskare) var lika negativ som jag vad gäller ekologisk odling. Han hävdade bestämt att måste vara bäst att odla koncentrerat.