Mera snö

Just nu har jag snöat in lite på snö. Det minskande snötäcket är ju en viktig symbol för de så kallade klimatförändringarna orsakade av människans synder. Men i mitt förra inlägg visade jag att vinterns snötäcke faktiskt har ökat för norra halvklotet. I min fortsatta jakt på snödjupsdata hittade jag en intressant SMHI-rapport från 2015 som har kartlagt snötäcket i Sverige från 1904 till 2014. Den finns att ladda ner här:

https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.84651!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/meteorologi_158.pdf

Många av er har säkert redan sett denna rapport. Tyvärr är rapporten lite fattig på data före 1950-talet. Men tex följande figur (på sid 15) visar maximala snödjupet från 1904 och framåt:

 Vinterns största snödjup under vintrarna 1904/1905 till 2013/2014
Vinterns största snödjup under vintrarna 1904/1905 till 2013/2014

Jag kan tycka att vinterns största snödjup har varit förvånansvärt stabil över hela den långa tidsperioden. Ett viktigare klimatmått är annars hur ”lång” vintern har varit, och då kan man titta på antalet dagar med snötäcke. Tyvärr visar denna figur bara tiden från 1950-talet och framåt (sid 18):

Antal dagar med snötäcke, minst 1 cm, under vintrarna 1951/52 till 2013/14.
Antal dagar med snötäcke, minst 1 cm, under vintrarna 1951/52 till 2013/14.

Även här tycker iallafall jag att snötäcket är förvånansvärt stabilt men man kan ändå urskilja det kalla 1960- och 1970-talet. I rapporten finns det en mängd andra figurer man kan titta på och jag kan rekommendera er att läsa rapporten.

Men tyvärr är denna rapport, precis som så många andra rapporter och artiklar som berör klimatet, vinklad för att visa människans påverkan. I slutsatsens två första punkter kan man läsa:

Vinterns största snödjup har minskat mest i stora delar av Norrland samt i norra Svealand utom fjällen under vintrarna 1991-2013 jämfört med 1961-1990. Minskningen har i detta område varit 10 – 20 cm och minskningen är statistiskt signifikant.

Antal dagar med snötäcke har minskat i hela landet under vintrarna 1991 – 2014 jämfört med 1961 – 1990. Minskningen har varit störst i delar av Götaland och Svealand med minst 20 dagar och i dessa områden är minskningen statistiskt signifikant.

En seriös forskare hade direkt insett att referensperioden 1961-1990 inte är representativ. Det är förmodligen den kallaste 30-års-perioden man kan hitta under 1900-talet. Se nedanstående figur för Uppsala (ej från rapporten):

Uppsalas årsmedeltemperatur för åren 1850-2016
Uppsalas årsmedeltemperatur för åren 1850-2016

Rapportens slutsatser nämner inte att perioden 1961-1990 inte är representativ. Istället försöker man göra sken av att snötäcket har varit mindre än normalt under senare tid. Man kanske skulle ha frågat sig varför snötäcket var över det normala under referensperioden.

Man skulle också kunna tolka slutsatserna som att snötäcket har minskat och att det kommer att fortsätta minska. Men det finns inget som säger att vi kan extrapolera minskningen framåt i tiden.

Tyvärr är det här bara ett av många exempel på en i grunden seriös vetenskap vinklas för att stödja en på förhand bestämd teori med ett på förhand bestämt resultat.

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lasse

    Ekot rapporterade nyss: Snöskovlarna har tagit slut. Mest snö i Europa.
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6876734
    Så illa är det när våra institutioner, ledda av SMHI, hamrar ut ett budskap som är falskt.
    Snön faller och vi med den!
    Detta att perioden 1961-1990 är exceptionellt åt det kalla hållet har också synts i de kartor som visar ”uppvärmningen”-där det jämförs med normala förhållanden, dvs 1961-1990.

  2. Johan S

    Jag tror de flesta människor inte tittar på tabeller och diagram i ngn större utsträckning. Däremot hör man de ständiga påståendena om minskning av snö mm.
    Inte så komplicerat att se att dessa data inte direkt är alarmerande!
    Att presentera liknande data för alarmister brukar resultera i det vanliga svaret – dvs 97% av forskarna…..
    Har en son som går i åk8. Där pratas det ständigt om hållbarhet, klimatförändringar och givetvis att vi måste”rädda” världen. Undervisningen är kliniskt ren från ett kritiskt och ifrågande förhållningssätt. I alla fall när det inte passar narrativet.
    Pinsamt.

  3. Bim

    Varför är det bra med mycket snö? Varför är kyla bra men värme dåligt? Det är rätt konstigt.
    Varför är det dåligt när det inte finns is till punchen?
    Är det bättre när det inte finns punch till isen?

  4. Lasse

    Alltid problematiskt mäta på ett korrekt sätt:
    Ser att antalet stationer ökat från under100 till över 600.
    Mätning dagligen eller två gånger per månad.
    Rapporten har fler felkällor så alla slutsatser är osäkra.
    Med så många felkällor är det väl läge att tona ner rapportens slutsatser men det passade väl inte in i SMHIs policy!

  5. jensen

    De naturliga cyklerna betr. varmt/ kallt är ca 60 år. Läs t.ex. Don Easterbrook.
    Att jämföra 30-årsperioder är sålunda rent tokroligt. Dvs. att jämföra en uppåtgående 30-års del i en 60-årscykel med föregående 60-årscykels nedåtgående del. Att göra så avslöjar vissa meteorologers nivå på tankeförmåga.
    För att utrannsaka ev. klimatförändring måste givetvis åtminstone 2 cykler innefattas. Dvs. 3 motsvarande punkter i en kort följd av cykler.
    Dock räcker knappast detta perspektiv eftersom betydligt längre cykler förekommer.
    Dvs. perspektivet måste innebära 500-års eller 1000-års-perioder.
    Då får man erfara att temperatursänkningen från Holocen Optimum i tusenårsperspektiv hela tiden varit närmast konstant sjunkande, och sedan insolationen 65 NH blivit negativ sedan 3000 år, har temp.-sänkningen accellererat. Dvs. Neoglacial.
    Dessemellan givetvis lite kortare perioder om 500 eller 100 år med viss variation.

  6. Svempa

    2003 kunde vi på TV se en liten film från Naturvårdsverket med titeln ”Här skall badas” (https://www.youtube.com/watch?v=FA0qzhJWHyw)

    Där förutspåddes att Sverige skulle få medelhavsklimat framöver och ge goda möjligheter till sol- och badsemester även vintertid.

    Var det så att det var en klimatrockad som de förutsåg, dvs att Marocco samtidigt skall få ett nordiskt klimat?:

    https://www.moroccoworldnews.com/2018/01/239497/zagoura-ouarzazate-taroudant-snow/

  7. pekke

    Större delen av Sverige har ju faktiskt ett rejält snötäcke just nu och det kommer nog inte bli mindre de närmsta dagarna.
    https://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/snodjup

    Om några dagar kan det bli drygt nollgradigt på Svalbard och Nordpolen tack vare sydvindar.
    https://earth.nullschool.net/#2018/02/05/1800Z/wind/surface/level/overlay=temp/orthographic=-353.52,85.17,1188/loc=-55.975,89.891

    Nästan samtidigt så kommer iskyla svepa ner över Spanien och Nordafrika.
    https://earth.nullschool.net/#2018/02/06/0300Z/wind/surface/level/overlay=temp/orthographic=-5.02,44.90,1188/loc=-2.903,36.994

    Undrar vilket av de 2 väderfenomenen vi kommer att höra mest om ?

  8. Peter Stilbs

    Jag undrar hur stor procent av dom på dessa avdelningar på SMHI det är som bara försöker få klimatgrytans lönebidrag kokande, via vrängningar och mörkande? Det måste väl ändå finnas hederlig forskning där också?

  9. Lasse Forss

    Själv har jag snöat in på förhållandet mellan mängden koldioxid i hav och atmosfär. Och eftersom Klimatupplysningen är kunskapens moder när det gäller klimatfrågor, så hoppas jag att få kommenterat om mina tankar är totalt felaktiga.
    Haven innehåller ungefär 50 gånger så mycket koldioxid som atmosfären. Enligt Klimatfakta innehåller atmosfären ungefär 3 000 Gt koldioxid och haven följaktligen 150 000 Gt. Nu vet vi att havens koldioxid på grund av uppvärmningen sedan lilla istiden via termisk avgasning överförs till atmosfären (Henrys lag). Men om vi tänker att detta överskott skulle ha eliminerats så att fullständig jämvikt råder (ja, atmosfärens halt skulle då vara högre), vad skulle hända om människan under ett enda år lyckades släppa ut ytterligare 3 000 Gt? Ja, momentant skulle väl koldioxidnivån bli 800 men eftersom det nu är överskott i atmosfären skulle överskottet övergå till havet. Också Henrys lag. Och om vi räknar med att förhållandet är 50 mellan hav och atmosfär, (jag struntar i att finlira med decimaler) så kommer 1/50 av den utsläppta mängden att stanna kvar i atmosfären. 49/50 går ner i havet. 1/50*400 ppm, dvs. 8 ppm, blir den totala ökningen i atmosfären. Om vi alltså släpper ut lika mycket koldioxid i atmosfären som där finns för närvarande, så skulle nivån stiga med 8 ppm på sikt.
    Slutsats: de mänskliga utsläppen spelar en försumbar roll för koldioxidhalten i atmosfären. Och det visar sig ju också när man ser på koldioxidutvecklingen sedan lilla istiden. Den har varit väldig linjär och inte ”brytt sig om” att utsläppen ökat hela tiden med undantag för depressionen på trettiotalet. Men den minskningen resulterade heller inte i något hack neråt i utvecklingen. Koldioxidhalten i atmosfären kan inte påverkas av mänskliga tilltag. Vill man få ned halten duger det bara att kyla ner haven. Men det blir dyrt.

  10. Thorsten Bergqvist

    Antar att flera sett artikeln i Expressen om vad kameran avslöjar, nämligen att det finns CO2. Det fick mig att försöka ställa en fråga som liknar den jag ställt till Klotet men inte fick något svar på: OM det nu är så att CO2 är orsaken till att klimatet ändras, som det gjort sedan jorden uppstod, och man lyckas eliminera, minska CO2-halten uppstår frågan: När har man nått den nivå som innebär att uppvärmningen avbryts och övergår till avkylning? Vilken CO2-halt är den riktiga? Går det då att balansera på den nivå som varken bidrar till uppvärmning eller avkylning? Kommer alla stormar, oväder, all torka ,all översvämning etc. som man nu anser orsakas av CO2-halten försvinna? Kommer alla leva i det perfekta vädret, klimatet eller kommer det vara olika beroende på var man befinner sig? Har vi någonsin haft den ”riktiga”, åtråvärda CO2-halten, när i så fall och var? Eftersom det enbart, sägs det, är det mänskliga utsläppet av CO2 som är farligt, hur skiljer man på det naturliga och det mänskliga CO2? Räcker det med att man tar bort det mänskligt orsakade utsläppet?

  11. Björn

    Vi får väl se, men jag tror att de förändrade mönster som vi ser i väder och vind, som nu även medför ovanligt mycket snö, har att göra med solens sakta avtagande aktivitet. Vi har under en tid haft en relativt stabil gräns mellan kallt och varmt som har delat vårt land. Om den nu går ändå längre söderut får vi kallt även i södra delen. Vad har SMHI för intresse av att undvika att föra på tal ett eventuellt samband med jetströmmarnas förändrade vandringsmönster och minskad UV-energi i stratosfären och överliggande lager? Råder det tanke och yttrandeförbud?

  12. Jax ax

    Aftonbladets rubrik: ”Europarekord efter snöstormen i går”. Vilket rekord då kan man fråga sig? Jo, ”Detta är den största snömängden som uppmättes i hela Europa under torsdagsdygnet uppger SMHI för Sveriges Radio”. Förmodligen beroende på klimatförändringarna menar de. Kanske någon borde upplysa dem om att varje dygn har någon ett sådant ”rekord”

  13. Peter Stilbs

    #10 Thorsten – Expressen-artikeln spelar bara på samma okunnighet som reportern själv representerar. Självklart utsänder en varm gas värmestrålning – dels via molekyler som koldioxid och vattenånga, och dels via vattendroppar och ”sotpartiklar”. Dessutom syns på bilderna ”varma avgasrör” och annat. Jag förstår inte vart han vill komma. Klart att det finns koldioxid i förbränningsgaser?

    Men alla bör ta till sig att kväve, argon och syre i atmosfären inte utsänder värmestrålning – och att vattenånga och koldioxid gör det. Saken missuppfattas ofta av ”båda sidor” – och att förneka det skadar sakdiskussionen och kan användas för att förlöjliga

  14. Ivar Andersson

    Snö och kyla är farligt och även dödligt. Tre personer har hittats döda utomhus i snöovädret i Västernorrland. Det uppger polisen på fredagen. De döda har hittats på olika platser i stadsmiljö.

  15. tty

    #13

    ”Men alla bör ta till sig att kväve, argon och syre i atmosfären inte utsänder värmestrålning ”

    Den meningen borde för kväve och syre egentligen lyda ”….bara utsänder mycket svag värmestrålning”. I princip kan en molekyl med bara två atomer av samma slag inte ha övergångar inom IR-området eftersom den saknar dipolmoment, men när en sådan molekyl kolliderar med eller störs av en annan molekyl får den kortvarigt ett dipolmomen och kan då absorbera/avge IR-kvanta. Effekten är dock svag vid atmosfärtryck.

    Egentligen är detta samma fenomen som är känt som ”tryckbreddning”, alltså att en i princip mycket smal emissionlinje breddas genom att de utsändande molekylerna störs av andra molekyler. Denna effekt är rätt kraftig, faktiskt så kraftig att det har föreslagits att ”the faint young sun paradox” skulle kunna förklaras genom den.

    ”The faint young sun paradox” är alltså att Solen i början av Jordens historia var så svag att temperaturen på Jorden borde ha varit en bra bit under noll grader, men att geologin visar att det funnits hav i minst nära 4 miljarder år, och att det inte ens finns några spår av istider äldre än 2,5 miljarder år.

    Det har föreslagits att en mycket tätare kväveatmosfär via tryckbreddning av växthusgasernas spektra skulle kunna höja temperaturen över noll grader. Denna hypotes har dock nyligen motbevisats på ett ganska elegant sätt genom fynd av en fossil markyta med droppmärken av regndroppar från arkeisk tid. Om atmosfären verkligen hade varit så tät som teorin kräver skulle nämligen regndroppar ha fallit för långsamt för att ge upphov till märkena.

  16. tty

    #14

    ”Tre personer har hittats döda utomhus i snöovädret i Västernorrland.”

    När hittades senast tre människor döda av värmeslag i Sverige månntro?

  17. Björn

    tty [15]; Det Du beskriver i andra stycket måste väl vara just sådana svängningar hos exempelvis syremolekylen som satelliternas mätanordningar mäter och transformerar till temperatur?

  18. femman

    Detta vem har rätt vem har fel är en svår fråga. Somliga som skriver här blir kanske lite glada då det visar sig att dom andra har fel CO2 styr inte klimatet utan solen. Men det är lite som att kissa i byxan varmt en liten stund. För är det som somliga forskare tror att vi går mot lite kallare tider kommer vi alla frysa oavsett åsikt. Jag hoppas jag har fel trots allt. För jag gillar inte kylan nu och bävar för att det ev blir kallare. Skulle dessutom La Nina dra på för fullt kanske man blir klimatflyktning.

    https://climatechangedispatch.com/global-cooling-expected-for-2018warming-projection-may-be-the-great-scientific-blunder-of-modern-times/
    https://fof.se/tidning/2012/1/el-nino-och-la-nina-barnen-som-styr-var-planet

  19. Johan M

    #9 Lasse Forss

    Helt rätt som du säger, efter ett tag är vårt bidrag försumbart. Det intressanta är att försöka uppskatta jur lång tid ”ett tag är”; är det årtionden eller årtusenden. Läs Gösta Pettersons ”Falskt Alarm – Klimatfrågan ur ett vetenskapligt perspektiv” . Den går mycket bra igenom hur lång tid det kan vara fråga om (ett par årtionde).

    http://www.falskt-alarm.se/boken/

  20. Thomas P

    Lasse #9
    1. Större delen av all koldioxid i haven förekommer inte som löst gas utan i jonform och Henrys lag är därför inte direkt tillämplig. Som Revelle och Bolin visade för drygt ett halvt sekel sedan innebär det att haven bara tar upp ca en tiondel så mycket som man naivt kan tro.
    2. Det tar tusentals år för havsvattnet att cirkulera och utbyte mellan atmosfär och hav kan bara ske vid ytan. Under de kortare tidsperioder du talar om är det bara en mycket liten del av havens volym som är inblandad.
    3. Boken som Johan M rekommenderar i #19 är tyvärr helt felaktig och därför värdelös för att lära sig något om kolcykeln.

  21. tty

    #17

    ”Det Du beskriver i andra stycket måste väl vara just sådana svängningar hos exempelvis syremolekylen som satelliternas mätanordningar mäter och transformerar till temperatur?”

    Nej. Satellitmätningarna sker inom mikrovågsområdet (våglängd ca 5 mm) där syremolekylen har ett antal absorptionslinjer beroende på övergångar mellan olika kvantmekaniska rotationstillstånd. Syremolekylen är paramagnetisk vilket innebär att en roterande molekyl kan växelverka med en foton.
    Absorptionen/emissionen är temperaturberoende och kan användas för att härleda atmosfärens temperaturprofil på ett matematiskt ganska komplicerat sätt. Här är artikeln där metoden första gången beskrevs (1965) fast man då förutsatte att mätningen skulle ske från jordytan:

    http://nvlpubs.nist.gov/nistpubs/jres/69D/jresv69Dn9p1201_A1b.pdf

  22. Henric Franzén

    Tomas P #20
    Då jag är novis i ämnet skulle det vara väldigt intressant om du kunde förklara alla felaktigheter i boken, gärna med referenser. Vet inte riktigt vad som är sant eller falskt i dessa ”fake news-tider”…

  23. Ivar Andersson

    #20 Thomas P
    ”Boken som Johan M rekommenderar i #19 är tyvärr helt felaktig och därför värdelös för att lära sig något om kolcykeln.” Så talar han som vet allt om kolcykeln men inte kan visa på sina avhandlingar om kolcykeln.

  24. Rider

    Ljuset är på men ingen är hemma i Bernie Sanders huvud!
    Bernie som verkar för ett fossilfritt Vermont i USA.

    https://realclimatescience.com/2018/02/lights-are-on-but-nobody-is-home/

  25. Thomas P

    Ivar #23 Man behöver inte veta allt om ett ämne för att inse att en författare gör uppenbara fel. Boken och Petterssons idéer har diskuterats åtskilliga gånger här på bloggen så den som är intresserad kan söka sig bakåt. (Eftersom bloggen är som den är får naturligtvis GP stöd också).

    Ett uppenbart fel GP gör är att han inte inser skillnaden mellan uppehållstiden för enstaka molekyler CO2 som är ganska kort och tiden det tar för ett utsläpp av extra CO2 att klinga av. Detta bl a beroende av att haven är buffrade. Havet tar upp och avger CO2-molekyler i snabb takt samtidigt som totala mängden förblir densamma.

    GP räknar bara med att en massa koldioxid tas upp i haven och ignorerar helt vad som händer på land. Att han hyllas här på bloggen är därför lite ironiskt eftersom tesen här annars är att alltid framhålla hur mer koldioxid gör att växterna trivs. Det är dock ganska symptomatiskt att det inte gör så mycket om de olika teorierna här motsäger varandra så länge de bara går emot AGW.

    Sen hittar GP på en helt egen kurva för vad han tror att den mer etablerade Bernmodellen förutsäger, och när denna inte stämmer med verkligheten hävdar han att Bernmodellen är fel när det i verkligheten bara är hans förståelse av den som saknas.

  26. Robert N.

    Vinterns snödjupsmax hittills är imponerande trots alla varningar från MP och andra alarmister om att det inte skulle bli någon mer snö i Sverige.

    Störst snödjup i Sverige idag kl 07:00
    Topplista:
    MÄTSTATION SNÖDJUP
    Gåltjärn 175 cm
    Kittelfjäll 165 cm
    Sänningstjärn 147 cm
    Fjällsjönäs 145 cm
    Jokkmokk 140 cm
    Åkroken 135 cm
    Ulvsjön 135 cm
    Höglandsbodarna 134 cm
    Hattsjöbäcken 133 cm
    Avasjö-Borgafjäll 125 cm
    Lillhamra 122 cm
    Stationer med mycket snö finns i Svealand, Södra och Norra Norrland och både i kustlandet och fjällvärden.
    Det är dessutom mellan 25 och 30 grader kallt i dag i stora delar av Lappland.

  27. Henric Franzén

    #25 Thomas P
    Som novis vill jag gärna veta källorna. Please, dela med dig…

  28. Fredrik S

    Peter #13

    Reportern Falkhede är egentligen utrikeskorre men han nu sett sitt kall att resa jorden runt hit och dit för fotografera allt från isberg till algblomning i Sudan för att dokumentera klimatförändringar och bekräfta det som han menar att 99.999 % av befolkningen vet att mänskligheten snart går under. Bättre han stannat hemma och struntat i att flyga runt överallt om det nu är så eländigt.

  29. Daniel Wiklund

    Och det kommer att bli ett vasalopp i år också. Och än har inte himlen ramlat ner. Men Miljöpartiet ser nog inte snön, kejsarens nya kläder är ständigt aktuell.

  30. Ivar Andersson

    #27 Henric Franzén
    Thomas P anger aldrig några källor eftersom han redan vet allt 🙂

  31. Guy

    Varför slösa oerhörda summor på att bekämpa klimatförändring. Det låter sig knappast göras. Summorna, eller en del av dom, kunde användas till anpassning. I längden blir det billigare och kan skötas utan paniken, som endast ger upphov till misstag och felberäkningar.

    Har aldrig förstått paniken när tids-skalan är på 100, 1000, 10000 år. Med små åtgärder hinner vi sköta anpassningen hur bra som helst.

  32. Johan M

    #25 Thomas P

    Snömos

  33. Frej

    Finns det forskning på hur en istid börjar ? 3 km is känns som mycket snö . Och hur kan det snöa så mycket att det sänker havsnivån ?

  34. tty

    #25

    Nu råkar det ju vara så att Bernmodellen bevisligen är ofysikalisk eftersom pCO2 enligt den bara kan öka men aldrig minska, vilket den ju bevisligen för det mesta gjort de senaste 50 miljoner åren (och faktiskt fortfarande gör 6 månader per år).

    För den som är intresserad av den så att säga ”officiella versionen” av Bernmodellen:

    http://unfccc.int/resource/brazil/carbon.html

  35. Strumpan

    #33 Hur mycket som helst. Wikipedia är väl en bra början om du vill få läkmannamässig ingång i det hela, vilket även ligger på min nivå.

    Att havsytan sjunker om du helatiden har en nettoansamling av snö/is på land (under en glacial) är väl inte konstigt, och vice verca?

  36. Björn

    Frej [33]; En berättigad fråga, eftersom nedräkningen förr eller senare börjar. Åtminstone kan vi sannolikt nu räkna med en liten istid framöver, eftersom solaktiviteten avtar. SGU hade en skrift om en större kommande landistid, men den går inte längre att få tag på. Den var väl för motsägande till AGW och drogs väl därför bort för åtkomst via nätet. Men om vi får en större landistid så får vi räkan med att det kommer att snöa mycket under vinterhalvåren och att osmält snö kommer att ackumuleras och packas under ett antal tusen år fram till en tidpunkt då det vänder igen. Regn och snö är dunstat vatten från haven och det är då inte konstigt om haven sjunker ca 140 meter när det avdunstade vattnet inte återställs, utan binds som is över landområden, som exempelvis Skandinavien.

  37. Thomas P

    tty #34 Så förvånad jag blir att du var helt tyst när Lasse Forss i #9 skrev något som du mycket väl vet är helt fel men omedelbart hackar ned så fort jag skriver något…

    Den där ekvationen är en fullt rimlig förenkling som inte tar med årstidsvariationer, och ditt klagomål på det ger jag inte mycket för. Hur du får det till att halten inte kan sjunka förstår jag inte. Om Eco2(t) är negativ, dvs man har någon faktor som förbrukar CO2, kommer halten att sjunka.

  38. Thomas P

    Frej #33 Det tar lång tid att bilda 3 km is.- Förvisso var det en ryckig process, men det tog ca 100 000 år från förra interglacialen tills havsnivån var som lägst. Det blir inte så mycket per år.

  39. verner

    En av de märkligaste saker som sker i vår omgivning är beräkningar som görs med IPCC datamodeller för klimatet som grund. Idag visade en hydrolog på Östnytt beräkningar som visar att havsnivån kanske kommer att stiga 50 cm till år 2100 på ostkusten. Jag tror säkert att damen ifråga räknat rätt så ingen skugga på beräkningen, men…
    Utgångspunkten för beräkningen är hopplöst fel. Detta bevisas bäst med John Christys digram över 102 datamodeller kontra den reella temperaturutvecklingen (uppmätta) för moder jord.
    Om damen från SMHI i stället använt den reella temperaturutvecklingen hade nog resultatet av havsnivåhöjningen blivit någon annan.

  40. Björn

    Tillägg till mitt inlägg [36]; Jag har hittat rapporten som jag syftade på. Den är utgiven av SKB, Svensk Kärnbränslehantering.

    ostrom.se/fakta%20om%20istider.pdf

  41. tty

    #33

    En förenklad förklaring till hur en istid börjar är att om solstrålningen sommartid på höga breddgrader på norra sjunker under en kritisk nivå hinner inte snön smälta i vissa delar av Arktis, utan bygger på och bildar nya glaciärer. Dessa nya snötäckta områden höjer Jordens albedo och sänker temperaturen ytterligare och byggs därmed på ytterligare o s v.

    De områden som brukar betraktas som kritiska är högländerna i Baffins Land och norra Ungava i Kanada och Putoranaplatån i Norra Sibirien. I dessa områden räcker troligen ett par graders temperatursänkning för att bilda stora nya istäcken. På Baffins land var det troligen ytterst nära att detta hände under ”Lilla Istiden” ca 1600-1850. I stora områden där finns inga levande lavar äldre än ca 200 år vilket tyder på att snö låg kvar under åtskilliga år utan att smälta (det tar tid att ta död på en lav).

    Normalt ser man förändringar i jordbanan som påverkar fördelningen av solstrålningen geografiskt och under året (den s k Milankovichkurvan) som den utlösande faktorn, men det har spekulerats om andra faktorer, t ex att ett mycket stort vulkanutbrott (eller flera sådana nära efter varandra) skulle kunna ”dra igång” en istid. En annan hypotes är att om isen minskar vintertid i Norra Ishavet ökar mängden snö så mycket att den inte hinner smälta under sommaren.

    En sak som vi kan vara ganska säkra på är att koldioxidhalten inte spelar någon viktig roll i sammanhanget. Den sjunker först flera tusen år efter att temperaturen börjat sjunka, och ibland går koldioxidhalt och temperatur t o m i motsatta riktningar under många hundra år.

    En annan intressant sak är att en istid inte verkar ”börja samtidigt” överallt. Vid slutet av den senaste mellanistiden rådde arktiskt klimat under flera tusen år i Nordeuropa samtidigt som klimatet ner emot Medelhavet var nästan lika varmt som nu. Temperaturgradienten var alltså betydligt brantare än nu. Det är dock bara under den senaste istiden som man kan urskilja så pass korta tidsintervall, så vi vet inte om detta är en generell företeelse. Det verkar som om istider kan börja ganska abrupt, dock inte så abrupt som de slutar. Här i Nordeuropa tycks den senaste istiden har börjat med en ca 500 år lång mycket torr och kylig period (Late Eemian Arid Pulse, LEAP).

    Vad beträffar att bygga upp inlandsisar så tycks det gå ganska fort med geologiska mått mätt, några årtusenden räcker. Tänk på ”Glacier Girl” Lightningjaktplanet som nödlandade på Grönland 1942 och hittades på 80 meters djup i inlandsisen 50 år senare. Det var visserligen på södra Grönland där ackumulationen är ovanligt stor. I Antarktis går det mycket långsammare på grund av liten nederbörd. Det finns t o m en hel del som tyder på att Östantarktisisen blir tunnare under istider p g a extrem torka.

    Och det är ingen tvekan att mängden inlandsis styr havsnivån. Det är visserligen relativt svårt att mäta hur havsnivån ändras över tiden, men de mätningar som finns visar att den mycket väl följer klimatkurvan. I själva verket är inlandsisar den enda kända mekanism som kan ändra havsnivån snabbt (storleksordning flera meter per åtusende). Detta är faktiskt ett argument för att det fanns is i inlandet i Antarktis t o m under Eocen då det t ex växte palmer på Spetsbergen, eftersom sådana abrupta havsnivåförändringar förekom då också.

  42. Henric Franzén

    #25 Thomas P
    Vet att många har kommentarer om dina inlägg, men kan du inte svara nu att vi får slut på alla fake news…

  43. tty

    #38

    ”Förvisso var det en ryckig process, men det tog ca 100 000 år från förra interglacialen tills havsnivån var som lägst. Det blir inte så mycket per år.”

    Då får jag väl ta och hacka litet på dig igen. Du vet mycket väl att det inte bara var ryckigt utan att havsnivån nådde sitt minimum först under den fjärde stora nedisningsfasen (MIS 2, ca 20 000 år sedan) under den senaste istiden innan dess hade det varit minst tre tidigare MIS 5d (c. 105 000 år sedan), MIS 5b (c. 85 000 år sedan) och MIS 4 (ca 70 000 år sedan) däremellan kom mildare intervall (MIS 5c, 5a och 3) då stora delar av inlandsisarna smälte, och t ex Skandinavien tidvis var isfritt nedanför fjällen. MIS 3 var f ö i sig mycket klimatiskt komplex med flera mindre isframstötar och reträtter. Så inlandsisar kan både byggas upp och försvinna på ganska kort tid.

    http://www.dandebat.dk/images/1528p.jpg

    Extremexemplet är väl ”The Loch Lomond Readvance”, den iskappa som växte upp i de västra högländerna och smälte igen under loppet av yngre Dryas, alltså knappt 1000 år:

    https://ars.els-cdn.com/content/image/1-s2.0-S001678781600016X-gr1.jpg

  44. tty

    #40

    SKB har publicerat många bra vetenskapliga rapporter om kvartärgeologi i samband med studierna om slutförvaring av kärnbränsle. Den här är t ex rekommendabel:

    http://www.skb.se/publikation/2677502/

  45. Ingemar Nordin

    tty #41,

    ”Vad beträffar att bygga upp inlandsisar så tycks det gå ganska fort med geologiska mått mätt, några årtusenden räcker. Tänk på ”Glacier Girl” Lightningjaktplanet som nödlandade på Grönland 1942 och hittades på 80 meters djup i inlandsisen 50 år senare. ”

    Det där är ju ganska märkligt egentligen. Hur kan det bli så mycket på bara 50 år? Grönland är väl åtminstone delvis att betrakta som en slags öken beträffande nederbörd. Har planet, förutom att bli översnöat, dessutom sjunkit genom isen?

  46. Frej

    41 # tty Tack , så i princip kan man aldrig riktigt veta när den kommer , eller vad jag menar har sin början . Med tanke på dom mammutar dom hittat nedfrysta i Sibirien , så kan det gå fort med en nedkylning på vissa områden . Ja det är nog bara inse att lägger vi våra liv i datasimuleringar , kan det bli en tråkig överraskning … Nä, vi är bara i en fas då det är enkelt att leva på den här planeten, inser vi det kan vi överleva som väst civilisation ? Eller så blir det bara naturfolk kvar , men det kanske är lika bra det …

  47. tty

    #45

    Nej, södra och i synnerhet sydöstra Grönland har faktiskt mycket nederbörd p g a närheten till ständigt isfria vatten. Faktiskt upp emot 1000 mm/år, alltså ca 1 meter ren is (glaciäris har en täthet på ca 0,91). Sedan skall man ha klart för sig att det är först på ca 90 meters djup som snön övergår till is. De 80 metrarna är alltså inte is än, utan snö/firn, visserligen mycket hårt packad på djupet. Karta över ackumulationen på Grönland:

    http://www2.hawaii.edu/~jmaurer/gpr/Bales_accumulation_map.jpg

  48. tty

    #46

    De nedfrusna mammutarna och andra djur bevisar inte några abrupta klimatförändringar. Det rör sig om djur som gått ner sig i kärr, eller begravts av skred, jordflytning eller ras och som bevarats p g a permafrosten. Åldern varierar för övrigt mycket starkt och de härrör både från kallare och varmare delar av den senaste istiden. Däremot vet jag inte om några från den förförra istiden. Den förra mellanistiden var mycket varm i nordöstra Sibirien så den mesta permafrosten med ingående kadaver smälte nog.

  49. Ingemar Nordin

    tty # 47,

    Tack för klargörandet!

  50. Thomas P

    tty #43 Jag förstår att du föredrar att byta ämne och köra ditt favoritknep med att rabbla i sammanhanget rätt meningslösa fakta i långa rader. Du ville väl inte erkänna att ditt #34 var helt fel. T o m Christopher kunde på tiden det begav sig erkänna att han inte trodde på GP:s teorier, men du är av hårdare virke.

    ”Du vet mycket väl att det inte bara var ryckigt utan att havsnivån nådde sitt minimum först under den fjärde stora nedisningsfasen”

    Ja, det vet jag, det var därför jag skrev att det tog ca 100 000 år från interglacialen tills minimum var uppnått. Läser du alls vad jag skriver innan du skall hacka ned på det?

    ”Extremexemplet är väl ”The Loch Lomond Readvance”, den iskappa som växte upp i de västra högländerna och smälte igen under loppet av yngre Dryas, alltså knappt 1000 år:”

    Och var den några 3 km tjock?

  51. Strumpan

    En tanke angående referensperioden 1961-90. Snart har vi passerat ännu en 30-årsperiod. Rimligtvis borde vi snart få en ny referensperiod 1991-2020. Kommer SMHI glatt att byta period tror ni eller kommer man hitta ”anledningar” till att vi måste fortsätta använda den gamla?

  52. Thomas P

    Strumpan #51 Från WMO:s riktlinjer:
    ”Congress, through Resolution 16 (Cg-17), endorsed the recommendation of CCl-16: ”The Climatological Standard Normal be calculated every 10 years at the start of every new decade having year digit 1; to serve as the updated official Climatological Standard Normal; that it applies to the most recent 30-year period, with 1981–2010 being the new current standard; and that for specific purpose of long-term climate change monitoring, the period 1961–1990 be retained as a reference period in perpetuity or until such time as a compelling scientific case to change it arises”. ”
    http://www.wmo.int/pages/prog/wcp/ccl/guide/guide_climat_practices.php

  53. Strumpan

    #52 Tack Thomas!

    Vi kommer med andra ord få dras med 61-90 i praktiken.